Fiberbankar

Interpellationsdebatt 19 april 2022

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 122 Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

Fru talman! Jörgen Berglund har frågat mig varför regeringen inte har prioriterat forskning kring hur vi ska kunna sanera fiberbankar och vad jag som minister avser att göra för att komma till rätta med denna underfinansiering. Jörgen Berglund har också frågat mig vilka övriga åtgärder jag som minister avser att vidta för att komma till rätta med problematiken med fiberbankarna längs Norrlandskusten.

Det finns många förorenade områden och sediment i Sverige som kan utgöra ett hot mot människors hälsa och mot miljön. Exempel på förorenande sediment är de så kallade fiberbankarna. Sanering av miljögifter både på land och till havs har under flera år varit en prioriterad fråga för regeringen, och stora satsningar har gjorts för att öka takten i saneringsarbetet. För 2021 uppgick saneringsanslaget till över 1,1 miljarder kronor.

Det finns överlag höga halter av organiska miljöföroreningar och metaller i bottensediment vid pappers- och träindustrier i Norrland. Ansvariga myndigheter har gjort en första kartläggning och riskklassning av ett fyrtiotal fiberbankar i Norrland. Denna fungerar också som ett underlag för länsstyrelsernas fortsatta prioriteringar och planering av åtgärder för förorenade och fiberhaltiga sediment.

Kunskaperna om förorenade sediment inklusive fiberbankar i Sverige är i allmänhet lägre jämfört med förorenade områden på land. Det saknas även åtgärdsmetoder för vissa typer av sediment i dagsläget. Därför beslutade regeringen om ett uppdrag till flera myndigheter att under perioden 2019-2022 med en budget på totalt 70 miljoner kronor arbeta för att ta fram mer kunskap för att kunna hantera förorenade sediment i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Metangasfrågan och vilken roll fiberbankarnas utsläpp har i ett klimatperspektiv är en viktig aspekt i arbetet med att få bättre kunskap om fiberbankarna i Sverige. Inom ramen för uppdraget ska myndigheterna bland annat genomföra pilotprojekt där olika metoder testas och utvärderas för att man ska kunna ta fram situationsanpassade metoder för förorenade sediment. Några av pilotprojekten rör just fiberbankar.

Jag delar Jörgen Berglunds syn på vikten av forskning inom området. Forskning är avgörande för att öka kunskapen om problemet och för att undersöka vilka åtgärder som är lämpliga. Formas och Vinnova har de senaste åren finansierat flera projekt om förorenade sediment och problemen med fiberbankarna. Regeringen har sedan 2018 också avsatt särskilda medel till Statens geotekniska institut för att stärka tillämpad forskning och utveckling samt kunskapsspridning vad gäller förorenade sediment och fibersediment. Inom ramen för Naturvårdsverkets arbete med miljöforskning har myndigheten också avsatt 29 miljoner kronor under 2021-2023 från miljöforskningsanslaget för sex forskningsprojekt som ska stärka kunskap om risk och spridning av förorenade sediment och farliga ämnen från förorenade sediment.

För mig och regeringen är såklart rena hav och vatten en viktig fråga. Regeringen har därför sedan 2018 avsatt särskilda medel på saneringsanslaget för att minska spridning av föroreningar och öka kunskapen för att kunna hantera problem med förorenade sediment som till exempel fiberbankar.

Jag noterar att i den budget från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som riksdagen beslutade för 2022 föreslås dock inga ökade medel i förhållande till regeringens förslag vad gäller sanering och forskning inom detta område.


Anf. 123 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Fiberbankar är ett begrepp som kanske leder tankarna till bredband, fibertråd och internetuppkoppling, men jag kan försäkra dem som lyssnar att de fiberbankar vi nu talar om är något helt annat. Här pratar vi om rester av träfibrer.

Under väldigt lång tid har massaindustrin släppt ut stora mängder träfibrer och processkemikalier i havet och i älvar från olika anläggningar främst längs Norrlandskusten. Värt att säga gjordes detta helt enligt de bestämmelser och lagar som gällde då. Mitt intresse ligger inte på något sätt i att peka finger åt någon utan att försöka komma till rätta med problem, för det finns problem med dessa fiberbankar.

Fibrerna och föroreningar som är bundna till eller i dem ligger i dag i havet samlade utanför eller nedströms de olika utsläppskällorna och bildar så kallade fiberbankar eller fiberrika sediment. Mängden och volymen är svår att uppskatta, men vi talar om åtskilliga tusen kvadratkilometer av havsbottnen som är täckt av detta. På sina håll är de flera meter djupa. Fiberbankarna innehåller stora mängder miljögifter, bland annat PCB, kvicksilver och dioxider, som hotar livsmiljön i våra hav. Det är allmänt känt att dessa miljögifter transporteras i näringskedjan och kan nå oss människor när vi till exempel äter fisk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ny forskning från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har visat att stora mängder metangas bildas och läcker ut i atmosfären. Metangas bidrar mångdubbelt till ett varmare klimat jämfört med koldioxid. Utsläppen är grovt beräknade till att stå för upp till 7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.

Vetskapen om dessa fiberbankar har funnits länge, men kunskapen om hur och vad man ska göra med dem har varit låg. På Mittuniversitet i Sundsvall, som jag kommer ifrån, forskas det på bland annat övervakning av fiberbankar. Genom övervakningen kan man följa hur giftiga ämnen sprider sig. Det är naturligtvis viktigt att övervaka detta för att bland annat kunna avgöra vilka fiberbankar som bör prioriteras vid sanering eller om skyddsåtgärder bör vidtas för att på ett bättre sätt minska spridningen av giftiga ämnen.

På Mittuniversitetet forskar man också på sätt att ta upp, sanera och ta till vara viktiga ämnen i fiberbankarna. De innehåller bland annat tungmetaller, och de går i dag att återvinna. Med dagens råvarupriser kan det dessutom vara lönsamt. På universitetet prövar man också om bland annat svamp, det vill säga sådana vi äter, kan vara en del i att ta upp de giftiga ämnena. Om man kan äta just den här svampen ska jag låta vara osagt.

Det här är otroligt intressant och spännande. Jag kan verkligen rekommendera miljö- och klimatministern ett besök på Mittuniversitetet för att ta del av denna intressanta forskning. Jag kan lova att jag personligen bokar besöket och följer med, om så önskas. Jag tycker att frågan är otroligt viktig.

Fru talman! Det här är viktig forskning som kommer att få avgörande betydelse för att vi ska kunna sanera dessa miljösynder. Tyvärr har inte mängden forskningsresurser varit tillräcklig. Jag skulle vilja se att staten tar ett större ansvar, bland annat med riktade forskningssatsningar på det här området. Och de får inte bara fördelas till de stora universiteten. Jag ska återkomma till vilka fel jag tycker att de har gjort.

Min första fråga kvarstår lite grann.


Anf. 124 Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

Fru talman! Jag tycker, Jörgen Berglund, att detta är en väldigt viktig interpellation. Det är en sådan interpellation som också är kunskapshöjande.

Vi vet att fiberbankarna, precis som Jörgen Berglund säger, innehåller farliga organiska miljögifter, till exempel DDT och PCB, men även tungmetaller som kvicksilver och kadmium. Det är gifter som är mycket långlivade i vår miljö och som i fiberbankar riskerar att spridas till sin omgivning. Vi håller ögonen på detta, och det är en av de bakomliggande orsakerna till delar av våra satsningar på rent hav.

Som Jörgen Berglund påpekar verkar Norrlandskusten, utifrån dagens kunskap, tveklöst ha flest sådana fiberbankar. Det handlar, precis som vi var inne på, om stora ansamlingar av cellulosarika sediment som är en rest från pappersmassaindustrin. Det är gifter som kan spridas uppåt i ekosystemen, där de utgör ett hot mot både människa och miljö, bara för att understryka allvaret i detta och vikten av fortsatta satsningar.

Interpellanten lyfte också upp frågan om metangas och påpekade att forskare vid bland annat SLU och Uppsala universitet har upptäckt att metan kan läcka från fiberbankarna. Det visar egentligen bara att det finns ännu en otroligt viktig anledning till att få ökad kunskap. Det pågår, såvitt jag förstår, ett antal forskningsprojekt som finansieras via Naturvårdsverkets forskningsanslag. I åtminstone ett av dessa projekt, som projektleds av SGI, tittar man närmare på läckaget av metangaser eller kvantiteten av metangaser från fiberbankar och hur detta påverkar transporten av föroreningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också gett Naturvårdsverket med flera i uppdrag att förbättra kunskapen om att förorenade sediment också borde omfatta problematiken med metangasutsläpp. Detta är ett uppdrag som kommer att slutredovisas i januari 2023.

Vi har som sagt gjort och gör flera satsningar på detta. Kunskapen behöver dock öka, och vi behöver hålla i. Jag tar mycket tacksamt emot en inbjudan till Mittuniversitetet, om vi kan hitta en gemensam möjlighet, för att fördjupa oss i det arbete och den forskning om dessa frågor som pågår där. Vi vet bara en bråkdel om detta än så länge, såvitt jag förstår.


Anf. 125 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Tack igen för svaret, statsrådet!

Det är alltid lite svårt att veta när man interpellerar hur mottagandet av en interpellation ska bli. Ibland kan ett statsråd eller för den delen en interpellant gå till attack och försöka ta politiska poänger. Mitt syfte med interpellationen är att höja kunskapsnivån och sprida kunskap om det här området, som är relativt okänt bland allmänheten. Jag ska därför prioritera om lite i det som jag har skrivit.

Det finns en sak som jag är nyfiken på och som jag uppmärksammade när jag satt och gjorde lite research, eller samlade in information - jag ska inte blanda in engelska här. Då såg jag en skriftlig fråga från en kollega till mig om havsmiljöpropositionen, som, om jag förstod rätt, inte kommer att levereras till riksdagen som planerat. Nu vet jag inte vad den var tänkt att innehålla, men jag hoppas att även sådana frågor tas upp, för detta är otroligt centralt.

Även om fiberbankarna är regionala eller lokala i sin omfattning ska vi komma ihåg att de gifter som de innehåller sprids med vattnet. Det är ett stort problem med just den metangas och den koldioxid som läcker ut, som drar med sig tungmetaller och andra gifter från fibersedimenten. Dessa sprids sedan med vind och vågor ute i havet och hamnar i sjöfåglar, fiskar och till slut som sagt också i människor. Jag vore därför tacksam om miljöministern kunde kommentera något om havsmiljöpropositionen. Jag hoppas att det kommer med något om de här frågorna.

Som opposition ska man vara kritisk, och jag tycker inte att regeringen har risat eller rosat marknaden vad gäller miljö- och klimatinsatser på just vattenområdet. Det har funnits väldigt lite saker och ting. Detta är verkligen en uppmaning och en vädjan till regeringen: Ta med er det - vatten är vårt viktigaste livsmedel! Vårt innanhav, Bottenhavet och Östersjön, dras med stora problem. Det här är ett problem, men det finns många fler.

Jag tror att vi bör våga diskutera och göra saker, precis som det statsrådet tog upp, att det har kommit ett antal direktiv till olika myndigheter. Jag skulle vilja se resultat. Jag vet att man i bland annat Finland har gjort ett försök i någon av hamnarna. Jag minns inte vilken det var eller i vilken stad, och jag vill inte säga fel. Jag tycker att man ska titta internationellt, för det finns fiberbankar i Sverige, Finland och Kanada. Länder som har eller har haft massaindustri dras med samma problem, och jag tycker att det vore väldigt trevligt om Sverige kunde vara ett föregångsland när det gäller hur man ska ta upp sedimenten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan till statsrådet blir: Kan hon säga något om havsmiljöpropositionen kopplat till detta?


Anf. 126 Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

Fru talman! Tack, Jörgen Berglund, för inlägget!

När det gäller havsmiljöpropositionen tar jag med mig påpekandet om att säkerställa att den typen av perspektiv finns med. Det är jag övertygad om att det gör. En tydlig prioritering från regeringen på havs- och vattenområdet har varit att prioritera åtgärder för att minska miljögifterna i hav och vatten. Vi har ett jämförelsevis stort saneringsanslag just nu. Det har ökat med drygt 400 miljoner från 2014 till nästan 1,2 miljarder 2022. Det behövs, och det är också något att bevaka inför framtiden.

Vi har försökt avsätta ökade medel till saneringsanslaget varje år sedan 2018 som en del av satsningen på rent hav. Detta har, precis som interpellanten säger, innefattat flera olika delar. Det har handlat om sanering av förorenade sediment men också miljöfarliga vrak, minskning av plast och avancerad reningsteknik för att kunna avskilja till exempel läkemedelsrester och andra skadliga ämnen. Det handlar om att på ett bättre sätt kunna säkerställa Östersjöns vattenkvalitet och ekosystem, vilket är otroligt viktigt.

Som interpellanten påpekade i sin interpellation vet vi ännu inte hur många fiberbankar det finns, även om vi har en bättre kunskap om Norrlandskusten. Vad gäller Norrlandskusten beror det på att de berörda myndigheterna har arbetat just där under flera år med inventering och riskklassning av ett antal fiberbankar. Detta är något som verkligen har lett till ökad kunskap och underlag som kan användas i det fortsatta arbetet.

Det är viktigt att vi får en bättre översikt över hela Sverige när det gäller de fiberbankar vi har och att vi får en bättre bild av vilka som kan utgöra störst risk. Som jag sa i interpellationssvaret handlar det om att vidta rätt åtgärder. Som interpellanten har varit inne på finns det många olika saker, och Mittuniversitetet nämndes tidigare. Det kan handla om övervakning av naturliga återhämtningsprocesser, om muddring och om övertäckning, men det behöver avgöras i varje enskilt fall. Annars är risken att en åtgärd blir till större förfång än om man helt enkelt låter en naturlig återhämtningsprocess fortgå.

Men jag vill verkligen understryka att det pågår en hel del. Det pågår åtminstone mer än vad det har gjort tidigare.

I mitt interpellationssvar hänvisade jag till ett uppdrag om ökad kunskap om förorenade sediment som myndigheterna arbetar med att undersöka. Och under hösten 2021 och fram till våren 2022 undersöks sediment i ett sjuttiotal områden i svenska sjöar, vattendrag och kustvatten för att fylla kunskapsluckorna om var förorenade sediment förekommer och vad de innehåller. Det kommer att vara en viktig grund för hur man sedan ska gå vidare med de olika delarna.


Anf. 127 Jörgen Berglund (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ibland blir man som förtroendevald förvånad över hur många runt om i vårt land som faktiskt på olika sätt tar del av de frågor, motioner och interpellationer som man skriver. Jag försökte söka på riksdagens hemsida, men jag tror faktiskt inte att fiberbankar har tagits upp i någon interpellation tidigare. Därför blev jag extra förvånad över att det vara flera som hörde av sig till mig och som jobbar med dessa frågor. Det var både företag och forskare som hade idéer om hur man ska göra. Jag kan inte bedöma vad som är rätt och riktigt.

Precis som statsrådet säger behöver rätt åtgärder inte nödvändigtvis vara lika överallt. Men jag tror att det som vi ska fokusera på är att vidta åtgärder. Genom att påbörja saneringen av en fiberbank kommer också kunskapsläget att höjas så att man vet vad man kan göra.

Jag vill verkligen understryka det som jag sa om den forskning från Mittuniversitetet som jag hänvisade till. Där var utgångspunkten att göra detta kommersiellt gångbart. Detta är kostsamt, det är ingen hemlighet. Vi har inte diskuterat kostnaderna här i dag, och det behöver vi inte göra. Men utgångspunkten vid Mittuniversitetet var hur man ska kunna få lönsamhet i fråga om att också sanera gamla miljösynder. Jag tycker att det är otroligt spännande perspektiv som säkert kan spridas till fler sektorer där man behöver göra sanering på olika sätt.

Som jag sa var syftet med denna interpellation att lyfta fram en problematik och sprida kunskap, och jag hoppas att jag har bidragit till det. Jag hoppas att klimat- och miljöministern tar denna fråga med sig i sitt framtida arbete. Nu hoppas jag naturligtvis att det inte blir så långvarigt och att vi får en ny klimat- och miljöminister. Men det är någonting annat.


Anf. 128 Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

Fru talman! Det är politikens villkor att vi sitter på lånad tid.

Men jag hoppas, oavsett hur det blir, att detta kan vara en fråga som antingen lever kvar eller bärs vidare. Det förtjänar den.

Återigen tackar jag för en väldigt bra och viktig interpellation.

I och med att jag har lite talartid kvar vill jag säga någonting mer om metangasutsläppen. I grund och botten ingår metangasutsläpp från fiberbankar i dag egentligen inte i Sveriges växthusgasinventering. Den är uppbyggd utifrån de krav som klimatkonventionen och Parisavtalet ställer. I dessa metodriktlinjer finns i dagsläget beräkningsmetoder för metanavgång från fiberbankar inte med. IPCC har inte heller allokerat dessa utsläpp till någon specifik sektor.

Jag tänkte på det som interpellanten sa tidigare om gamla miljösynder. Den inventeringen har 1990 som basår. Och här pratar vi om fiberbankar som tillkom på 60-talet och i början av 70-talet. Men även om dessa utsläpp inte ingår i växthusgasinventeringen har de ansvariga myndigheterna ändå i uppgift att också inventera dessa utsläpp, vilket ändå är ett viktigt medskick.

Jag ser fram emot fler diskussioner - man efterfrågar resultat på detta område - och ett trevligt studiebesök på Mittuniversitetet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2021/22:406 Fiberbankar

av Jörgen Berglund (M)

till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

 

Under lång tid har massaindustrin släppt ut stora mängder träfibrer och processkemikalier från sina anläggningar, främst längs Norrlandskusten. Värt att säga helt enligt gällande bestämmelser och lagar som gällde då. Fibrerna och föroreningar som är bundna till dem ligger i dag ackumulerade utanför eller nedströms de olika utsläppskällorna och bildar så kallade fiberbankar och fiberrika sediment. Fiberbankarna innehåller stora mängder miljögifter bland annat polyklorerade bifenyler (PCB), kvicksilver och dioxider som hotar livsmiljön i våra hav. Ny forskning från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har också visat att stora mängder metangas bildas och läcker ut i atmosfären. Metangas bidrar mångdubbelt till ett varmare klimat. Vetskapen om dessa fiberbankar har funnits sedan länge, men kunskapen om hur och vad man ska göra med dem har varit låg. 

På Mittuniversitet (MIUN) i Sundsvall forskas det på bland annat övervakning av fiberbankar men också sätt att ta upp, sanera och även ta till vara viktiga ämnen i fiberbankarna. Det är en viktig forskning som kommer att få avgörande betydelse för att vi ska kunna sanera dessa gamla miljösynder. Tyvärr har inte mängden forskningsresurser till denna viktiga forskning matchats mot behovet. Flera delar i forskningen skulle behöva ta nästa steg för att skala upp försök och tester genom till exempel större piloter. Här borde också staten ta ett större ansvar för en fråga som berör långt fler än oss som bor längs Norrlandskusten och är direkt berörda.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:

 

  1. Varför har inte ministern och regeringen prioriterat forskning kring hur Sverige ska kunna sanera fiberbankar, och vad avser ministern att göra för att komma till rätta med denna underfinansiering?
  2. Vilka övriga åtgärder avser ministern att vidta för att komma till rätta med problematiken med fiberbankarna längs Norrlandskusten som hotar miljön och klimatet framöver?