Ett miljöledningssystem för hela Försvarsmakten

Herr talman! Peter Rådberg har frågat mig 1. om jag avser att agera för att Försvarsmakten får ett miljöledningssystem som också omfattar den högsta ledningen, 2. om jag avser att verka för att Försvarsmaktens miljöledningssystem moderniseras så att det är anpassat till insatsförsvarets behov och 3. om jag kommer att ålägga Försvarsmakten en årlig redovisningsskyldighet i likhet med vad som gäller för övriga statliga myndigheter och därmed säkerställa att miljöarbetet inte åter faller i träda. Regeringen uppdrog i slutet av 1990-talet åt Försvarsmakten att fortsätta att genomföra sin miljöpolicy så att ett miljöledningssystem kunde vara infört i hela organisationen senast år 2000. I regleringsbrevet för 1999 preciserades uppdraget. Miljöledningssystemet skulle uppfylla minst kraven enligt standarden ISO 14001 kompletterat med kraven på offentlig miljöredovisning enligt EU-standarden EMAS. Tidpunkten för införandet ändrades senare till 2001, och i årsredovisningen för 2001 redovisade Försvarsmakten att systemet hade införts. Miljöledningssystemet omfattar hela myndigheten och undantar inte Försvarsmaktens ledning. Systemet innebär att miljöarbetet utvecklas kontinuerligt. Efter genomförd miljöutredning och en fastlagd miljöpolicy planeras mål och åtgärder. Dessa leder i sin tur till uppdrag och genomförande, varefter den genomförda verksamheten utvärderas. Med utvärderingen som grund revideras miljöpolicy, mål och åtgärder. Det sker således en sådan fortlöpande modernisering och anpassning av miljöarbetet som interpellanten efterlyser. Avslutningsvis vill jag understryka att ett miljöledningssystem är en metod för att utveckla miljöarbetet och inte ett mål. Överbefälhavaren är som myndighetschef ansvarig för att arbetet bedrivs i enlighet med regeringens anvisningar i regleringsbrev och myndighetsinstruktion. Däri ingår att Försvarsmakten återrapporterar sitt miljöarbete till regeringen i årsredovisningen. Några ytterligare ålägganden är därför inte motiverade.

Herr talman! Jag får tacka för svaret från försvarsministern. Jag hade faktiskt i sådana här sammanhang förväntat mig en lång lista över åtgärder som Försvarsmakten vidtagit och över vad man kommer att göra. Men det fick jag inte. Jag säger ungefär som i en debatt här för ett par gånger sedan, nämligen att jag kanske har lite fler frågor än de svar jag fått. Det är helt uppenbart att Försvarsmakten har en mycket lång väg att vandra för att uppfylla de krav som vi i dag ställer på ett robust miljösystem. Min fråga 2, Mikael Odenberg, gällde miljöledningssystemet och dess modernisering så att det är anpassat till insatsförsvarets behov. Att försvaret har ett miljöledningssystem innebär inte att man är bra på att driva miljöfrågor inom försvaret. Man kan ju egentligen låta försvarets bilar köra på vanlig bensin och ha som mål att i en framtid bli bättre. Det räcker för att ha ett miljöledningssystem. Men jag är också lite intresserad av att höra hur långt försvaret har kommit. Jag fick själv gå in och titta lite grann på er hemsida och försöka leta fram lite fakta. Under Försvarsmakten, bil. 5, i ert regleringsbrev finns det lite intressanta saker. Det är ungefär två sidor. Där har ni ett ambitiöst mål, får jag säga, för er verksamhet. I och för sig skyller ni, till och med vid två tillfällen i det här brevet, på bristande personalresurser. Men ni säger att Försvarsmaktens arbete rörande begränsning och användning av fossila bränslen sker kontinuerligt. Vackra ord som man hör i sådana här sammanhang är att det är en kontinuerlig process. Men egentligen talar man inte om vad man har gjort. En åtgärd är den förändring av Försvarsmaktens fordonspark som har skett enligt miljöbilsförordningen, skriver ni. Det som står där är faktiskt bra, tycker jag. Ni säger också att det med befintlig teknik är möjligt att gå över till förnybara bränslen inom vissa användningsområden. Jag kan bara buga och säga att det är jättebra. Men det jag är kritisk mot är att ni inte anger några tidsramar. Ni säger bara att det här är möjligt. Jag vore tacksam om försvarsministern kunde utveckla det här lite mer. I mars förra året var det en övning, som Mikael Odenberg säkert känner till, med över 600 militära fordon i ett område från Kungsholmen och Östermalm ned till Norrköping och Linköping. Under de två veckor som övningen pågick förbrukades 400 000 liter diesel och 150 000 liter bensin. Men inte en enda droppe av förnybara drivmedel ingick i övningen. Inte heller fanns det någon beräkning av övningens miljö- och klimatpåverkan. En sådan lyste med sin frånvaro. De ansvariga kallar här klimatfrågan för en detalj. De har listat sin stadsjeepssatsning som en miljöåtgärd och har som enda krav på bilar som hyrts att det ska vara bilar av årsmodell 2000 eller yngre. Det här visar hur tandlöst försvarets miljökrav är när man väl kommer till skott. Jag får hoppa lite grann i texten eftersom talartiden rinner i väg. Lite längre ned i försvarsministerns svar står det att "miljöarbetet utvecklas kontinuerligt", som tidigare sagts. Men Mikael Odenberg, du säger ingenting om hur långt ni har kommit och om hur miljöarbetet har utvecklats. Jag skulle vilja ha ett kort svar om det. Vidare säger du i svaret: "Efter genomförd miljöutredning och en fastlagd miljöpolicy planeras mål och åtgärder." Vilka är de mål som du, Mikael Odenberg, pratar om, och hur ser miljöpolicyn ut? Du säger också att det sker en "fortlöpande modernisering och anpassning av miljöarbetet". Jag vore tacksam om jag kunde få ett litet svar på den typen av frågor.

Herr talman! Jag är en konstig filur som försöker svara på de frågor som jag får i interpellationer. Samtidigt försöker jag undvika att svara på frågor som inte är ställda. Jag har svarat på de ganska kvantitativa frågor, på de formfrågor, som interpellanten har ställt men inte gett mig in på kvalitativa bedömningar. Det beror i huvudsak på att interpellanten inte frågar om det. Däremot säger interpellanten Peter Rådberg att även han anser att Försvarsmakten har en ganska hygglig historik när det gäller miljöarbete och miljöledningsarbete och att man var tidigt ute. Om detta kan nog Peter Rådberg mycket mer än jag; det ska jag villigt erkänna. Det är också lite paradoxalt här. Skälet till att man låg så väl framme var ju att den militära enheten på Försvarsdepartementet tillsammans med det amerikanska försvarsdepartementet under mitten av 1990-talet utarbetade en handbok med miljöriktlinjer för militärsektorn. Det skedde inom ramen för en Natomiljökommitté. Syftet med den handboken var att visa hur ett strukturerat miljöarbete kan bedrivas inom det militära försvaret. Den fick stort genomslag internationellt och var på många sätt en föregångare till det militära försvarets arbete med att sedan införa ett miljöledningssystem. I svaret pekar jag på vissa felaktigheter som Peter Rådberg för fram i interpellationen, bland annat påståendet att det miljöledningssystem man har inte gäller hela Försvarsmakten, att någon del av ledningen liksom är undantagen. Så är alltså inte fallet. Det hindrar inte att väldigt mycket mer - så är det säkert - kan göras. Det är möjligt att Försvarsmakten inte lika tydligt som för några år sedan ligger i framkanten i miljöarbetet. Utvecklingen har dock väldigt lite med formen att göra, och det är formen som interpellanten har tagit upp. Inte heller är det korrekt att - som, tror jag, hävdas i interpellationen - Försvarsmaktens miljöpolicy inte på något sätt ändrats sedan den första gången beslutades år 1996. Tvärtom har nyligen en ny miljöutredning gjorts. Den i sin tur har lett fram till nya sektorsmål och också till en vision för försvarssektorn. Försvarsmakten har där ett samordningsansvar i förhållande till övriga militära myndigheter. Jag utesluter inte att det finns mycket mer att göra på det här området, och då får vi väl göra det. Men då blir det en annan interpellationsdebatt.

Herr talman! Jag kan läsa högt här när det gäller fråga 2: Avser försvarsministern att verka för att Försvarsmaktens miljöledningssystem moderniseras så att det är anpassat till insatsförsvarets behov? Lite underförstått: Vad har ni gjort när det gäller den frågan? Jag förstår att miljön inom försvaret kanske inte är Mikael Odenbergs bästa gren. Men försvaret har väl också att i förhållande till vårt samhälle ta sitt ansvar när det gäller att förbättra miljön. Det skulle vara väldigt bra att veta vilka miljömål som Försvarsmakten har under de kommande tre-fem åren. Det är ungefär en del av det som ligger i fråga 2. När det gäller fråga 3 säger du att återrapportering sker från Försvarsmakten till regeringen. Men i sådana här sammanhang är det ganska vanligt att återrapportera också till Naturvårdsverket - det är faktiskt brukligt i sådana här sammanhang - och inte bara till regeringen. Det finns många olika delar inom Försvarsmakten, och ett exempel är Kustbevakningen. Skickar Kustbevakningen sin miljöpolicy till Naturvårdsverket så att de kan kolla detta? Det ligger i de här frågorna. Förvarsministern gör det väldigt enkelt för sig genom att svara på detta sätt och inte gå in på en enda del av dessa viktiga frågor. Herr talman! Mina frågor kvarstår. Har försvarsministern några miljömål för Försvarsmakten under de kommande åren? Du kan väl säga någonting. Och sker återrapporteringen också till Naturvårdsverket, viket är brukligt i sådana här sammanhang?

Herr talman! Det är svårt att komma längre. Jag menar att utvecklingen av Försvarsmaktens miljöarbete har väldigt lite att göra med formen för redovisningen av arbetet. Peter Rådbergs andra fråga gällde vad vi ska ta för initiativ för att anpassa miljöarbetet till det nya insatsförsvaret. Mitt svar är att miljöarbetet är en kontinuerligt pågående process där man sätter mål, anpassar sig efter dem, utvärderar och sedan sätter nya mål. Jag kan efter debatten lämna över en annan bilaga som handlar om försvarssektorns miljömål 2007-2011 till Peter Rådberg. Det är ett dokument som är framtaget i samarbetet mellan Försvarsmakten, FMV, Försvarshögskolan, FRA, FOI och Fortifikationsverket. Man försöker där att på olika sätt bryta ned de mål som angavs i regeringens miljömålsproposition. På olika områden försöker man att sätta sektorsmål för miljöarbetet och på ett brett sätt bilda en bas för hur varje myndighet för sig kan gå vidare för att leva upp till de krav som ställs. Det sker en återrapportering. Vi gör det inte till det överordnade för Försvarsmaktens miljöarbete, men det sker en kontinuerlig återredovisning. Jag föreslår att Peter Rådberg också tar del av den årsredovisning som Försvarsmakten nyligen avgav.

Herr talman! Jag får tacka försvarsministern. Han verkar vara lite positiv i alla fall, och han försöker ta till sig detta stora problem som vi alla, även Försvarsmakten, delar. Jag tar den bollen och hoppas att vi kan försöka hitta någon lösning - och att Försvarsmakten försöker hitta någon lösning - på detta problem. Jag hittade som sagt en bil. 5 från Försvarsmakten, och där står det väldigt mycket bra saker. Jag erkänner detta. Problemet är dock att det är väldigt lätt att skriva vad man har som mål och vad man ska verka för. Jag vill se lite mer konkret vad Försvarsmakten har gjort och vilka mål ni har. Ni måste väl ha någon form av procentsatser - till exempel att 10 eller 20 procent av fordonen ska vara miljöanpassade inom ett visst antal år - så att man åtminstone kan följa utvecklingen. Det finns inte en rad om detta, utan det är bara vackra ord! Jag kan tycka att det är helt okej, men det vore väldigt bra om Försvarsmakten också tog ett lite större ansvar. Det behövs för att ni ska bli trovärdiga i denna debatt. Det är ju väldigt viktigt. Även försvaret måste bli trovärdigt i denna miljödebatt, vilket ni inte har varit globalt sett. På den punkten är ni ju en miljöförstörare. Går vi tillbaka 20 år och tittar på vad ni har släppt ut ser man att ni inte får några bra betyg. Ni har alltså mycket att bevisa. Jag tar ändå tag i bollen du skickar och hoppas att det blir något bra av detta så småningom.

Herr talman! Jag noterar att Peter Rådberg väldigt tydligt vänder sig till Försvarsmakten. Han uttrycker vad man måste bli bättre på, och han hänvisar till det som står i bil. 5, som är en bilaga till Försvarsmaktens årsredovisning. Han säger att det är bra men att det är väldigt mycket vackra ord; han undrar hur man ska veta att det blir något av detta och vad det är Försvarsmakten vill göra. Jag vill bara påminna Peter Rådberg om att jag är försvarsminister och inte överbefälhavare. Jag är inte myndighetschef för Försvarsmakten och har inte till uppgift att svara för den. Däremot är Försvarsmakten en av elva myndigheter under det departement som jag är satt att leda. Jag vidgår gärna att Försvarsmakten naturligtvis är väldigt viktig. Om vår försvarsmakt används är verksamheten inte särskilt miljövänlig, för den handlar i huvudsak om att sprida död och förintelse omkring sig. Men jag vidgår gärna att det i fred naturligtvis är viktigt - eftersom Försvarsmakten är Sveriges största statliga myndighet - att man tar in miljöaspekter och beaktar dem på olika sätt. Hur många fordon som ska miljöanpassas är ärligt talat mer en typ av frågor som bör riktas till Försvarsmakten som myndighet. Peter Rådberg har ju som ledamot av försvarsutskottet alla möjligheter att ställa den typen av frågor. Jag försöker inte svära mig fri från att regeringen naturligtvis också har ett ansvar för att alla myndigheter inklusive Försvarsmakten är aktiva i detta arbete och att det inte glöms bort för att annat prioriteras högre. Våra instrument för detta är budgetproposition och regleringsbrev. Jag ska se till att vi har en tydlig miljöprofil i våra regleringsbrev även framgent. Sedan får Peter Rådberg hjälpa till att ställa kontrollfrågor till Försvarsmakten i försvarsutskottets löpande arbete.