Försäljning av statliga bolag

Herr talman! Bosse Ringholm har frågat mig när jag avser att presentera den analys av ytterligare statliga företag som kan vara aktuella för försäljning och som jag aviserade redan för två år sedan. Vidare har han frågat mig vilka skälen är till att denna fråga har dragits i långbänk. Precis som Bosse Ringholm nämner i sin interpellation pågår ett analysarbete i departementet av de statliga företagen som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2007. Att arbetet pågår har kommunicerats vid ett flertal tillfällen, och vid två tidigare interpellationsdebatter har jag i riksdagen svarat Bosse Ringholm att resultatet av genomgången kommer att presenteras när det är aktuellt. Regeringens ambition att minska det statliga ägandet ligger fast. Vår beredningsprocess innebär samtidigt att varje försäljning anpassas till det rådande marknadsläget så att en försäljning också kan ge bästa möjliga affärsmässiga utfall för skattebetalarna. Regeringen kommer i varje enskilt fall att agera som en ansvarsfull säljare, på samma sätt som regeringen också agerar som en ansvarsfull ägare till dess en försäljning är genomförd. Genomgången av de statligt ägda företagen pågår och det är viktigt att den utförs på ett trovärdigt sätt, speciellt med tanke på det rådande marknadsläget. Regeringen avser att fortsatt agera som en ansvarsfull ägare och genomföra samtliga bolagsgenomgångar. Regeringen kommer att fullfölja de löften vi gett om att professionalisera det statliga ägandet och att minska detsamma när det bedöms lämpligt.

Herr talman! Tack för svaret på min interpellation, Maud Olofsson! Tyvärr är svaret lika intetsägande som vid de två tidigare tillfällen då jag ställt frågan vad regeringen har för planer när det gäller försäljning av statliga bolag. Regeringen startade den här mandatperioden med att säga att de skulle sälja ett stort antal statliga företag, och så drog man i gång försäljningsprocessen. Nu har den hakat upp sig. Det händer inte särskilt mycket, och vi kan väl vara tacksamma för det, trots att det är det enda positiva av den nuvarande konjunkturen att den här försäljningsprocessen har avstannat. Regeringen har sagt att de gör en översyn av vilka ytterligare statliga företag som ska säljas. Men regeringen vill inte berätta. Regeringen vill vara hemlighetsfull om vad det är för ytterligare statliga företag som ska säljas. Vi som är riksdagsledamöter, svenska folket, får inte veta hur regeringen tänker. Maud Olofsson svarar lika intetsägande som förra gången att det pågår ett beredningsarbete. Maud Olofsson är känd för att inte verkställa särskilt mycket av det hon gör. Vi hörde i den senaste debatten att det inte hjälper att riksdagen anslår pengar till verksamhet, för det händer ändå ingenting. Ibland verkar det som att Maud Olofsson är chef för något slags brandkår som kommer fram till branden, och så säger hon när hon ser branden: Vi ska först se över regelverket för hur vi ska begjuta branden innan vi skickar ut något vatten över den. Sedan händer ingenting på ett bra tag. Maud Olofsson har också lyckats med konststycket att göra om sitt parti, Centerpartiet, ganska mycket i nyliberal riktning. Men på en punkt är hon faktiskt kvar i det gamla Centerpartiet, det gamla Thorbjörn Fälldin-partiet. Det är långbänkens parti. Hon drar allt i långbänk. Det händer ingenting när Maud Olofsson är i farten, det vill säga att det inte är någon fart. Jag har begärt besked i år, förra året och året dessförinnan om vilka ytterligare statliga företag som ska försäljas, och Maud Olofsson säger: Jag tänker och jag tänker. Men det kommer inget ut av tänket, i alla fall ingenting som vi i riksdagen får kännedom om. Det är väl ganska fegt, Maud Olofsson, av en regering att inte våga stå för sin politik! Om nu regeringen vill sälja statliga företag, berätta då om det är Vattenfall ni vill sälja ut eller om det är LKAB eller SJ! Berätta vilka företag ni vill sälja ut! Ni har lyckats sälja några statliga företag, och ni skulle gärna vilja sälja exempelvis det mycket framgångsrika bankföretaget som har bidragit till att pressa räntorna för låntagarna. Den banken har ni haft på försäljningslistan, men det har inte hänt någonting, och det är vi glada för. Framför allt de som har lån är glada för att det finns en statlig bank som nu bidrar till att pressa tillbaka låneräntorna. Vi är alltså mycket glada från oppositionens sida över att ni har misslyckats med att sälja ut den statliga bank som finns på bostadsområdet, nämligen SBAB. Vi är inte lika belåtna med Maud Olofssons agerande när hon försöker gömma sina planer. Hon vill inte berätta för Sveriges riksdag vilka ytterligare statliga företag det handlar om. Nu bläddrar Maud Olofsson i papperen, och jag är säker på att hon inte hittar något papper där hon finner svar på mina frågor. Det hade varit roligt, Maud Olofsson, om vi hade fått någon indikation om vilka företag det är som härnäst står på den borgerliga regeringens utförsäljningslista. Som sagt har konjunkturen hittills satt lite stopp för de borgerligas planer. Jag hoppas inte på en fortsatt dålig konjunktur, men om den dåliga konjunkturen kan föra med sig det att det blir fortsatt stopp ett år till så att vi sedan kan byta regering till en som sköter och utvecklar de statliga företagen och inte avvecklar dem vore det bra. Men Maud Olofsson, leta i papperen och se om du hittar något svar på mina frågor!

Herr talman! Den 11 juni 2007 påpekade jag med flera för statsrådet Mats Odell att regeringen inte hade genomfört någon analys eller konsekvensbeskrivning av vad utförsäljningarna av statliga bolag skulle få för följder. Detta skedde i samband med den då påbörjade utförsäljningen av Telia Sonera. Nu år 2009, alltså två år senare, visar det sig att regeringen ännu inte har gjort någon konsekvensanalys av vad det innebär att sälja ut våra gemensamt ägda statliga bolag - detta trots löften om att så skulle ske. Hur ska svenska folket kunna lita på att de upprepade löften som den borgerliga regeringen ger infrias då man gång på gång bryter sina löften? Förtroendet för demokratin och dess möjligheter försvagas. Herr talman! Som politiker måste man kunna hålla sina löften. Annars bör man inte avge några löften alls. När det gäller en sådan här viktig fråga som berör hela Svenska folket måste regeringen inse att det är av största vikt att det går rätt och riktigt till. Min fråga till ministern är därför: Varför upprepar regeringen löftet att genomföra en konsekvensanalys gång efter gång för att sedan bryta det?

Herr talman! Det är av största vikt att det går rätt och riktigt till. Jag är den första att skriva under på det. Det är precis därför vi gör den här genomgången. Dock blir jag lite överraskad när både Peter Jeppsson och Bosse Ringholm tar Nordea och Telia som exempel på att det saknas analyser. Jag vill bara påminna om att det var er egen regering som fattade de besluten och lade fram dem för riksdagen. Det var ju inte vi som behandlade vare sig Nordea, Telia Sonera eller OMX, utan det fanns ju redan ett riksdagsbeslut. Det var ju ni själva som gjorde det. Bosse Ringholm måste ju ha varit med om att ta fram det beslutet. I så fall är det otroligt hård kritik mot er själva att ni lyfte in det här till riksdagen och presenterade det här för riksdagen utan att göra konsekvensanalyser. Alliansen hade gjort det. Vi var helt på det klara med varför vi ville sälja dessa bolag och vilka konsekvenser det skulle få. Men här säger ni att ni inte hade någon sådan konsekvensanalys. Vad säger det om er förmåga att regera? Jag vet inte hur aktiva Peter Jeppsson och Bosse Ringholm är här i riksdagen, men jag vill påminna om att en rad förslag som gäller de statliga bolagen har lagts på riksdagens bord. Jag har sagt hela tiden: Steg för steg kommer jag att redovisa det resultat som vi får utifrån den genomgång som vi har gjort i Regeringskansliet och som vi håller på med. Översyn när det gäller Vasallen och Kasernen är en av de delar som handlar om hur vi ska sköta detta på ett bättre sätt. Vi har tillsatt en utredare som ska göra en fördjupad översyn av statens fastighetsförvaltning. Vi har fått en sammanslagning mellan den danska posten och svenska Posten. Vi har förtydligat ägardirektiven till Vattenfall. Vi har omreglerat apoteksmarknaden. Vi har gjort en översyn av Bilprovningens verksamhet och den framtida verksamheten för Bilprovningen. Vi har gjort en omstrukturering när det gäller Ireco Holding, som nu heter RISE Research Institutes of Sweden. Vi har också gjort en rad bolagiseringar som handlar om infrastrukturområdet. Vägverket Produktion heter nu Svevia AB, och vi har Vägverket Konsult och Banverket Projektering som heter Vectura Consulting AB. Det är ju en rad saker som har hänt. Jag är lite överraskad över att ni inte har varit mer uppmärksamma på detta. Möjligen är det så att ni inte är så aktiva i de här frågorna, eller också finns det någon annan förklaring. Om det här tyder på att ni tycker att vi gör bra genomgångar som vi gör och att det är bra förslag som vi lägger tycker jag att det känns skönt för regeringen att veta det. Vi kommer att fortsätta vara aktiva ägare till de här bolagen så länge vi äger dem, men vi har också en ambition att minska det statliga ägandet. Låt mig påminna om vad jag sade i en tidigare interpellationsdebatt. Jag tycker att det är viktigt att staten inte äger en massa bolag som verkar på en kommersiell marknad och där man inte ser något tydligt samhällsuppdrag. Vi ska inte konkurrera med privata bolag bara för att göra det utan vi ska äga statliga bolag och veta varför vi äger dem. Det är därför det är så viktigt att göra den här genomgången, därför att då kan vi vara tydliga i våra ägardirektiv. Då kan vi sälja det som vi inte tycker att staten ska äga. Då kan vi göra effektiviseringar. Men om vi inte gör en sådan genomgång vet man ju inte vad det är för portfölj man äger och hur man ska äga. Det är väldigt viktigt att ägarna, i det här fallet staten, tar en aktiv ägarroll. Det är precis det vi gör.

Herr talman! När ett statsråd inte har något svar på den fråga eller interpellation som har framställts brukar statsrådet tala om någonting annat. Man kan säga att Maud Olofsson är ganska duktig på det området, visserligen i skarp konkurrens med en del av sina statsrådskolleger. Hon brukar fly till att tala om någonting helt annat. Min enkla fråga den här gången, förra gången och förrförra gången - Peter Jeppsson har upprepat frågan igen - är: När tänker statsrådet redovisa sitt löfte om en utvärdering, analys och genomgång av de statliga företag som kan bli aktuella för försäljning? Statsrådet har inget svar på frågan. Då väljer Maud Olofsson att tala om vad hon har gjort när det gäller alla övriga statliga företag. Det är inte det vi har frågat om. Maud Olofsson, vi har frågat: Vad tänker Maud Olofsson göra för att fullfölja sitt löfte till riksdagen att redovisa en lista över de ytterligare statliga företag som ska säljas ut? Det är det löftet som Maud Olofsson inte lyckas infria. Sedan kan Maud Olofsson tala om alla andra saker. Hon är om inte världsmästare så i alla fall bland de bättre i regeringen när det gäller att tala om andra saker än det som frågan egentligen gäller. Vi är oroliga för den här regeringens utförsäljning av statliga bolag. Vi är oroliga inte minst därför att regeringen döljer sina planer och inte vill berätta. Vi är oroliga om regeringen tänker sälja ut Vattenfall, om regeringen tänker sälja ut LKAB och om regeringen tänker sälja ut Statens järnvägar, SJ. Att de vill sälja ut SBAB, statens mycket framgångsrika bank för bolån, har de ju sagt ifrån, men de har inte genomfört planerna. Vi är också tacksamma för att de inte har genomfört planerna. Men det är värre, nämligen att regeringen säger en sak men inte lyckas genomföra det man säger. Man har lovat riksdagen att redovisa bevekelsegrunderna, analysen och underlaget för eventuella försäljningar. Skulle jag tolka Maud Olofsson mycket positivt denna fredagsmorgon skulle jag säga att hennes uteblivna svar ändå är ett tecken på att hon inte tänker sälja några fler statliga företag. Det vore väldigt glädjande om det vore så. Det vore bra om Maud Olofsson kunde bekräfta att det är så att hon inte tänker sälja några fler statliga företag och att det är därför hon lämnar det här intetsägande svaret. Det vore mest upplyftande. Men det kanske är att begära för mycket. Vi vet ju att Maud Olofsson har svårt med löften. Det ena löftet efter det andra överges. Framför allt lyckas hon oftast aldrig genomföra det hon lovar ut. Det hon har lovat i riksdagen här i tre års tid, att lämna en analys, har hon inte lyckats genomföra. Jag vet egentligen bara ett område där Maud Olofsson är framgångsrik i sin politik - kanske inte med löften, men framgångsrik i varje fall - och det är på långbänken. Det kan man säga: Om Maud Olofsson skulle lova att dra frågor i långbänk ytterligare den här mandatperioden är jag säker på att hon kommer att vara väldigt framgångsrik. Hon har på tre år inte lyckats få fram den plan som hon har pratat om. Nu har hon ett år på sig. Det kanske är lika bra att hon inte tar fram någon plan då, så behöver det inte bli någon mer utförsäljning av statliga företag. Man kan alltså tolka det positivt till sist och säga att om Maud Olofsson misslyckas även på den här punkten, det vill säga att genomföra det löfte hon har lämnat i riksdagen om att man ska ha en analys och en plan för fortsatta utförsäljningar av statliga företag, då är det ett misslyckande för Maud Olofsson och regeringen som vi ser fram emot, nämligen att det inte blir några mer utförsäljningar av statliga företag. Det vore intressant att få det bekräftat av statsrådet.

Herr talman! Jag får tacka ministern för svaret även, om jag inte är nöjd med det svar som ministern gav. Regeringen har lovat en analys, men var är analysen? I det svar som gavs här på Bosse Ringholms interpellation står det att arbetet pågår, men det har det gjort länge. Var är analysen? Det hade varit väldigt enkelt att presentera den här i dag i kammaren. Jag känner att det är väldigt viktigt att svenska folket får veta vad som kommer att ske vid en utförsäljning av våra gemensamt ägda företag. Hur kan man säkerställa att viktig information inte går förlorad vid en utförsäljning? Regeringen måste agera på ett ansvarsfullt sätt som ägare, särskilt nu när vi befinner oss mitt i en jobbkris där stora delar av svenska folket oroar sig för sin försörjning så gott som varje dag. Det är inte rimligt att regeringen bidrar till att öka denna oro. Det är oroande att regeringen fattar sina utförsäljningsbeslut i blindo, vilket jag faktiskt tycker att man gör. Trots att mycket stora gemensamma tillgångar nu står på spel och trots upprepade påstötningar från oss socialdemokrater har regeringen fortfarande inte redogjort för utförsäljningen. Vad gäller att vara aktiv kan jag meddela att jag själv har varit aktiv i frågan. Jag har debatterat detta tre gånger tidigare. Det här blir fjärde gången gillt. Det är samma svar, men inget resultat. Den 10 maj 2007, den 11 juni 2007, den 20 juni 2007 och i dag har jag fått ett löfte om en analys men inget svar. Det är ett märkligt agerande från regeringen, tycker jag. Jag vill avslutningsvis skicka med ett enkelt budskap till regeringen: Svikna löften kan inte vara god politik, framför allt inte om de upprepas gång efter annan. I dag har vi utförsäljningarna av våra statliga bolag. I går hade vi det uteblivna utlovade stödet till fordonsindustrin. Många ute i stugorna undrar just nu vilket löfte regeringen ska svika i morgon.

Herr talman! Bosse Ringholm säger att statsråden talar om någonting annat när de inte vill svara på frågor. Han är väl i så fall vis av egen erfarenhet. Jag har försökt svara på det korrekta sättet, nämligen att vi går igenom de statliga bolagen och redovisar, steg för steg, för riksdagen de resultat vi kommer fram till. Det är så vi måste göra. Om Bosse Ringholm och Peter Jeppsson inte har uppfattat detta kan jag bara beklaga det, men det kan inte åvila mig att redovisa för dem hur dessa förslag läggs fram i riksdagen. Det är ju deras sak att följa det. Jag nämnde några saker som faktiskt har lagts på riksdagens bord. Vi är naturligtvis skyldiga att lägga dem på riksdagens bord och argumentera för det vi gör. Det handlar om sammanslagningen mellan Posten i Sverige och den i Danmark liksom försäljningen av Vin & Sprit, som ju gav oss en god intäkt och var en mycket bra försäljning. På så sätt tar vi äntligen bort spritproduktionen ur statens portfölj. Jag nämnde våra förändringar när det gäller Vasallen och Kasernen. Jag nämnde förändringen av apoteksmonopolet. Nu är det bara Nordkorea och Kuba som har kvar apoteksmonopolet. Vi har alltså redan redovisat en rad olika delar för riksdagen. Om jag ska tolka dagens debatt så att det finns en uppslutning bakom dessa åtgärder och insatser är jag den första att glädjas åt det. Jag har aldrig lovat att redovisa en total lista över vad vi ska göra med de statliga bolagen. Jag kommer att steg för steg redovisa resultaten när jag kommer fram till dem. Det är just så ett ansvarsfullt statsråd agerar. Vi döljer inga planer. Varför skulle vi göra det? Vi har sagt att vi kommer att sälja de bolag som vi inte tycker att det är rimligt att staten äger, men vi kommer att göra det i en tid när vi kan få bra betalt. Vi är duktiga affärsmän i regeringen, och det är klart att vi är ansvarsfulla. Det är intressant att Peter Jeppsson säger att vi fattar försäljningsbeslut i blindo. Men det var ju de tre bolag som ni själva hade på försäljningslistan, och det måste verkligen ha skett i blindo eftersom ni inte hade gjort någon analys. Varför kom ni fram till det beslutet? Det är viktigt att som ägare vara noggrann i sin genomgång, för det kan leda till lite olika saker. Det är nog bra om jag förtydligar det. För det första kan det leda till att vi kan sälja bolag som vi inte tycker att vi ska äga. För det andra kan det leda till tydligare ägardirektiv. För det tredje kan det leda till omstruktureringar. Det kan alltså leda till en mängd olika åtgärder från regeringens sida. Det är så en aktiv ägare och förvaltare av de statliga bolagen agerar.

Herr talman! När kommer regeringen att presentera sin analys av ytterligare statliga företag som ska säljas ut? Det är en ganska enkel fråga som Maud Olofsson fått tre år i rad. Hon kan inte svara, eller snarare, hon vill inte svara. Hon säger att det pågår en analys i departementet - långbänkens Näringsdepartement. Där analyserar och analyserar man, men vi får inget veta. Hur ska svenska folket kunna bilda sig en uppfattning om regeringens intentioner när regeringen inte vill berätta för svenska folket? Ska LKAB säljas ut? Ja, sannolikt, eftersom Maud Olofsson inte på något vis har dementerat det. Ska Vattenfall säljas ut? Ja, det finns en risk. Regeringen har inte dementerat det. Ska SJ säljas ut? Regeringen har ingenting sagt. SBAB, statens bank, ska absolut säljas ut så fort regeringen får tillfälle, men vi får ingenting veta om den närmare bevekelsegrunden. Det är en omöjlig politisk diskussion om man inte vill visa sina kort i debatten, om man säger som Maud Olofsson, att man vill fortsätta att sälja ut statliga företag. Hon kan dock inte svara på frågan vilka och varför. Inte heller har motiven analyserats. När man får frågan från oss riksdagsledamöter om det arbete som pågår med att sälja ut de statliga företagen och frågor om underlaget säger man: Nej, vi håller på i hemlighet och kan ingenting berätta. Maud Olofsson är inte bara hemlighetsfull, hon drar frågorna i långbänk. Det bästa som kan ske är att Maud Olofsson fortsätter att dra dem i långbänk ett år till, fram till valet 2010. Då kanske vi kan se till att vi får en ny näringsminister och en ny regering med en annan inriktning, en som värnar om de statliga företagen och inte planerar att sälja ut dem utan att berätta varför.

Herr talman! Den här debatten visar att vi har olika syn på statligt ägande. Vi tycker inte att det finns ett egenvärde i att staten äger bolag, i synnerhet om de verkar på en kommersiell marknad. Bolaget Vin & Sprit visar den tydligaste skillnaden. Bosse Ringholm och hans kamrater tycker att staten ska producera och sälja sprit med så stor vinst som möjligt. Vi tyckte inte att det var en rimlig hållning, och därför sålde vi Vin & Sprit. Det handlar inte om någon utförsäljning. Det handlar inte om någon rea. Det handlar om att vi är duktiga affärsmän som får rejält betalt när vi säljer de bolag som vi säljer. Det var också fallet med Vin & Sprit där vi fick en bra och ansvarsfull ägare. Det känns skönt att slippa ryktet att staten är spritproducent. Vi tycker att det är viktigt att vi är aktiva som ägare. Det innebär dels att vi är beredda att sälja en del bolag, vilket vi också redovisat, dels att en del av bolagen behöver tydligare ägardirektiv. Vi vill vara ansvarsfulla ägare. Vi har nu gett uppdrag till de statliga bolagen att lämna hållbarhetsredovisningar eftersom vi vill att de ska vara föredömen för oss. Vi har alldeles nyligen presenterat vilka regler vi ska ha för bonusar i de statliga bolagen. Vi har tydliga krav på värdeskapande för att även medborgarna ska veta att bolagen är väl skötta. Det är klart att vi ser mycket seriöst på vår ägarroll. Därför redovisar vi steg för steg vad genomgången leder till. Sedan får riksdagen ta ställning till om man vill göra det som regeringen föreslår eller inte. Hittills har riksdagen velat göra det som regeringen har föreslagit. Därför har vi fått en rad förändringar just när det gäller det statliga ägandet. Socialister vill ha statliga bolag. Vi i alliansregeringen tycker att vi ska minimera det statliga ägandet och bara ha statligt ägande när det finns ett tydligt samhällsuppdrag och kommersiella krafter inte utför uppgifterna. Det är skillnaden.