Avräkning på demokratibiståndet för flyktingar från Ukraina

Herr talman! har frågat mig om och hur organisationer och projekt som verkar inom demokratibiståndet påverkas av avräkningarna på biståndet. Forssell har även frågat mig hur avräkningarna bör fördelas mellan olika projekt och organisationer och då specifikt inom ramen för demokratibiståndet.

Främjande av demokrati och hållbar fred och motverkande av auktoritära krafter är av central vikt, särskilt givet den omvärldsutveckling som vi nu ser. Sedan flera år tillbaka är mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer ett av de största fokusområdena inom svenskt bistånd. Detta arbete sker till stor del i landbiståndet, vilket till betydande del finansieras via de regionala och bilaterala anslagsposterna. När de så kallade limiterna infördes prioriterades så långt möjligt dessa anslagsposter, i synnerhet anslagsposterna för Afrika och för reformsamarbete i Östeuropa, västra Balkan och Turkiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Rysslands invasion i Ukraina gav upphov till en ny flyktingsituation. För att ha beredskap för ökade kostnader för flyktingmottagning som avräknas biståndet satte regeringen limiter, tak på utbetalningar, på vissa av anslagsposterna i biståndsbudgeten.

Begränsningen som infördes bedömdes vara nödvändig för att säkerställa att det finns ett utrymme för de avräkningsbara kostnaderna för skyddsbehövande från Ukraina under 2022.

Den 7 juni beslutade regeringen att revidera ned limiterna med 1,3 miljarder kronor. Limiterna har justerats ned med anledning av den senaste prognosen från Migrationsverket. Den slutliga nivån på avräkningar 2022 kommer att utgå från Migrationsverkets prognoser senare under året.

Justeringen av utbetalningstaken rör i första hand stöden till civilsamhällesorganisationer samt anslagsposten för mänskliga rättigheter och demokrati. Efter justeringen kan 90 procent av dessa anslagsposter användas.

Sida hanterar en stor del av biståndet och gör som myndighet avvägningar om hur de ändrade budgetförutsättningarna ska hanteras på insatsnivå. Exempelvis ger limiten som lagts på anslagsposten för reformsamarbete med Östeuropa, västra Balkan och Turkiet fortsatt utrymme för satsningar i Ukraina.

När det gäller de stöd som Regeringskansliet hanterar har de för närvarande begränsats utifrån vad som är praktiskt möjligt givet de utbetalningar som gjordes innan vi visste omfattningen av den ryska aggressionen mot Ukraina. Samtidigt har omfördelning skett för att stödja aktörer som arbetar i Ukraina och regionen. Utrikesdepartementet har i år till exempel ökat bidraget till Civil Rights Defenders akutfond för MR-försvarare samt Pragcentret för att stödja MR-försvarare och oberoende medier och journalister.

Genom sänkningen av limiterna på anslagsposterna för civilsamhällesorganisationerna och för demokrati och mänskliga rättigheter underlättar vi för inte minst små och sårbara civilsamhällesorganisationer att fortsätta sitt arbete för bland annat demokrati. Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är även fortsättningsvis ett område som regeringen prioriterar, och demokratisatsningen som lanserades 2019 ligger fast.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet!

Förra gången vi skulle ha en debatt, jag och statsrådet Ernkrans, kom jag för sent. Jag hoppades att statsrådet skulle komma för sent i dag, men nu får jag leva med min pinsamhet även framöver.

Herr talman! Jag vill börja med att understryka hur viktigt Liberalerna tycker att det är med demokratibistånd. Den här interpellationen handlar ju framför allt om demokratibistånd. Man delar upp biståndet i flera olika påsar, och den påse som Liberalerna tycker bör växa mest är den för demokratibiståndet.

Det handlar i grunden om fria människor som lever i fria samhällen där man har val, grundläggande demokratiska institutioner som fungerar, valförfaranden som fungerar och en rättsstat som fungerar och där man kan beivra brott, bekämpa korruption och så vidare. De sakerna är liksom kärnan i en fungerande demokrati. Om man har de sakerna på plats är det mycket enklare att bygga välstånd, lyfta människor ur fattigdom och lösa många av de andra problem som de andra typerna av bistånd ska försöka hantera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är av det skälet som Liberalerna driver rätt hårt att just demokratibiståndet i reella tal men också relativt till andra typer av bistånd ska öka.

Liberalerna har också förslag på hur man vid olika kriser kan öka biståndet på andra sätt, additionellt, utöver enprocentsmålet som vi står bakom.

Till exempel behövs det klimatbistånd. Det var vi som först föreslog att man skulle kunna ta av EU-pengarna till det som kallas klimattullar och använda som klimatbistånd. Man kan ju öka den andelen.

Ett annat exempel är Ukraina, där vi har föreslagit 10 miljarder ur beredskapskrediten bland annat i form av additionellt bistånd.

Jag vill också säga, herr talman, att just Ukraina är ett väldigt tydligt exempel på att demokratibistånd är en viktig del av biståndet. I Ukraina kan det handla om att bygga upp den relativt unga demokratin och se till att bekämpa problem som kan finnas inom den. Men det handlar också om domstolar och förmågan att följa upp brott i Ukraina och då bland annat om förmågan att följa upp och beivra krigsbrott och brott mot mänskligheten. Den typen av verksamhet har man behövt stöd och hjälp från svensk sida för att bygga upp. Det är ju ett talande exempel på hur viktigt det är med demokratibistånd.

Men det är precis som statsrådet beskriver, herr talman. Statsrådet ger ju egentligen en beskrivning av vad regeringen har gjort snarare än att förklara vad regeringen vill göra framåt. Om man ska försöka landa i en fråga kring det är det korrekt att när det gäller OECD-Dac-reglerna, som reglerar vad som är bistånd, vad vi får räkna av och så vidare, har regeringen samma hållning som Liberalerna - att man ska hålla sig till OECD-Dac-reglerna. Sedan kan man ha olika ståndpunkter i fråga om hur mycket och hur offensivt man ska räkna av och om man ska räkna av i lite lägre takt som vi har tyckt.

Men OECD-Dac-reglerna är inte heller oproblematiska, så jag skulle för att följa upp svaret på min interpellation vilja fråga statsrådet vad regeringen skulle vilja se för förändringar i OECD-Dac-regelverket givet de bekymmer som vi har sett med hur Sverige och andra länder har gjort avräkningar inom ramen för det regelverket.

Herr talman! Vi får ändå påminna oss, tycker jag, om det som vi inte visste om när det här året började, nämligen det fruktansvärda kriget i Ukraina till följd av Rysslands invasion av ett annat, demokratiskt suveränt land.

Det här kriget har nu pågått i hundra dagar. Den akuta humanitära situationen i Ukraina är oerhört svår, och vi behöver hjälpa drabbade människor på alla sätt vi kan. Samtidigt har det här gett upphov till att människor flyr Ukraina och kommer till Sverige. Det behöver vi också ta om hand i Sverige.

Jag tycker att det är viktigt att understryka att vårt biståndsarbete är en kombination av att vi behöver göra humanitära insatser i akutläget för att rädda liv, men vi behöver också biståndet för att stärka långsiktiga utvecklingstrender för en bättre värld. Inte minst vet vi detta eftersom vi lever i en värld som också redan innan kriget i Ukraina var präglad av konsekvenserna av covid-19, en demokrati på tillbakagång, klimatförändringar som slår hårt mot redan utsatta och sårbara människor. Till detta lägger vi nu den svåra situationen när det gäller livsmedelsförsörjning som en direkt konsekvens av Rysslands invasion i Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen kommer att fortsätta att stödja det civila samhället och det arbete som olika organisationer utför för att bidra till en mer hållbar global utveckling. Det var också av den anledningen som regeringen den 7 juni beslutade om att revidera ned limiterna med 1,3 miljarder och där rikta detta till att öppna för ytterligare insatser på det biståndspolitiska området.

Hur den slutliga nivån kommer att se ut 2022 får vi återkomma till. Men justeringen av utbetalningstaken rörde framför allt stöden till civilsamhällesorganisationer och anslagsposten för just mänskliga rättigheter och demokrati. Efter justeringen kan 90 procent av anslagsposterna faktiskt användas.

Anslagsposten för mänskliga rättigheter och demokrati omfattar 1 miljard. Så nu har den en limit på 100 miljoner, men det är alltså 900 miljoner kronor som kan användas.

Om man gör en uppskattning utifrån utfallet 2020, och om man tar hänsyn till de kvarvarande limiterna, kan vi ändå konstatera att vi under 2022 i vårt biståndsarbete kommer att kunna använda 17-19 miljarder av biståndet till mänskliga rättigheter eller demokrati som huvudsyfte eller delsyfte. Mycket av arbetet sker i det geografiskt inriktade biståndet.

Att införa limiter får effekter på organisationer och projekt. Men vi har också särskilt prioriterat det humanitära biståndet, som går helt opåverkat. Att lindra nöd i till exempel Ukraina är viktigt, men det gäller också för andra humanitära kriser, som i Jemen, Afghanistan, Somalia och Etiopien, som jag själv besökte i förra veckan. Det gäller länder där det finns en akut otrygg livsmedelsförsörjning.

Regeringen har också prioriterat stödet till de multilaterala organisationerna, och vi står kvar med vårt löfte om ett fördubblat klimatbistånd till 2025. Regeringen är också tydlig med att vi tänker fortsätta att stå upp för 1 procent av bruttonationalinkomsten till biståndet. Vi ska följa OECD-Dac-regler, och vi ska vara restriktiva med flyktingavräkningarna.

Herr talman! Jag konstaterar att statsrådet fortsätter att beskriva vad regeringen har gjort. Det är bra, och det är en av statsrådets uppgifter. Den debatten har vi haft tidigare på debattsidor, i kammaren och så vidare. Men min fråga handlade om vilken politik regeringen vill föra framåt på området. Jag väntar fortfarande på svar vad gäller detta.

Jag kan också konstatera att vi delar uppfattningen att Sverige ska leva upp till enprocentsmålet, det vill säga att minst 1 procent av vår ekonomi ska gå till bistånd. Men sedan menar vi att det också därutöver kan krävas additionella bistånd, till exempel i fallet Ukraina där vi tidigare har föreslagit 10 miljarder ur beredskapskrediten i stöd till Ukraina i form av bistånd.

Vi har också föreslagit penningsummor i våra budgetar, och där har regeringen plockat upp våra förslag - och det är jag glad över. Men det är viktigt att komma ihåg att dessa saker kan göras additionellt utöver det reguljära biståndet. Det är "för att". Vi vet att det kommer att uppstå andra nya kriser. Om historien lär oss någonting är det att vi hela tiden ställs inför oväntade kriser. Detsamma gäller på klimatområdet. Det är kanske inte så oväntat att det är klimatförändringar som vi har framför oss, men exakt hur de kommer att slå, på vilka platser och tider, känner vi inte till. Då behöver man vara beredd att addera bistånd utöver 1 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Några av de saker som statsrådet lyfte upp i sitt anförande är helt korrekta. Vi vet att det är en pågående livsmedelskris, och den kommer att bli värre. Vi vet att klimatkrisen kommer att bli värre. Vi vet att vi i framtiden förmodligen kommer att få se fler väpnade konflikter där människor tvingas på flykt.

Det vi vet från denna gång när regeringen föreslog en avräkning och från tidigare gånger när det har gjorts avräkningar är att det blir tufft för de organisationer, projekt och enskilda personer som jobbar längst ut i kapillärerna och gör bistånd på riktigt - hands-on. För dem blir det tufft när avräkningarna görs med snabb hastighet och ofta på ett chockerande sätt. Det är svårt att anpassa sin verksamhet, och ofta är de i en utsatt situation.

Vi ser att OECD-Dac-reglerna och det regelverk som vi följer, hur vi gör avräkningar inom ramen för dem, innebär problem. Vissa saker som borde få räknas som bistånd får inte räknas som bistånd, och andra saker som i dag får räknas som bistånd kanske inte borde få göra det - åtminstone inte i lika hög grad eller inte alls.

Mot bakgrund av att vi ser att det kommer att finnas ett större behov i världen framöver, det finns många exempel där det behövs additionellt bistånd utöver 1 procent, och dagens system med avräkningar lämnar en hel del att önska. Organisationer, projekt och enskilda hamnar lätt i kläm, och det är svårt att bedriva ett långsiktigt arbete för en hållbar utveckling med mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstaten i fokus.

Herr talman! Vad vill regeringen och Socialdemokraterna göra? Vill de ändra någonting i reglerna, ta bort eller lägga till?

Herr talman! Konflikt och klimatförändringar är de frågor i världen som driver ökade humanitära behov. Vi ska självklart ha fokus på fredsbyggande och att hantera klimatförändringarna för att lyfta människor ur fattigdom.

Jag tycker att jag ger viktiga besked från den socialdemokratiska regeringen genom att berätta vilken biståndspolitik vi står upp för, inte minst när vi går mot ett val i höst. Det är verkligen inte självklart att stå upp för 1 procent av bruttonationalinkomsten till internationellt solidaritetsarbete.

Liberalerna har valt att liera sig med två partier. Det är riksdagens två största oppositionspartier som har en helt annan syn. Moderaterna vill permanent sänka vårt bistånd till 0,7 procent, och Sverigedemokraterna vill halvera biståndsbudgeten. Dessutom är dessa två partier överens om att prioritera humanitärt, vilket är lovvärt. Men om man ska prioritera humanitärt i en halverad biståndsbudget kommer det som vi arbetar med för demokrati, för mänskliga rättigheter, för att hantera klimatförändringarnas effekter och för jämställdhet att få stryka på foten.

Liberalerna och Socialdemokraterna har en lång tradition av gott samarbete och att här i Sverige stå upp för allmän och lika rösträtt, för jämställdhet och för att bygga reformer i vårt land för kvinnor och flickor. Jag hoppas att Liberalerna kommer att stå upp för detta i det internationella solidaritetsarbetet också efter valet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Socialdemokraterna är till skillnad från de två största oppositionspartierna som Liberalerna har allierat sig med tydliga med att vi står upp för att 1 procent av vår bruttonationalinkomst ska gå till internationellt bistånd. Vi tror nämligen att om vi bidrar till att bygga en bättre värld är det också någonting som bygger Sverige tryggare. Vår ambition kvarstår att vara en av de absolut största och mest effektiva biståndsgivarna i världen. Det är vi även om vi bortser från kostnaderna för flyktingmottagning. Vi ska känna oss stolta över och fortsätta vara ledande i genomförandet av Agenda 2030. Med hjälp av biståndet gör vi också mycket betydande insatser för att motverka och hantera klimatkrisen.

Fler givarländer borde följa åtagandet att ge 0,7 procent av bruttonationalinkomsten till bistånd, för det är viktigt att fler länder och människor visar solidaritet i den oroliga omvärld vi nu befinner oss i. Moderaternas partivänner i Storbritannien går dock åt ett helt annat håll; jag hade i dag ett samtal med en partivän från Labourpartiet, och de är djupt oroliga över att de konservativa i Storbritannien har sänkt biståndet till 0,5 procent och inte längre stöder exempelvis SRHR på den afrikanska kontinenten. Det är dock inte mitt bekymmer, utan det är snarare Liberalerna som behöver ta den kampen.

Jag ser det vällovliga i att fundera kring OECD-Dac-reglerna. När det gäller flyktingavräkning tycker vi att det ska användas så restriktivt som möjligt, men jag är inte helt säker på att det är med fördel man öppnar upp till stora nya förhandlingar om OECD-Dac-reglerna. När man tittar ut över världen ser man nämligen att de goda krafterna tyvärr inte alltid går vinnande ur en sådan förhandling.

Det borde vara fler snarare än färre länder som står upp för mer internationell solidaritet, och i dag är det färre snarare än fler.

Herr talman! Det var mycket i anförandet som inte handlade om Liberalernas politik - eller Socialdemokraternas, för den delen.

För den som har lyssnat på biståndsdebatterna här i kammaren är det väl känt att liberaler tar replik på både sverigedemokrater och moderater i dessa debatter. Det är inte en hemlighet att vi sticker ut bland de borgerliga partierna och skiljer oss från Sverigedemokraterna i det att vi står upp för ett generöst bistånd.

Jag menar ändå att jag inte riktigt fått svar på mina frågor, herr talman. Det är klart att det går att säga att man står upp för enprocentsmålet. Det går att säga att man var restriktiv med avräkningarna. Men vi ser att kriserna kommer att öka i omfattning - det gäller livsmedelsförsörjning, klimatet och konflikter, som vi har diskuterat här - och då måste man ändå vara beredd att säga att enprocentsmålet innebär minst 1 procent. Sedan kan man ha additionellt bistånd, och jag har här redogjort för konkreta förslag kring additionellt bistånd vad gäller både Ukraina och klimatet. Det går även att tänka sig annat.

Jag har också ställt frågor om vad Socialdemokraterna tycker om OECD-Dac-regelverket. Finns det några delar som socialdemokratin eller regeringen skulle vara kritiska mot, om jag uttrycker mig så? Det är klart att man kan diskutera när det är rätt läge att förhandla, men vi kan ändå konstatera att regelverket som det ser ut i dag inte har gynnat biståndet tillräckligt mycket eftersom det blir så ansträngt för biståndsorganisationerna när man gör avräkningar på det sätt som görs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! När det gäller avräkningarna är min tro och förhoppning verkligen att den situation vi nu har ställts inför är ett väldigt sällsynt läge som kan jämföras med 2015, som också var ett extremt år sett till flyktingströmmar som vi inte hade räknat med, och att det inom kort ska bli möjligt att återgå till mer förutsägbara förutsättningar och förhållanden när det gäller de långsiktiga strategierna inom biståndet.

Vi ser noga över olika alternativ. När vi har gjort de här förändringarna har vi också, med hjälp av biståndsmyndigheten Sida, sett till att störa den pågående verksamheten så lite som möjligt. Man kan jobba med senareläggning och utbetalningar där så är möjligt.

För regeringens och socialdemokratins räkning vill jag återigen upprepa att vi står fast vid att det svenska biståndet ska motsvara 1 procent av bruttonationalinkomsten. Svenskt bistånd ska användas till effektiva och relevanta insatser i syfte att minska fattigdom och förtryck. Målet är att det internationella biståndet ska skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck, och målet att fördubbla klimatbiståndet till 2025 kvarstår.

Konkret handlar biståndet om att visa praktisk solidaritet med våra medmänniskor - men också om insikten att en värld i utveckling till det bättre ger ett långsiktigt tryggare Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.