Anf. 9 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! Tack för svaret på min interpellation, Maud Olofsson! Tyvärr är svaret lika intetsägande som vid de två tidigare tillfällen då jag ställt frågan vad regeringen har för planer när det gäller försäljning av statliga bolag.
Regeringen startade den här mandatperioden med att säga att de skulle sälja ett stort antal statliga företag, och så drog man i gång försäljningsprocessen. Nu har den hakat upp sig. Det händer inte särskilt mycket, och vi kan väl vara tacksamma för det, trots att det är det enda positiva av den nuvarande konjunkturen att den här försäljningsprocessen har avstannat.
Regeringen har sagt att de gör en översyn av vilka ytterligare statliga företag som ska säljas. Men regeringen vill inte berätta. Regeringen vill vara hemlighetsfull om vad det är för ytterligare statliga företag som ska säljas. Vi som är riksdagsledamöter, svenska folket, får inte veta hur regeringen tänker. Maud Olofsson svarar lika intetsägande som förra gången att det pågår ett beredningsarbete.
Maud Olofsson är känd för att inte verkställa särskilt mycket av det hon gör. Vi hörde i den senaste debatten att det inte hjälper att riksdagen anslår pengar till verksamhet, för det händer ändå ingenting. Ibland verkar det som att Maud Olofsson är chef för något slags brandkår som kommer fram till branden, och så säger hon när hon ser branden: Vi ska först se över regelverket för hur vi ska begjuta branden innan vi skickar ut något vatten över den.
Sedan händer ingenting på ett bra tag.
Maud Olofsson har också lyckats med konststycket att göra om sitt parti, Centerpartiet, ganska mycket i nyliberal riktning. Men på en punkt är hon faktiskt kvar i det gamla Centerpartiet, det gamla Thorbjörn Fälldin-partiet. Det är långbänkens parti. Hon drar allt i långbänk. Det händer ingenting när Maud Olofsson är i farten, det vill säga att det inte är någon fart.
Jag har begärt besked i år, förra året och året dessförinnan om vilka ytterligare statliga företag som ska försäljas, och Maud Olofsson säger: Jag tänker och jag tänker.
Men det kommer inget ut av tänket, i alla fall ingenting som vi i riksdagen får kännedom om. Det är väl ganska fegt, Maud Olofsson, av en regering att inte våga stå för sin politik! Om nu regeringen vill sälja statliga företag, berätta då om det är Vattenfall ni vill sälja ut eller om det är LKAB eller SJ! Berätta vilka företag ni vill sälja ut!
Ni har lyckats sälja några statliga företag, och ni skulle gärna vilja sälja exempelvis det mycket framgångsrika bankföretaget som har bidragit till att pressa räntorna för låntagarna. Den banken har ni haft på försäljningslistan, men det har inte hänt någonting, och det är vi glada för. Framför allt de som har lån är glada för att det finns en statlig bank som nu bidrar till att pressa tillbaka låneräntorna. Vi är alltså mycket glada från oppositionens sida över att ni har misslyckats med att sälja ut den statliga bank som finns på bostadsområdet, nämligen SBAB.
Vi är inte lika belåtna med Maud Olofssons agerande när hon försöker gömma sina planer. Hon vill inte berätta för Sveriges riksdag vilka ytterligare statliga företag det handlar om. Nu bläddrar Maud Olofsson i papperen, och jag är säker på att hon inte hittar något papper där hon finner svar på mina frågor. Det hade varit roligt, Maud Olofsson, om vi hade fått någon indikation om vilka företag det är som härnäst står på den borgerliga regeringens utförsäljningslista.
Som sagt har konjunkturen hittills satt lite stopp för de borgerligas planer. Jag hoppas inte på en fortsatt dålig konjunktur, men om den dåliga konjunkturen kan föra med sig det att det blir fortsatt stopp ett år till så att vi sedan kan byta regering till en som sköter och utvecklar de statliga företagen och inte avvecklar dem vore det bra.
Men Maud Olofsson, leta i papperen och se om du hittar något svar på mina frågor!