Försäljning av övervakningsutrustning till Iran

Fru talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag och regeringen avser att verka för en heltäckande lagstiftning på EU-nivå för att säkra ett förbud mot all export av övervakningsutrustning från EU och dess medlemsstater till Iran; om jag och regeringen avser att verka för en lagstiftning på nationell nivå för att säkra ett förbud mot all export av övervakningsutrustning från Sverige till Iran; om hur jag och regeringen avser att verka för att företag inom Sverige och andra medlemsstater inom EU inte ska ha lagliga möjligheter att sälja någon form av övervakningsutrustning till Iran som kan användas mot dess befolkning; samt om jag anser att EU:s exportförbud avseende övervakningsutrustning till Iran bör skärpas.

Som jag betonat i tidigare riksdagssvar och interpellationer fortsätter situationen för mänskliga rättigheter i Iran att vara mycket allvarlig. Jag delar interpellantens oro över detta.

Svensk handel med Iran i dagsläget är mycket begränsad och har begränsats ytterligare av de befintliga restriktionerna. För varor och tjänster som inte omfattas av krigsmateriellagstiftningen är utgångspunkten i svensk och EU-gemensam rätt att export är tillåten om det inte finns ett förbud mot utförsel i det enskilda fallet. Sverige har också en strikt och noggrann exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. När det gäller handel med Iran omfattas den även av internationella sanktioner som riktas mot landet, både sådana som beslutats av EU och av andra länder.

Alla företag i EU har att förhålla sig till de sanktioner mot Iran som har beslutats och som genomförs av medlemsstaterna. Det gäller bland annat MR-sanktioner och icke-spridningssanktioner, men även sanktionsregimer fokuserade på Ryssland och Syrien. Sanktionsregimen mot kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran, som upprättades 2011, innefattar ett förbud mot att sälja eller överföra viss utrustning som kan användas för repression eller övervakning till Iran.

Sanktionsregimerna ses kontinuerligt över och revideras. En sådan revidering, som Sverige var med och förespråkade, skedde exempelvis den 14 maj. I denna revidering inkluderades fler komponenter av exportförbud. Bland de komponenter som lades till kan bland annat nämnas kameror för flygburen övervakning.

På nationell nivå, det vill säga i Sverige, är det Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som är ansvarig myndighet för att ge tillstånd till export som omfattas av EU:s förordning om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden eller som kräver undantag från internationella sanktioner i vissa fall.

Det är alltid exportörens ansvar att hålla sig underrättad om vilka sanktioner och regler som gäller i det enskilda fallet. Alla företag i EU ska följa de sanktioner mot Iran som har beslutats på EU-nivå och som genomförs av medlemsstaterna.

EU har också ett särskilt sändebud för sanktioner, David O'Sullivan, som arbetar nära tredjeländer för att säkerställa en strikt efterlevnad av de beslutade sanktionerna.

Fru talman! Diktaturer runt om i världen håller nu på att digitalisera sitt förtryck och använder sig av den senaste teknologin för att stärka sitt grepp om makten. Mullornas regim i Iran är inget undantag. Även regimen i Iran använder sig av digital utrustning för att övervaka landets medborgare och se till att de följer diverse islamistiska klädkoder.

Med tanke på att regimen i Iran har ett nära samarbete med Ryssland och Kina skulle många anta att mullorna vänder sig till dessa länder för att erhålla teknologisk utrustning i syfte att övervaka sina medborgare. Enligt det tyska public service-bolaget ARD har dock även europeiska företag som Bosch levererat övervakningskameror till Iran som sedan hamnat hos regimens myndigheter och använts för att övervaka kvinnor som bryter mot landets islamistiska klädkoder.

Trots att EU har inrättat sanktioner mot Iran som ska förhindra att vissa produkter exporteras till Iran omfattar dessa sanktioner inte något så grundläggande som övervakningskameror, som i dag används av alla diktaturer till att motverka demokratiska krafter. Dessutom har dessa luckor i EU:s sanktioner mot Iran redan använts av europeiska företag som levererat övervakningsutrustning till iranska myndigheter.

Jag har tidigare lämnat in en skriftlig fråga som berör just detta. Då skrev utrikesministern i sitt svar att det är Inspektionen för strategiska produkter som är ansvarig för att ge tillstånd till export av produkter som omfattas av internationella sanktioner.

Export av övervakningskameror till Iran omfattas dock inte av några sanktioner enligt det regelverk som finns på plats i dag. Övervakningskameror är inte heller något vapen i traditionell mening. Det finns inga sanktioner eller regler i dag som förhindrar europeiska företag från att exportera övervakningskameror till regimen i Iran. Egentligen omfattas inte heller AI-tracking software, som effektiviserar övervakningen och absolut inte borde exporteras till diktaturer.

Det som omfattas av EU:s sanktioner mot Iran när det gäller övervakningsutrustning är endast system för avlyssning och övervakning av internet, liksom tele- och satellitkommunikation samt det som utrikesministern nämnde i dag, flygburen övervakningskamera.

Det innebär att europeiska företag i dag kan exportera övervakningsutrustning som övervakar människor till länder som Iran utan att de förhindras av något regelverk eller sanktioner. Det är uppenbart att EU:s sanktioner mot Iran är rätt förlegade och att de inte är effektiva mot den övervakningsutrustning som exporteras till Iran i dag för att upprätthålla förtrycket.

Det är därför jag har frågat utrikesministern om ministern kommer att verka för en heltäckande lagstiftning på EU-nivå eller på nationell nivå för att export av övervakningsutrustning till Iran ska förbjudas.

Det är i dag inte förbjudet att exportera övervakningsutrustning till en regim så motbjudande som mullornas regim i Iran är. Det finns ingenting som förbjuder detta. De företag som har ägnat sig åt denna export erkänner det eftersom det inte är förbjudet.

Frågan är om utrikesministern kommer att agera eller om han tänker nöja sig med att europeiska företag fortsätter exportera övervakningsutrustning till Iran.

Fru talman! Jag vill först och främst slå fast vad jag sa i mitt svar nyss, nämligen att situationen för mänskliga rättigheter i Iran fortsatt är mycket allvarlig. Vi har exempelvis noterat att tillämpningen av dödsstraffet, som Sverige och EU under alla omständigheter motsätter sig, i fjor ökade till den högsta siffran på flera år i Iran. Samtidigt kommer rapporter, bland annat från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, om en allt hårdare tillämpning av lagar om obligatoriskt bärande av slöja för kvinnor, precis som interpellanten nämnde.

Som en direkt följd av detta har regeringen, både enskilt och gemensamt med övriga EU, kraftfullt fördömt de iranska myndigheternas våld mot fredliga demonstranter och andra kränkningar av mänskliga rättigheter - i uttalanden och i direkta samtal med iranska företrädare, inklusive på ministernivå, och också i kontakter med den härvarande iranska ambassaden.

Det förblir viktigt för Sverige att verka genom både EU och FN för att säkerställa att budskap och även de åtgärder som vidtas får brett genomslag och därmed blir så verkningsfulla som möjligt. När vi talar med en enad röst blir den också starkare.

EU fortsätter att markera mot Iran, och EU:s Iranpolitik har skärpts sedan hösten 2022. Sverige och EU har också vidtagit en rad åtgärder gentemot Iran med anledning av den allvarliga situationen, inklusive ytterligare sanktionslistningar.

Sammanlagt har alltså rådet vid tio tillfällen sedan hösten 2022 utökat sanktionslistningarna av personer och organisationer som bär direkt ansvar för repression mot demonstranter och andra kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran.

Under det svenska EU-ordförandeskapet diskuterades Iran återkommande vid de månatliga utrikesministermötena. Hela sex nya paket med listningar under MR-sanktionsregimen antogs av rådet under denna period. Vi fortsätter därför att agera för att bidra till starkast möjliga internationella tryck och ser kontinuerligt över de verktyg som finns för att bemöta Irans agerande på ett så verkningsfullt sätt som möjligt.

Fru talman! Som många vet är Iran i dag ett land som styrs av islamistiska lagar. Detta innebär att det finns vissa klädkoder för kvinnor som implementeras av regimen. Följer man inte dessa klädkoder och tar man inte på sig den muslimska slöjan finns det risk att man döms till fängelse.

Många iranier ser mullorna som en ockupationsmakt, och regimen beter sig som en ockupationsmakt. Om man då säljer övervakningsutrustning till en sådan regim är det uppenbart att det finns en stor risk att övervakningsutrustningen används på ett sätt som begränsar kvinnors frihet.

Förra året etablerade även iranska myndigheter en app som ger möjlighet för alla i Iran att ange kvinnor som inte bär den muslimska slöjan. Det är uppenbart att regimen i Iran gärna vill använda den senaste teknologin för att på olika sätt implementera islamistiska lagar och begränsa människors frihet.

Det bör även tilläggas att vi pratar om en regim som systematiskt bryter mot de mänskliga rättigheterna och som begår olika former av övergrepp. Det är ofta så att kvinnor som inte bär slöja inte bara hamnar i fängelse. De kan även bli utsatta för våldtäkter av regimens representanter. Det är därmed mycket viktigt att Sverige och andra länder inom EU inte på något sätt främjar en sådan islamistisk diktatur. Därför är det viktigt att företag i Sverige och inom EU förhindras från att exportera övervakningsutrustning till mullornas diktatur i Iran.

Som jag redogjorde för tidigare omfattar dagens sanktioner från EU mot Iran inte all övervakningsutrustning. Vanliga övervakningskameror omfattas inte av sanktionerna utan kan exporteras till Iran utan att något regelverk över huvud taget hindrar detta. Detta i sig innebär att det finns en möjlighet för företag i Sverige och i resten av Europa att främja diktaturen i Iran.

Jag tycker inte att det skulle vara bra för Sverige och för bilden av Sverige om svenska företag producerat kameran som används för att fängsla en iransk kvinna när hon vägrar bära den muslimska slöjan.

Det är viktigt att företagen har sin frihet och att de även kan bedriva näringsverksamhet i diktaturer, då alla länder tyvärr inte har folkstyre, som vi har i Sverige. Men det är en helt annan sak när företag skapar de verktyg som möjliggör själva förtrycket, speciellt om det handlar om ett förtryck som baseras på misogyni och där konsekvenserna ofta blir kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Anser utrikesministern att svenska företag verkligen ska ha möjlighet att vara delaktiga i att upprätthålla ett sådant förtryck?

Det är även oroväckande att de nuvarande sanktionerna mot Iran inte omfattar AI-verktyg som kan användas för att övervaka människor. Med tanke på hur snabbt AI utvecklas och hur villiga diktaturer är att använda sig av detta är det viktigt att vi har ett regelverk på plats antingen på nationell nivå eller på EU-nivå som hindrar företag från att exportera sådan teknologi som upprätthåller förtryck i andra länder. Det gäller speciellt ett land som Iran, som bedriver omfattande spionage i Sverige.

Fru talman! Låt mig börja med att säga att jag instämmer med interpellanten i att europeiska företag naturligtvis inte ska bidra till att understödja utländska staters repression av den inhemska befolkningen. Här har företagen att förhålla sig till EU:s landsspecifika sanktionsregimer. Utöver detta finns som sagt EU:s regelverk om exportkontroll för produkter med dubbla användningsområden, som bland annat omfattar vissa typer av övervakningskameror och annan övervakningsutrustning, liksom andra internationella sanktioner och annan tillämplig övrig lagstiftning.

Sanktioner är ett betydelsefullt verktyg i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Det räcker dock inte med att ramverket finns. För att sanktioner ska få den eftersträvade effekten måste de efterlevas. Regeringen ser allvarligt på kringgåendet av sanktioner, oavsett om det rör sanktioner mot Ryssland eller om det rör sanktioner mot Iran.

Att stärka efterlevnaden av EU:s sanktioner har varit en prioritet för regeringen, inte minst under det svenska ordförandeskapet då EU antog en allmän riktlinje om detta i rådet. Detta har sedermera resulterat i ett direktiv rörande kriminalisering av överträdelser av EU:s sanktioner i syfte att stärka genomförandet av EU:s sanktioner. Direktivet inför gemensamma minimiregler vad gäller bland annat brottsdefinitioner och påföljder.

I Sverige ansvarar behöriga myndigheter för det nationella genomförandet av befintliga sanktioner inom sina respektive ansvarsområden.

Vidare gav regeringen den 8 maj ett antal myndigheter i uppdrag att ytterligare stärka arbetet med att säkerställa efterlevnaden av internationella sanktioner. Syftet är att effektivisera myndigheternas samverkan i arbetet för att motverka sanktionsbrott. Inom ramen för det uppdraget gavs Polismyndigheten även i uppdrag att inrätta ett samverkansråd för att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser av EU:s sanktioner.

Fru talman! Jag vill tacka utrikesministern för debatten i dag. Jag hoppas att en del av det som lyfts fram i dag kommer att resultera i ytterligare handling från Sveriges håll.

Det finns konsensus om att regimen i Iran är en farlig regim men också en regim som saknar respekt för sin egen befolkning och för de mänskliga rättigheterna. Det var inte länge sedan regimen i Iran planerade att mörda judar här i Sverige. För någon vecka sedan kom det information om att regimen i Iran stjäl kunskap och teknologi från svenska lärosäten.

Detta är en på alla sätt fientligt sinnad regim. Förutom att de på fredagarna skriker "död åt väst" visar de också i handling att de agerar fientligt gentemot västerländska länder.

Det finns ingen anledning att förstärka regimen i Iran teknologiskt för att de ska förtrycka befolkningen ännu mer än vad de har gjort de senaste decennierna. Dessutom är det djupt omoraliskt att genom export av övervakningsutrustning, som hela tiden blir mer avancerad, stärka förtrycket i Iran.

Denna omoraliska handling måste även bli olaglig, och det ska gälla all övervakningsutrustning. Det måste finnas ett regelverk på plats som gör det omöjligt för företag att exportera all övervakningsutrustning till Iran.

Det är mycket märkligt att ett sådant regelverk inte redan finns på plats, eftersom behovet av sanktioner som omöjliggör all övervakningsutrustning är stort med tanke på den tekniska utvecklingen.

Jag hoppas att debatten ändå har skapat en förståelse för denna problematik och att utrikesministern framöver kommer att uppmärksamma detta i sitt arbete.

Fru talman! Tack till interpellanten för en bra debatt!

Jag vill börja med att säga att regeringen förutsätter att alla svenska aktörer följer tillämplig lagstiftning, inklusive EU:s sanktioner. Det är företagen själva som har ansvaret att hålla sig underrättade om vilka sanktioner och regler som gäller i det enskilda fallet och att dessa följs. Eventuella sanktionsbrott utreds och lagförs av de rättsvårdande myndigheterna.

Samtidigt fortsätter regeringen naturligtvis att följa utvecklingen i Iran nära. Den svenska regeringen gör sig inga illusioner om regimens karaktär. Det är också viktigt att omvärlden fortsätter att uppmärksamma situationen i Iran.

Tillsammans med övriga EU och våra internationella partner fortsätter Sverige att se över våra åtgärder och att verka för ett starkt internationellt tryck som på ett effektivt sätt motverkar repressionen, stöder folkets krav på respekt för mänskliga rättigheter och tydligt markerar att Irans agerande får internationella konsekvenser.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.