Avdragsrätten för representation

Interpellationsdebatt 22 mars 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 90 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Ulf Berg har frågat mig om det är min ståndpunkt att svenska företagare behöver beskattas hårdare. Frågan ställs mot bakgrund av en remitterad promemoria där det föreslås att momsavdraget för representation utökas samtidigt som avdraget sänks vid inkomstbeskattningen.

Vad det handlar om är representation där det förekommer måltider eller annan förtäring. I dag tillämpas andra beloppsgränser för momsavdrag än de som finns i lagstiftningen, eftersom dessa strider mot EU-rätten. De beloppsgränser för avdrag för moms som tillämpas i praktiken är dessutom olika beroende på situationen.

Detta är inte någon tillfredsställande ordning och komplicerar för företagen. Förslaget syftar till att förenkla reglerna, minska företagens administrativa börda och göra reglerna förenliga med EU-rätten.

Förslaget innebär visserligen att företagen betalar något mer i bolagsskatt, men samtidigt ökar deras momsavdrag. Dessutom får företagen mindre administration med att dela upp kvitton som avser representation i en avdragsgill del och en del som inte är avdragsgill i samband med måltidsrepresentation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen för en aktiv näringspolitik för fler och växande företag. Det är centralt för att långsiktigt stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för nya jobb. För att förbättra företagsklimatet har regeringen breddat och förstärkt satsningarna på en aktiv näringspolitik genom ökade anslag till nyindustrialiseringen, exportfrämjande, innovationsrådet och förstärkning av Almi.


Anf. 91 Ulf Berg (M)

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Det är naturligtvis en viktig fråga, även om jag tror att jag och finansministern är överens om att det finns andra viktiga saker att fundera över en dag som denna. Men demokratin måste ändå innehålla interpellationer och att oppositionen granskar regeringen. Även det vardagliga jobbet går vidare en sådan här dag.

Jag tolkar det som att regeringen hävdar att förslaget motiveras av att vi behöver anpassa oss till nya EU-regler. Men såvitt jag kan förstå när jag läser är detta äldre regler som vi inte behöver ändra, utan de får leva vidare eftersom vi hade dem med oss in i EU.

Därför funderar jag på om det inte finns lite andra skäl. Jag tycker att det här är ett mycket olyckligt förslag. Så här står det: "Förslaget innebär visserligen att företagen betalar något mer i bolagsskatt". "Något mer" - det betyder nästan 1 miljard. Samtidigt ökar företagens momsavdrag, står det. Då kan man få för sig att det är i ungefär samma härad, men det handlar om 50 miljoner kronor. Kostnaderna för företagarna i Sverige ökar därför med nästan 1 miljard kronor, och det tycker jag att det finns all anledning att påpeka.

Sedan är det så att en del av de här företagen mycket riktigt får en något lägre moms eftersom man kan lyfta momsen, men då tycker jag också att vi ska påminna oss om att det finns ett antal företag som inte har möjlighet till momsfria transaktioner, till exempel inom vård, skola, omsorg, försäkring, finans, uthyrning av bostäder, viss kultur och så vidare. De får ju inte någon uppsida över huvud taget, utan där är det bara en nedsida och en ökad kostnad.

Om vi drar oss till minnes alliansregeringen så startade man med att försöka få ned administrationen och kostnaderna för företag med 25 procent. Jag är den första att erkänna att det är ett otroligt komplicerat och tufft jobb. Många regler finns där för att man inte ska få ökade kostnader, men det var i varje fall ett antal miljarder i sänkta kostnader som företagarna fick tack vare alliansregeringen. Dock erkännes villigt att några 25 procent och 25 miljarder blev det inte. Man kanske inte heller kan omsätta det till 1 procent-1 miljard, men det ska ju motsvara sänkta kostnader.

En ytterligare jobspost är besöksnäringen och restaurangbranschen som antagligen kommer att bli lidande av detta. Då får vi påminna oss att Socialdemokraterna är negativt inställda till just den här branschen. Man var emot att matmomsen sänktes så att det blev samma momssats för att gå på Ica eller Coop och handla som för att gå och äta mat på restaurang. Man har varit emot sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar, något som vi vet har varit otroligt värdefullt för ungdomar och även nyanlända när det gäller att få ett första jobb och ett cv och visa att man har en arbetsgivare.

Nu fortsätter det här. Nu ska man se till att företagarna inte ska få ha avdragsrätt. Kommer regelförändringarna att fortsätta så att det blir ännu dyrare för svenska företag?


Anf. 92 Finansminister Magdalena Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag delar helt Ulf Bergs uppfattning att det är en speciell dag att stå och debattera dessa frågor, men jag delar även uppfattningen att det kanske är extra viktigt en sådan här dag att vi fortsätter det viktiga arbete som görs i Sveriges riksdag och att Sveriges riksdag granskar regeringen.

Det är så fantastiskt i Sverige att vi står brett samlade för ett öppet och demokratiskt samhälle, och jag uppskattar verkligen det goda samarbetet mellan regeringen och oppositionen efter den höjda terrorhotnivå som finns även mot Sverige.

Vad gäller EU-reglerna är den förändring som behöver göras momsförändringen, eftersom de svenska tidigare momsreglerna inte stämde överens med EU-lagstiftningen. Det gör att Sverige tappar skatteintäkter på ungefär 500 miljoner kronor, och för att finansiera det gör vi en förändring av avdragsmöjligheterna för måltider. Det är helt korrekt som Ulf Berg säger att vi får in något mer pengar på detta än vad kostnaden har varit för att vi har tvingats förändra momsreglerna.

För enskilda företag innebär det ungefär 20 kronor per måltid om man gör ett måltidsavdrag för representation. Det är alltså inte någon dramatisk förändring för det enskilda företaget, och det påverkar inte annan representation som till exempel teaterbiljetter.

Samtidigt planerar regeringen också andra förändringar i skattesystemet. Vi har bland annat presenterat en förändring som innebär en skattenedsättning för ensamföretagare som anställer. Jag kan tycka att det är bättre att satsa våra skattepengar på företag som anställer än på representation.

Det är helt korrekt att alliansregeringen sänkte väldigt många skatter. Det ledde också till att vi hade stora underskott i de offentliga finanserna och inte heller hade tillräckligt med resurser för att finansiera nödvändiga investeringar i till exempel skolan, vilket ju påverkar möjligheterna för ungdomar att komma i arbete. Alliansregeringen använde sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar, men där kan jag stilla notera att ungdomsarbetslösheten har sjunkit efter att den nedsättningen avskaffades.


Anf. 93 Ulf Berg (M)

Herr talman! Det är intressant att regeringen ibland tror på sänkta kostnader för företagarna, till exempel när det gäller det nya förslaget som kom häromdagen om att det ska vara en lägre arbetsgivaravgift för den första som anställs. Jag tror att man bara skulle betala pensionsdelen, om jag nu kommer ihåg det här rätt.

Då finns det skäl att påminna om att när Alliansen gjorde den här nedsättningen så fick vi utstå mycket kritik. Nu tar man ett litet, litet steg, och jag tycker att det är ganska symtomatiskt för regeringen att peka på en liten sänkt kostnad. Sedan får man betala 50 kronor någon annanstans, och så får man en krona där.

Det är ju lika här, och det kan man se i svaret: Okej, ni får 50 miljoner genom att ni kan lyfta moms i ökad omfattning, men det blir en bolagsskatt som kommer att kosta er nästan 1 miljard extra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför är det så viktigt med sänkta kostnader just för att bekämpa utanförskapet? Jag besökte ett varuhus i södra Sverige; jag tror till och med att man har en tv-serie om det. Jag frågade dem: Hur mycket kommer ni att få i ökade kostnader om man tar bort de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga? Svaret var 12 miljoner. Jag frågade vad som skulle hända då. Då kommer vi naturligtvis att se till att hela tiden anställa dem som har yrkeserfarenhet, var svaret, för det här har varit väldigt bra.

Om man hela tiden adderar kostnader för företagarna blir det svårare att anställa. Man pratar om vikten av att människor ska komma i arbete och att vi ska göra allt för att bekämpa utanförskap, men det är ju ändå företagare som ska se till att genomföra dessa anställningar.

Vi vet att det finns främst många småföretagare. Om var och en anställer en till får det en fantastisk effekt. Vissa av regeringens reformer vänder sig till de stora företagen som säger att de ska ta emot 100. Ja, det är bara storföretag som kan göra det. Men hemma i Dalarna finns många små företag. Var och en kan se till att en person kommer in i arbete.

Jag brukar fråga många arbetssökande hur många gånger de har visat upp sitt skolbetyg. Det kanske var första gången. Sedan är det fråga om att skapa ett cv. Har man väl fått en arbetsgivare är det lättare att få jobb och vara kvar i jobb.

Därför är det här förslaget otroligt olyckligt. Det kostar främst småföretagare 1 miljard. Det är helt okej att få dra av för en annons på Facebook eller Google, men att äta lunch med en affärsrelation på en restaurang ska man inte få göra avdrag för. Regeringen motiverar det med att avdraget är så krångligt att det måste vara enhetliga belopp. Men om företagarna tycker att det är för krångligt låter de bli att göra avdragen. Det är ytterligare ett argument som inte håller.

Nu får vi väl hoppas att promemorian kommer fram till att förslaget inte är bra. Det finns ett intressant förslag från Skatteverket. Men det förslaget skulle kosta pengar. Med andra ord skulle företagarna få sänkta kostnader. Hade inte det varit ett bättre förslag för att gynna företagsamheten i Sverige?


Anf. 94 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Det är en stor skillnad mellan den sänkta ungdomsarbetsgivaravgiften som den tidigare alliansregeringen genomförde och det förslag vi har lagt fram för att sänka arbetsgivaravgiften för egenföretagare första gången de anställer någon. Det första var en nedsättning för alla ungdomar oavsett om de hade jobb eller inte och oavsett hur länge de jobbade. En enig expertkår har dömt ut sänkningen som ett ineffektivt sätt att använda skattebetalarnas pengar på.

Verkligheten visar på att det inte är så att ungdomar har sämre chanser att få jobb efter förändringen. Tvärtom ser vi att ungdomsarbetslösheten sjunker.

För egenföretagarna handlar det om en träffsäker åtgärd. Man försöker nå de egenföretagare som funderar över att anställa och som inte riktigt är där att ta steget. Det är ett stort beslut att anställa någon för första gången. Det är ett stort beslut och mycket nytt att lära sig. Det kostar en del i form av att lära sig nya administrativa rutiner, och bokföringen blir annorlunda när det finns en anställd. Ett förslag om en tillfällig nedsättning handlar om att få fler egenföretagare att ta steget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis vad gäller ungdomsarbetsgivaravgifterna för ungdomar håller den här regeringen hårt i pengarna och tar ansvar för de offentliga finanserna. Det gör att nya, stora skattesänkningar inte ligger i korten. Här handlar det om att ta ansvar, vara försiktig och se till att det finns långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna och bryta den trend som den borgerliga regeringen hade med att varje år ständigt försämra de offentliga finanserna. Man gick från stora överskott till stora underskott. Det är inte en utveckling som kan fortsätta. Här handlar det om att ta ansvar.


Anf. 95 Ulf Berg (M)

Herr talman! Den förra regeringen tog det ansvaret. Om man är mitt i en brinnande lågkonjunktur måste man naturligtvis se till att inte spä på arbetslösheten. Då kan vi vara överens om att tillåta underskott. Vi ska också titta på hur Sverige har det ställt med statsskulden, som ser bra ut. Alliansregeringen städade upp rejält i olika skulder. Den diskussionen kan vi ta en annan gång.

Nu är det viktigt att vi håller oss till småföretagarna. Jag är orolig över vad statsrådet sa i sitt svar om att det är fråga om en regelförenkling. Den borde vi vara politiskt överens om.

Herr talman! Jag funderar över om det inte vore bra om regeringen inte skulle lägga fram några ytterligare förenklingsförslag. Jag vet inte om småföretagarna har råd om varje liten förändrad regel kostar 1 miljard.

Jag skulle tycka om ifall statsrådet kunde säga rent ut att det ska in mer pengar till statskassan, att det är tomt, att det skramlar i kassakistan, ladorna är tomma och regeringen har ställt till det med alla utgifterna. Då ska man erkänna att det är fråga om en höjd skatt, och den drabbar företagare. I stället formulerar sig statsrådet som att avdraget knappast märks.

Jag tycker naturligtvis att 1 miljard är mycket pengar. Vi är nog helt överens om att avdraget inte kommer att drabba de stora drakarna. De som kommer att drabbas är de hårt arbetande egenföretagarna som har ett par anställda och vill äta en lunch och komma överens om en affär som kan ge dem en chans att kanske anställa eller behålla sina anställda.

Statsrådet borde dra tillbaka förslaget.


Anf. 96 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Jag försökte vara tydlig i mitt första inlägg, nämligen att det är fråga om en överfinansiering. Det offentliga förlorar en del pengar på momsen. Men som reglerna tillämpas i dag och med finansieringen som innebär att möjligheten att göra avdrag på inkomstskatten för måltider tas bort kompenseras momsförändringen.

Samtidigt är det viktigt att ha proportioner i detta. Det handlar om både stora och små företag som använder avdraget för representation. Det handlar alltså om en ökad kostnad på 20 kronor per måltid. Givet hur viktigt vi vet att många företag tycker att representation är kommer man att fortsätta att representera, men man kanske väljer en billigare måltid, en billigare lunch eller en billigare varmrätt om man äter middag, eller hoppar över kaffet eller lättölen - vad vet jag.

Det är viktigt att påminna om att samtidigt som regeringen gör denna förändring gör vi också andra saker för att förstärka företag som är på väg att anställa. Jag kanske hellre ger en skatterabatt för den som anställer än för den som går på restaurang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2015/16:468 Avdragsrätten för representation

av Ulf Berg (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Regeringens kamp mot företagen går vidare. Nu vill regeringen förändra rätten att göra avdrag för kostnader för representation. Enligt förslaget ska avdragsrätten slopas helt vid inkomstbeskattning som avser lunch, middag, supé eller annan förtäring. Angående momsen föreslås ett tak på avdraget på 300 kronor per person och tillfälle.

Förslaget riskerar att få negativa konsekvenser för både restaurangnäringen och Sveriges företag om det går igenom.

För många företagare är möten som innefattar representation ett vanligt sätt att göra affärer på. Visita, branschorganisation för den svenska besöksnäringen, är kritisk och Visitas vd Eva Östling har bland annat sagt att detta förslag drabbar givetvis även sysselsättning och omsättning inom restaurangnäringen.

För en regering som har som mål att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 är det anmärkningsvärt att man vidtar åtgärd efter åtgärd för att minska företagens möjligheter att anställa.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson om det är finansministerns ståndpunkt att svenska företagare behöver beskattas hårdare?