Den svenska djurskyddskontrollen

Fru ålderspresident! Sofia Skönnbrink har frågat mig hur jag ser på risken att förtroendet för svensk djurhållning och livsmedelsproduktion minskar om djurskyddskontrollerna inte fungerar på ett ändamålsenligt sätt och om jag planerar att vidta några åtgärder för att öka antalet regelbundna, riskbaserade djurskyddskontroller och i så fall vilka.

Först vill jag konstatera att det är ett misslyckande när djur utsätts för lidande. Djur är kännande och levande varelser och ska skötas och hållas på ett sådant sätt att deras välfärd främjas.

Den svenska djurskyddslagstiftningen är stark och syftar inte bara till att säkerställa ett gott djurskydd utan också till att främja en god djurvälfärd och respekt för djur.

För många människor är god djurvälfärd en mycket viktig fråga. När allvarliga djurvälfärdsbrister uppmärksammas väcker det starka känslor. Det finns en risk att förtroendet för andra djurhållare, som har en god djurhållning och välmående djur, och för branschen som helhet påverkas negativt när djurskyddsproblem upptäcks. Samtidigt är det förstås bra för djuren att brister, problem och felaktigheter upptäcks så att de kan åtgärdas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag delar dock inte Sofia Skönnbrinks uppfattning att djurskyddskontrollerna inte fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen följer kontinuerligt upp hur djurskyddskontrollerna utförs och fungerar. Länsstyrelserna har tydliga mål samt metoder och indikatorer för att följa upp och styra sitt djurskyddskontrollarbete. Jag ser inte någon anledning att vidta särskilda åtgärder för att styra hur länsstyrelserna planerar och utför de olika typer av kontrollåtgärder som de använder. Alla åtgärder som länsstyrelserna använder syftar till att se till att djuren har det bra.

Fru ålderspresident! Ett starkt djurskydd och en god djurvälfärd är något som jag och många med mig värderar högt. Att våra djur behandlas väl är ett etiskt ansvar som vi alla bär på. Därför gör det extra ont när vi, så som hände förra månaden, får se foton och videoklipp av plågade djur från en svensk kycklinggård. Ministern uppgav i samband med avslöjandet att han fick en klump i magen, och själv skulle jag säga att det är fullkomligt oacceptabelt.

Fru ålderspresident! Den nya, moderna djurskyddslag som den tidigare S-ledda regeringen införde slår fast att djur har rätt att bete sig naturligt och att de ska hållas och skötas på ett sådant sätt att deras välfärd främjas.

Vi vet att de flesta lantbrukare runt om i landet följer djurskyddslagstiftningen och gör sitt allra bästa för att djuren ska ha det så bra som möjligt och producera mjölk och kött som lever upp till svenska folkets förväntningar.

Samtidigt är det viktigt att se till att de som inte sköter sig upptäcks i tid, så att deras djur inte behöver utstå misskötsel och i värsta fall direkt lidande. Detta är viktigt inte bara för djurens bästa utan även för seriösa lantbrukares bästa. Annars finns det en risk för att förtroendet för svensk livsmedelsproduktion urholkas, vilket i förlängningen även kan minska det mervärde som svenska produkter är kända för och som vi är så stolta över.

Ett av de viktigaste verktygen för att upptäcka och åtgärda bristande djurhållning är länsstyrelsernas djurskyddskontroller. Utan en fungerande kontrollverksamhet kan vi inte garantera efterlevnaden av djurskyddslagstiftningen. Den kontroll som vi behöver se mer av är den planerade, riskbaserade och regelbundna så kallade normalkontrollen, som faktiskt är utpekad som huvuduppdraget för den svenska djurskyddskontrollverksamheten. Därför tycker jag att det är oroande att se att antalet normalkontroller minskar.

Fru ålderspresident! Målet är att minst 10 procent av kontrollobjekten som har livsmedelsproducerande djur ska kontrolleras varje år. Det är ett mål som inte har nåtts på väldigt länge. Pandemin och dess påverkan på fysiska kontroller uppges vara en del av förklaringen till den bristande måluppfyllelsen de senaste åren. Men denna utveckling, där akuta klagomålsärenden tar alltmer tid från den planerade kontrollen, har vi sett tydligt redan långt före pandemin.

I sitt svar antyder ministern att jag inte har förtroende för den svenska djurskyddskontrollen och hur länsstyrelsen lägger upp sitt arbete. Det vill jag dementera och säga att det inte stämmer. Däremot ser jag en väldigt stor risk med att alltmer tid som egentligen ska läggas på planerade och riskbaserade kontroller i stället måste användas till akuta klagomålsärenden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför undrar jag fortfarande vad landsbygdsministern avser att göra rent konkret för att se till att antalet regelbundna och riskbaserade djurskyddskontroller ökar.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring (S).

Fru ålderspresident! Interpellanten är inne på att de allra flesta bönder som håller djur i Sverige gör det på ett utomordentligt bra sätt. De är stolta över sina djur, och de behandlar dem oerhört väl. De gör det för att de vet att det också i deras företagande är något oerhört positivt med friska djur och med bra djurvälfärd. De producerar bättre oavsett om det är fråga om mjölk, kött eller något annat. Då får man ett högre värde i sitt företagande. Dessutom minskar man användningen av antibiotika, och man minskar risken för stora sjukdomsutbrott i besättningar och så vidare.

Jag tror att det bästa vi kan göra är att ha tillit till de kontrollmyndigheter som vi har. Jag har noterat att de inte har kommit upp till de fastställda mål som finns när det gäller hur många planerade kontroller som de ska göra. Interpellanten nämnde själv en del av orsakerna till det. Men att regeringen skulle gå in och styra ännu mer tror jag inte är ändamålsenligt.

Vi har ett gott och väl utvecklat djurskyddsarbete, och kontrollerna sker. Det är klart att man kan vilja ha mer. Men de olika kontrollmyndigheterna pekar också på vilka problem som de har haft och har också olika tankar om hur den ökade mängd direkta klagomål och anmälningar som kommer in ska hanteras - om det går att effektivisera kontrollerna vad gäller dem och avfärda dem så att de slipper göra fysiska besök.

De som kan detta bäst är de som är ute på stallbacken. Det är de som ser rakt in i ladugården och har bäst koll på hur man ska göra detta.

Jag måste också säga att det är oerhört positivt för de djur som det handlar om när brister uppmärksammas. Men man måste också ibland se bakom reportagen vad som kan hända - ingen särskild utpekad. Men många gånger när man, vilket jag har gjort, träffar bönder handlar det inte sällan om att de har råkat ut för en personlig livskris på något sätt. Det kan vara sjukdom eller andra tragedier i familjen som gör att de inte hinner med. Det kan vara ekonomi och andra saker. Det finns någonting bakom. Och jag tror genuint att det är få som lever på att tillverka livsmedel till oss som på något sätt med vilje vill ha en dålig djurvälfärd.

På jordbruksministrarnas rådsmöte senast diskuterades ett ökat djurskydd i hela Europa. Jag kan se en viss oro för hur situationen i omvärlden nu får vissa europeiska länder att försöka använda det som ett sätt för att vi inte ska gå vidare med ett strängare djurskydd på europeisk nivå. Vi vill att fler ska följa vårt exempel. Vi vill att fler djur ska ha den djurvälfärd som vi har i Sverige. Det är viktigt. Detta har vi argumenterat för, och vi har med stolthet pratat om vilket djurskydd vi har i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Det är roligt att höra att vi har samma uppfattning, alltså att det är viktigt med ett starkt djurskydd. Både landsbygdsministern och jag vet att de allra flesta, som jag sa, är väldigt noga med sin djurhållning och gör allt de kan för att deras djur ska må så bra som möjligt.

Däremot tycker jag att landsbygdsministern får det att låta som att min avsikt med detta är att politiken ska detaljstyra kontrollmyndigheten och dess utövare, alltså inspektörerna. Det är inte alls det som jag menar. Däremot tror jag att vi har lite olika bilder av hur viktig den planerade normalkontrollen är, som är riskbaserad och ger ett naturligt möte med våra lantbrukare. Jag är övertygad om att om det sker ett minskat antal planerade kontroller ökar det inte bara risken för att man inte upptäcker misskötsel i tid, som jag sa. Jag tror också att det riskerar att minska förtroendet för kontrollmyndigheten, som i detta fall är länsstyrelsen.

Om ministern själv var mjölkbonde tror jag inte att han skulle uppskatta om kontrollmyndigheten kom ut bara när det kommit in klagomål mot hans djurhållning och endast för att berätta att djuren är smutsiga eller för magra eller att ministern har brustit i sitt ansvar som djurhållare och inte skött sitt arbete på rätt sätt. Då kan man fråga vad det ger för bild av kontrollverksamheten. Om ministern frågar mig tror jag att det blir så att myndigheten bemödar sig att åka ut till våra lantbrukare bara när det finns en chans att hitta fel.

Fru ålderspresident! Detta är minst sagt skadligt för kontakten mellan inspektörer och djurägare och spär på det myndighetsförakt som redan finns i alldeles för hög grad. Genom de planerade kontrollerna kan, precis som jag sa inledningsvis, djurägare och inspektörer mötas på ett helt annat sätt. Det ger möjligheter att arbeta förebyggande och inte bara vara ute och släcka bränder.

Därför undrar jag hur ministern ser på detta och om han inte tycker att det är en viktig aspekt i frågan.

Fru ålderspresident! Jag antar inte att interpellanten har någon annan avsikt än den som hon har framfört. Jag tror att vi är överens i denna fråga. Det är inte meningen att vara konfliktfylld, om det låter så.

Dessa frågor behöver inte politisk konflikt. Jag kan med stolthet konstatera att Sverige har ett bra djurskydd. Vi ska ha en kontrollverksamhet, och vi delar ambitionen att det är viktigt att det sker kontroller när man ser brister och någon anmäler ett misstänkt missförhållande. Länsstyrelserna har också tittat på att det finns en nationell rutin för hur en hel del av dessa frågor ska hanteras så att det ska gå snabbare och så vidare. Men jag har ingen annan ambition än den utpekade om att man ska göra även de planerade kontrollerna. Precis som interpellanten är inne på tror jag också att det är viktigt för förtroendet mellan bönder, lantbrukare, djurhållare och myndigheter. Jag ser ingen konflikt i det.

Sedan är det klart att det lätt blir så att vi från politiskt håll vill gå in och detaljstyra. Men jag tror mer på det tillitsbaserade ledarskapet vad gäller dessa myndigheter och dessa ganska detaljrika kontroller som görs. Och de som är bäst på att utföra detta ska också få lägga upp arbetet på det sätt som de vill göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Eftersom vi är så överens finns det väl inte så jättemycket mer att tillägga, utan det är väl bara trevligt att veta att det ser ut på det sättet.

Däremot tänker jag att det nog ändå är viktigt att vi tar de här tecknen på allvar, och det tycker jag att statsrådet har mött mig i. Man ser detta och har ingen annan avsikt än att vi ska uppfylla det mål som finns uppsatt, vilket är att minst 10 procent av de gårdar som har livsmedelsproducerande djur ska genomgå en kontroll varje år.

Jag tror dock att det även är viktigt att vi ser bakgrunden till att det här problemet har uppstått. Kollar man på den nationella djurskyddsrapporten för år 2021 ser man att många länsstyrelser pekar på att anledningen till att de inte klarar av att leva upp till målet för de planerade kontrollerna är att de akuta klagomålsärendena tar alldeles för mycket tid och att det inte finns tillräckligt med resurser för länsstyrelserna att klara av sitt uppdrag.

Där tänker jag att det är viktigt att regeringen agerar och ser till att länsstyrelserna har tillräckligt med resurser och rätt verktyg för att klara sitt uppdrag, så att inte djurskyddet i Sverige riskerar att påverkas negativt.

Fru ålderspresident! Sammanfattningsvis är det som sagt djurhållarens ansvar att se till att djuren har det bra och mår bra. Brister ska alltid rättas till, och det är aldrig acceptabelt att utsätta djur för lidande.

En väl fungerande djurskyddskontroll är viktig för att fånga upp de fall där djurhållarna brister i sitt ansvar. Kontrollen bidrar även till att upprätthålla förtroendet för hela den svenska livsmedelsproduktionen. Myndigheterna har flera olika verktyg som kan användas för att djurskyddsbestämmelserna ska efterlevas, och regeringens styrning av myndigheter ska vara långsiktig, strategisk, verksamhetsanpassad och utgå från ett helhetsperspektiv, med tillit och förtroende som grund.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.