Etiska regler för statliga bolag

Fru talman! Monica Green har frågat mig vad jag avser att göra för att företag som staten har delägarskap i föregår med gott exempel när det gäller etiska regler. Att verka för att statligt ägda bolag agerar föredömligt i hållbarhetsfrågor är för mig en högt prioriterad fråga. I detta ingår att bolagen måste ha en etisk kompass. Som Monica Green påpekar sätts den etiska kompassen särskilt på prov när företag verkar i länder med svag eller ingen demokrati. Vissa branscher är också betydligt mer utsatta än andra branscher för till exempel korruptionsrisker. Det gäller såväl i Sverige som utomlands. I statens ägarpolicy slås fast att statligt ägda bolag ska vara föredömen inom området Hållbart företagande. Ägarpolicyn fastställer vilka internationella riktlinjer som alla statligt ägda företag ska efterleva. År 2012 utökades dessa med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (2011). Såväl i FN:s vägledande principer som i OECD:s nyligen reviderade riktlinjer (2011) ställs skärpta krav på bolagen att genomföra en riskbaserad due diligence som en del i beslutsfattandet och riskhanteringssystemet inom företaget. Riktlinjerna beskriver dessutom vad som avses med en riskbaserad due diligence. Sedan 2007 har staten också ett krav på statligt ägda bolag att de årligen ska hållbarhetsrapportera i enlighet med GRI, global reporting initiative, en internationell standard för hållbarhetsrapportering. I en sådan hållbarhetsrapport bör bolagen beskriva de utmaningar som man möter i bland annat länder med svag demokrati och hur man agerar för att leva upp till riktlinjerna i ägarpolicyn. I våras tog jag tillsammans med övriga i regeringen ett viktigt initiativ som syftade till att de statligt ägda bolagen ska ta nästa viktiga steg i hållbarhetsarbetet. Styrelsen i alla 55 bolagen har fått i uppdrag att under 2013 fastställa hållbarhetsmål och strategier för att nå dit. Målen ska vara relevanta för affärsverksamheten, utmanande, få och övergripande, uppföljningsbara samt tydliga och enkla att kommunicera. För att kunna fastställa relevanta hållbarhetsmål måste bolagen först göra en ordentlig genomlysning och kartlägga sina risker och möjligheter. På så vis kan de statligt ägda bolagen skapa värden samtidigt som de minskar riskerna i verksamheten. Från och med våren 2014 kommer vi som ägare att följa upp bolagens respektive hållbarhetsmål. Vi arbetar också löpande med att se över kompetensen och engagemanget i styrelserummen i hållbarhetsfrågor. Till detta arbete hör även rekryteringsfrågor. Förutom via ägarpolicyn är det främst genom styrelserna som vi, som ägare, direkt kan påverka arbetet med hållbarhet och etiska frågor i bolagen. Det är därför centralt att dessa frågor hanteras på styrelsenivå. Det är också där som ansvaret för att fastställa strategiska hållbarhetsmål i alla bolag ska ligga.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Vi ska senare i dag ha en debatt om varselvågen i Sverige. Vi är alla angelägna om att det går bra för våra företag oavsett om de är statligt ägda, statligt delägda eller privata. Det är viktigt att det går bra för svenska företag. Det är också viktigt att det finns seriösa företag som kan verka på en seriös marknad. När det finns oseriösa företag i Sverige och i andra länder blir det svårare för de seriösa att verka. Om de oseriösa företagen lönedumpar eller dumpar på andra sätt, använder sig av mutor eller använder sig av penningtvätt i skatteparadis och så vidare slår de sönder den seriösa näringen. Därför är det viktigt att vi har etiska regler och att alla företag följer dem. Nu har vi möjlighet att påverka med de statligt ägda eller delägda företagen. Det är därför som jag ställer frågor om det. Men jag menar att alla företag ska föregå med gott exempel och se till att de följer etiska regler i Sverige och i andra länder. Tyvärr har vi fått se ganska många exempel på mutor, betalningar till brevlådeföretag, penningtvätt, pengar i skatteparadis och kopplingar till skurkar i diktaturer eller i omogna demokratier. Vi får höra talas om oseriösa skumraskaffärer, särskilt i länder där människor lever under mycket knappa förhållanden. Det är klart att jag tycker att även svenska företag, både företag som är helt och delvis svenskägda, ska kunna verka i de nya demokratierna och till och med även i länder där det fortfarande är diktatur. Jag vet att vi är på väg in i till exempel Burma med många företag. Men då gäller det att se till att vi har krav på våra företag som verkar där, att de är etiska och följer uppförandekoder. De människor som jobbar i våra företag där ska ha löner som de kan leva på, så att det inte är slavlöner. Människor ska inte utnyttjas på ett oseriöst sätt, företagen ska inte använda sig av mutor för att få vissa anbud och så vidare. Det kan vi aldrig acceptera. Jag välkomnade att Peter Norman i våras tog initiativ till att sätta upp etiska regler för de statliga bolagen. Men sedan har det hänt en del som är bekymmersamt och som inte visar tecken på någon bättring. Åtminstone har jag inte sett det. Det är möjligt att Peter Norman har andra signaler som visar att våra företag har bättrat sig, att de följer uppförandekoder, ser till att människor har en lön som de kan leva på och inte mutar sig till anbud. Jag skulle vilja ha ett svar från Peter Norman om han vet något mer om detta och om det har blivit någon bättring sedan i våras, eller om det har blivit sämre. Om det har blivit sämre undrar jag vilka andra initiativ som Peter Norman i så fall ska ta.

Fru talman! Det är mycket viktigt med etik i ett företags affärsverksamhet. Det är inte som man tror, att ett företags mål bara är att tjäna så mycket pengar som möjligt, utan det är också att vara en god medborgare i samhället och bidra på etiskt bra sätt till samhällets utveckling. Ansvarsfullt företagande, CSR, alltså corporate social responsibility, används mer och mer av företagen i och med att de ser CSR som ett medel att öka tillväxten i företagen och samtidigt vara goda medborgare. I dag är hållbarhetsfrågor mycket aktuella för företagen för att de långsiktigt ska kunna konkurrera på marknader och kunna skapa ett värde för sina aktieägare. Jag talar om hantering av mänskliga rättigheter, antikorruption, affärsetik, ansvarsfullt nyttjande av resurser, miljöfrågor, arbetsvillkor, jämställdhet, mångfald med mera. Hos fler och fler företag frågar kunderna vem som står bakom de olika produkterna. Unga människor som söker arbete frågor mer och mer om hur CSR är implementerat i företagen som de söker arbete hos. Även hos investerare har vikten av corporate social responsibility ökat. De senaste korruptionsaffärerna visar starkt på detta. Fru talman! Sedan 2012 är de statliga företagens ansvar för CSR stort. En klar ägarpolicy är sjösatt. Det gäller för respektive bolagsstyrelse att följa denna ägarpolicy vad gäller CSR. CSR borde även gälla Telia Sonera, som till 37 procent ägs av den svenska staten, enligt den policy som finns sedan 2012. Affären i Uzbekistan är minst sagt tveksam. Ett företag av Telia Soneras storlek borde inte vara med i sådana affärer. En extern utredning och även en polisiär är på gång. Ett liknande tveksamt fall har skett i Nepal då Telia Sonera har agerat tveksamt. Också i detta fall måste ett sådant agerande komma upp till ytan för analys och utredning. Fru talman! Jag har arbetat med att göra affärer på världsmarknaden under 35 års tid i ett sjuttiotal länder. Jag har aldrig blivit erbjuden en muta, och jag har själv aldrig erbjudit någon. Det gäller även vid affärer i utvecklingsländer. Det bästa sättet att göra affärer runt om i världen är att se till att det är ett win-win-förhållande mellan köpare och säljare, att affären är långsiktig och att skapa en personlig relation mellan köpare och säljare, vilket är mycket viktigt framför allt i de asiatiska länderna. Ett ytterligare krav på de statliga företagen som är bra är att de årligen ska hållbarhetsrapportera enligt GRI, global reporting initiative, som är en internationell standard för hållbarhetsrapportering. Regeringen har ställt ytterligare krav på styrelserna i de 55 statliga företagen. De har fått i uppdrag att under 2013 fastställa hållbarhetsmål och strategier för att uppnå målen, vilket är utmärkt. Från och med våren 2014 kommer regeringen alltså att följa upp dessa mål i företagen, vilket också är mycket bra. Regeringen har skött detta utmärkt.

Fru talman! Jag tackar för interpellationen i denna viktiga fråga. Jag antar att interpellanten avser förhållandet i Telia Sonera, även om det inte sägs uttryckligen. Jag kommer in på detta efter en generell exposé. Till skillnad från den socialdemokratiska regeringen, vill jag påstå, har den nuvarande borgerliga regeringen satt dessa frågor i fokus. Det inleddes snabbt med Maud Olofsson, som 2007 såg till att man skulle ha en så kallad GRI-rapportering, global reporting initiative. Det var första landet i världen som hade detta för statliga bolag. Sverige gick alltså i bräschen. Maud Olofsson fick åka land och rike kring och berätta om detta arbete - både i olika länder och i olika internationella sammanhang, vilket inte bara gav Sverige goodwill utan även, vill jag påstå, ledde till ett bättre governance för företagen i allmänhet. Detta följer vi nu upp genom att säga åt de statliga bolagen att det är bra att de rapporterar så här men att det inte räcker. Nu ska de även se till att hållbarheten kommer in i affärsverksamheten. LKAB har gjort detta på ett utmärkt sätt genom att framställa järnpellets med en koldioxidanvändning som är bara en sjundedel av vad normala pelletsanvändare använder. De har nu döpt produkten till Green Pellets för att poängtera miljöansvaret, och de tar mer betalt för produkten än andra. Det har också lett till att kunderna gärna köper produkten, för mer pengar. De vill nämligen i sin tur framstå som miljövänliga. Här vinner miljön, här vinner LKAB och här vinner tydligen kunden också. Det är ett skolexempel på hur hållbarheten kan integreras. Jag är övertygad om att hållbarheten är ett krav för långsiktig vinstutveckling. Jag ser inga konflikter mellan ett etik- eller hållbarhetsarbete och vinstutveckling. Tittar man på enkäter visar det sig att ungdomar som i dag får sina första jobb vill vara stolta över sina bolag, och då gäller det att ha ordning och reda på detta. Vi ser i affären Telia Sonera, för att nu gå in på den, att det blir väldiga effekter om man inte kan klargöra att man har agerat på ett etiskt försvarbart sätt. Vi kunde se att ett borgarråd i Stockholms stad ifrågasatte 40 000 abonnemang som Stockholm hade med Telia. Vi såg bankägda fondbolag sälja ut tillgångar och så vidare. Bolaget har alltså ett egenintresse av att se till att man har ordning och reda på dessa frågor. Nu är det så att bolaget har, på vårt initiativ, satt i gång en utredning av vad som faktiskt har hänt i Uzbekistan och dess närområde. Dessutom är det en brottsutredning som pågår. Jag väljer för min egen del att undvika att vara absolut i vad som har hänt, utan jag vill avvakta utredningarna för att se vad som hänt och för att undvika ytterligare spekulationer och gissningar. Sedan ska vi bilda oss en uppfattning och vidta mått och steg.

Fru talman! Jag tackar statsrådet även för detta inlägg. Jag tackar också Staffan Anger. Båda två valde att specificera ett av bolagen, men jag väljer att inte göra det. Jag tycker att det är bättre att vi har en generell diskussion om hur vi ska kunna påverka de statliga bolagen så att de agerar rätt. Vi ska kunna visa att de svenska företagen, oavsett om de är statliga, om staten har delägarskap i dem eller om de är privata, ska kunna konkurrera på ett sådant sätt att vi betalar människorna i de länder där vi agerar löner de kan leva på. Vi har uppförandekoder, vi mutar inte för att få anbud och vi ser till att vi följer miljölagstiftningar. Vi försöker också flytta fram positionerna för människor och för de länder där vi agerar. Det är ett bra exempel att man kan jobba för miljön. Jag vet att det går mycket bra för de företag som tar fram miljöpolicyer och försöker sälja på att de är ett miljöföretag trots att de kanske inte tidigare har uppfattats som ett sådant. Det tycker jag bara är bra; det är exempel på sådant man behöver göra mer. Naturligtvis kan detta ske även inom mobiltelefonbranschen. Jag har framför mig en särskild utredning som Fair Trade Center har gjort och som kallas Dålig mottagning i mobildjungeln . Man har gått igenom hur de stora operatörerna sköter sig och vad man skulle kunna göra framöver för att se till att de har en uppförandekod så att de jobbar för öppenhet, kommunikation och hållbarhet samt även kontrollerar dem som är underleverantörer till företagen. Eftersom det är så att våra företag också ska kunna agera i andra länder, även där demokratier är omogna, är det viktigt att vi har riktiga uppförandekoder och att vi som stat ställer krav på våra företag. Vi ska se till att de föregår med gott exempel och inte är en del av förtrycket utan en del av lösningen. Det var därför jag ville ha denna diskussion.

Fru talman! Jag kan bara konstatera att regeringen har gjort stora insatser när det gäller att införa corporate social responsibility på ett utmärkt sätt. Jag är väldigt stolt och måste säga att vi definitivt är ledande i Sverige i denna företagsgrupp. Jag har jobbat i olika företagsgrupper under mina 40 år i näringslivet, så jag vet ganska väl hur det har varit. Här ligger vi väl till, just med att vi redan 2012 gjorde en klar ägarpolicy som vi förde upp. Vi har också ett global reporting initiative, vilket den förra ministern Maud Olofsson åkte runt och genomförde. Ett bra exempel är till exempel LKAB Green Pellets. Över huvud taget ligger LKAB, som är en gruvindustri och som skulle kunna ha stora miljöproblem, väldigt väl framme internationellt. Det är ett otroligt välskött bolag som vi ska vara stolta över att ha. Jag är också glad för att finansmarknadsministern kommer att titta även på styrelserna i dessa bolag. Vi gamla uvar har levt under den gamla tiden när bara vinstmålet fanns, och det har försvunnit under de senaste 20-30 åren. Nu är det att vara en god medborgare. Vad jag förstår kommer man att titta på kompetensen i styrelserna och tillsätta sådana som har den bakgrund och utbildning som gör att de kan följa upp hållbarhetsfrågorna. Det är viktigt att detta handhas i styrelserummen. Regeringen har agerat fantastiskt bra i frågan. Jag hoppas att Monica förstår detta. Det är helt unikt i svenskt näringsliv och även internationellt.

Fru talman! Monica Green vill inte i första hand beröra Telia utan tala i allmänhet. Då vill jag bara påminna om att den sista frågan i interpellationen är: "Vad avser statsrådet att göra så att företag som staten har delägarskap i föregår med gott exempel?" Om det inte är Telia, är det Nordea? Jag tror att de betalar ganska bra löner i Nordea, så jag tror inte att det är det Monica Green syftar på. Kan det vara Svensk Bilprovning? Är det etikfrågor i diktaturer? Knappast. Är det SAS? Där har vi andra problem, men det handlar inte i huvudsak om att man har verksamhet i fjärran länder. Ska vi vara ärliga och kalla en spade en spade måste frågan och de debattinlägg Monica Green har här i dag handla om Telia och ingenting annat. Låt oss då tala om Telia! Det är nämligen Telia det handlar om. Jag vill säga att jag började diskutera frågorna om hållbart företagande med Telia den 20 januari 2011, då jag träffade både styrelseordförande och vd. Jag tog tag i frågan igen den 23 mars 2011. Det gjorde jag inte för att jag hade några speciella indikationer på problem i Östeuropa och Asien, utan det gjorde jag på grund av min tidigare erfarenhet som chef för en AP-fond som hade en väldig fokusering just på etik- och miljöfrågor. Jag visste att det var svårt att göra affärer med de här länderna. Jag ville veta rent allmänt att Telia tog de här frågorna på allvar och fick då lugnande besked. Det här är alltså över ett och ett halvt år sedan. Samma dag som Uppdrag granskning sändes kallade jag till mig ordförande och vd i bolaget och kom då överens med ledningen om att utarbeta en ny policy för mänskliga rättigheter. Dagen efter tog vi initiativ till ett möte med de största ägarna som vi sedan hade veckan efter och där jag själv var värd och ordförande. Samma dag, veckan efter alltså, presenterade Telia Sonera en åtgärdsplan med en ny policy vad gäller yttrandefrihets- och integritetsfrågor. Jag vill påstå att vi från regeringens sida har varit väldigt framsynta i frågan vad gäller Telia Sonera på ett generellt plan. Nu återstår det att se vad utredningarna kommer fram till. Om det är så att det inte är till fyllest - det har vi visat tidigare och kommer att visa igen - är vår makt i huvudsak att byta ut styrelserna och dess ordförande. Nu är det så att vi är delägare i Telia. Vi måste samverka med finska staten eller andra ägare, men helst med finska staten eftersom den är en så stor ägare. Vi ska tillsammans med finska staten och övriga ägare se till att Telia får den ledning och styrelse som det fina bolaget är värt.

Fru talman! Man blir lite förvånad när Staffan Anger säger att företagen inte längre har vinst som sitt syfte. Jag hör i många andra sammanhang att det är just vinst som företag ska få göra. Det förvånar mig att Staffan Anger har en helt annan ingång på det. Jag ser å andra sidan möjligheter till uppförandekoder, möjligheter att uppföra sig i andra länder som goda föredömen, att se till att man inte har slavlöner, att följa upp miljöavtalen och att man inte mutar sig till några avtal och så vidare. Det är det som ger vinst i förlängningen, inte att man gör upp skumraskaffärer, agerar inom skatteparadis eller inom brevlådeföretag och så vidare. Det är när man öppet och ärligt kan berätta vad man har gjort och att man står för allt som har skett inom företaget som man i förlängningen kan överleva och även ha en vinst i företaget. Jag trodde faktiskt att det var det som företag ville ha. Det hör jag inom banker, inom den diskuterade välfärdssektorn och överallt. Vi som svenskar ska naturligtvis se till att våra svenska företag, oavsett om de är delägda, helägda eller privatägda, ute i världen och i Sverige är så seriösa att de klarar all granskning och att de aldrig någonsin agerar på ett sådant sätt att de slår ut seriösa företag. Våra företag ska föregå med gott exempel. Det var därför som jag ville ha den här diskussionen. Nu säger Peter Norman att han gör jättemycket, och det är väl bra att han tycker det. Jag känner mig inte lika lugn med det, men vi får väl se vad framtiden säger om det.

Fru talman! Jag kan hålla med om i princip allt som Monica Green säger i sitt sista inlägg. Statliga företag ska agera föredömligt, och det är det som vi har en direkt möjlighet att påverka. Men naturligtvis ska alla svenska företag agera föredömligt. Så är det. Den borgerliga regeringen har sedan 2006 tagit stora initiativ och gjort stora framsteg på detta område, vilket har uppmärksammats i hela världen. Det är tråkigt att Monica Green själv inte har uppfattat detta, men så är det. Till slut vill jag bara tala lite om att göra affärer i diktaturer. Jag tror att det är bra och nödvändigt att svenska företag är verksamma i diktaturer och att det är väldigt få som till exempel tycker att vi borde avbryta alla handelsrelationer med Kina. Däremot är det väldigt svårt att göra affärer med diktaturer. Man kan missbrukas som företagare. Vad gäller telekomindustrin tror jag att det är extra viktigt att man kan ha möjlighet att verka i diktaturer. Telekomindustrin möjliggör kommunikation mellan medborgare och att även surfa på nätet, som annars kanske inte hade varit möjligt. Det är en fantastisk frihetsrörelse för människor som lever under diktaturens förtryck. Det är till exempel svårt att se att den arabiska våren skulle ha kunnat fungera utan sociala medier. Detta ställer dock väldigt stora krav på företag som verkar i länderna. Det kräver att man gör nogsamma överväganden och har en etisk kompass. Vad gäller Telia blir det mycket spännande att se såväl brottsutredningen som bolagets egen utredning för att se om man har haft det och om man inte haft det vilka åtgärder som i så fall ska vidtas.