Biobränsle och klimat- och miljömålen

Fru talman! Jens Holm har frågat mig om jag avser att verka för att införa nya åtgärder eller styrmedel för att stärka miljöhänsynen inom våra näringar för att motverka att ökad användning av biobränslen ytterligare försvårar våra möjligheter att nå våra nationella miljökvalitetsmål.

Jens Holm har också frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att tydligare redovisa de utsläpp av växthusgaser som kommer från biobränsle.

Låt mig börja med att konstatera att klimatomställningen ska genomföras på ett sätt som inte äventyrar möjligheten att uppnå de övriga globala målen för en hållbar utveckling. Agenda 2030 och de globala målen för en hållbar utveckling visar på behovet av en integrerad klimat- och miljöpolitik för att nå målen. Vi ska uppnå såväl miljökvalitetsmålen som etappmålen i klimatramverket och det långsiktiga målet om nettonollutsläpp 2045.

Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras, genom antingen formellt skydd eller frivilliga avsättningar, samt att miljöhänsynen i skogsbruket ska öka. Skogspolitiken bygger på två jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet. Det är möjligt och önskvärt att utveckla bägge dessa delar.

För att kunna genomföra klimatomställningen samtidigt som vi uppnår våra miljökvalitetsmål har regeringen vidtagit flera åtgärder. Bonus-malus-systemet styr mot bränslesnåla fordon eller rena elfordon. Klimatpremien för tunga fordon och arbetsmaskiner bidrar till en allt snabbare elektrifiering av dessa, och energiskatterna styr mot ökad energieffektivitet. Anslagen för skydd av biologiskt värdefulla skogar har förstärkts kraftigt. Regeringen har också tagit fram en strategi och handlingsplan för en cirkulär ekonomi som visar vägen mot ett resurseffektivt samhälle där vi uppnår miljö- och klimatmålen. Strategin ska kompletteras med en bioekonomistrategi - arbetet med den har inletts.

Bioekonomistrategin tas fram i samarbete med de gröna näringarna och ska bidra till ökad tillgång till biomassa, till sysselsättning i hela landet och till att skapa miljö- och klimatnytta. Hållbar biomassa, bland annat från skogen, jordbruket och fiskenäringen, kan bidra till substitution av fossil energi och fossila material.

För att säkerställa tillgången till ett långsiktigt hållbart uttag av skogsråvara för den växande cirkulära bioekonomin behöver incitament skapas för ett hållbart skogsbruk och ett hållbart skydd av skog så att Sverige uppnår relevanta nationella och internationella åtaganden om biologisk mångfald.

Reduktionsplikten ökar användningen av biobränslen i transportsektorn, och efterfrågan på biomassa förutspås öka inom flera sektorer framöver medan åtgärder för energieffektivisering eller tillvaratagande av spillvärme kan frigöra resurser från uppvärmningssektorn. Bioekonomin behöver baseras på ett effektivt nyttjande av resurser, där den skogliga resursen kan nyttjas mest effektivt för ett hållbart samhälle inom de ramar som sätts av miljö, klimat- och samhällsmål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har den 29 april 2021 beslutat om en proposition som inför de hållbarhetskriterier som enligt vad EU enats om behövs för att säkerställa att bara hållbara biobränslen, sådana som till exempel inte bidrar till avskogning, används i energisektorn. I dag används i första hand restprodukter från svensk skogsnäring för att ersätta fossila bränslen.

Angående Jens Holms fråga om redovisningen av utsläpp från biobränslen stämmer det inte att dessa inte redovisas. Utsläpp av biogen koldioxid från förbränning av biomassa ingår redan i klimatstatistiken för LULUCF-sektorn i det land där biomassan har producerats. Av den anledningen redovisas inte biogena koldioxidutsläpp från förbränning av biobränsle. Att göra det skulle innebära dubbelräkning. Sverige följer noggrant riktlinjerna i klimatkonventionen, IPCC:s rekommendationer och EU:s regelverk för hur utsläpp ska redovisas.

Fru talman! Jag vill tacka miljö- och klimatministern för svaret på min interpellation. Man kan se att det finns en röd tråd i regeringens miljö- och klimatpolitik, nämligen biobränsle. Biobränsle ska lösa det mesta när det gäller regeringens klimatåtagande.

Biobränsle i sig behöver inte vara fel. Vi har stora mängder restprodukter från skogs- och jordbruket, som kan användas. Vi kan också använda avfall från våra hushåll och restauranger för att producera biogas, till exempel. Men när man förutskickar en så stor användning av biobränsle som regeringen gör blir det ett problem. Då behöver man ha svar på varifrån biobränslet ska tas.

Låt mig ta några exempel. Regeringen har nu lagt fram förslaget om reduktionsplikt för flyg. Det innebär obligatorisk inblandning av biodrivmedel i flygbränsle. På samma sätt finns det en reduktionsplikt också för vägtransporterna. Näringslivet har presenterat ett stort antal färdplaner för fossilfrihet inom ramen för regeringens förslag om fossilfrihet för näringslivet.

Sammantaget innebär dessa förslag en kraftig ökning av biodrivmedel. Det finns olika rapporter. Sweco kom med en rapport för ett tag sedan, där de pekade på en 86-procentig ökning. I den rapport som Biojetutredningen lade fram pratade man om en ökning av användningen av biodrivmedel med 55 terawattimmar; det är mer än dubbelt så mycket jämfört med mängden biodrivmedel som används i dag. I samband med arbetet med en ny nationell infrastrukturplan säger Trafikverket till regeringen att efterfrågan på biodrivmedel kommer att öka med 70 procent till 2030.

Hur, Per Bolund, ska detta kunna produceras på ett hållbart sätt? Jag ser inte att det kan göras.

Det är därför vi i Vänsterpartiet tycker att det är så viktigt att regeringen tar fram konkreta förslag om hur miljöhänsynen i skogsbruket ska kunna stärkas. Annars är risken uppenbar för att vi får fortsatta storskaliga kalavverkningar, precis som vi ser i dag.

Jag håller inte med Per Bolund när han säger att miljöhänsyn och produktionsintressen är jämlika i det svenska skogsbruket. Jag skulle vilja fråga miljöpartisten Per Bolund: Anser verkligen miljöministern att miljö och produktion väger lika tungt i det svenska skogsbruket?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Just nu ser vi att det pågår strider i norra Sverige, där statliga Sveaskog vill avverka skogar med höga naturvärden. Det handlar om Arjeplog, Gällivare, Pajala och så vidare, där samer och miljöaktivister ställer sig i vägen för skogsmaskinerna som ska avverka. Det är vårt statliga skogsbolag som gör detta. Det är helt uppenbart att vi inte tar tillräcklig miljöhänsyn i skogsbruket.

Jag vill också fråga miljöministern om han delar min bild när det gäller den kraftiga efterfrågeökning som regeringens biodrivmedelspolitik kommer att leda till. Jag vill veta varifrån allt detta biodrivmedel ska tas. Och hur ska det kunna produceras på ett hållbart sätt så att inte mer skog huggs ned i Sverige och andra länder för att ge plats åt ökad produktion av biodrivmedel?

Fru talman! Tack, Jens Holm, för frågan, som är viktig. Det stämmer inte som Jens Holm säger att vi tycker att biobränsle ska lösa det mesta eller allt. Tvärtom har vi väldigt många olika verktyg som vi jobbar med, och det verkar Jens Holm ha missat - till exempel att Sverige ligger runt plats tre i världen när det gäller introduktion av eldrivna fordon.

Om man kör fordon på el är det klart att behovet av flytande bränslen minskar, oavsett om de är fossila eller biobaserade. Vi har också mycket arbete för att minska beroendet av transporter och efterfrågan på transporter för att därmed också minska behovet av energi till transportsektorn.

Det gäller alltså att ha flera tankar i huvudet samtidigt. Det har regeringen. Jag hoppas att Vänsterpartiet också försöker eftersträva det.

Jens Holm gör det lite lätt för sig. Han borde lika lätt som jag kunna konstatera att vi redan i dag har 5 miljoner bilar på våra vägar som till väldigt stor del är beroende av fossila bränslen. Samtidigt har vi satt upp väldigt ambitiösa mål. Vi ska minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent till 2030. Vi ska också ha noll nettoutsläpp år 2045.

Någonstans måste också oppositionen ha en idé eller en plan för hur det ska gå ihop. Jag har inte hört Vänsterpartiet komma med något förslag om hur man ska göra. Ska man säga åt människor att sluta använda de bilar som i dag rullar på gatorna - är det Vänsterpartiets lösning? Då tror jag inte att man kommer att lyckas särskilt väl.

En fungerade strategi framåt handlar om att just kunna ha flera olika tankar samtidigt och kunna vidta flera olika åtgärder på en gång. Jens Holm gör också ett felaktigt antagande när han bara travar alla olika användningar på varandra, som om de skulle ske här och nu momentant och likadant överallt. Det är ju inte fallet. Det kan Jens Holm också lätt se om han tittar på hur de olika styrmedlen är utformade.

När det gäller exempelvis reduktionsplikten för vägtrafiken är det ett ganska högt tempo med introducerandet av biobränslen för att just ersätta fossila bränslen och därmed det fossilberoende som Sverige har i dag, där vi ju importerar olja från länder som kanske inte alltid är våra bästa vänner. Där skulle vi som land verkligen tjäna på att få en större energisäkerhet.

När det gäller reduktionsplikten för flyget är det däremot en väldigt långsam ökning i början. Det vill säga att det kommer att vara en mycket liten ökning. När man sedan kan hitta andra lösningar för vägtransporterna - regeringen arbetar väldigt hårt för ökad elektrifiering, så att man kan minska användningen där - kan i stället biobränslen användas i flygsektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att låtsas som om alla ska använda samma bränslen vid samma tillfälle blir helt enkelt fel. Det kommer också att vara något av en stafettprincip för att man ska klara av omställningen.

Sedan glömmer Jens Holm att det finns motverkande faktorer. Det är inte så att de som använder biomassa i dag för all framtid kommer att behöva göra det. En väldigt stor användning av biomassa i Sverige har ju handlat om pappersmassa. Där ser vi nu, genom digitaliseringen, att användningen av pappersmassa minskar. Det gör också att skogsindustrin ställer om från papper till andra produktionsslag.

Vi har också en stor potential när det gäller att till exempel kunna använda biobränslen för uppvärmning och elproduktion betydligt mer effektivt. Vi har en teknikutveckling, och vi kan också minska beroendet genom exempelvis energieffektivisering. Där gör också regeringen stora insatser för att till exempel rusta upp hyreshus runt om i Sverige för att helt enkelt minska beroendet av energi för uppvärmning. Det gör också att man kan minska biobränsleanvändningen i andra delar för att i stället kunna öka den där behoven är stora, så att vi kan minska fossilberoendet.

Jag refererade också till lagstiftningen, som är tydlig. Att vi har två jämställda mål betyder inte att vi är framme i alla delar. Det är väl känt i regeringens arbete att vi behöver förbättra miljöhänsynen i skogen. Det finns också med i januariavtalet. Vi ska öka skyddet av värdefull skog - det har vi också gjort storskaligt - men vi ska också se till att skogsbruksmetoderna blir mer hållbara.

Fru talman! Jag skulle vilja ta fasta på det som miljöministern slutade med, just hur skogsbruket i sig kan bli mer hållbart. Det är ju inte så att Per Bolund och regeringen tillträdde i går, utan man har nu styrt i mer än sex års tid. Jag har inte sett några som helst konkreta förslag på hur skogsbruket ska kunna bedrivas på ett mer hållbart sätt.

Ja, regeringen skyddar mer skog. Det är väldigt bra, även om mer än så skulle kunna skyddas. Regeringen har tagit fram en stor skogsutredning som nu har kommit med ett betänkande. Fokuset där är ensidigt på att stärka den privata äganderätten till skogen. Det tycks bli ännu mer frihet under ansvar, alltså det som är den rådande principen för skogsbruket i Sverige i dag.

Per Bolund får gärna rätta mig om jag har fel. Men vilka konkreta åtgärder har egentligen vidtagits för att skogsbruket i sig ska bli hållbart? Detta är en väldigt viktig fråga. Alla vet att det är den svenska skogen som ska bli den stora råvaran för den kraftigt ökade produktion av biodrivmedel som nu förutskickas, med reduktionsplikt för flyget och vägtransporterna och med de fossilfria färdplanerna för näringslivet, bara för att nämna tre konkreta exempel. Vad säger till exempel miljöministern om siffran 55 terawattimmar biodrivmedel redan till 2030? Det är vad Biojetutredningen talar om. Det är den sammanslagna effekten av de två reduktionsplikter som regeringen nu driver.

Hur mycket är då 55 terawattimmar biodrivmedel? I dag i Sverige använder vi ungefär 20 terawattimmar biodrivmedel inom transportsektorn, så det är mer än en fördubbling av dagens användning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dag importerar vi merparten av substratet till de biodrivmedel som vi i dag använder. Jag frågar igen: Per Bolund, varifrån ska allt detta biodrivmedel komma? Per Bolund menar tydligen att det ska tas från fjärrvärmesektorn. Det finns säkert en del potential att effektivisera, men vi ska komma ihåg att detta är en sektor som redan har effektiviserat mycket, och vi vill ju fortsätta att värma våra hus och hem, och vi vill fortsätta att ha el i våra uttag i hemmen. Jag får inte riktigt detta att gå ihop - att man kan ta riktigt så mycket därifrån som Per Bolund tycks hoppas på.

Jag skulle också vilja fråga Per Bolund apropå miljöhänsynen och produktionsintressena i skogsbruket: Ser inte Per Bolund vad som händer särskilt i norra Sverige, i Gällivare, Arjeplog och Pajala, och samebyarna som går ut och protesterar mot de stora avverkningar som planeras och också redan har genomförts av statliga Sveaskog? Det görs inom ramen för nuvarande lagstiftning, och jag ser inga konkreta förslag på hur miljöhänsynen ska kunna stärkas och hur vi ska kunna skydda våra sista skogar med höga naturvärden.

Detta måste miljöministern och regeringen ha ett svar på. En fråga som jag inte ens har hunnit komma in på gäller redovisningen av utsläppen från produktionen av biodrivmedel. Jag får inte ihop det hela riktigt, för i svaret till mig säger miljöministern dels att detta visst redovisas, dels att det inte behöver redovisas eftersom det är biogent och sker i Sverige. Men min korta och enkla fråga är: Kan vi inte göra den här redovisningen och rapporteringen till FN bättre och robustare, så att man tydligt ser de utsläpp som kommer från denna sektor? Då kan vi i nästa steg också vidta åtgärder för att minska de utsläppen.

Fru talman! Jag noterade att jag inte fick något svar på min fråga, som jag tycker är väldigt relevant ändå: Hur tycker Vänsterpartiet att utsläppen från transportsektorn ska minska? Eller ska de inte det? Det är kanske det som är svaret - vi ska inte nå målet till 2030 om att minska utsläppen från vägtrafiksektorn med 70 procent. Det är i så fall ett väldigt relevant svar, och det vore bra om Jens Holm kunde svara att det är så Vänsterpartiet ser på den frågan.

Vi ser att hållbara biodrivmedel har en viktig roll att fylla både i transportpolitiken och i miljöpolitiken i övrigt. Självklart ska det vara hållbara biodrivmedel. Vi tänker inte använda biodrivmedel med dåliga klimatprestanda eller som hotar andra miljömål.

Men det är också viktigt att vi blir bättre på att sköta våra värdefulla skogar på ett hållbart sätt. Där har den här regeringen - vilket jag är enormt stolt över - ökat anslagen för att skydda värdefull skogsmark kopiöst jämfört med tidigare regeringar. Ingen regering har någonsin varit i närheten av det skydd som den här regeringen har vidtagit. Det är över 1 000 olika reservat som har antingen utvidgats eller nybildats. Det är 6 miljarder kronor som har lagts på att skydda värdefull natur, vilket ju gör väldigt stor skillnad.

Det är också ett högt tempo. Förra året var det år på den här sidan om millennieskiftet som vi avsatte flest områden i Sverige att skydda för framtiden. Bilden av att det inte händer något är rent vilseledande, måste jag säga. Jag blir ganska irriterad, för den stämmer helt enkelt inte.

Det stämmer heller inte att det inte händer något när det gäller att se över skogsbruksmetoderna. Sveaskog har alldeles nyligen kommit med en ny strategi, där man säger att man ska se över sina skogsbruksmetoder och använda mer naturbaserade metoder, till exempel hyggesfritt skogsbruk på större arealer. Skogsutredningen har, precis som Jens Holm säger, kommit med ett förslag, men det är just bara ett förslag. Sedan kommer en politisk diskussion om förslaget och hur vi ska utveckla det. Där har vi ju januariavtalet som bas, där vi också skriver att vi dels ska skydda värdefull mark, dels ha mer miljöanpassat skogsbruk och att staten ska vara en föregångare. Och det är någonting som vi nu arbetar intensivt för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också skrivningar om ett Sveaskogsprogram, som är ett sätt att byta statlig mark mot värdefull mark. Vi har alltså många olika verktyg att använda även för att nå det målet. Men det är ingen tvekan om att målet om att skydda den biologiska mångfalden ska uppnås. Det är någonting som vi arbetar intensivt med.

Jens Holm tycker om att kasta ur sig olika former av scenarier eller prognoser eller vad olika särintressen har sagt om hur mycket vi kommer att behöva och liknande. Jag tror att det är farligt att göra på det sättet, för då får man ingen helhetsbild som hänger ihop. Det är just därför, för att få en helhetsbild, som vi nu har tillsatt en arbetsgrupp som ska ta fram en bioekonomistrategi. Det handlar om att se: Vilket utrymme finns det? Och hur ska denna värdefulla resurs - biomassa, bioenergi - faktiskt användas för att göra mesta möjliga miljönytta och samhällsnytta?

Jag hoppas att Jens Holm kan låta det arbetet få fortgå innan han drar alltför säkra slutsatser - jag tror att det är oklokt att dra alltför säkra slutsatser nu.

Ett problem med den typ av scenarier och prognoser som Jens Holm hänvisar till är att verkligheten faktiskt ändrar sig. Till exempel är den elektrifiering av transportsektorn som nu pågår betydligt större än vad man förutsatt i, tror jag, alla dessa prognoser. Sådant gör att man riskerar att landa väldigt fel.

Regeringen nöjer sig inte med att bara titta på ett enda område, bioenergi. Vi tittar brett och gör åtgärder brett för att just få ett hållbart transportsystem. Jag är väldigt stolt över att Sverige är ledande i elektrifieringen. Det gör att vi minskar beroendet av flytande bränslen, men vi är långt ifrån klara. Vi fortsätter det arbetet. Vi fortsätter också arbetet med att minska transportefterfrågan, till exempel genom att ställa om reseavdraget så att det blir färdmedelsoberoende och i stället avståndsbaserat. Då uppmuntras också en övergång till mer hållbara transportslag än bilen.

Vi har alltså har en bredd i vår politikutveckling. Det skulle jag önska att Vänsterpartiet också hade.

Fru talman! Jag kan visa miljöministern listan på 50 konkreta förslag från Vänsterpartiet som Miljöpartiet, eftersom de sitter i regering, aktivt har motarbetat och röstat nej till på miljö- och klimatområdet. Jag tänker inte göra detta till en partipolitisk pajkastning, men närhelst Per Bolund önskar ska jag visa honom den listan.

Vänsterpartiet har väldigt konkreta förslag på hur vi ska kunna höja tempot i miljö- och klimatarbetet i Sverige. Vad gäller transportsektorn, exempelvis, verkar miljöministern förutsätta att vi ska resa lika mycket som vi gör nu, eller kanske mer, i framtiden. Men vi måste ju bygga ett transporteffektivt samhälle. Det är det som det handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vissa transporter ska vi helt enkelt göra mindre av. Vi kan lägga ned stora delar av inrikesflyget, exempelvis. Stora delar av pendlandet fram och tillbaka kommer vi inte att behöva göra ifall vi satsar mer på digitalisering. Ifall vi investerar mer i kollektivtrafiken kan människor resa mer kollektivt efter pandemin. Ifall vi bygger ut cykelinfrastrukturen kan människor ta cykeln i stället för bilen till jobbet och så vidare. På alla dessa områden har Vänsterpartiet lagt fram konkreta förslag.

På Per Bolund låter det som att regeringen vill fortsätta att utreda och fortsätta att ta fram nya strategier, ambitioner etcetera. Men det är konkret handling här och nu som gäller.

Det var regeringen som gav direktiven till Skogsutredningen. Och den är ensidigt fokuserad på att stärka den privata äganderätten, inte på att ta fram ett mer hållbart skogsbruk.

Per Bolund säger att jag hänvisar till särintressen vad gäller prognoser om framtida användning av biodrivmedel. Det handlar om Naturvårdsverket och om en ökad användning med 70 procent till 2030. Det var Maria Wetterstrand, tidigare miljöpartist, som ledde Biojetutredningen. 55 terawattimmar biodrivmedel kommer att behöva användas. Varifrån ska alla dessa biodrivmedel komma? Nu har Per Bolund sista chansen att svara.

Fru talman! Det är tråkigt när sista inlägget går till att förvränga det budskap som jag har varit väldigt tydlig med här i dag. Vi tror inte att biobränslen är enda lösningen. Jag hoppas att Jens Holm har hört det, för det har jag sagt väldigt många gånger. Jag säger det en gång till. Vi tror att det är ett redskap men långt ifrån det enda.

Jag berättade om ganska många av de åtgärder vi gör, inte minst elektrifieringen, som nu går snabbare än vad någon av de utredningar som Jens Holm har hänvisat till trodde. Jag berättade också om alla de åtgärder som vi gör för att minska just transportefterfrågan och skapa ett transporteffektivt samhälle.

Skillnaden mellan Vänsterpartiet och Miljöpartiet är att vi gör det i verkligheten. Det vi faktiskt genomför får effekt här och nu, och det är det som behövs. Det behöver gå framåt här och nu. Det räcker inte att sitta på läktaren och göra stolta planer, utan man måste faktiskt också ge sig in i politiken och få genomslag för sin politik. Det är det som vi ägnar oss åt.

Vi har gjort satsningar som Klimatklivet och Industriklivet. Vi har stadsmiljöavtalen, som styr över mot kollektivtrafik och cykel. Vi har hållbar konsumtion, där vi jobbar intensivt. Vi arbetar för att bättre bevara ängs- och betesmarker och för bättre vattenförsörjning. Alla dessa åtgärder bidrar till att vi når de klimat- och miljömål som vi har satt upp. Och det är viktigt. Sverige är ett föregångsland. Vi ska fortsätta att vara det. Vi har aldrig haft så goda förutsättningar som nu att faktiskt nå våra mål genom kombinerade åtgärder.

Vi har trovärdighet genom att vi har visat handlingskraft. Vi har en klimatlag och ett klimatpolitiskt ramverk som verkligen gör att vi når till exempel målet för 2020. Vi är i princip nära att nå målet för 2030, till och med. Vi ligger alltså före i tidsplanen. Vi kommer samtidigt att göra många nya satsningar och större satsningar på klimat- och miljöområdet. Vi har gjort det mer än någon regering tidigare har gjort. Men vi kommer oförtröttligt att fortsätta det arbetet, för vi vet att tiden är kort och att vi behöver göra mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har långt ifrån bara en sträng på vår lyra. Vi gör många olika insatser för att nå de olika miljömålen och samhällsmålen, och biobränslen är en viktig del i det. Tyvärr hörde jag aldrig Vänsterpartiets svar på hur man faktiskt ska minska utsläppen här och nu från de bilar som är fossilberoende. Det skulle jag verkligen önska att Vänsterpartiet gav svar på.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.