Ekobrottsbekämpning i hela Sverige

Herr talman! Hillevi Engström har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa en effektiv ekobrottsbekämpning i hela Sverige. Jag vill inledningsvis framhålla att bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten är en prioriterad fråga för regeringen, och Ekobrottsmyndigheten är och förblir en central del i den verksamheten. Vid Ekobrottsmyndigheten arbetar bland annat poliser och åklagare som är specialiserade på ekobrottsbekämpning. Ekopoliser och ekoåklagare finns även utanför Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde. Bekämpningen av ekonomisk brottslighet ska prioriteras av såväl polis som åklagare. I de län där Ekobrottsmyndigheten inte ansvarar för åklagarverksamheten samordnar myndigheten tillsammans med Åklagarmyndigheten verksamheten som rör ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten ska dessutom utveckla metoder för att effektivisera bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Förutsättningarna för ekobrottsbekämpningen i Sverige kan naturligtvis förbättras ytterligare. Regeringen beslutade därför i september 2005 att göra en översyn av Ekobrottsmyndigheten. Utredaren ska göra en analys av Ekobrottsmyndighetens uppgifter och organisation samt en utvärdering av de resultat som myndigheten har uppnått. Utifrån de bedömningarna ska utredaren ta ställning till om myndighetens verksamhet kan anses bedrivas i en ändamålsenlig struktur och organisation. När det gäller frågan i vilken organisatorisk form ekobrottsbekämpningen lämpligen bör bedrivas vill jag naturligtvis avvakta resultatet av den pågående översynen på området. De överväganden som görs inom ramen för översynen kommer att utgöra ett viktigt underlag för regeringens ställningstaganden beträffande den framtida ekobrottsbekämpningen. Jag kommer givetvis att följa utvecklingen på området för att kunna ta ställning till om det kan krävas några ytterligare åtgärder från min sida.

Herr talman! Ja, kampen mot brottsligheten är viktig. Det är en av de frågor som vi moderater sätter väldigt högt upp, om inte allra högst upp, på dagordningen, för i ett samhälle där många utsätts för brott, som är otryggt, spelar andra politiska frågor faktiskt mindre roll. Vi hörde tidigare i dag att våldsbrotten har ökat i Sverige med uppemot 70 %, tror jag nämndes. Jag vet att i Stockholms län har våldet ökat med 38 % de senaste tolv åren. Men det är inte bara våldet som ökar i samhället. Tyvärr ökar också de ekonomiska brotten. Sedan 2001 har ekobrotten ökat i Sverige med 47 %. År 2004 uppgick brotten till mer än 15 000, och ökningen från 2001 var nästan 5 000 brott. Den största delen av dessa brott är skattebrott och bokföringsbrott, som utgör 92 % av anmälningarna. Men det finns många faktorer som tyder på att ekobrotten har stora mörkertal. Brottsligheten sätter inga omedelbara spår som går att upptäcka för en utomstående. De inblandade är väldigt måna om att dölja brottsligheten. Och brottsoffret är ofta det allmänna, det vill säga vi, staten, samhället och dess invånare. Ibland vet man inte ens om att man är utsatt för ekonomisk brottslighet. Vissa är också obenägna att anmäla. Olika beräkningar av den faktiska ekobrottsligheten som Skatteverket har gjort pekar på att vinningen är mer än 100 miljarder kronor per år. Statistiska Centralbyrån har beräknat de svarta inkomsterna till mer än 130 miljarder. Och Riksbanken säger i en analys från 2001 att det finns en oerhört stor andel kontanta medel, sedlar, i omlopp i Sverige. Det är en onaturligt hög andel i förhållande till våra grannländer. Att använda kontanter i stället för kort är en vanlig metod för att tvätta pengar som man har fått genom olagliga aktioner. SCB beräknar att hushållens svarta inkomster uppgår till mer än 5 % av bruttonationalprodukten. Så det är ett stort problem med ekobrottslighet i Sverige. Det är ett stort bekymmer också att väldigt många svenskar har en ganska tillåtande attityd till att använda svart arbetskraft. I november 2005 frågade Skatteverket medborgarna, och då uppgav var tredje att de hade köpt svarta arbetstjänster till en medelkostnad på närmare 8 000 kr per år. Skälet till att man använder svart arbetskraft säger man är att det är väldigt många andra som fuskar och att skatterna är väldigt höga. Sammanfattningsvis kan man säga att det är ett stort bekymmer med ekobrott i Sverige, både i mindre skala och i mer organiserad form. Det finns också tydliga kopplingar till den grova organiserade brottsligheten. Det kan handla om vapenhantering, narkotika och annan brottslighet. Nu finns det i Sverige sedan 1998 en myndighet, Ekobrottsmyndigheten, som har jobbat och jobbar på ett väldigt bra sätt i vissa delar av Sverige för att bekämpa ekobrotten. Det är då en ganska viktig fråga att ställa till justitieministern varför Ekobrottsmyndigheten har sin verksamhet begränsad bara till de stora städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Jag tror nämligen att om man kunde sprida Ekobrottsmyndighetens sätt att arbeta gränsöverskridande med åklagare, poliser, revisorer tillsammans under samma tak, skulle slagkraften mot ekobrottslingarna och deras vinning öka. Det är viktigt för människor i hela Sverige, både de som är misstänkta och de som är målsägare liksom staten, att de här brotten utreds mer effektivt än vad som görs i dag. Avslutningsvis vill jag säga att jag inte har några andra synpunkter än att ekoåklagarna gör ett väldigt bra jobb även i andra delar av Sverige. Problemet är inte ekoåklagarnas arbete. Problemet är polisens bristande resurser på orter där EBM inte har någon verksamhet. Min fråga till justitieministern är alltså: Hur ser justitieministern på att man utreder de här brotten på olika sätt i Sverige? Är det en bra ordning att man har olika organisationsmodeller? (Justitieminister THOMAS BODSTRÖM (s): Jag har ingen kommentar. Det är under utredning.)