Export av snus och förpliktelserna mot WHO:s tobakskonvention

Interpellationsdebatt 6 april 2010

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 60 Ewa Björling (M)

Fru talman! Gunvor G Ericson har frågat mig vilka initiativ jag i min roll som ansvarig för handelsfrågor avser att ta i syfte att fortlöpande och kraftigt minska tobaksbruket i enlighet med Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll, som Sverige ratificerat. Gunvor G Ericson har även frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit som gör att folkhälsoaspekter beaktas i handelspolitiken samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att uppfylla artikel 5.3 i ovannämnda konvention - om att skydda politiken från påverkan av kommersiella och andra intressen inom tobaksindustrin. Jag vill inledningsvis säga att Sveriges riksdag och regering är överens om att arbeta för att förbudet mot att exportera svenskt snus till övriga EU-länder ska avskaffas. Förbudet är diskriminerande och oproportionerligt. Näringsutskottet framförde i sitt enhälliga och blocköverskridande betänkande för några år sedan att "det är fullständigt ologiskt att snusförsäljning är förbjuden i övriga EU, samtidigt som ett antal andra långt mer hälsovådliga produkter kan cirkulera fritt på den inre marknaden". Jag instämmer i detta och verkar i den andan. Som ansvarig minister för EU:s inre marknad är det min uppgift att särskilt värna och utveckla den fria rörligheten för personer, tjänster, kapital och varor. Avskaffandet av exportförbudet mot svenskt snus är ur det perspektivet inte minst principiellt viktigt. Är det verkligen rimligt att en mindre skadlig produkt förbjuds på en öppen marknad där man tillåter mer skadliga produkter? Mitt entydiga svar är nej. Förra året genomförde vi en kartläggning av snus och andra liknande produkter inom EU:s medlemsländer. Undersökningen, som genomförts på plats i EU-länderna med hjälp av våra ambassader, visar att andra former av snusliknande produkter saluförs i mer än hälften av de undersökta länderna. Det rör sig till exempel om tuggtobak, tobakspastiller, snuspuder och luktsnus. En del av produkterna konsumeras genom näsan och andra genom tuggning eller placering i munnen. Flera av dessa produkter har en liknande sammansättning av ingredienser som det svenska snuset. Ändå är det bara det svenska snuset som diskrimineras genom ett exportförbud. Detta gränsar till det absurda. I sammanhanget vill jag påpeka att alla tobaksprodukter är hälsofarliga. Den springande punkten är dock att det inte finns något stöd för att hävda att snus skulle vara farligare än många andra tobaksprodukter som saluförs inom EU, snarare tvärtom. Mot denna bakgrund blir förbudet orimligt. Jag är övertygad om att det går att arbeta för en öppen inre marknad med en ansvarsfull reglering av tobaken, utan diskriminerande inslag, och ett aktivt folkhälsoarbete, utan att detta står i strid med internationella konventioner. Avslutningsvis vill jag upprepa att jag som handelsminister verkar i linje med Sveriges riksdags och regerings ståndpunkt "att förbudet mot att exportera svenskt snus till övriga EU-länder ska avskaffas". Detta ställningstagande är inte nytt, det har en stark politisk blocköverskridande förankring och kan knappast sägas vara en produkt av påtryckningar från kommersiella intressen. Det är snarare ett bevis på vår övertygelse om det riktiga i den fria rörlighetens princip och vår beslutsamhet att verka för att proportionalitet och icke-diskriminering ska råda på EU:s inre marknad.

Anf. 61 Gunvor G Ericson (Mp)

Fru talman! Världens första folkhälsokonvention fyller fem år. Den 27 februari 2005 trädde ramkonventionen om tobakskontroll i kraft som en internationell konvention. Sverige antog konventionen den 7 juli 2005, en månad efter att EU hade anslutit sig. Konventionen har kommit till i syfte att fortlöpande och kraftigt minska tobaksbruket i världen. Jag får tacka för svaret, även om jag ser det som ett icke-svar. Det är tydligt i handelsministerns argumentation att folkhälsa är underordnat den fria rörligheten för varor. Det visste jag redan att den moderatledda regeringen tycker, men det var inte det jag frågade om. Mina frågor upprepar jag, eftersom det faktiskt innebär något att man har ratificerat ramkonventionen. Vilka initiativ avser statsrådet, i sin roll som ansvarig för handelsfrågor, att ta i syfte att fortlöpande och kraftigt minska tobaksbruket i enlighet med Världshälsoorganisationens ramkonvention? Vilka åtgärder har ministern vidtagit som gör att folkhälsoaspekter beaktas i handelspolitiken? Ramkonventionen pekar på att tobak är mer än bara en hälsofråga. Tobak bidrar också till dåliga arbetsförhållanden och konsekvenser för miljön i tobaksproducerande länder. Konventionen är ett evidensbaserat internationellt juridiskt avtal som syftar till att minska den tobaksrelaterade sjukligheten och dödligheten men också tobakens samhälls- och miljöpåverkan. Den består av två delar, att minska efterfrågan på och begränsa tillgängligheten till tobak. Uppenbarligen betyder det ingenting för handelsministern att Sverige har ratificerat denna konvention och förbundit sig att begränsa tillgängligheten. Konventionen kan inte vara förenlig med att flera snusprodukter ska kunna köpas inom EU. Det finns inte någon automatik i att de andra tobaksprodukterna, som enligt ministern skulle vara skadligare, försvinner eller att användningen minskar bara för att man tillåter svenskt fuktigt snus. Jag delar inte uppfattningen att man kan minska tobaksbruket inom EU genom att införa ytterligare tobaksprodukter. I debatten i riksdagen nyligen, den 10 mars, avslogs en motion om avskaffandet av exportförbudet mot snus. Miljöpartiets ledamot i utskottet framförde att vi står bakom att avslå motionen, men vi delar inte motiveringen. Ramkonventionen om tobak är en bindande överenskommelse mellan länder. För ett enskilt land innebär en anslutning till konventionen även en politisk viljeyttring för ett förstärkt och kontinuerligt tobaksförebyggande arbete. För att nå konventionens mål för minskat tobaksbruk fram till 2014, som Sverige faktiskt har förbundit sig att göra genom att skriva på, kommer det att krävas ett omfattande tobaksförebyggande arbete. Vi har i artikel 5.3 i konventionen förbundit oss att skydda folkhälsopolitiken från påverkan av kommersiella och andra krafter inom tobaksindustrin och att samarbeta internationellt för att uppnå konventionens mål. Då var min fråga: Vilka initiativ har handelsministern vidtagit för att nå detta?

Anf. 62 Jan R Andersson (M)

Fru talman! För att man ska kunna fatta beslut är det många saker som ska beaktas. En av de frågor som ska beaktas är folkhälsa. Jag tror att folkhälsa är ett av de element i beslutsfattandet som väger tungt. Det kan man också se i det beslutsunderlag som fanns när näringsutskottet behandlade frågorna om exportförbudet mot svenskt snus. Jag måste inledningsvis, fru talman, lite grann ifrågasätta interpellantens sätt att rada upp en lång rad referenser i en i grunden väldigt lång interpellation, som är något ovanligt för riksdagen. Det är därför jag önskar kommentera det. Det är väldigt lätt att skapa sig en aura av att det är med starka vetenskapliga belägg som man för fram åsikter, men det som sker i denna interpellation, fru talman, är att man väldigt ensidigt för fram vissa forskare och vissa analyser som har gjorts. Det finns det som talar emot mycket av det som Gunvor G Ericson säger. Tony Axéll från Scenihrgruppen har exempelvis avfärdat muncancerrisken. Men det är någonting som inte riktigt tas upp i interpellationen. Inte heller Bo Hedblads studie, som visar att det inte stämmer att det finns något samband mellan snus och stroke eller hjärtinfarkt, är någonting som beaktas. Magnus Stenbeck har vidare vederlagt att snusning leder till rökning. Det är det omvända. Det man i någon mening ser i den interpellation som har ställts är ju att det är en kopia av den debatt som har förts i olika forum på nätet och i papperstidningar. Det är klart att det står Gunvor G Ericson fritt att ställa vilka interpellationer hon vill, men jag tycker ändå att den som gör sig till tolk för ett parti som säger att man ska ha en vetenskaplig grund för det man gör bör ha en något bredare ansats än Gunvor G Ericson visar upp här, för det är en bild av den fråga som ska debatteras i dag. Det finns också en annan fråga. Det andas väldigt djupt i den här interpellationen att man egentligen inte är nöjd med den politik som förs och att riksdagen borde ta ensidig ställning till exportförbudet. Det är märkligt, tycker jag, att man ställer frågan till handelsministern hur handelsministern ska utforma antisnuspolitiken när det egentligen är en annan minister som har frågan på sitt bord. Jag frågar också Gunvor G Ericson vem hon egentligen vill gynna. I dag ser vi att rökningen är mycket mer omfattande i den europeiska populationen än i den svenska. I dag finns det en rad varumärken som är tillåtna. Det är tillåtet med cigaretter givetvis, men även med tuggtobak. Den asiatiska gutkan, som definitivt är cancerframkallande, danska tobakspastiller, luktsnus och afrikanskt snus är i dag tillåtna, men det svenska snuset är inte tillåtet. Min fundering är hur man ställer sig till dessa tobaksprodukter, om man tycker att de är helt okej men inte just det svenska snuset. Det är givetvis inte någon hälsoprodukt, men det är en kontrollerad produkt som har väl kända risker som finns belagda i modern forskning. Det man anar i interpellationen är att Gunvor G Ericsons slutsats skulle vara att vår minister som har ansvaret för exportärenden i dag skulle säga att vi inte ska driva den linje som en enhällig riksdag har sagt att ministern bör göra. Eftersom vår handelsminister i dag har varit väldigt tydlig är frågan: Vad kommer en rödgrön regering eventuellt att göra om olyckan skulle vara framme och ni skulle få makten? Kommer ni att riva upp beslutet om att exportförbudet i Europa ska hävas?

Anf. 63 Ewa Björling (M)

Fru talman! Jag ska börja med att säga att det naturligtvis inte är min uppgift som handelsminister att ge mig in i någon fördjupad medicinsk diskussion även om den skulle kunna vara nog så intressant, inte minst med tanke på min egen bakgrund. Här handlar det för mig om den fria rörligheten. Det är det som är grundregeln. Angående WHO:s ramkonvention måste jag också säga att syftet med konventionen primärt är att skydda människor från konsekvenserna av tobaksbruk genom en rad åtgärder där en kraftig minskning av själva bruket förutsätts kombineras med åtgärder som till exempel harm reduction. Det finns många seriösa debattörer och forskare som menar att konventionens syfte att minska skadorna från tobaksbruk, tvärtemot vad interpellanten påstår, kan gynnas av att exportförbudet hävs genom möjliggörande av bättre harm reduction. Men det är inte min sak att ta ställning till om så är fallet eller inte. Jag vill ändå säga detta eftersom bilden inte är så enkel som Gunvor G Ericson försöker ge sken av. Som statsråd är det min utgångspunkt att lyssna på riksdagen och dess ståndpunkt i frågan. Den linje som regeringen delar bekräftades återigen av ett enigt näringsutskott för bara några veckor sedan. Regeringen följer den vetenskapliga diskussionen om tobak aktivt. Vi tar del av information från våra myndigheter likväl som vi följer forskning och utveckling från organisationer och andra aktörer. Här kan framför allt den forskning som kommer från WHO och EU genom den vetenskapliga kommittén Scenihr nämnas. För mig handlar det om en principiell ståndpunkt. Varför är svenskt snus diskriminerat inom EU? Det är oproportionerligt. Det finns andra produkter som är långt mer skadliga som får säljas fritt inom EU men inte det svenska snuset. För mig handlar det om de fyra fria rörligheterna inom EU. De ska gälla fullt ut. Jag är väldigt glad över att vi har en enig riksdag som står bakom detta. Det är också därför som det är viktigt för mig att driva frågan.

Anf. 64 Gunvor G Ericson (Mp)

Fru talman! Det finns i dag över en miljard rökare i världen. Det gör att tobaksindustrin är en bransch med stora ekonomiska resurser. Den har en årlig omsättning runt 30 miljarder. Jag har inte för avsikt att lyfta upp frågan ur en medicinsk synvinkel, utan det handlar om Sveriges regerings ansvar för att uppfylla ramkonventionen och handelsministerns roll i den frågan. Nej, det var inte ett helt enigt utskott som den 10 mars debatterade frågan. Vi var eniga om att avslå motionen, men inte om motiveringen till det. I Cancerfondens rapport för 2010 skriver man om snuset som en joker i leken. Man skriver också att Sverige inte följer tobakskonventionen och att riksdagsledamöterna är okunniga om dess existens. Man gjorde en enkät i början av året där 218 av de svarande på den enkät som fonden skickat till oss ledamöter i alla fall sade att det är vikigt att Sverige följer internationella konventioner. Jag hoppas att ministern också delar den uppfattningen. Snus är knappast en vanlig handelsvara. Snus innehåller nikotin som är ett starkt beroendeskapande ämne. Utbud och lättillgänglighet är två välkända faktorer som kan öka konsumtionen. Forskningen om snusets effekter på hälsan pågår. Folkhälsoinstitutet, alltså regeringens egen expertmyndighet, gav 2005 ut rapporten Hälsorisker med svenskt snus . Den kom fram till att svenskt snus är cancerframkallande. WHO:s cancerforskningsinstitut IARC har också bedömt snus vara cancerframkallande. Det finns naturligtvis olika åsikter, vilket det alltid gör när det gäller forskningsläge. Att Jan R Andersson avfärdar sina egna expertmyndigheters generaldirektörer tycker jag är ganska förvånade. Han försöker lyfta fram andra forskare trots att motsvarigheterna till generaldirektörerna på både Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet i Norden skrev om den här frågan i Läkartidningen 2008. Alla de nordiska ländernas generaldirektörer på motsvarigheten till Socialstyrelsen skrev: "Tillsammans med senaste publicerade resultat av svensk forskning kan läget nu sammanfattas: Snusning ökar risken för reversibla och icke-reversibla munslemhinneförändringar, cancer i bukspottkörtel, matstrupe och magsäck, dödlig hjärtinfarkt, stroke och förhöjt blodtryck . Det finns indikationer på att snusning dessutom ökar risken för diabetes, metabolt syndrom, förtidsbörd, reducerad födelsevikt och havandeskapsförgiftning." Det är klart att man kan diskutera de olika medicinska riskerna, men ramkonventionen säger ju att man ska minska tobaksbruket. Nikotinberoende och långvarigt nikotinintag har ännu okända effekter på hälsan på lång sikt. Var tredje svensk man och var femte kvinna är dagligt beroende av nikotin. Vuxnas snusning ökar risken för att barn börjar snusa. Ett ytterligare skäl för en mer restriktiv hållning i snusfrågan är ny kunskap om interaktionen i hjärnans belöningssystem mellan nikotin och andra droger. Så är till exempel ungdomar som snusar de som också alkoholberusar sig mest. Varför lyssnar inte regeringen på dessa expertmyndigheter även om det inte stämmer överens med viljan att få exportera? Varför är frågan om frihet att få sälja just den här varan så viktig? Det är klart att det finns andra snusprodukter som är sämre ur hälsosynpunkt, men det är ingenting som säger att de försvinner.

Anf. 65 Jan R Andersson (M)

Fru talman! Låt mig inleda med att säga något om de ord som lades i min mun av Gunvor G Ericson. Jag har inte sagt att det inte finns hälsorisker. Jag har sagt att det om man endast tittar på en del av forskningen och inte tar till sig en hel bild av det utbud av artiklar och vetenskaplig forskning som finns är lätt att man får slagsida på det hela. Det är då man i stället för att använda forskning för att skaffa sig kunskap använder forskning för att driva sin ideologiska linje. Jag får intrycket av att snusfrågan präglas lite av detta. Man driver detta av ideologiska skäl i stället för att ta vetenskapen som stöd för att få en helhetsbild. Jag tycker också att Gunvor G Ericson är lite väl ensidig när hon frågar mig om jag inte delar generaldirektörens uppfattning. Nej, jag delar inte den sittande generaldirektörens uppfattning i frågan. Jag tycker inte heller att det nödvändigtvis blir bättre bara för att man är många som skriver en artikel. Gunvor G Ericson och generaldirektörerna använder sig i princip av samma referenslista. Mitt budskap är att tittar man bara på några få forskare blir det inte speciellt bra. Jag måste upprepa några frågor som jag tycker är relevanta nu när vi har några månader kvar till valet. Jag ställde den här frågan tidigare till Gunvor G Ericson. Kommer ni i en eventuell rödgrön regeringskoalition att driva att Sverige inte ska avskaffa handelsförbudet tvärtemot vad en enhällig riksdag säger? Frågan har varit uppe många gånger, och det finns en väldigt stark majoritet för att detta förbud ska avskaffas. Därför tycker jag också att det finns ett stort allmänintresse att veta vad en rödgrön koalition kommer att göra. Det finns också flera motionärer, både moderata och socialdemokratiska, som har drivit de här frågorna. Kommer detta att vara en profilfråga för Miljöpartiet i valrörelsen?

Anf. 66 Ewa Björling (M)

Fru talman! Jag ska börja med att väldigt tydligt återigen uttrycka att det inte finns någon motsättning mellan ett aktivt folkhälsoarbete med förebyggande arbete, information och så vidare och en normaliserad handel med snus. Vi kan jämföra med Sveriges alkoholpolitik. En restriktiv linje förutsätter inte protektionism och förbud. Vi ska självfallet ha en ansvarsfull produktreglering. Det har jag varit tydlig med hela tiden. Jag ska också säga att jag inte är rätt minister att i detalj recensera vad Folkhälsoinstitutet har kommit fram till i en viss enkät, utan det här är frågor som i så fall gäller folkhälsa. Jag bygger inte mitt resonemang på något påstående om att snus är ofarlig hälsokost. Jag bygger det på att exportförbudet är principiellt helt fel. Det har jag väldigt starkt stöd för hos svenska folket, hos riksdagen och från regeringen. Jag kan också säga att hade det här gällt en annan vara än snus hade det varit precis lika principiellt fel och precis lika viktigt att ta upp frågan. En av mina huvuduppgifter är ju, som jag sade i mitt svar från början, att verka som EU:s inre marknadsminister. Då är det en prioriterad uppgift att se till att riva handelshinder så att vi fullt ut får fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor inom hela EU och att vi i stället för att ha en marknad på 9 miljoner för våra företag som vi har i Sverige får en marknad på 500 miljoner. Det är en avsevärd skillnad. Det kunde precis lika gärna ha handlat om hjortronsylt. Jag vill verkligen påpeka att det handlar om att det är principiellt fel, inte något annat. Men jag vet också att resultatet från den enkät som Gunvor G Ericson hänvisar till har tolkats på olika sätt, både som försvar för snusets positiva sidor och som grund för kritik. Men den typen av detaljgranskande har väldigt lite med diskussionen om exportförbudet att göra. Vi talar här om två olika saker. Det är två olika saker som jag inte ser är oförenliga, men mitt huvudansvar handlar om frihandelsprincipen och om att riva handelshinder. Jag ser detta som ett tydligt sådant hinder.

Anf. 67 Gunvor G Ericson (Mp)

Fru talman! 53 procent av alla som snusar dagligen har inte rökt innan. Det finns ingen forskning som visar att snus innebär att det blir lättare att bli kvitt ett nikotinberoende. Folkhälsoministern sade, naturligtvis, häromveckan i svaret på en fråga på frågestunden i riksdagen att snus inte är en hälsoprodukt, och det är ju bra att handelsministern också tycker det. Men det finns en tydlig skillnad mellan oss eftersom det är väldigt tydligt i ministerns svar att man ser snus som vilken vara som helst. Det gör inte jag. Det var inte Folkhälsoinstitutets enkät, utan det var Cancerfondens enkät som jag hänvisade till. Handelshindret som nu finns och som har funnits länge ska för att rivas upp hävas av samtliga medlemsländer i EU. Det krävs att man är överens inom EU för att häva det. Fortfarande tycker jag inte att jag har fått svar på frågan om att häva det hindret. På vilket sätt skulle det vara förenligt med ramkonventionen om tobak där det står att vi ska minska bruket av tobak? Och på vilket sätt kan ytterligare en produkt göra att man minskar tobaksbruket? Jag är också för att vi ska ha en handelsfrihet, men det finns skillnader mellan olika former av varor, och snus är som sagt inte vilken handelsvara som helst. Både EU och Sverige har skrivit under ramkonventionen om tobak. På vilket sätt går det här då att förena, som ministern säger, genom att lansera ytterligare en produkt?

Anf. 68 Ewa Björling (M)

Fru talman! Jag vill påpeka att vi när vi blev medlemmar i EU fick ett undantag för vårt svenska snus. Jag är ganska övertygad om att det var en väldigt viktig fråga för svenska folket för att kunna säga ja till EU. Det var en hjärtefråga, kort och gott. Sedan dess har det här exportförbudet utökats från 15 länder till 27 länder av bara farten, det vill säga handelshindret ökar och blir ännu mycket större. Jag tycker också att det är väldigt viktigt att säga att jag inte vill tvinga på någon något. Det är faktiskt de som stöder exportförbudet som tvingar på någon något, och det är något som strider mot EU:s grundläggande principer. Det har fortfarande inte kommit något svar på frågan som Jan R Andersson ställde, och jag tycker att det vore ytterst intressant att få veta var någonstans som vänsterexperimentet står i den här frågan. Är det så att Miljöpartiet inte är med i en enig riksdag när det handlar om att stå upp för att häva exportförbudet mot snus? Är det så att ni i stället vill ägna er åt mer protektionism och att det ska fortsätta att se ut som det gör inom EU, det vill säga att det fortfarande finns en hel del saker kvar att göra innan vi fullt kan se en fri rörlighet på EU:s inre marknad? Den frågan har vi inte fått svar på i dag, och jag hoppas att vi får det innan det blir val. Jag tror att det är flera väljare som vill veta, för väldigt många människor stöder en enig riksdag när det gäller att häva exportförbudet för snus.

den 1 februari

Interpellation

2009/10:208 Export av snus och förpliktelserna mot WHO:s tobakskonvention

av Gunvor G Ericson (mp)

till statsrådet Ewa Björling (m)

År 2005 ratificerade Sverige Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll, numera undertecknad av 161 länder. Konventionen har kommit till i syfte att fortlöpande och kraftigt minska tobaksbruket i världen.

Handelsministern och regeringen driver på för att Sverige ska få exportera snus till EU:s medlemsländer av handelsskäl. Hur går det ihop med ramkonventionen när det kan leda till ökat tobaksbruk.

Det är en myt att snus bidragit till minskningen av tobaksrökning. I Läkartidningen har bland annat de nordiska socialstyrelsernas generaldirektörer skrivit om detta. Högst fem procent av svenska män har haft hjälp av snus i sitt rökslut. I stället för att främja snusanvändning behövs kraftfulla förebyggande åtgärder mot rökning skrev de redan 2008.

I tobakskonventionen finns flera olika artiklar och särskilt intressant är artikel 5.3 när det gäller handelsministerns och regeringens ambitioner om att sälja mer snus.

Där slås fast att när ett land fastställer och genomför sin folkhälsopolitik i fråga om tobakskontroll skall det skydda denna politik från påverkan av kommersiella och andra intressen inom tobaksindustrin.

I svaret på en skriftlig fråga i december 2009 skriver ministern att sedan jag tillträdde som handelsminister har jag arbetat aktivt för att utförselförbudet av snus inom EU ska upphävas.

I en rad olika sammanhang och genom debattartiklar, i både svensk och europeisk press, har jag fört fram att denna fråga är av principiell vikt då förbudet är diskriminerande och oproportionerligt. Det torde för många framstå som ologiskt att snusförsäljning är förbjudet i övriga EU, samtidigt som ett antal andra mer hälsovådliga tobaksprodukter kan cirkulera fritt på den inre marknaden. Vid kontakter med mina europeiska kolleger har jag mötts av en förståelse för frågan. I våras anordnade jag en mycket givande hearing, där jag bjöd in personer som har olika utgångspunkter gällande snusfrågan, i syfte att inhämta ett bredare kunskapsunderlag.

Ett viktigt initiativ för att upphäva utförselförbudet av snus togs för ett år sedan när jag inledde en dialog med inre marknadskommissionären Charlie McCreevy. Frågan diskuteras fortfarande men är inte prioriterad av det svenska ordförandeskapet. Snart stundar ett nytt år och då avser jag att intensifiera detta arbete igen.

Slutligen vill jag fastslå att riksdagen och regeringens gemensamma linje är att arbeta för att utförselförbudet av snus inom EU upphävs.

Svaret visar att regeringen enbart ser handelspolitiska och ekonomiska intressen i snusfrågan och har glömt bort andan i Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll som Sverige faktiskt har ratificerat.

Snusförespråkarna bygger sin argumentation delvis på en förmodan att det till största delen är snusningens förtjänst att tobaksrökning – och därmed förekomst av lungcancer och hjärt-kärlsjukdom – bland svenska män är låg i ett internationellt perspektiv. Harm reduction-debatten – att ersätta en tobaksprodukt med en annan – understöds inte oväntat av snusindustrin. Myten om snusets starka positiva inverkan på svenska rökvanor motsägs av data från befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor, genomförd av Statens folkhälsoinstitut i Sverige. Den visar att fyra av tio snusare faktiskt har börjat sitt tobaksbruk med snus och att nästan lika många fortsätter att röka dagligen eller ibland vid sidan av snusningen (1).

Snus är knappast en vanlig handelsvara. Snus innehåller nikotin, ett starkt beroendeskapande ämne. Utbud och lätt tillgänglighet är två välkända faktorer som kan öka konsumtionen. Forskningen om snusets effekter på hälsan pågår. Folkhälsoinstitutet i Sverige gav 2005 ut rapporten Hälsorisker med svenskt snus. Den kom fram till att svenskt snus är cancerframkallande. WHO:s cancerforskningsinstitut IARC har också bedömt snus vara cancerframkallande (4). En samlad bedömning av kunskapsläget har också gjorts av en expertgrupp på EU-kommissionens uppdrag (2).

Generaldirektörerna på Nordens socialstyrelser skrev 2008 i ovan nämnda artikel: Tillsammans med senaste publicerade resultat av svensk forskning kan läget nu sammanfattas: Snusning ökar risken för reversibla och ickereversibla munslemhinneförändringar, cancer i bukspottkörtel, matstrupe och magsäck, dödlig hjärtinfarkt, dödlig stroke och förhöjt blodtryck (2–8). Det finns indikationer på att snusning dessutom ökar risken för diabetes och metabolt syndrom, förtidsbörd, reducerad födelsevikt och havandeskapsförgiftning (9–10).

Nikotinberoende och långvarigt nikotinintag i sig har ännu okända effekter på hälsan. I dag är var tredje svensk man och var femte kvinna dagligt beroende av nikotin. Vuxnas snusning ökar risken för att barn börjar snusa (9). Ett ytterligare skäl för en mer restriktiv hållning i snusfrågan är ny kunskap om interaktion i hjärnans belöningssystem mellan nikotin och andra droger. Så är t ex ungdomar som snusar de som också alkoholberusar sig mest (11–12).

Varför lyssnar inte regeringen på dessa expertmyndigheter även om det inte stämmer överens med viljan att få exportera svenskt snus till EU?

Redan 2004 slog EG-domstolen fast att försäljningsförbudet i unionen följer regelverket.

Varför ska Sverige verka för att fler människor ska nyttja svenskt snus som vi vet är förenat med hälsorisker. Det handlar inte om att förbjuda snusning i Sverige, utan om ett etiskt och moraliskt förhållningssätt. Ska vi bryta mot en konvention som vi i solidaritet med andra länder anslutit oss till? Är det egna ekonomiska intressen som ska styra politiken eller är det att stå upp för de åtaganden man har skrivit under på i Världshälsoorganisationens ramkonvention mot tobak?

På senare år har forskning visat att ekonomisk utveckling inte självklart är det som främjar hälsa utan att hälsa i sig främjar ekonomisk utveckling. Bättre hälsa medför, enligt studierna, högre tillväxt genom högre produktivitet hos arbetskraften, fler produktiva år, bättre inlärningsförmåga, större kreativitet och bättre möjligheter att klara förändringar. Minskad ohälsa innebär att en större andel av samhällets resurser kan användas produktivt. Utgångspunkten för flertalet av studierna har varit och är fortfarande makroekonomisk teoribildning, men steg har börjat tas för att föra över kunskaperna om sambandet till en mer praktisk kontext (11). Med det resonemanget som utgångspunkt skulle även handelspolitiken kunna tjäna på att beakta folkhälsoaspekter.

Handelsministern stöder snustillverkarnas krav att få sälja sina produkter i unionen, trots att Sverige ratificerat WHO:s tobakskonvention. Denna omfattar alla tobaksformer och kräver att parterna inte får stödja tobaksindustrins intressen.

Det är inte etiskt försvarbart att tvinga på EU:s medlemsländer ytterligare en hälsofarlig tobaksprodukt. Snus räddar inte liv, det gör bara rökslut. Är det inte bättre att regeringen ägnar sina krafter åt stöd till implementering av WHO:s breda tobaksförebyggande strategi, det som långsiktigt kan minska tobaksbruket och därmed dess förödande konsekvenser på rökare, miljö och ekonomi? Hälsa leder till bättre ekonomisk utveckling än snusförsäljning.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet:

Vilka initiativ avser statsrådet – i sin roll som ansvarig för handelsfrågor – att ta i syfte att fortlöpande och kraftigt minska tobaksbruket i enlighet med Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll som Sverige ratificerat?

Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit som gör att folkhälsoaspekter beaktas i handelspolitiken?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att uppfylla artikel 5.3 i ovannämnda konvention – om att skydda politiken från påverkan av kommersiella och andra intressen inom tobaksindustrin?

Referenser

1. Hälsa på lika villkor. Stockholm: Folkhälsoinstitutet; 2006.

2. Cnattingius S, Galanti R, Grafström R, Hergens M-P, Lambe M Nyrén O, et al. Hälsorisker med svenskt snus. Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 2005. Rapport A nr 2005:15.

3. Smokeless tobacco and some tobacco-specific NNitrosamines. IARCMonogr Eval Carcinog Risks Hum. 2007;89:1-592. Lyon: International Agency for the Research on Cancer, WHO; 2007.

4. Health effects of smokeless tobacco products. Preliminary report. Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks. Brussels: European Commission; 2007.

5. Luo J, Ye W, Zendehdel K, Adami J, Adami HO, Boffetta P, et al. Oral use of Swedish moist snuff (snuff) and risk for cancer of the mouth, lung and pancreas in male construction workers: a retrospective cohort study. Lancet. 2007;369:2015-20.

6. Zendehdel K, Nyrén O, Luo J, Dickman PW, Boffetta P, Englund A, et al. Risk of gastroesophageal cancer among smokers and users of Scandinavian moist snuff. Int J Cancer. 2008;122:1095-9.

7. Bofetta P, Hecht S, Gupta P, Straif K. Smokeless tobacco and cancer. Lancet Oncol. 2008;9:667-75.

8. Hergens MP. Swedish moist snuff and the risk of cardiovascular diseases [dissertation). Stockholm: Karolinska institutet; 2007.

9. Norberg M, Stenlund H, Lindahl B, Boman K, Weinehall L. Contribution of Swedish moist snuff to the metabolic syndrome: a wolf in sheeps clothing? Scand J Public Health. 2006;34:576-83.

10. England LJ, Levine RJ, Mills JL, Klebanoff MA, Yu KF, Cnattingius S. Adverse pregnancy outcomes in snuff users. AmJObstet Gynecol. 2003;189:939-43.

11. Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling. FHI 2007.