Forskningspengar till Södertörns högskola

Fru talman! Mikael Damberg har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att fördelningen av forskningsmedel rättas till så att Södertörns högskola behandlas på samma sätt som andra högskolor vad gäller tilldelning av resurser. Av budgetpropositionen för 2009 och forskningspropositionen (prop. 2008/09:50) framgår att regeringen föreslagit att Södertörns högskola ska tilldelas en forskningsresurs om 31,4 miljoner för 2009. Av den fördelningsmodell som presenteras i forskningspropositionen följer att Södertörns högskola beräknas få en total resursökning på 8,4 miljoner kronor, eller nästan 30 procent, under perioden 2009-2012. Det är bland de högsta procentuella ökningarna bland alla lärosäten som ingår i fördelningsmodellen. Södertörns högskola har enligt min uppfattning en ovanligt god situation genom att den som enda lärosäte i landet kan erbjuda sina forskare att utan konkurrens från forskare från andra lärosäten söka medel från Östersjöstiftelsen. Under 2007 erhöll högskolan genom detta 163 miljoner kronor från Östersjöstiftelsen. Ingen annan högskola och inget annat universitet har på detta sätt fått en stiftelse som tillkommit med offentliga medel knuten till sig. Mot denna bakgrund menar jag att regeringens förslag om resurser till Södertörns högskola är rimligt. Jag avser inte att föreslå någon förändring i det.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på interpellationen även om jag är besviken på dess innehåll. Bakgrunden till min interpellation är att regeringen i den forskningspolitiska propositionen medvetet valt att negativt särbehandla en enda högskola i landet när det gäller tilldelning av basresurser för forskning. Det är Södertörns högskola. Man gör det utan att redovisa hållbara argument. Jag finner det både märkligt och ganska uppseendeväckande. Södertörns högskola är som vi vet ett ungt och dynamiskt lärosäte med en ganska unik profil. På Södertörn finns kvalificerad forskning inom ett antal profilområden, en omfattande grundutbildning, en unikt stor bredd i rekryteringen av studenter och ett mångvetenskapligt arbetssätt utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränser betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen, som det uttrycks. Södertörns högskola inrättades 1996. Den hade då ungefär tusen studenter. Sedan dess har det skett en fantastisk volymtillväxt och kvalitetsutveckling. I dag har skolan över 12 000 inskrivna studenter och omkring 780 anställda, varav ca 45 är professorer. Högskolan bildades med den uttalade ambitionen att skapa ett nytt universitet i södra Stockholmsområdet. Den nya högskolan skulle möta ett växande utbildningsbehov i huvudstadsregionen och samtidigt bidra till en mer hållbar regional utveckling. Jag blir därför mycket förvånad när regeringen väljer att negativt särbehandla Södertörns högskola när det gäller forskningsresurstilldelningen. Regeringen skriver på flera ställen i propositionen att samtliga lärosäten ska tilldelas en basresurs för forskning om minst 8 000 kronor per helårsstudent. Jag delar bedömningen att det är positivt. Vi behöver ett sådant system. Av obegripliga skäl är Södertörns högskola den enda högskola i landet som inte tillförs ökade resurser med utgångspunkt i antalet studenter. Högskoleminister Lars Leijonborg förklarar detta lägre anslag till Södertörns högskola med att högskolan har tillgång till resurser från Östersjöstiftelsen. Dessa forskningsmedel får dock högskolan inte disponera till andra ändamål än forskning och utbildning med anknytning till just Östersjöregionen och Östeuropa. Detta borde regeringen ha kunskap om. Ännu mer uppenbar blir den negativa särbehandlingen av Södertörns högskola när man kan konstatera att flera andra universitet och högskolor som nämns i propositionen också har stiftelser eller fonder knutna till sig utan att regeringen för den skull reducerar deras forskningsresurser i detta avseende. Den enda högskola man gör så med är alltså Södertörns högskola. Det betyder att Södertörns högskola går miste om minst 15 miljoner kronor. Det är forskningsmedel som kunde ha behövts för att stärka forskningen vid Södertörns högskola och kvalitetssäkra undervisningen genom forskningsanknytning i undervisningen. Jag vill ställa ett par konkreta frågor till statsrådet. På s. 156 i propositionen finns en formulering om att 80 procent av de bidrag som Södertörns högskola fick 2008 från Östersjöstiftelsen avser forskning. Står statsrådet bakom den skrivningen? Det innebär i så fall att 20 procent avser något annat. Eller är uppgiften felaktig? Då kan regeringen ha byggt sin analys på ett felaktigt underlag som har lett till en felaktig slutsats. Eftersom min talartid är slut börjar jag med detta och återkommer med fler frågor i nästa inlägg.

Fru talman! Det var en mycket speciell form som den tidigare regeringen valde för att finansiera utbyggnaden av Södertörns högskola. Det går tillbaka till löntagarfondsstriden som vi förde på 70- och 80-talen. Vi gick till val 1991 på att avskaffa löntagarfonderna och i stället bilda forskningsstiftelser. Det var en stor strid. Därför var vi något förvånade när vi förlorade valet 1994 och Socialdemokraterna kom tillbaka att de bildade en forskningsstiftelse på samma sätt men med en oerhört smal inriktning, nämligen att stödja verksamhet av detta slag i södra Stockholm. Eftersom det bara fanns en högskola i den regionen var det Södertörns högskola det i praktiken handlade om. Vill man uttrycka sig positivt kan man säga att det var en mycket kreativ väg att finansiera en högskoleexpansion när man tydligen hade budgetrestriktioner av annat slag. Det präglade hela högskole- och forskningspolitiken under det skedet att man expanderade den utan att tillföra tillräckliga resurser. Här valde man dock att i stället för att tillföra vanliga budgetmedel starta en stiftelse. Det skulle vara egendomligt när man fördelar en kaka av forskningsmedel som är begränsad - vi kan föra en annan diskussion om hur stor den kakan ska vara, men vi har båda en kaka att fördela - att fördela den utan att ta hänsyn till att Södertörns högskola har en unik situation i sin relation med Östersjöstiftelsen. Det skulle vara felaktigt gentemot alla andra lärosäten i Sverige. Det är min grundhållning. Jag kan inte svara exakt vad gäller den formulering Mikael Damberg nämnde, men själva principfrågan är för mig ganska klar. Jag tror att Mikael Damberg som ledamot av Södertörns högskolas styrelse är medveten om att i högskolans årsrapporter framgår det att högskolan sällan har förbrukat de forskningsmedel som har ställts till högskolans förfogande. Någon akut pengabrist på detta område tycks alltså inte föreligga. Jag delar Mikael Dambergs allmänna syn på Södertörns högskola. Den har haft en imponerande och positiv utveckling och har motsvarat de förväntningar som har ställts på den. Man har i många avseenden också visat att man kan prestera både utbildning och forskning av god kvalitet. Södertörns högskola är ett viktigt inslag i högskolelandskapet i Sverige. De 163 miljoner som man fick från Östersjöstiftelsen kan dock inte tänkas bort när vi fördelar statliga forskningsmedel till våra lärosäten.

Fru talman! Jag börjar med att rätta statsrådet. Jag var tidigare ledamot av Södertörns högskolas styrelse eftersom regeringen i sin stora vishet har slängt ut allmänintresset från många högskolors styrelser och därmed även mig. Jag delar din mening att vi kan tala om den där kakan vid något annat tillfälle och om hur stora forskningsresurser Sverige behöver. Socialdemokraterna är av uppfattningen att regeringen satsar för lite på forskning. Vi kan också återkomma till diskussionen om hur forskningsanslagen är fördelade med regeringens modell. Man spelar de facto svälta räv, inte minst med de nya universitetens utveckling. Det tror jag är väldigt allvarligt för forskningsutvecklingen i många delar av landet. Den här interpellationsdebatten handlar om att man har valt att negativt särbehandla en högskola. Det blir lite svårt att köpa Lars Leijonborgs allmänna formuleringar som att han delar bilden av Södertörns högskolas betydelse och utveckling om han samtidigt är beredd att särbehandla en högskola på det här sättet och undandra 15 miljoner i forskningspengar. Södertörns högskola utvecklas inte på luft eller prat utan på vilka åtgärder regeringen väljer att vidta, så de där formuleringarna hjälper inte så mycket. Varför frågar jag om formuleringen i propositionen som säger att 80 procent av Östersjöstiftelsens pengar går till forskning? Regeringen säger det. Regeringen antyder att 20 procent av Östersjöstiftelsens pengar går till något annat än forskning. Det kan ju ligga till grund för den modell högskoleministern har valt: Östersjöstiftelsen finansierar något annat på Södertörns högskola så vi kan ta lite pengar av det som skulle stärka grundutbildningen med forskningsanknytning. Det är ju inte så det går till. Regeringen har varit väldigt tydlig med att det ska vara full kostnadstäckning i forskningen. Det är väldigt viktigt för Södertörns högskola. Östersjöstiftelsen kan inte frångå sina stadgar. De kan inte använda pengarna till annat än forskning med just den här inriktningen. Därför kan det inte stärka forskningen i övrigt vid Södertörns högskola och det kan därför inte stärka grundutbildningens forskningsanknytning i de utbildningar som inte har med Östersjön att göra. Det är viktigt att veta att ganska många av grundutbildningarna vid Södertörns högskola inte har den inriktningen och inte ska ha den inriktningen. Det borde högskoleministern veta. Man kan då undra hur beräkningen har gjorts för att man skulle komma fram till den här siffran. Kan Lars Leijonborg förklara det? Om han inte kan svara på frågan om uppgiften om de 80 procenten stämmer i propositionen, kan han då svara på hur beräkningen har gjorts för att landa på den nivå man har hamnat i den här beräkningen? Det är en ganska viktig fråga. En poäng med forskningspropositionen var att man införde ett system som var öppet och transparent och behandlade högskolorna lika i form av en grundpeng för forskningsanknytning. Det tycker jag var en bra tanke från regeringen, men sedan väljer man att särbehandla just Södertörn. Då kan man säga: Södertörn har ju Östersjöstiftelsen som stöder viss typ av forskning. Jo, men det finns ju andra högskolor som regeringen själv nämner i propositionen. På s. 56 står det: Från principen att alla medel ska ingå när det gäller fördelningen av externa medel bör undantag endast göras för medel från vissa stiftelser och andra källor som är knutna till ett visst lärosäte. Det gäller stiftelser knutna till Uppsala universitet, Lunds universitet, Karolinska Institutet och Södertörns högskola. Jag delar den bedömningen. Man kan inte räkna in det när man tittar på externa medel eftersom det blir fel. Men av alla de här högskolorna varför tar man bort pengarna bara för Södertörn när det gäller basfinansieringen? Kan statsrådet förklara det?

Fru talman! Svaret på den sista frågan är att de tre andra inte är jämförbara med Östersjöstiftelsen. Den grundläggande frågan är om Södertörns högskola är missgynnad vad gäller forskningsresurser. Jag tror att det är svårt att med ett objektivt synsätt svara ja på den frågan. Genom tillkomsten av Östersjöstiftelsen och den mycket speciella utformningen av stadgarna för den är ju Södertörns högskola i en mycket god situation. Jag tror att det i Högskole-Sverige i allmänhet är en mycket spridd uppfattning. Jag tycker att Mikael Damberg gräver en grop åt sig själv när han säger att det är bra att man har ett tydligt och transparent system. En av huvudpunkterna i er forskningsmotion är ju att man ska göra en speciallösning för fyra universitet och frångå de tydliga principerna. Om vi ger 15 miljoner ytterligare till Södertörns högskola blir det med fördelningsmodellen ännu mindre till de fyra universiteten. Jag tycker att det är en rimlig huvudprincip att man har så raka och rena principer som möjligt. Att bortse från att en högskola, ett lärosäte, har en stiftelse bildad av allmänna medel - det är det som är det unika - tycker jag skulle vara fel. Det här blir en väldigt teknisk diskussion. Huvudfrågan är väl ändå den jag nyss formulerade: Kan man trovärdigt och ärligt hävda att Södertörn är missgynnat i förhållande till andra lärosäten? Det tycker jag inte att man med bästa vilja i världen kan hävda. Ett av Mikael Dambergs argument är att den här stiftelsen bara får stödja en del av högskolans forskning. Det är ju en ganska stor del av den forskning som bedrivs på Södertörn som matchas av anslag från stiftelsen. Jag tycker att det är positivt att högskolan har en profil. Det säger jag i alla sammanhang. Östersjöprofilen är ju en styrka för Södertörn. Om man tar hänsyn till den del av Södertörns forskning som kan finansieras med denna gräddfil - om man vill ta till ett vardagligt uttryck - kommer man fram till att det är rimligt att inte tillföra ytterligare extra pengar. Jag ska villigt erkänna att jag har varit lite bekymrad för den här specialsituationen. Min utgångspunkt är att alla forskningsmedel ska sökas i konkurrens. Jag har vidtagit en åtgärd. Jag har brutit upp den personalunion som tidigare fanns mellan ordföranden i stiftelsen och ordföranden i högskolans styrelse. Det är ett sätt att markera att jag tycker att det är viktigt att stiftelsen i sina beslut följer kvalitetskriterierna.

Fru talman! Jag börjar med den allmänna diskussionen om speciallösningen för de fyra universiteten. Varför gör vi en speciallösning för de universitet som verkligen drabbas hårdast av regeringens forskningspolitiska proposition? Vi gör det för att vi inte vill säga nej till ett kvalitetsbaserat forskningssystem. Vi tror att det är viktigt att göra det. Vårt alternativ hade varit att helt och hållet säga nej till detta. Det vill vi inte göra. Då måste vi ge de här universiteten en rimlig chans att komma in i systemet. Men det är en annan debatt. Ni har verkligen vridit på parametrarna i er proposition så att de missgynnas konsekvent och systematiskt. Det är ju ni som får ta ansvar för att ni bedriver svälta räv mot fyra nya universitet och att de därmed kommer att tappa mycket utvecklingskraft. Vi valde att i stället ge en stödjande hand för att de skulle kunna ta sig in i ett kvalitetsbaserat system på någorlunda rimliga villkor som liknar de andra högskolornas, så vi inför en kontrollstation. Vi är helt övertygade om att det system som regeringen sätter i sjön inte kommer att överleva, inte för att vi säger det utan för att det är feltänkt på en massa olika punkter. Man har vridit på parametrar som gör att man kommer att få väldigt konstiga forskningspolitiska effekter. Det kommer inte att leda till kvalitetsutveckling över hela linjen, utan till mycket tricksande med siffror. Det var den övergripande debatten som vi kanske inte behöver ta i dag. Jag kan konstatera att jag fortfarande inte har fått några besked om huruvida den uppgift i propositionen som man bygger beräkningarna på är rätt, och inga besked om hur man har gjort beräkningarna. I stället får vi besked om att Södertörns högskola får räkna med, eftersom man har forskningsresurser inriktade på Östersjön och Östeuropa, att forskningsanknytningen i grundutbildningen blir sämre. Man får räkna med en sämre utbildning vid Södertörns högskola på grund av att regeringen tycker att det är en gräddfil att ha forskningspengar för Östeuropa och Östersjön. Jag tycker att det är beklagligt att regeringen har den linjen.

Fru talman! Jag är lite mer optimistisk om det generella fördelningssystemet. Dock skriver också vi att det är svårt att hitta de optimala kriterierna och att det också kan förändras över tiden. Därför behöver vi följa detta väldigt noga, och det kan mycket väl hända att man behöver både skruva på rattar och kanske rent av hitta andra system. Men jag tror, till skillnad från Mikael Damberg, att detta kommer att leda till en kvalitetsutveckling. När vi har gjort systemet har vi också vägt in vilken verklighet som ligger i själva utgångsläget. Då har vi gemensamt sett till att dessa nya universitet har fått betydande extraresurser under sina respektive startskeden. Det handlar om ökningar i storleksordningen 500 procent sedan de blev universitet, vilket inga andra lärosäten kommer i närheten av. Mikael Damberg använder ett intressant uttryck: ta sig in i systemet. Då vill jag påpeka att Södertörns högskola gynnas av att man under en lång följd av år har haft denna särskilda möjlighet till forskningsfinansiering, vilket har höjt kvaliteten och givit fler citeringar, och det slår igenom i det nya fördelningssystemet. Södertörns högskola har faktiskt också i det nya systemet glädje av den särskilda bindning som man har till Östersjöstiftelsen. Jag delar Mikael Dambergs uppfattning att vi verkligen ska hoppas på att Södertörns högskola fortsätter sin positiva utveckling. Men till skillnad från Mikael Damberg är det min bedömning att forskningspropositionen ger mycket goda förutsättningar för en sådan utveckling på Södertörns högskola.