En offensiv innovationsstrategi

Fru talman! Aida Birinxhiku har frågat mig om jag och regeringen avser att ta fram en innovationsstrategi som möter behovet av kunskap om immateriella tillgångar som strategisk resurs, användning av patentdata och anpassning av det immaterialrättsliga skyddet utifrån utvecklingen inom artificiell intelligens och digitalisering.

Den internationella konkurrensen blir allt hårdare, och allt fler företag konkurrerar med kunskapsintensiva varor och tjänster i hög grad baserade på immateriella tillgångar. Detta gör den strategiska hanteringen av dessa tillgångar helt avgörande och till något som kan stärka näringslivets och Sveriges konkurrenskraft. Eftersom mycket av det innovativa utvecklingsarbetet, liksom företagens distribution av nya innovationer, i dag sker på en europeisk och många gånger också global marknad måste regeringens satsningar på området anpassas därefter. För regeringen kommer det därför att vara prioriterat att arbeta aktivt och strategiskt inom EU och globalt för att skapa de allra bästa förutsättningarna för det svenska innovativa näringslivet.

Ett långsiktigt och kontinuerligt arbete är viktigt. Därför har Patent och registreringsverket ett instruktionsenligt uppdrag att främja tillväxten samt stärka innovationsförmågan och konkurrenskraften i hela landet genom att informera om och bidra till ökad förståelse för immateriella tillgångar och rättigheter. Vid universitet och högskolor tas ett aktivt ansvar för att stödja forskare i hanteringen av immateriella tillgångar, exempelvis via innovationskontoren.

Regeringen arbetar just nu med att ta fram strategier på flera områden: klimathandlingsplan, strategi för norra Sverige, strategi för utrikeshandel, investeringar och global konkurrenskraft samt en första nationell strategi för företag i kulturella och kreativa branscher. Regeringen har även tillsatt en produktivitetskommission som har till uppgift att analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten och lämna förslag för att höja produktivitetstillväxten i näringslivet. Dessutom har regeringen gett forskningsfinansiärer och lärosäten i uppdrag att inkomma med analyser och förslag inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen.

När detta samlade arbete kommit vidare har regeringen möjlighet ta ställning till behovet av en innovationsstrategi specifikt inriktad mot immateriella tillgångar.

Fru talman! Tack till statsrådet för svaret. Jag skulle vilja uppehålla mig vid immaterialrättens betydelse för svensk innovationskraft. Vi pratar alldeles för lite immaterialrätt i den här kammaren.

Vi behöver immaterialrätten för att klara den gröna omställningen, trygga elförsörjningen och skapa nya jobb. Det handlar om att skapa incitament för att utveckla framtidens klimatsmarta lösningar. Det handlar om att främja utveckling av ny teknik inom exempelvis förnybar energi, lagring av energi och energieffektivisering. Det handlar helt enkelt om att Sverige ska ta ledartröjan i den gröna omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska givetvis vara stolta över att Sverige är en av världens främsta innovationsnationer, men det finns flera områden där vi behöver bli mycket bättre - annars riskerar vi att halka efter.

Först och främst behöver vi öka kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång, framför allt bland små och medelstora företag och inom universitets- och högskolevärlden. Vi behöver öka kunskapen om hur, när och varför innovationer kan skyddas.

För det andra är det hög tid att vi börjar använda patentinformation på ett systematiskt och strategiskt sätt så att vi kan satsa forskningsmedel där de gör störst nytta.

Vidare måste immaterialrätten anpassas till den snabba utvecklingen när det gäller AI och digitalisering.

Slutligen behöver vi göra mycket mer för att sätta stopp för det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter.

Mot denna bakgrund vill vi socialdemokrater att regeringen arbetar fram en offensiv innovationsstrategi, som kan möta de utmaningar jag har redogjort för. Det behövs en tydlig väg framåt för hur våra insatser inom det immaterialrättsliga området ska utformas på bästa möjliga sätt så att vi kan snabba på den gröna omställningen, stärka svensk konkurrenskraft och skapa nya jobb i hela landet.

Fru talman! Jag välkomnar regeringens pågående arbete på området. Men regeringen måste ta ett samlat grepp och arbeta strategiskt med dessa frågor, precis som i arbetet med en nationell strategi för kulturella och kreativa branscher. Detta borde energi- och näringsministern hålla med om eftersom Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna har drivit frågan om en immaterialrättsstrategi i Sverige.

Därför är det anmärkningsvärt att statsrådet nu svarar att samma partier måste avvakta när det gäller att ta ställning till huruvida det ens finns ett behov av en innovationsstrategi inriktad på immateriella tillgångar. Dessutom väljer regeringspartierna att avslå vår motion om en innovationsstrategi i Sverige utan någon motivering om att ett sådant arbete är på gång. Regeringen väljer även att minska anslaget till vår innovationsmyndighet Vinnova med nästan 26 miljoner kronor i vårbudgeten.

Fru talman! Med anledning av detta vore det på sin plats med ett klargörande från regeringen. Hur ser regeringen egentligen på framtiden för svensk innovationskraft? Min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch kvarstår: Kommer regeringen att arbeta fram en innovationsstrategi för Sverige?

(Applåder)

Fru talman! Äntligen får vi debattera lite mer immaterialrätt här i kammaren! Jag hoppas att statsrådet ser fram emot detta lika mycket som jag har gjort.

För oss socialdemokrater är det en självklarhet att svenska företag ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med låga löner. Innovationskraft är helt avgörande för att vi ska fortsätta vara världsledande. Vi rankas som ett av världens bästa innovationsländer, och genom att leda klimatomställningen skapar vi mängder av nya gröna jobb runt om i hela Sverige. Det är fenomenalt! Och det är helt avhängigt av att vi är duktiga på immaterialrätt och innovationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Covidpandemin visade med all önskvärd tydlighet vikten av att ha ett robust patentsystem så att man vågar investera stora medel i till exempel nya vaccinformer. Hade detta inte funnits på plats hade vi kanske fortfarande haft en pågående dödlig pandemi i dag.

För att kunna vara världsledande även i framtiden behöver Sverige bli ännu bättre på att ta till vara de tillgängliga kunskaper som finns i de öppna patentsystemen, bland annat, och på att kommersialisera viktiga innovationer.

Fru talman! Statsrådet hänvisar i sitt till arbete på internationell nivå, på EU-nivå, och det behövs absolut. Där var vi i den socialdemokratiska regeringen drivande. Men detta ensamt ökar inte innovationskraften i Sverige; det behövs mer.

Av den anledningen har jag och min kollega Jennie Nilsson skrivit en motion där vi föreslår att regeringen ska arbeta fram en offensiv innovationsstrategi med fokus på immaterialrätt. Detta har statsrådets parti och övriga i Tidölaget tyvärr avslagit.

Vi menar att genom att använda den tillgängliga information som finns i patentdatabaser mer systematiskt skulle vi kunna satsa våra gemensamma forskningsmedel där de gör mest nytta i stället för att, vilket i dag tyvärr händer ibland, forska på sådant som redan är utforskat och till och med patenterat.

Många små och medelstora företag har innovationer som bör skyddas, men som min kollega sa tidigare är kunskapen för dålig när det gäller om, när och i så fall hur man ska skydda sina innovationer. Detta vill vi socialdemokrater ändra på med ett kunskapspaket.

Fru talman! Vem äger rättigheterna när AI har skapat något? Det är ett problem som världen fortfarande brottas med. Sverige behöver ta ledartröjan när det gäller att skapa ett modernt och teknikneutralt regelverk för detta.

Illegal ip-tv är ett gigantiskt problem, liksom handel med piratkopior. Det gör att svenska företag förlorar miljarder i intäkter och att staten dessutom går miste om stora skatteintäkter. Så kan vi inte ha det.

Fru talman! Kunskapen om immaterialrätt är helt uppenbart för låg inom stora delar av samhället, även bland många av upphovspersonerna bakom viktiga innovationer. Jag undrar därför om statsrådet tycker att det är rimligt att en ingenjör kan ta examen från ett svenskt universitet utan att ha några som helst kunskaper om immaterialrätt, trots att ingenjörerna förhoppningsvis kommer att vara delaktiga i att ta fram framtida innovationer. Menar statsrådet att detta är rimligt?

(Applåder)

Fru talman! Jag börjar med att apropå förhoppningen om att jag ska vara lika taggad som andra på att få diskutera immaterialrätt säga att svaret är ja! Jag får återigen säga att detta är en av de frågor där vi lyfter blicken från det mest akuta här och nu och tittar på det som stärker Sverige långsiktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är precis som de båda ledamöterna är inne på. Det här har ju blivit ganska akut. Plötsligt exploderade AI. Det som många tyckte lät som en fantasi för fem år sedan, för två år sedan eller till och med för ett år sedan påverkar plötsligt vartenda område. Inte minst har det satt frågan om immaterialrätt i en väldigt tuff situation.

Sverige är ett av de mest patenttäta länderna i hela världen. Vi är ett land av uppfinnare. Vi är ett land av innovation. Vi är ett land som har fått ett pund att förvalta, och det förvaltar vi verkligen. Och försöker få ut absolut mest av.

Det är detta som har gjort att ett litet, exportberoende land i norra Europa har kunnat bli så framgångsrikt och också bygga en så stark välfärd i hela landet. Det är på grund av våra innovationer. De senaste hundra åren har vi gått från att vara ett av Europas fattigaste länder till att vara ett av Europas mest välmående länder. I mitten av 1800-tyalet inleddes industrialiseringen av Sverige. Då fick vi många av de stora innovationer som gjorde att man långsamt men säkert kunde gå från handkraft till maskinkraft.

Framtiden - det som gör att EU pratar så mycket inte bara om grön omställning utan också om digital omställning - kommer att vara digital och uppkopplad på ett sätt som jag tror att ingen av oss fullt ut kan överblicka i dag. Det handlar om digitalisering, AI, deep tech och telekommunikation. De länder som leder utvecklingen inom dessa områden kommer också att ha väldigt mycket förspänt.

Just i dag är Sverige ganska väl rustat för att ligga i framkant. Vi har en diversifierad ekonomi med många olika storlekar på våra företag och en av världens högsta koncentrationer av så kallade unicorns. 3,4 procent av bnp läggs på forskning. Vi har hög utbildningsnivå. Men om vi slappnar av nu kommer vi väldigt snabbt att bli omsprungna, och det är detta som jag uppfattar att interpellanten frågar om i sin interpellation.

Det är en svår uppgift för mig att avgöra exakt vad som ska vara del av våra utbildningar. Det brukar återkommande påpekas att politiken inte bör gå in och detaljstyra våra universitet och högskolor på det sättet. Däremot har vi en uppgift i att se till att vi i grunden har ett utbildningsväsen som matchar de behov som kommer att finnas på arbetsmarknaden. Det är uppenbart att med de förändringar som har skett de senaste åren riskerar vi ett stort glapp i kompetens.

Låt mig gå tillbaka lite grann till den ursprungliga interpellationsfrågan. Jag tycker att jag har försökt svara så rakt och konkret som möjligt här. Regeringen har alltså dragit igång arbetet med strategier på väldigt många olika områden samtidigt. Vi behöver få en del av det arbetet på plats innan vi kan avgränsa exakt hur en innovationsstrategi i Sverige skulle kunna se ut och hur omfattande den skulle kunna vara. Många av de andra strategier som vi drar igång berör ju också detta.

Detta är alltså inte ett nej. Det är ett kanske kanske. Vi kan mycket väl stå här om något år med ett besked om att det blir en sådan, men då med ett tydligare uppdrag.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag håller med om att Sverige ligger i framkant i dessa frågor, och det är för att det här har varit ett prioriterad område för samtliga socialdemokratiskt ledda regeringar. I regeringsställning har vi bland annat genomfört satsning efter satsning på kunskapshöjande åtgärder. Vi har skärpt straffen för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång, och vi har också drivit på arbetet för ett enhetligt patentsystem på EU-nivå, vilket gör det enklare och billigare för svenska innovatörer att ta till vara sina idéer. Efter många års förhandlingar trädde denna reform äntligen i kraft den 1 juni.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi är naturligtvis stolta över vårt arbete på det här området, men mer behöver göras. Vi behöver bli ännu bättre på att öka kunskapen om hur våra innovationer kan skyddas. Vi behöver bli bättre på att använda forskningsmedel mer effektivt och att se till att innovationer kan kommersialiseras i större utsträckning.

Arbetet med att ta fram en innovationsstrategi initierades av Socialdemokraterna i näringsutskottet under förra mandatperioden. Nu är det upp till nuvarande regering att fortsätta arbetet för att stärka Sveriges innovationskraft under den här mandatperioden.

Fru talman! Om vi anlägger ett komparativt perspektiv på den här debatten ser vi att det finns mycket att lära, inte minst av våra nordiska grannländer eftersom vi i stort sett delar samma utmaningar på innovationsområdet.

Danmark har länge haft en innovationsstrategi och tog för några år sedan även fram en immaterialrättsstrategi. Finland tog fram en nationell immaterialrättsstrategi för flera år sedan och arbetade nyligen fram en uppdaterad version.

Även Norge arbetar strategiskt med immaterialrättsfrågorna, inte minst när det kommer till användningen av patentinformation. Patentstyret i Norge gör djupgående patentanalyser varje år för att kunna satsa forskningsmedel där de gör störst nytta. Det borde vi även göra i Sverige, för med hjälp av patentinformation kan vi undvika dubbelforskning, påskynda innovationer och studera utvecklingstendenser runt om i världen.

Det finns så mycket värdefull kunskap som vi helt enkelt inte använder. Därför måste vi börja analysera patentinformation på ett systematiskt sätt för att öka utväxlingen av våra innovationssatsningar.

Fru talman! Det här handlar om framtiden för Sverige som industrination. Vi behöver en innovationsstrategi som kan möta de utmaningar som vi står inför, som befäster immaterialrättens betydelse för innovationspolitiken och som ständigt uppdateras för att följa samhällsutvecklingen. Därför är det dags att regeringen påbörjar arbetet för att ta fram en sådan strategi.

Detta är något som redan finns i flera av våra nordiska grannländer. Det är något som efterfrågas av näringslivet och av berörda aktörer. Det är också något som kan samla en bred politisk majoritet. Regeringspartierna har ju själva drivit frågan och konstaterat att det finns ett behov av en nationell strategi.

Eftersom jag inte har fått ett tydligt svar vill jag upprepa min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch: Kommer regeringen att ta fram en sådan strategi? Är det regeringens ambition - ja eller nej?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, näringsministern, för svaret! Jag väljer att tolka svaret som att näringsministern också håller med om att kunskapen om immaterialrätt behöver öka på många håll, även om varken statsrådet eller jag kan styra innehållet i utbildningarna.

De flesta patent i Sverige ägs av ett fåtal företag. Det är några väldigt stora och framgångsrika företag som har egna ip-avdelningar. De har jättebra kunskap. Men hos de allra flesta företag saknas detta, liksom hos många innovatörer och hos många forskare på våra universitet. Det är därför som kunskapen behöver öka brett, menar jag och Socialdemokraterna.

Jag vill upprepa den fråga som ledamoten Birinxhiku ställde: Vad är det som gör att statsrådet och regeringen dröjer? Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna ville ju ha en immaterialrättsstrategi före valet. Svenskt Näringsliv har kommit med konkreta förslag till en immaterialrättsstrategi. Vi har i vår motion kommit med konkreta förslag om vad en innovationsstrategi skulle kunna innehålla. Det är bara för regeringen att sätta igång. Vad är det som håller regeringen tillbaka?

Ska vi ha ett framgångsrikt näringsliv i framtiden och leda den gröna utvecklingen måste vi börja i dag. När kommer regeringen att sätta igång arbetet med en effektiv innovationsstrategi med tyngdpunkt på immaterialrätt?

Fru talman! Jag tycker att ledamöternas betyg på mitt svar är lite snålt, faktiskt. Det är nästan sommar. Jag tycker att jag kanske kan få ett lite generösare betyg utan att för den skull anklagas för att uppmana till glädjebetyg på regeringens insats här i kammaren. Titta så roliga vi kan vara!

Jag försöker ge ett seriöst menat svar på en väldigt seriöst menad fråga. Men jag ska försöka formulera det tydligare.

Fru talman! Regeringen ser samma behov som lyfts i ledamotens interpellation. Det handlar om det som man ämnar försöka nå med en efterfrågan på en innovationsstrategi. Men vi tar nu fram strategier på många olika områden som delvis berör detta område - klimathandlingsplan, strategi för norra Sverige, strategi för utrikeshandel, investeringar och global konkurrenskraft, där frågan om immaterialrätt verkligen kommer att vara väldigt viktig, samt en första nationell strategi för företag i kulturella och kreativa branscher. Samtidigt har vi tillsatt en produktivitetskommission som har till uppgift att analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten. Dessutom har vi gett forskningsfinansiärer och lärosäten i uppdrag att inkomma med både analyser och förslag inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen, som vi arbetar väldigt aktivt med nu.

Det som man är ute efter när det gäller en innovationsstrategi berörs på många olika håll i regeringens nu pågående arbete. Man skulle kunna säga: Sätt igång med en innovationsstrategi! Då är det nog väldigt mycket av detta arbete som skulle vara intressant. Det vore intressant att plocka en del av det som sker här och en del av det som sker där. Det är anledningen till att vi vill återkomma med svaret. Om vi med det nu pågående arbetet inte lyckas möta det som en innovationsstrategi skulle syfta till behöver vi kanske ge uppdrag om att ta fram en innovationsstrategi. Det kan också vara så att vi ser att man täcker mycket men inte allt. Då kan det mycket väl vara så att vi återkommer med ett uppdrag om en innovationsstrategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men eftersom vi har dragit igång mycket delvis nytt arbete på detta område, fru talman, och delvis tar vidare det tidigare regeringsarbetet på detta område vill vi inte dra igång ytterligare en process. Det riskerar då att bli dubbelarbete. Apropå analyser av vad andra länder gör behöver vi snarare lägga ihop detta och se till att vi inte dubbelarbetar.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag skulle vilja använda mitt sista anförande för att betona vad som står på spel. Just nu pågår en global klimatkapplöpning. Länder tävlar om att ta ledande positioner i den gröna omställningen.

Vi socialdemokrater har genomfört satsningar efter satsningar för att Sverige ska ligga i framkant, eftersom vi vill att de jobb och de investeringar som klimatomställningen skapar ska hamna i Sverige.

Vi är världsledande inom en rad områden som är viktiga för omställningen, såsom digitalisering, gruvnäring och energiteknik. Och om vi kan kombinera det med ett strategiskt innovationsarbete kan vi skapa ett snabbspår för den gröna omställningen. Då kan vi ta på oss ledartröjan.

Fru talman! Vi ska vara stolta över att Sverige är en av världens främsta innovationsnationer, men vi ska inte luta oss tillbaka. Som jag har nämnt tidigare finns det flera områden där vi riskerar att halka efter. Därför är det hög tid att regeringen påbörjar arbetet med att ta fram en offensiv innovationsstrategi. Det är min förhoppning att regeringen kan gå oss till mötes så att vi kan komma framåt i denna fråga.

Det behövs en nationell kraftsamling för att Sverige ska fortsätta vara en ledande industrination, en industrination som skapar jobb, välfärd och tillväxt. Både statsrådet och jag vet att den som står still väldigt snabbt blir omsprungen.

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten för interpellationen och för många kloka ord, inte minst de avslutande.

Jag skulle vilja avsluta med att bredda perspektivet lite grann. Vi lever i väldigt oroliga tider. Väldigt många har förutsatt att nästa generation kommer att få det bättre. Mammor och pappor har tidigare alltid kunnat utgå från att nästa generation kommer att få det ännu bättre än föregående generation. För första gången sätts det ett litet frågetecken kring det. Vi har nämligen många stora frågor och orosmoln på himlen. Det handlar om säkerhetspolitiken utanför vårt lands gränser och innanför vårt lands gränser, om stora utmaningar i vår välfärd - skola, vård och omsorg - och om väldigt tuffa ekonomiska tider. Detta gör att en del undrar hur framtiden egentligen ser ut långsiktigt.

Jag tycker att vi har ett ansvar att visa att Sverige har tagit sig igenom tuffa tider förut. Jag tänker på den omställning vi gjorde i mitten av 1800talet med industrialiseringen. Vi har nu möjlighet till en ny men grön återindustrialisering av Sverige, där digitalisering och innovation är avgörande. Det tycker jag är en viktig del i berättelsen när det gäller hoppet om en bättre morgondag.

Jag krokar gärna arm med Socialdemokraterna i frågan om hur vi banar väg för forskning och en starkare immaterialrätt i Sverige. Och jag ska återknyta till frågan så tydligt det bara går. Om alla de strategier och det arbete som är igång i Regeringskansliet inte möter det som är avsikten med en renodlad innovationsstrategi kommer vi att kunna återkomma med ett sådant uppdrag. Jag ser fram emot inspel med just innovationsglasögonen på när det gäller mycket av det arbete som regeringen nu har dragit igång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.