Benämningen på Taiwan i svensk folkbokföring

Fru talman! Mathias Tegnér har frågat mig om jag avser att vidta några generella åtgärder med anledning av Skatteverkets nuvarande benämning på Taiwan.

Skatteverkets registrering av uppgifter i folkbokföringen följer svensk namnstandard. Skatteverket tillämpar standarden ISO 3166 gällande koder och namn på svenska.

Hur länders och områdens namn anges i folkbokföringen är något som Skatteverket avgör i sin tillämpning. Jag avser inte att vidta några generella åtgärder.

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret! För ungefär sex år sedan meddelade Skatteverket att de valt att i folkbokföringen ändra benämningen på Republiken Kina, alltså Taiwan. Förändringen innebar att namnet ändrades till Taiwan, provins i Kina.

Jag har, precis som finansministern redogjorde för, ställt en fråga kring detta. Bakgrunden till att jag har ställt frågan är att det har funnits en diskussion i medier gällande att denna ändring har initierats av en påstötning från Utrikesdepartementet, vilket kanske indikerar att Skatteverkets beslut inte var så självständigt som finansministern precis beskrivit det i sitt svar.

Anledningen till att detta har intresse är att Kina förefaller arbeta internationellt med att namn och definitioner världen över ska ligga i linje med Kinas ett-Kina-princip. Enligt en rapport från Nationellt kunskapscentrum om Kina, NKK, som är ett separat centrum vid Utrikespolitiska institutet, kan Kinas princip definieras som att det bara finns ett Kina, och i det ingår Taiwan.

Detta skiljer sig från USA:s, EU:s och Sveriges förståelse av frågan. Vi beskriver vårt förhållningssätt som en ett-Kina-politik. Denna politik bygger förvisso likt Kinas princip på en förståelse av att det finns ett Kina, men den avgörande skillnaden är att ett-Kina-politiken inte uttrycker att Taiwan är en del av eller bör återförenas med Kina.

Exempelvis före detta utrikesminister Ann Linde förklarade att meningsmotsättningar mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan måste lösas på fredlig väg och på ett sätt som överensstämmer med folkviljan hos Taiwans befolkning.

Det finns en rapport från Utrikespolitiska institutet, från 2022. Där skriver man just kopplat till ett-Kina-politiken och namnfrågan: ". erbjuder ingen tydlig vägledning gällande benämningen på Taiwan. Regeringen skriver på sin hemsida att 'Olika benämningar på Taiwan förekommer i olika internationella sammanhang. Regeringen använder benämningen Taiwan.'"

Texten fortsätter och citatet likaså: "Samtidigt har Utrikesdepartementet förklarat att 'hur självständiga svenska myndigheter väljer att benämna Taiwan bestämmer de själva.'"

Enligt UI:s rapport är det alltså upp till den till enskilda aktören att avgöra vilken benämning på Taiwan som lämpar sig bäst för kontexten. Flera myndigheter, bland annat Skatteverket, har nu valt benämningen Taiwan, provins i Kina. Det är alltså en term som Kina föredrar men som många svensk-taiwaneser avskyr. I denna kontext kan namnfrågan anses politisk. Även om jag, precis som finansministern, tycker att namnfrågor inte ska vara politiska blir den här frågan relevant eftersom Skatteverket bytte namn och, enligt uppgifter i medier, gjorde det på grund av påtryckningar från tjänsteperson på Utrikesdepartementet.

I grunden tror jag att det är viktigt att Sverige har en enhetlig och konsekvent Kina- och Taiwanpolitik. Det är en utrikespolitisk diskussion, och det inser jag att vi inte ska ha kopplat till denna interpellation. Men med tanke på hur finansministerns partivänner och dagens regeringsunderlag vevade i frågor kopplade till Taiwan under förra mandatperioden blir det viktigt att se över denna fråga, när det finns indikationer på att processen faktiskt inte har gått rätt till. Det blir extra viktigt när det verkar som att den definition som används inte är funktionsduglig med tanke på hur svensk-taiwaneser reagerar när de ser definitionen.

Fru talman! Jag vill tacka interpellanten för att han har lyft denna viktiga fråga men också statsrådet för svaret på interpellationen.

Kinas agerande runt om i världen är oroväckande. Det handlar inte bara om spionage och uppköp av kritisk infrastruktur, som vi alla har läst om, utan även om olika former av påtryckningar.

Det är också, eller bör vara, påtryckningar som har gjort att en svensk myndighet nu använder sig av en felaktig benämning på Taiwan. Det finns helt enkelt ingen annan logisk förklaring än att det måste vara påtryckningar. Detta i sig är en skandal. Det är en skandal, för det är närmast förolämpande mot taiwaneser, inte minst. Detta stämmer dessutom inte ens överens med verkligheten. Och det orsakar förvirring, av en myndighet som har till uppgift att underlätta och försöka hjälpa både svensk-taiwaneser och andra i olika ärenden som rör Taiwan.

Som Mathias Tegnér nyligen nämnde finns det ett starkt stöd för ett utvecklat samarbete med Taiwan - inte minst i denna regering och i regeringsunderlaget, bland Sverigedemokraterna. Särskilt i den moderata riksdagsgruppen och bland regeringsföreträdare har vi sett detta stöd. Vi har sett det genom Tobias Billström och Ulf Kristersson - både statsministern och utrikesministern - som flera gånger har nämnt Taiwan i olika sammanhang på ett sätt som faktiskt har visat på en banbrytande trend i Sverige. Det är någonting som jag och många med mig har varit glada för. Vi gladdes åt det.

Mot bakgrund av detta har jag ändå respekt för att regeringen inte vill detaljstyra en myndighet. Regeringen ska inte detaljstyra en myndighet. Men det finns ett problem när vi ser en myndighet som inte gör sitt jobb, och jag menar bestämt att Skatteverket i det här fallet inte gör det.

Fram till 2018 var det som bekant en mer korrekt benämning på Taiwan. Då var det Republiken Kina, Taiwan, vilket är det officiella namnet. En lång rad andra länder runt om i världen har i likhet med Skatteverket tidigare använt den benämningen. Skatteverket följer samma internationella standard som de gör, ISO 3166, som faktiskt inte på något sätt tvingar Skatteverket att använda en felaktig benämning. De länder som använder den korrekta benämningen följer också en så kallad ett-Kina-politik. Med andra ord skulle det faktiskt inte ändra vår ett-Kina-politik om man bara återgick till hur det var fram till 2018.

Mot bakgrund av det, fru talman, önskar jag lite tydligare svar från ministern om det är så att man exempelvis tror att det är påtryckningar som har legat till grund för denna förändring.

Fru talman! Man får lov att hålla isär vad det här handlar om. Jag har ansvaret för Skatteverket som myndighet, men jag avser som sagt inte att lägga mig i hur myndigheten benämner olika länder. Där har jag samma hållning som tidigare finansministrar har haft.

Med det sagt är regeringen väldigt tydlig med att vi sedan länge använder benämningen Taiwan på regeringens hemsida. Jag vill förtydliga att vi meddelar alla som ställer frågor till UD och andra om detta. EU använder också genomgående benämningen Taiwan, medan Skatteverket tillämpar en standard som även många andra använder, vilket jag nämnde i svaret.

Fru talman! Hur länders och områdens namn anges i folkbokföringen är något som Skatteverket avgör i sin tillämpning. Jag kan förstå att man har synpunkter och tankar om det, men jag kommer inte som ansvarigt statsråd för myndigheten att peka på vilka namn Skatteverket ska använda på olika länder. Det finns också internationella standarder för detta.

Man kan självklart och med full rätt ha en utrikespolitisk debatt och diskussion om Taiwan. Det är viktigt. Det har vi ofta i den här kammaren, och det är utrikesministern som har det området som sitt huvudansvar. Jag vet också, om det inte har blivit några förändringar i dagens dagordning, att Tobias Billström kommer hit för en liknande fråga om en liten stund.

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret!

I grunden delar jag såklart finansministerns åsikt att myndigheter som är självständiga kan hantera namnfrågor. Det som fick mig att skriva den här interpellationen var den offentliga diskussion, förvisso bland olika typer av Kinamedier, där man resonerade i termer av att det faktiskt hade pågått en påverkan som ingen riktigt ville kännas vid. Då blir frågan om namnbytet ändå lite speciell, och det är bakgrunden till att jag lyfter frågan.

Om det nu är så att en myndighet, enligt den rapport som jag refererar till, ska använda den benämning som passar bäst i kontexten och vi vet att många av de personer som får olika typer av utskick från Skatteverkets folkbokföring personligen tycker att det är en väldigt dålig definition sätter det frågan i ett nytt ljus och är väl värt en diskussion.

Sammanfattningsvis skulle jag argumentera för att den här typen av frågor inte är oväsentliga, framför allt inte i det geopolitiska läge som vi befinner oss i. När det finns frågor om påverkan skulle ju en möjlighet kunna vara att återgå till den gamla benämningen, vilket i sig inte innebär någon förändring av den svenska ett-Kina-politiken.

Återigen: Ambitionen med den här interpellationen är alltså inte att bedriva någon form av oppositionspolitik när det gäller Skatteverkets definitioner av olika länder. Jag tycker kanske ändå att namnfrågan borde adresseras. Jag vet inte ens om det är sant att det ligger en hund begraven kopplat till processen, men många svensk-taiwaneser uppfattar att benämningen inte är relevant.

Därför beklagar jag naturligtvis finansministerns besked att hon inte avser att titta vidare på frågan. Jag vet inte - det kanske är så att finansministern har fullt upp med att sänka skatten för Sveriges rikaste.

Fru talman! Jag vill återigen tacka finansministern för svaret på denna fråga. Som jag nämnde i mitt tidigare anförande har jag stor respekt för att regeringen inte vill gå in och detaljstyra en myndighet. Det ska regeringen naturligtvis inte göra.

Däremot ser jag problem när det finns uppgifter som tyder på att det kan ha varit påtryckningar som gjorde att man ändrade detta. Om det är så hoppas jag att regeringen tar itu med det. Dessutom finns det verkligen ingen logisk förklaring till att man ändrade det här, vilket faktiskt skedde när Socialdemokraterna styrde och innehade den här positionen.

Mot bakgrund av det hoppas jag att man åtminstone ser med allvar på uppgifterna om att påtryckningar eventuellt har orsakat detta.

Fru talman! Jag uppskattar att frågan lyfts fram. Frågan om Taiwan är viktig, och som jag nämnde i mitt tidigare inlägg är regeringen tydlig med hur vi benämner Taiwan, nämligen just så.

Som ansvarigt statsråd för Skatteverket skulle det inte vara lämpligt att jag går in och bestämmer hur Skatteverket, i det här fallet, benämner Taiwan. Med det sagt vet jag att det kommer en debatt till här om en liten stund i ungefär samma ämne.

Bara för att ha det sagt: Jag tycker inte att vi ska dra in skattepolitiken i detta. Det har verkligen ingenting med det att göra. Men det gör ingenting - ibland kan en socialdemokrat inte låta bli.

Jag tackar för debatten, och så får vi se om ledamöterna fortsätter debatten mot utrikesministern om en liten stund.

Fru talman! Finansministern har naturligtvis rätt i att vi inte ska blanda in skattepolitik i det här. Vi får se det som en liten lapsus från min sida.

Jag hade som sagt ingen ambition att göra partipolitik av detta, men jag noterade att ledamoten Wiechel, som har äntrat debatten, ändå ville ha en viss del partipolitisk debatt.

Det är riktigt att det här skedde under en socialdemokratisk regering. Min bild är inte att det som skett är någonting politiskt, alltså att någon regering har haft någon åsikt kring det här. Möjligen verkar det ha skett något slags påverkan.

Sverigedemokraternas intresse för den här frågan har växt sedan kriget i Ukraina började, det vill säga samtidigt som man för första gången kunde vara kritisk mot Ryssland. Jag som har suttit i riksdagen sedan 2014 minns ju hur SD tidigare har varit betydligt mer Rysslandsvurmande, och vid den tidpunkten var det väl svårt att stå bakom Taiwan.

Vi tar den utrikespolitiska debatten vid ett annat tillfälle. Men jag vill ändå vara tydlig med att jag uppfattar den här namnfrågan kopplad till Skatteverket som helt opolitisk. Däremot är det viktigt att vi använder rätt benämning.

Statsrådet har nu anmält att hon avstår från att hålla sitt slutanförande i denna interpellationsdebatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.