Den ökande relativa fattigdomen i Sverige

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra situationen för de individer och hushåll som i dag lever i relativ fattigdom.

Det finns flera olika sätt att mäta hur många som är ekonomiskt utsatta. Olika mått visar skilda bilder av såväl utsatthetens omfattning som utvecklingen över tid. Det mått som Serkan Köse refererar till, andelen med en inkomst som är lägre än 60 procent av medianen för befolkningen, är inte ett mått på ekonomisk utsatthet i absolut bemärkelse.

Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat under en längre tid. En bidragande orsak har varit att de lägsta inkomsterna har ökat i långsammare takt än medianinkomsten. Detta har i sin tur, som Serkan Köse mycket riktigt påpekar, bidragit till att fler personer har hamnat under den relativa 60-procentsgränsen.

Eftersom ekonomiska orostider ofta slår hårt mot dem som har minst ekonomiska marginaler har det varit ett prioriterat område för regeringen att bekämpa inflationen och stötta hushåll och välfärd. Många hushåll med svag ekonomi har fått kompensation för den höga inflationen via prisindexerade bidrag och transfereringar.

På längre sikt är det bästa sättet att minska risken för fattigdom att få fler i arbete. För att stärka arbetslinjen genomför regeringen ett antal åtgärder som gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. I budgeten för 2024 inför regeringen ett jobbskatteavdrag som kommer att ge mer i plånboken för låg- och medelinkomsttagare. För att fler ska komma i arbete behöver även fler företag starta och växa i Sverige. Regeringen kommer därför att föra en politik som lägger grunden för en högre tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret! Vi har den svåraste ekonomiska krisen sedan 90-talet. Inflationen har nått rekordhöga nivåer, den svenska ekonomin krymper, varslen ökar och arbetslösheten förväntas stiga, vilket slår hårt mot hushållen i vårt land. Vanliga familjer med vanliga inkomster får allt svårare att betala räkningarna. De stigande räntorna och hyrorna har gröpt hål i hushållskassorna, och vanliga, hårt arbetande svenskar har fått det tuffare. Särskilt drabbade är ensamstående föräldrar och de med knappa marginaler. Många är osäkra på om de kan ge sina barn näringsrik mat.

Den ekonomiska krisen slår hårt mot alla löntagargrupper. Vi ser hur hushållen har förlorat tio års reallöneökningar till följd av kostnadskrisen och hur vanliga hushåll kämpar för att hålla huvudet över vattnet medan svensk ekonomi krymper snabbast i Europa.

Fru talman! Statistiska centralbyråns data visar att över 1,5 miljoner svenskar nu lever i relativ fattigdom. Det innebär att man har en lägre inkomst i relation till befolkningen i stort. Detta är en situation som slår hårt mot barnfamiljer och de mest sårbara i vårt samhälle. Det här är inte bara siffror på ett papper, fru talman, utan det är människoöden. Det är liv som påverkas varje dag av denna dystra verklighet.

Samtidigt ser vi en kraftig ökning av matpriserna, den största sedan 1950-talet, som slår särskilt hårt mot barnfamiljer och ensamstående föräldrar.

Fru talman! Stadsmissionens senaste rapport bekräftar denna utveckling. I rapporten påpekas att 72 procent av deras insatser nu utgörs av matstöd.

Denna svåra situation påverkar inte bara familjer utan även unga vuxna. Enligt Hyresgästföreningens senaste rapport om unga vuxnas boende bor allt fler unga vuxna hos sina föräldrar - åtta av tio gör det ofrivilligt - och många oroar sig för framtida boendemöjligheter.

Samtidigt som ensamstående föräldrar kämpar för att ge sina barn näringsrik mat, äldre måste välja mellan medicin och måltider och unga vuxnas framtid är osäker på grund av ekonomisk utsatthet ser vi hur de stora bankerna tar ut miljarder i vinster. Under 2023 har Sveriges fyra största banker tjänat över 120 miljarder kronor, vilket är provocerande för vanligt folk och inte minst svenska löntagare, som har tagit ett stort ansvar för den ekonomiska krisen. För varje miljard i bankvinst finns det familjer som kämpar för att få mat på bordet, och barn som växer upp i fattigdom.

Fru talman! Dessa utmaningar kommer att få långsiktiga sociala konsekvenser, såsom ökad social segregation och negativ inverkan på barn och ungdomar. Barn som växer upp i fattigdom stöter på större hinder i sin utbildning och yrkesutveckling, vilket skapar en ond cirkel av fattigdom. Dessutom leder en långvarig ekonomisk kris till ökad belastning på vårt hälsovårdssystem. När människor har det svårt ekonomiskt påverkas också deras fysiska och psykiska hälsa negativt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser med oro på denna utveckling och på regeringens passivitet i frågan. Utifrån den verklighet vi har i dag skulle jag vilja fråga finansministern hur hon avser att hantera den ökande matfattigdomen och den ekonomiska utsatthet som numera är en daglig realitet för tusentals svenskar. Hur ska finansministern säkerställa att inget barn i vårt land behöver gå till sängs hungrigt?

Fru talman! Jag vill tacka för interpellationen. Jag delar helt interpellantens bild av att väldigt många människor just nu kämpar runt om i Sverige. De som hade små marginaler innan inflationen slog till har nu ännu mindre marginaler.

Inflationen är ett gift. Den gör allt väldigt mycket dyrare och gröper ur plånboken för den som går till jobbet varje dag. Precis som interpellanten sa har reallönesänkningen varit ganska dramatisk under det senaste året. Därför är en av de absolut viktigaste uppgifter som denna regering har när det gäller den ekonomiska politiken på kort sikt att bekämpa inflationen, samtidigt som vi stöttar de hushåll som har det tufft.

Detta gör regeringen genom ett förhöjt och förlängt bostadsbidrag, som träffar dem som har det allra tuffast, och genom att sänka skatten för alla som arbetar. Dessutom indexeras många av våra system, det vill säga den som har försörjningsstöd, garantipension och annat får kompensation för inflationen.

Med detta sagt har väldigt många människor det tufft just nu. Och med detta sagt kommer väldigt många barn att känna en större besvikelse i år än på länge, när de inte får det de prioriterat i första, andra eller tredje hand på julklappslistan. Och många föräldrar har det jobbigt för att de inte kan ge sina barn det de önskar sig.

Den här frågan handlar också om begreppet relativ fattigdom. Jag vill ändå nämna det, inte för att vara teknisk men för att det är viktigt vad vi använder för ord. Relativ fattigdom betyder inte att alla har fått mindre pengar i plånboken utan det handlar om dem som har mindre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige. Det är där man drar gränsen för relativ fattigdom. Den har ökat. År 2011 var den 13,5 procent och 2021 var den 14,7 procent. Under de år som Socialdemokraterna hade regeringsinnehavet ökade den relativa fattigdomen. Jag tycker ändå att man ska ha med sig det. Precis som både interpellanten och jag har nämnt har vi nu en inflation som gör det oerhört tufft.

Låt mig sammanfatta. Vad gör regeringen? Vi arbetar med att dämpa inflationen och att stötta hushåll under den tiden. Det handlar om stöd till de mest utsatta men också om att sänka skatt på arbete och drivmedel och att se till att vi tillsammans kan klara oss igenom situationen.

Slutligen, fru talman: Jag tror absolut att interpellanten verkligen värnar om alla de personer som har det tufft, men jag hade också önskat att det när vi kom till makten för drygt ett år sedan skulle ha varit färre som var arbetslösa än det var 2014 - i stället var det fler. Väldigt många människor lever i ekonomiskt utanförskap och har varit bortglömda i långtidsarbetslöshet.

Även om vi har ersättningar och bidrag är grunden ändå att mammor och pappor måste ha ett jobb att gå till för att kunna sätta mat på bordet åt sina barn. Här finns det mycket kvar att göra som den här regeringen nu tar tag i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret! När det gäller jobbpolitiken kan man konstatera att regeringen i sin budget minskar både pengarna till Arbetsförmedlingen och också pengarna till den aktiva arbetsmarknadspolitiken för att rusta människor för de jobb som finns. Vi har ju en missmatchning på svensk arbetsmarknad. Det finns väldigt många lediga jobb men också en hög arbetslöshet.

Det behövs mer resurser och åtgärder för att stärka människors kompetens för att de ska kunna ta de lediga jobb som finns. De behöver också rustas när konjunkturen vänder.

Det handlar också om prioriteringar. Regeringen sänker ambitionerna när det gäller den aktiva arbetsmarknadspolitiken.

Till skillnad från regeringen föreslår vi socialdemokrater bland annat en tillfällig bankskatt. Detta sa finansministern ingenting om. Det vore intressant att få höra något om detta. Vi föreslår som sagt att de som tjänar stora pengar på krisen också ska vara med och bygga Sverige starkare.

Vi föreslår också en extra utbetalning av barnbidraget och höjt underhållsstöd med minst 500 kronor i månaden för att direkt få mätbara lättnader för väldigt många barnfamiljer.

Regeringens politik är fortfarande bristfällig. Tyvärr har finansministern fortfarande inte helt besvarat den viktiga frågan om de utmaningar som många hushåll möter i dag.

Låt mig bara ge några exempel. Dragana Douhabi, som efter 25 år som städerska nu är sjukskriven, uttrycker det så här: "Jag skäms inte för någonting. Jag skäms bara för att jag inte kan ge mina barn det de vill ha."

Likaså säger Eva-Lena Hultman, en sjukpensionär: "Många svenskar har en felaktig bild av fattiga. De tror att alla är hemlösa eller alkoholister. Men många är vanliga arbetande människor."

Martin Östergren, som tidigare arbetade i detaljhandeln och nu lever på aktivitetsstöd efter att ha blivit sjukskriven, berättar: "Förut så skämdes man för att titta i svinnhörnan. Men nu tänker man på ett helt annat sätt. Nu skäms man inte längre för det. Det är så många som sitter i samma båt som en själv, för maten har blivit jättedyr. Kött, det minns jag inte när jag åt sist, det har blivit så jättedyrt, och färska grönsaker. Kött och färska grönsaker har blivit en klassfråga."

Fru talman! Dessa berättelser, som återspeglas i Stadsmissionens fattigdomsrapport för 2023, visar på den hårda verkligheten för tusentals svenskar. Människor som tidigare kunde klara sig kämpar nu för att få mat på bordet.

De som tjänar hälften av medianinkomsten lever under helt andra förutsättningar än de flesta andra. Om Sverige ska vara ett land som håller ihop är det inte rimligt att 15 procent av svenskarna är utestängda från så mycket av det som ett normalt liv i Sverige år 2023 innehåller. Det är inte rimligt att vissa ska titta på sin granne och känna att hen lever ett liv som jag aldrig kommer att kunna leva. Det tär på människors hälsa, det tär på sammanhållningen i vårt samhälle och det tär på demokratin.

När alla barn inte får samma förutsättningar att nå sina drömmars mål och när ojämlikheten får växa kommer också segregationen att öka. Då kommer sammanhållningen i ett samhälle att hotas. Det bidrar till mer polarisering. Då växer också populistiska krafter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att stoppa denna utveckling behöver regeringen agera för att minska klyftorna i samhället. Det behövs en plan och vision för hur vi ska vända denna utveckling.

Återigen undrar jag: Vad är planen, finansministern? Hur tänker finansministern vända utvecklingen, och vad är finansministerns svar till Dragana, Eva-Lena, Martin och andra svenskar som är i samma situation?

Fru talman! Kortfattat: Mitt svar är detsamma i dag som det har varit under hela det år som jag har haft ansvar för den här uppgiften. Vi ska göra allt vi kan för att bekämpa inflationen.

Vad är inflation? Inflation handlar om att priserna ökar hela tiden. Ökar de med 4 eller 6 procent och det sedan fortsätter blir det en helt orimlig situation, särskilt för dem som redan innan hade små marginaler eller låga inkomster. Det är därför inflationen måste dämpas. Under tiden vi gör detta stöttar vi också hushåll - detta år med 40 miljarder och nästa år med olika typer av sänkta skatter och stöd till dem som har det tuffast. Vi räknar också upp många av bidragen och ersättningarna med index.

Det är tufft. Vi upplever alltså både hög inflation och lågkonjunktur samtidigt. Det är någonting ganska unikt. Vi har inte upplevt det sedan 1990-talet. Planen är tydlig: Vi ska ta oss igenom detta.

En liten sak som är viktig att poängtera: Socialdemokraterna har ju lagt fram en budget som röstades ned i riksdagen häromdagen. Jag tycker att det är viktigt att påpeka att när man säger att man ska finansiera mycket av det man nu talar om genom en bankskatt ska man veta att en sådan skatt är helt omöjlig att införa den 1 januari. Skulle Socialdemokraternas budget ha gått igenom hade det alltså inte gått att hämta hem de pengarna. Som jag har sagt till Mikael Damberg tidigare är jag lite förvånad över att man inte tar större ansvar i den budget man lägger fram. Man lägger fram budgetar som inte är genomförbara.

Min sista mening här är att inflationen är ett gift. Jag känner många människor som är i liknande situation som dem interpellanten nämner. Jag lever nära många och känner många som har extremt små marginaler. Det är oerhört tufft.

Vi kommer att göra allt vi kan för att nu ta oss igenom det tuffa ekonomiska läget, den ekonomiska vintern. Det allra viktigaste vi kan göra för varje person i Sverige är att se till att inflationen nu går ned. Den är på väg ned, men sista ronden är ännu inte vunnen.

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret! Tyvärr ger finansministerns svar inte mycket hopp och framtidstro. Framför allt ger det inget svar till alla de människor som tittar på detta om hur de ska få sin ekonomi att gå ihop och klara julen. Ska bankerna vara med och ta detta ansvar, ja eller nej?

Den kostnadskris som vi upplever just nu har en djup och direkt påverkan på den genomsnittliga löntagaren. Människor i vårt samhälle som tidigare klarade sig på sina löner kämpar nu månad efter månad för att täcka sina grundläggande utgifter. Allt från mat till hyra blir för många svenskar en utmaning att betala.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Unga vuxna, som bör vara i en fas av att bygga sina egna liv, är nu i ökande grad beroende av sina föräldrars ekonomiska stöd. Många är ju kvar hemma hos sina föräldrar. Och de som redan lever med en låg ekonomisk standard, som sjukpensionärer, låginkomsttagare och småbarnsfamiljer, möter en ännu mer desperat situation för att klara av vardagen. De brottas inte bara med ekonomisk osäkerhet utan också med den psykiska börda som den ekonomiska situationen medför.

Avslutningsvis undrar jag återigen: Har finansministern några konkreta svar till alla barnfamiljer som nu undrar hur de ska klara av ekonomin innan jul? Hur avser finansministern att förbättra situationen för de människor som lever i relativ fattigdom i vårt land?

Tack, finansministern, för debatten!

Statsrådet har anmält att hon avstår från att hålla sitt slutanförande i denna interpellationsdebatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.