företagares villkor

Fru talman! Maria Larsson har ställt sammanlagt tolv frågor om företagares villkor och vilka åtgärder jag avser att vidta på ett flertal områden. Jag tycker att det är mycket tråkigt att Maria Lars- sons alla frågor inte kan bli föremål för debatt på grund av den korta tid som står till förfogande. Frå- gorna är angelägna och förtjänar att debatteras. Att ställa så många som tolv frågor i en interpellation omöjliggör tyvärr att alla frågor dryftas seriöst. Jag vill också inledningsvis säga att frågor om ge- nerationsskiften i fåmansbolag, provanställning, skattetillägg, miljösanktionsavgifter, jämställandet av miljörapport med försenad deklaration och frågan om förlängd sjuklöneperiod är föremål för utredningar eller för beredning inom Regeringskansliet. Jag kan därför i dag inte säga något om dessa frågor. Svaret i övrigt är utarbetat i samråd med mina kolleger i re- geringen. Att vi får fler och växande företag är en förutsätt- ning för tillväxt och leder till ökad sysselsättning. Vi behöver samtidigt ta vara på och uppmuntra de indi- vider som vill starta och driva företag i Sverige. Att skapa ett gynnsamt näringsklimat är ett långsiktigt arbete som måste bedrivas på flera fronter samtidigt. Det är alltså inte fråga om en engångsinsats, som Maria Larsson antyder. Jag vill också nämna att i syfte att utveckla re- geringens arbete med näringspolitiken jämför vi årli- gen Sverige med andra EU-länder med hjälp av indi- katorer i en benchmarking-studie. I förra årets under- sökning befann sig Sverige avseende 27 av 45 indi- katorer i den övre tredjedelen i rangordningen mellan länderna. Vi hade förbättrat vår position avseende 14 indikatorer. Regering, riksdag, kommuner och myndigheter delar ett ansvar för företagsklimatet. Att vi alla för- medlar positiva röster om företagande, och inte bara lyfter fram svårigheter, bidrar också till attitydföränd- ringar hos allmänhet, ungdomar och myndigheternas personal, något som oppositionens företrädare brukar framhålla som viktigt. Fru talman! Positiva attityder är inte allt; det krävs åtgärder också. Jag tänkte berätta om några. Vad gäller frågan om regelkrånglet och uppgifts- lämnandet vill jag framhålla att regeringen sedan 1998 arbetar systematiskt med att granska alla nya och ändrade regler ur ett småföretagsperspektiv - det s.k. Simplexarbetet. Alla förslag som har betydelse för små företag underställs en särskild konsekvens- analys. Arbetet syftar till att vi ska uppnå minskad administrativ börda för småföretagen. Det befintliga regelverket är också en angelägen uppgift som åtgärdas framför allt genom punktinsat- ser. Utredningarna ska därför också redogöra för sina förslags konsekvenser för småföretag enligt Simplex checklista. Frågan om uppgiftslämnande är ständigt aktuell. I syfte att underlätta företagens uppgiftslämnarbörda till myndigheterna avser regeringen att lämna ett uppdrag till bl.a. PRV om att göra en kartläggning av hur stor andel av myndigheternas företagsrelaterade information som är gemensam och på vilket sätt den gemensamma informationen kan standardiseras och samordnas. Vad gäller frågorna om myndigheternas service och tidslimit för svar vågar jag påstå att myndigheter- na redan i dag arbetar serviceinriktat. Ett exempel är RSV:s blanketter som finns på Internet. Myndighe- terna samarbetar vidare under en portal, Företagar- guiden, för att kunna ge svar på frågor om regelver- ket, tillstånd m.m. Att myndigheterna ska svara på frågor och avgöra ärenden så snart som möjligt följer av deras lagregle- rade serviceskyldighet. Det går dock inte att ange någon specifik tidsgräns för detta, eftersom alla ären- den är olika. Därtill pågår en försöksverksamhet där ett tjugotal myndigheter deltar. Myndigheterna ska utforma ett serviceåtagande, en s.k. servicedeklara- tion, som ger tydlig, relevant och förpliktande infor- mation om utbudet av tjänster och nivån på servicen, t.ex. när det gäller handläggningstider för ärenden och hanteringen av klagomål. Frågorna om dubbelbe- skattning av aktier, sänkning av arbetsgivaravgifter, ökade möjligheter till riskkapitalavdrag och inbetal- ning av mervärdesskatt medger inte tiden att jag be- svarar i detalj, utan jag ber i den delen, om Maria Larsson så kräver, om att få återkomma i repliken.

Fru talman! Jag har ställt tolv frågor som handlar om att undanröja hinder och stimulera företagande. Alla frågor har jag fått med mig från fältet, från stu- diebesök. Det är för företagare angelägna frågor. Flertalet har jag debatterat med näringsministern eller finansministern under mandatperiodens gång. Jag uppskattar att näringsministern inte skyfflar i väg frågorna åt olika håll till olika departement den här gången. Näringsdepartementet, superdeparte- mentet, var ju tänkt som en helhet, men tyvärr blev det handlingsförlamning. Tycker inte näringsministern att det är ett miss- lyckande att jag inte får något besked om sex av mina tolv frågor, eftersom det pågår utredning? Samma svar har jag och andra interpellanter fått om och om igen under fyra år. Fyra av frågorna förblir obesvara- de för att tiden inte medger annat. Det måste väl ändå betraktas som ett svepskäl. Har man ett besked att komma med kan det ges tämligen kort och koncist, för problematiken bakom varje fråga är ganska väl känd och väl debatterad av såväl näringsministern som av mig. Sanningen är den att näringsministern när det gäller tio av tolv frågor inte har några svar att komma med som stärker nyföretagandet och som ökar möjligheten för små företag att växa. Två frågor får ett svar, den om regelförenkling och den om tidsgräns för svar från myndigheter. Alla förslag som har betydelse för små företag underställs en särskild konsekvensanalys, säger Björn Rosen- gren. Det är bra. Men vad har hänt? Jag skulle gärna vilja ha en rad konkreta exempel på vilka förslag som har lagts fram under mandatperioden till följd av Simplexgruppens arbete. Uppgiftslämnandet ska samordnas. PRV ska göra en kartläggning. Det är jättebra. Jag bejakar det, men det är ingen hjälp i det här skedet. Det måste ju också komma ett kraftfullt förslag på området. Det väntar jag på, och det väntar Sveriges småföretagare på. Den andra frågan, som får ett svar, handlar om att myndigheter borde ha en fastställd tidsgräns för svar gentemot företagare och individer. Den besvaras med ett nej. Detta är inte möjligt. Saker tar olika lång tid att utreda. Det har jag full förståelse för, men om det sätts en tidsgräns på exempelvis en månad innebär det att man från myndighetens sida kan skicka ett svar och berätta hur långt man har kommit, tala om att ärendet är på gång och när man avser att återkomma med ett slutgiltigt svar. Det är ett serviceorgans skyl- dighet att inom en begränsad tidsram kunna lämna ett besked. Jag tycker inte att det borde vara svårt. Ja, så här blev resultatet av min interpellation. Det var tolv frågor. Sex frågor hänvisades till utredningar, fyra blev obesvarade och två fick svar, varav ett var nekande. Det svaret är kanske också symtomatiskt för resultatet av regeringens näringslivspolitik. Det spelar ingen roll hur många frågor man ställer. Svaret blir ändå: Det finns en pågående utredning. Vi följer frågan. Vi återkommer. I dag finns chansen. Jag har ställt de här frågorna till näringsministern för att näringsministern före valrörelsen faktiskt ska få chansen att ge ett antal kraftfulla förslag.

Fru talman! Jag ska nu med en viss hastighet läsa upp svaren på de frågor som jag har fått. Jag vidhåller att det är svårt att få en seriös diskussion när man ställer tolv frågor så onyanserat som man har gjort här. Men låt oss börja! Kan näringsministern visa på resultat av förbätt- rad service? Ja, Näringsdepartementet genomförde nyligen en kundundersökning bland företagen om myndigheternas service. Den visar preliminärt på förbättring jämfört med en kundundersökning 1999 men måste utvärderas vidare. Varför har regeringen inte infört en tidsgräns för svar? Enligt förvaltningslagen 7 § ska varje ärende där någon enskild är part handläggas så enkelt och snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Detta är en grundläggande skyldighet för myndighe- ten. Ett ärende får inte ta längre tid än vad som be- hövs. Vad detta innebär i praktiken varierar naturligt- vis starkt beroende på vad för slags ärende det hand- lar om och hur det enskilda ärendet ser ut. Det går därför inte att ställa upp några specifika tidsgränser. Om ett ärende tar för lång tid - även om det i ett enskilt fall skulle vara så att handläggningen av ett ärende tar orimligt lång tid - löser man knappast detta genom att ett beslut måste fattas vid en viss tidpunkt eller att ett beslut med ett visst innehåll ska anses ha fattats då. Risken för att ett sådant beslut blir felaktigt är nämligen stor, t.ex. därför att ärendet inte är fär- digutrett. Om dessa beslut sedan ska rättas till har man ju inte uppnått någon förkortning av handlägg- ningstiden, snarare tvärtom. Att myndigheter kan få kritik av JO för utdragen handläggningstid är ett sätt att inskärpa betydelsen av snabbhet och effektivitet. Jag utgår från att kritiserade myndigheter vidtar åt- gärder för förbättringar. Varför går det att ha tidsfrister på vissa områden men inte på alla? På vissa klart avgränsade områden, t.ex. när det gäller den finansiella marknaden, finns en hel del EG-rättsligt grundade tidsfrister för hand- läggning av ärenden. Dessa regler har bedömts lämp- liga med hänsyn till de förhållanden som präglar just dessa områden. Man kan inte dra någon generell slutsats av detta. Det är alltså inte något stöd för att införa tidsfrister för handläggning av ärenden i all- mänhet. Avser näringsministern att vidta några åtgärder för att omedelbart förändra regelverk och skatt för att förenkla för generationsskiften i fåmansbolag? När det gäller frågan om generationsskifte i fåmansföretag redovisar finansministern i ett annat interpellations- svar i dag att regeringen kommer att ta ställning till den s.k. 3:12-utredningens förslag efter sedvanlig remissbehandling. När kommer utredningen? Utred- ningen kommer att slutföra sitt uppdrag till den 31 maj i år. Därefter kommer den att lägga fram sitt betänkande. Avser näringsministern att avskaffa dubbelbe- skattning på aktier som gynnar utländska köpare framför svenska? Det kan starkt ifrågasättas om ett införande av generella lättnader i aktiebeskattningen på ägarnivå, med de avräkningssystem som före- kommer i Europa som förebild, är förenligt med EG- rätten. Detta slag av överväganden hade viss inverkan när man i Tyskland nyligen övergav det tidigare av- räkningssystemet och införde ett klassiskt system för beskattning av bolagsinkomster, dvs. det system som Sverige tillämpar. Jag vill också poängtera att den svenska bolagsbe- skattningen är internationellt sett konkurrenskraftig genom en kombination av låg skattesats och förhål- landevis generösa reserveringsmöjligheter. En isole- rad lättnad när det gäller beskattningen av avkastning på aktieplaceringar skulle vidare innebära en subven- tionering av ett visst slag av sparande. Detta skulle få högst begränsade effekter på investeringar och syssel- sättning. Det är därför inte aktuellt att ta bort dubbel- beskattningen av aktier. För mindre företag som en- dast har begränsad tillgång till den internationella kapitalmarknaden finns som bekant särskilda lätt- nadsregler som gäller för beskattning av utdelningar och kapitalvinster på onoterade aktier. Dessa regler omfattas av 3:12-utredningen. Fru talman! Jag avser att fortsätta att svara på des- sa tolv frågor när jag får tid igen. Jag hoppas att jag ska hinna med alla.

Fru talman! Jag tackar för snabbheten. Den var imponerande. Svaren är tämligen väl kända och inne- bär i praktiken kanske inte de förbättringar som jag efterlyste med frågorna. Vi har, som sagt var, diskute- rat frågorna var för sig många gånger. Men när det gäller förslag på sådant som kan underlätta för företag och företagande i Sverige är det inte tillräckligt med de svar som näringsministern ger. Det är samma gamla vanliga svar. Det är inga nya svar. Sveriges företagare sitter fortfarande och väntar på förändring- arna. Jag förstår t.ex. inte varför myndigheter inte kan ha en tidsgräns - jag är tacksam om näringsministern lyssnar; om vi ska ha en diskussion förutsätter det att vi lyssnar på varandra. Det handlar inte om att man behöver ge ett slut- giltigt svar. Det handlar om att berätta om hur lång tid det kommer att ta och inom vilken tidsram man avser att lämna ett slutgiltigt svar. Den företagare som sitter och väntar på ett svar har ingen aning om huruvida det kommer att ta en, två, tre eller fyra månader. Det är att vara service-minded som myndighet att kunna lämna ett besked inom en månad, också om beskedet är att det kommer att ta längre tid, t.ex. ytterligare två månader. Det skulle inte vara några som helst problem att införa. Det skulle ha ganska stor betydelse för rätts- säkerheten för företagare. När det gäller generationsskiften och 3:12- reglerna kommer utredningen om detta på fredag. Näringsministern måste väl ha lite hum om vad de har kommit fram till och kunna säga om det kommer skarpa förslag från regeringen på detta område? Det är de två allra viktigaste reglerna att förändra i dag. Skolministern går ut och säger massor med saker innan Gymnasiekommittén är färdig. Varför har inte näringsministern samma frimodighet att kunna gå ut och göra utspel? Ta bladet från munnen och säg: Så här vill jag att det ska bli - redan innan ett remissför- farande är färdigt. Lite mera av mod skulle jag vilja efterlysa. När det gäller skattesatser på företag ligger bo- lagsskatten högre. Vi tillhör ett parti som driver frå- gan att man gott kan höja bolagsskatten men ta bort dubbelbeskattningen, eftersom den är mer skadlig för företagandet. Det finns mycket att fortsätta att disku- tera. När det gäller regelförenklingen är det i dag för- ödande att den administrativa regelbördan i de små företagen med upp till 19 anställda kostar 30 000 kr per anställd. Om man har mer än 50 anställda är det bara 6 000 kr per anställd och år. Detta gynnar inte de små företagen, tvärtom straffar det de små företagen än mer så att de inte orkar växa upp över 50-strecket. Simplex var bra och stort tänkt, men det var en liten budget med underbemanning. Arbetet gick väl- digt fort i stå. Simplex har uppdraget att förenkla reglerna. Samtidigt kommer det direktiv om att införliva EG- direktiv med svensk lagstiftning, vilket gör att regel- verket kompliceras ytterligare. Arbetstidsutredningen jobbar med precis denna problematik. Jag är bekymrad, näringsministern. Jag kan inte tolka något av de svar jag hittills har fått som att det är ljusare tider på gång för ett växande företagande och ett bättre näringslivsklimat.

Fru talman! Jag ska fortsätta att svara på frågorna. Det är ganska spännande när Maria Larsson argu- menterar. Det var inte så länge sedan vi stod här och argumenterade och Maria Larsson var väldigt bekym- rad över arbetsmarknaden. Alla skulle bli arbetslösa. Hon hade erfarenhet av det. Hon hade träffat folk, inte minst i sitt eget län. Arbetslösheten skulle gå rakt upp. I dag kan jag meddela att vi har en öppen arbets- löshet på 3,8 %. Det är den lägsta i april månad på tio år. Maria Larsson är inte speciellt trovärdig när hon ger de mörka bilderna. Företagsklimatet i Sverige är mycket bra. Jämfört med andra länder är det mycket bra. Jämfört med den tiden Maria Larssons parti var inblandat i regerings- arbetet är det formidabelt mycket bättre. Det är det jag måste utgå ifrån. Det kan finnas olika saker som bör förbättras. Låt oss då hålla en mer nyanserad diskussion om det utan att måla svarta bilder. Avser näringsministern att vidta några åtgärder för att öka möjligheten till riskkapitalavdrag? Den möjlighet att göra skattereduktion för riskkapitalinve- steringar som infördes 1995 gjordes i avsikt att sti- mulera de små och medelstora företagens försörjning av riskkapital i avvaktan på mer långsiktiga lösningar. Bestämmelserna gällde ursprungligen betalningar för förvärv av onoterade aktier som gjordes under år 1996 eller år 1997. Skattereduktionen utgjorde 30 % av underlaget men medgavs endast om underlaget uppgick till minst 10 000 kr. Underlaget fick högst uppgå till 100 000 kr. En utvärdering av reglerna gjordes, och erfarenheterna var inte goda. År 1997 infördes i stället permanenta regler om en lättnad i beskattningen av utdelning och kapitalvinst på aktier i onoterade företag. Reglerna innebär att ett visst utrymme beräknas varje år och att utdelning inom det nuvarande utrymmet undantas från beskatt- ning hos delägare. I samband med införande av lättnadsreglerna av- skaffades riskkapitalavdraget i förtid. Reglerna kom därför enbart att gälla betalningar som gjordes under år 1996. Lättnadsreglerna fyller samma syfte som riskkapitalavdraget. Jag är därför inte beredd att vidta några åtgärder för att åter införa regler om riskkapi- talavdrag. Varför behölls inte den 1995 införda möjligheten till riskkapitalavdrag? Systemet prövades men en utvärdering visade att erfarenheterna inte var så goda. Avser näringsministern att vidta några åtgärder för att sänka arbetsgivaravgiften? Arbetsgivaravgiften används i huvudsak för finansiering av system för social trygghet. Frågan om sänkta avgiftsnivåer får därför i första hand prövas mot kostnaderna för de sociala trygghetssystemen. Jag avser för närvarande inte att verka för att sänka arbetsgivaravgiften. Det måste ses mot bakgrund av de sociala trygg- hetssystemens omfattning och konstruktion. Det är svårt att göra direkta jämförelser mellan olika länder eftersom arbetsgivaravgiften liksom skatten och de skattskyldigas disponibla inkomst utgör en integrerad del av landets totala köpkraft. Därför kan man inte göra jämförelser. Avser näringsministern att vidta några åtgärder för att momsinbetalningen ska registreras den dag betalningen sker? En inbetalning av mervärdesskatt anses, i likhet med andra skatteinbetalningar, gjord den dag betalningen har bokförts på skattekontot. Denna ordning infördes i samband med skattebetal- ningslagens tillkomst. Ordningen överensstämmer med de civilrättsliga principerna för när en betalning anses fullgjord. Några skäl att särskilt gynna inbetal- ning av mervärdesskatt finns inte. Avser näringsministern att vidta några åtgärder för att beviskraven på skattemyndigheten vid skatte- tillägg och upptaxering skärps och att låta betalning ske först vid fällande dom i sista instans? Jag ska försöka svara på den frågan också för att visa respekt för interpellanten.

Fru talman! Jag är fortfarande bekymrad, eftersom det också finns annan statistik att tillgå än den Björn Rosengren citerar. Sverige ligger på 24:e plats i OECD:s tillväxtliga för åren 1990-2000. Vi har tappat 30 % i BNP- utveckling. Om man jämför med bara de små OECD- länderna har Sverige tappat 43 %. Vi har haft en högkonjunktur, men regeringen har inte tagit chansen att göra de nödvändiga strukturella förändringar som krävs. Jag tror att ministern har insikten. Jag vet inte om det är bristande mod eller bristande inflytande i Regeringskansliet som är orsa- ken till det uteblivna handlandet eller om orsaken är brist på tid. Av småföretagens 81 konkreta förslag är bara en tredjedel genomförda. Nyföretagandet i Sverige ligg- er på en mycket låg nivå och är dessutom på väg ned. Inom EU är Sverige ett av de länder som har lägst andel nyföretagare. Bara 35 % av småföretagarna säger att de vill utöka sin verksamhet, enligt en all- deles färsk undersökning som gjorts av Företagarnas riksorganisation. Tycker inte näringsministern att det är alarmerande? Man vill inte växa! 17 gånger har regeringen lagt fram en budget som saknar tillväxtåtgärder. I den senaste budgeten fanns det i stort sett inte ett enda förslag som tog upp före- tagande, stimulerade nyföretagande eller stimulerade de små företagen att växa. Jag har inte fått några andra svar i dag än de redan bekanta. Näringsministern har inte något nytt att komma med. Jag vill sluta med att citera en företagare som skickade ett mejl till mig, där det stod så här: Vi som företagare ser ingen stimulans i att fortsätta att slita dag och natt om regeringen bara ska utreda och utre- da och inget konkret kommer ut av detta. För mig som liten företagare skulle det vara positivt om löfte- na blev till beslut någon gång.

Fru talman! Jag hade tänkt fortsätta svara på frå- gorna, men jag förstår att Maria Larsson inte är in- tresserad av mina svar. Jag ska därför gå tillbaka till den diskussion som fördes om Sveriges situation. Låt mig bara säga att efter en nedgång 1998-1999 steg antalet nystartade företag igen år 2000 och nådde ny rekordnivå. Sammanlagt startade 39 520 företag, vilket är 14 % fler än 1994. Under 2001 har antalet nystartade företag sannolikt minskat, men i början av 2002 finns indikationer på att nyföretagarkurvan pekar uppåt igen. Möjligheten till ökad tillväxt är intimt förknippad med förmågan att utnyttja ny teknologi och utveckla nya produkter. Satsning på forskning och utveckling, framför allt inom kunskapsintensiva sektorer, är en av de viktigaste indikatorerna på bra företagsklimat. Sverige investerade 1999 mest av alla OECD-länder i forskning och utveckling. Tre fjärdedelar av pengarna satsas inom näringslivet. Andelen forskare i förhål- lande till arbetskraften är hög i Sverige. Som en pa- rentes vill jag säga att vi av Småföretagsdelegatio- nens förslag till åtgärder har vidtagit ungefär 70 % och inte en tredjedel. I en jämförelse mellan olika länders konkurrens- kraft som International Institute for Management Development gjorde 2002 bedömdes 49 länder efter 314 kriterier. Avsikten var att rangordna länderna efter förmågan att skapa en miljö för uthållig konkur- renskraft i företag. Ungefär en tredjedel av kriterierna baserades på opinionsundersökningar med 4 000 företagsledare världen över, och Sverige har i konkur- rensårsboken avancerat från nittonde plats 1997 till en elfte plats 2002. Tittar vi sedan på EU-kommissionens innova- tionslista ser vi att Sverige ligger etta före USA. Tit- tar vi på den internationella näringslivsorganisationen World Economic Forum, som publicerar en årlig rapport om tillväxtutsikterna i 75 länder, ser vi att Sverige har avancerat i båda rangordningarna. Jag kan ta studie efter studie. Men jag brukar säga så här. Vill man inte lyssna på Maria Larsson och vill man inte lyssna på mig kan man ju lyssna på vår omvärld som ändå bedömer Sveriges näringslivskli- mat, och det är mycket gott.