ett brett perspektiv på ohälsan
Anförandelista
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 78 Hans Karlsson (S)
Anf. 79 Sven Brus (Kd)
Anf. 80 Hans Karlsson (S)
Anf. 81 Sven Brus (Kd)
Anf. 82 Hans Karlsson (S)
Anf. 83 Sven Brus (Kd)
Anf. 84 Hans Karlsson (S)
den 19 maj
Interpellation 2003/04:515
av Sven Brus (kd) till statsrådet Hans Karlsson om ett brett perspektiv på ohälsanDet finns självfallet ingen enkel förklaring till de dramatiskt ökade ohälsokostnaderna de senaste åren. Svaret torde dock inte vara att svenskarna blivit så mycket sjukare. Av AHA-utredningen framgår att folkhälsan snarare har blivit något bättre. En studie av Arbetslivsinstitutet visar att diagnosen utbrändhet är minst lika vanlig hos arbetslösa och studerande som hos förvärvsarbetande. I en enkätundersökning genomförd av RFV säger hälften av de långtidssjukskrivna att deras situation beror på andra faktorer än arbetslivet. Studier av sjukfallen i enskilda företag pekar också på att den övervägande andelen sjukfall orsakas av omständigheter utanför arbetet. Hit hör livsstilsrelaterade faktorer som alkohol, tobak, övervikt, trafikskador och andra olyckor på fritiden med mera.
Regeringens politik är dock närmast ensidigt fokuserad på arbetsmiljöns betydelse för människors hälsa eller ohälsa. Målet om halvering av sjukskrivningarna har haft sin utgångspunkt i ett budgettänkande. Regeringens promemoria Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro bygger också på uppfattningen att de ökade sjukskrivningarna i allt väsentligt orsakas av faktorer på arbetsplatsen.
Mot bakgrund av de kunskaper som undersökningar och erfarenheter ger finns det anledning att ha ett bredare perspektiv på ohälsans orsaker. Därmed också på de åtgärder som krävs för att komma till rätta med problemet. Människors totala livssituation, inklusive arbetet, måste beaktas. Det handlar om det så kallade livspusslets alla delar. För småbarnsföräldrarna är exempelvis familjepolitiken en avgörande del. Skattepolitiken och jämställdhetsfrågorna är andra viktiga delar.
Regeringen väljer att fortsatt, men i nya former, lägga kostnadsansvaret för ohälsan på arbetsgivarna. Min fråga till statsrådet blir därmed:
När avser statsrådet att anlägga ett bredare perspektiv på ohälsans orsaker och vilka åtgärder tänker statsrådet i så fall vidta på olika politikområden för att minska ohälsans kostnader och effekter på människors livskvalitet?