Fossilfria AP-fonder

Fru talman! Jens Holm har frågat mig om jag anser att förslaget till de ändrade placeringsreglerna för AP-fonderna är i linje med Parisavtalet och svenska miljö- och klimatmål samt om jag tänker verka för att AP-fondernas investeringar lever upp till Parisavtalet och inte bidrar till klimatskadlig verksamhet.

Vidare undrar Jens Holm om jag har för avsikt att i övrigt vidta några åtgärder för att svensk finanssektor i stort ska bli fossilfri.

Ja, jag anser att förslaget till ändrade regler för Första-Fjärde AP-fonden är i linje med Parisavtalet, Agenda 2030 och svenska miljö- och klimatmål då fonderna ska utgå från en gemensam värdegrund som baseras på de internationella konventioner som Sverige har skrivit under. Detta kommer att förstärka och tydliggöra regelverket kring fondernas hållbarhetsarbete. Att fonderna i sin förvaltning ska fästa vikt vid hållbarhet skrivs för första gången in i lagstiftningen och kopplingen till de svenska miljömålen och internationella överenskommelser tydliggörs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min förhoppning är att detta förslag kan bidra till att miljö- och klimatpåverkan från AP-fondernas portföljer minskar och därmed bidra till den omställning till ett fossilfritt samhälle som krävs. AP-fonderna styrs genom lagen om allmänna pensionsfonder, AP-fonder, och regeringen varken kan eller får därmed ha synpunkter på enskilda placerings- eller förvaltningsbeslut som AP-fonderna fattar.

Regeringen tar flera initiativ för att uppnå en fossilfri finanssektor där tillgång till korrekt och jämförbar information är en viktig utgångspunkt. Ett exempel är redovisning av investeringsportföljernas koldioxidavtryck där mått och metoder kan skilja sig åt. Efter att regeringen initierade en dialog med branschen finns numera standarder för redovisning av koldioxidavtryck för svenska fond- och försäkringsbranschen, liksom för AP-fonderna.

Från och med den 1 januari 2018 införs ett lagkrav för svenska investeringsfonder och Ucitsfonder att tillhandahålla information om hur de beaktar hållbarhetsaspekter i sin förvaltning, däribland miljö och klimat. Om en förvaltare inte beaktar hållbarhet måste även detta tydligt anges. Pensionsgruppen har därtill kommit överens om att endast fonder som beaktar hållbarhet i förvaltningen ska ha tillträde till premiepensionens fondtorg, ett förslag som nu är ute på remiss.

Regeringen ska också analysera förslag på hur marknaden för gröna obligationer kan främjas och tillsätta en utredning för att analysera hur ett grönt sparande kan utformas.

Fru talman! Om vi ska förhindra en eskalerande och direkt farlig klimatförändring måste merparten av världens fossila reserver ligga kvar i marken. Därför är det otroligt viktigt var de framtida investeringsflödena går någonstans. Det gäller ifall vi investerar i förnybar energi och i andra verksamheter som ställer om till en hållbar utveckling eller ifall vi fortsätter att satsa en stor del av våra investeringar i det som förvärrar klimatförändringen.

Vid ett seminarium här i Stockholm den 15 maj förra året om klimatfinansiering sa finansmarknadsminister Per Bolund: Om inte finanssektorn gör investeringar som överensstämmer med Parisavtalet och FN:s hållbarhetsmål kommer det att vara omöjligt att uppnå målen. Precis så tror jag också att det är. Vi måste helt enkelt se till att de framtida investeringarna inte göder det som kan föröda vår planet.

När jag och flera andra har studerat var vårt pensionskapital i form av AP-fonderna är placerat visar det sig att en betydande del är placerat i fossil verksamhet. I Greenpeace granskning från i fjol konstaterar man att hela 13 miljarder svenska kronor - 1 300 kronor per svensk - är placerade i 43 av världens 100 värsta utsläppsbolag. Det handlar om bolag som Gazprom, Lukoil, Exxon Mobil, Shell, BP, Chevron, Occidental, tysk kolbrytning och annat.

Så här kan vi inte fortsätta. Våra pensionsfonder är stora fonder, bland världens största kapitalförvaltare. Därför är det glädjande att man enligt artikel 2 i Parisavtalet konstaterar just att finansiella flöden måste vara förenliga med en klimatmässigt hållbar utveckling. Det är vi, politikerna i varje medlemsstat, som ska se till att det blir verklighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ställde en konkret fråga i min interpellation till Per Bolund. Det gällde förslaget till nya placeringsregler för AP-fonderna. Det presenterades i form av en promemoria i juli i fjol. Anser ministern att det förslaget kommer att leda till att vi får hållbarare placeringar och till att fossil verksamhet utesluts?

Finansmarknadsminister Per Bolund svarade att han ansåg att så var fallet. Då undrar jag: När kommer förslaget att läggas fram till riksdagen? Vi pratar ju om en promemoria, inte om en proposition.

Jag undrar också: Hur kan finansmarknadsministern säga att detta är i linje med Parisavtalets krav och andra internationella avtal när Parisavtalet inte ens nämns i promemorian som har dömts ut av miljörörelsen? Det finns inte ett enda konkret förslag om att AP-fonderna måste avinvestera och flytta bort från det fossila.

Jag vill också fråga finansmarknadsministern: Eftersom förslaget ännu inte har lagts fram borde det väl finnas möjligheter att göra en del förbättringar i förslaget?

Fru talman! Jag ska till att börja med ge några korta svar på de konkreta frågor som Jens Holm nu ställer i debatten.

Vi är angelägna om att gå fram med förändringarna av pensionssystemet och AP-fonderna så fort som det bara går. Just nu pågår det en remissomgång, och sedan ska förslaget läggas på riksdagens bord. Det svenska pensionssystemet styrs ju genom Pensionsgruppen som omfattar sex av riksdagens åtta partier. Förslagen är förankrade där, så vi vet att det finns en stabil majoritet för att genomföra dessa förändringar. Det kommer alltså att ske omgående.

Att Paris inte uttryckligen nämns tycker jag inte är något som man behöver hänga upp sig på. Vad vi säger är att internationella konventioner i stort är det som ska vägleda investeringarna. Där är Parisavtalet självklart en otroligt central överenskommelse, men det är inte den enda. Exempelvis finns även Agenda 2030, de globala hållbarhetsmålen, flera överenskommelser och konventioner om mänskliga rättigheter och icke-spridningsavtalet.

Vi hoppas dessutom att ytterligare internationella konventioner kommer att ratificeras av Sverige. Dessa kommer också att styra till exempel AP-fonderna och många andra samhälleliga verksamheter.

Jag håller inte med om att detta förslag har dömts ut av miljörörelsen, vilket Jens Holm lite slentrianmässigt säger. Jag vet att många inom miljörörelsen ser att det här är ett stort steg framåt, vilket det också är. Det här är en stor förändring av hur vi förvaltar svenskt pensionskapital. Det tar ett rejält kliv framåt för att vi ska få detta att gå i linje med de hållbarhetsmål som Sverige har både uttalat här i riksdagen och ställt sig bakom internationellt.

Det här var några klargöranden.

När det gäller de siffror som Jens Holm tar upp kan man diskutera vad som är en betydande del av kapitalet. Det är värt att notera att 13 miljarder låter som en väldigt stor summa. Vi kan vara överens om att 13 miljarder i miljöförstörande verksamhet är för mycket, men det är trots allt en stor nedgång jämfört med hur det var för bara några år sedan. Det motsvarar ungefär 1 procent av det kapital som AP-fonderna omfattar, alltså en hundradel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är klart att vårt slutgiltiga mål är att samhället i stort ska vara fossilfritt, och det gäller även pensionspengarna. Det tror jag att vi är överens om. Då tycker jag att en nedgång från en hög nivå till 1 procent är ett väldigt konkret och tydligt första steg.

Det är också viktigt att komma ihåg att AP-fondernas förmögenhet förvaltas genom många olika metoder. Man har en ganska bred portfölj för att förvalta kapitalet på ett säkert sätt och se till att kapital finns tillgängligt när vi går i pension.

En del av detta handlar om indexförvaltning, det vill säga att man förvaltar enligt globala index. I de globala indexen ingår i dag även fossilbolag, och det är i detta nästan alla de 13 miljarderna ligger. AP-fonderna har alltså inte genom aktiva placeringar valt att lägga pengarna i dessa bolag, utan det beror på att de använder en kostnadseffektiv förvaltningsmodell med indexförvaltning.

Man håller nu på att se över indexförvaltningen, och man gör om och stöper om den internationellt. Både privata och offentliga initiativ gör nu att det börjar komma alternativ med hållbara index i vilka man har en indexförvaltning som också ser till att man inte investerar i fossiltunga företag.

Detta är en process som behöver ta tid, och man behöver utveckla dessa index. Man behöver se till att de finns på marknaden och inte är orimligt kostnadsdrivande. Jag vet att det här är ett arbete som AP-fonderna är mitt inne i och bedriver. Även den lilla rest som finns kvar håller man nu steg för steg på att åtgärda.

I Jens Holms retorik låter det ibland som att det inte händer någonting och att vi står stilla och stampar. Det är viktigt att poängtera att det inte förhåller sig så. Till och med innan den nya lagstiftningen, som kommer att vara ännu striktare och där vi för första gången i lagtext säger att AP-fonderna ska verka för hållbarhet, har faktiskt koldioxidintensiteten i svensk pensionsförvaltning minskat radikalt. Inom Tredje AP-fonden handlar det om ungefär 40 procent bara under den här mandatperioden. Det absoluta fotavtrycket är 25 procents minskning.

En minskning sker alltså redan nu, och den kommer att gå ännu snabbare framöver.

Fru talman! Jag vill bemöta ett antal saker.

Jag tycker inte riktigt om finansmarknadsministerns sätt att bemöta siffran 13 miljarder kronor. Det känns som att ministern trivialiserar siffran lite grann. Det handlar om betydande summor som går till det fossila, och det här var bara ett exempel.

Världsnaturfonden gjorde en liknande granskning av AP-fonderna för ett par år sedan. Då konstaterade man att AP-fonderna har bundet kapital i fossil verksamhet motsvarande tio gånger Sveriges årliga utsläpp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har själv genom riksdagens utredningstjänst försökt granska AP-fondernas placeringar - vilket faktiskt inte är helt lätt om man vill göra en seriös granskning - och jämföra dem med investeringarna i förnybart. Utredningstjänsten konstaterade då att de förnybara placeringarna ofta är så försvinnande små att det är svårt att kvantifiera dem. När det gäller Första-Fjärde AP-fonden läggs långt under 1 procent av det samlade kapitalet i förnybar energi.

Jag vet att det finns en problematik i definitionen om vad som är förnybart och inte. Även fossilbolag kan investera i det förnybara. Men det är fortfarande en försvinnande liten del av den totala investeringsportföljen.

Jag förstår inte hur finansmarknadsministern kan tycka att den promemoria som regeringen och de borgerliga partierna lade fram i somras är i linje med Parisavtalets krav i artikel 2 om finansiella flöden. Då borde promemorian åtminstone ha tagit avstamp i just Parisavtalet. Det görs inte. Parisavtalet nämns inte med ett enda ord i hela den långa texten.

Det finns heller ingen konkret strategi för hur AP-fonderna i dag ska fasa ut sina fossila innehav, utan det står varje fondförvaltare själv fritt att göra en sådan bedömning och fatta sådana beslut. Det här handlar om våra gemensamma medel, och vi skulle kunna sätta ned foten och säga att det fossila ska uteslutas.

Andra länder agerar mycket kraftfullare på området än vad vi i Sverige gör i dag. För bara ett litet tag sedan kom nyheten om att staden New York fasar ut alla sina fossila innehav. Dessutom stämmer man ett antal stora oljebolag. Den norska oljefonden har uppgraderat sin investeringspolicy och har nu också fått ett uppdrag från den norska centralbanken som handlar om att fasa ut det fossila. Intressanta beslut fattas i både Storbritannien och Irland som rör deras pensionspengar och att fasa ut det fossila.

Jag tycker att det känns som att vi i Sverige står och stampar. Du, Per Bolund, Isabella Lövin och ett antal andra ministrar säger bra saker, men konkreta uppdrag till AP-fonderna om att fasa ut det fossila innehavet kommer faktiskt inte. Och det kommer inte att ske genom denna promemoria heller. Gör om och gör rätt!

Fru talman! Det är fantastiskt att Jens Holm kan se in i framtiden genom en spåkula och vet exakt vad som kommer att hända. Han vet redan nu att han har tillräckliga kunskaper för att döma ut hela förslaget.

Vi kan konstatera att det redan i dag sker en förbättring. Sverige ligger inte alls illa till i relation till andra länder, tvärtemot vad Jens Holm försöker låta påskina här. I de granskningar som återkommande görs av branschen sticker Sverige ut som ett land som verkligen har gått före och som fortsätter att gå före.

Ett exempel bland många är något som kallas Asset Owners Disclosure Project. Där rankar man olika privata och publika pensionsfonder och andra investeringsfonder. I studien från 2017 sägs tydligt att Sverige är nummer ett, alltså bäst i världen.

Så här är det med befintlig lagstiftning, och nu tar vi steg för att ytterligare förstärka arbetet kraftfullt för att öka hållbarheten i fondförvaltningen. Vi ska se till att AP-fonderna, precis som alla andra sektorer i samhället, handlar så att vi når de mål som vi har satt upp dels nationellt genom de svenska miljömålen, dels internationellt genom de konventioner Sverige har att följa och som vi har åtagit oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är bekymmersamt när man försöker utmåla oss som någon som står och stampar eller liknande. Om Jens Holm bemödar sig om att titta på investeringar i den norska oljefonden skulle han se att det finns ganska gott om fossila investeringar kvar där.

Det handlar här om förslag som inte ens har klubbats än. Var det landar får vi se. Det är dock tydligt att genom det regelverk och den lagstiftning som vi har i dag är det riksdagen och regeringen som sätter ramarna för AP-fondernas investeringar. Vi styr inte de enskilda investeringarna.

Jag tycker att denna ordning är bra och att vi ska ha det så här. Vi sätter nu betydligt striktare ramar, och vi säger tydligt att vi ska följa de konventioner som Sverige har skrivit under, till exempel Parisavtalet men också många andra.

Om vi väljer en annan väg framåt skulle det medföra två olika problem. Det skulle dels ta väldigt lång tid för att samla en majoritet i Sveriges riksdag som skulle leda till en förändring av ett nytt ramverk och ett nytt regelverk som skulle styra AP-fonderna. Under den tiden skulle ingenting över huvud taget hända. Det vore ett stort misstag, tycker jag. Nu vidtar vi omfattande åtgärder för att förbättra inom det befintliga systemet.

Det skulle dels också ge oss ganska stora problem. Klimatområdet är ett tydligt område, men det är knappast det enda område där vi har en problematisk miljösituation eller hållbarhetssituation överlag. Det finns många andra.

Agenda 2030 omfattar 17 olika mål. Vill Jens Holm att vi ska lagstifta om vart och ett av de här 17 olika målen och reglera exakt vad man får och inte får investera i? Jag tror att det skulle vara ett ganska tidsödande och ineffektivt sätt att styra verksamheter. Jag tror på att sätta tydliga ramar. De konventioner som Sverige har ställt sig bakom, till exempel de 17 målen i Agenda 2030, har våra offentliga förvaltare att se till att vi åtföljer. Det gäller även AP-fonderna. Men sedan ska vi lämna över det konkreta genomförandet till dem som sitter med den dagliga verksamheten och expertisen.

Låt oss inte vackla - målet är extremt tydligt. Och det blir ännu tydligare i det regelverk som vi nu håller på att driva igenom i Sveriges riksdag. Vi förväntar oss att svensk pensionsförvaltning och kapitalförvaltning ser till att de målsättningar som Sverige har ställt sig bakom internationellt följs. Där ingår Parisavtalet och Pariskonventionen. Vi ska ha ett hållbart klimat i framtiden. Det finns ingen tvekan om det över huvud taget. Jag tycker att det är kontraproduktivt om Jens Holm försöker få in en osäkerhet om det här, för tydligheten i den promemoria som vi lägger fram är väldigt stark.

Det pågår hela tiden utvecklingsarbete och förbättringsarbete, även inom AP-fonderna, vilket är någonting som jag välkomnar. Det är viktigt att man försöker påverka genom att divestera, vilket faktiskt AP-fonderna har gjort i ganska stor utsträckning, men även att man försöker påverka inom befintliga bolag, så att man styr de bolag som i dag är fossiltunga mot en förnybar framtid. Det är en viktig uppgift för svenska pensionsförvaltare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tycker att det är fantastiskt med den divesteringsrörelse som bara på några få år har växt fram till en global rörelse och ett av de mest kraftfulla uttryck som finns för att vi på allvar måste ställa om och göra oss av med fossila innehav.

Jag tänker så här, Per Bolund: Varför åker man på internationella toppmöten, antar beslut och antar avtal, såsom Parisavtalet? Jo, hela idén måste ju vara att besluten sedan ska implementeras i varje land. Nu när det står i Parisavtalets artikel 2 att de finansiella flödena ska vara förenliga med en klimatmässigt hållbar utveckling anser jag att det är precis sådana formuleringar som vi ska använda oss av i den politik som vi bedriver.

Tack och lov har ännu inget skarpt förslag kommit till riksdagen, men jag förstår inte hur ni i regeringen och de borgerliga partierna kan ta fram en sådan här promemoria och en sådan här text utan att ens nämna Parisavtalet och utan att ens ta avstamp från artikel 2.1 c, som rör de finansiella flödena. Det hade ju varit det som skulle ha gjort att de här nya reglerna hade blivit skarpa på allvar.

Jag har stort förtroende för våra placerare inom våra AP-fonder, men jag tror också att de är betjänta av tydligare spelregler. Om ni hade gett ett uppdrag till dem att fasa ut det fossila innehavet och ställa om till hållbara placeringar hade de självklart gjort så. Med det här förslaget finns det inget sådant konkret uppdrag, och det beklagar jag.

Fru talman! Jag tycker att man har skäl att se de väldigt stora steg som vi nu tar framåt för att göra det svenska pensionskapitalet mycket mer hållbart. Det är en radikal förändring som nu håller på att ske i Sveriges riksdag och som inte skulle ha skett om vi inte hade haft en stark drivkraft för att hållbarhet ska vara en ledstjärna för hur vi ska förvalta det svenska kapitalet.

Vi tycker att det är självklart att svenska fondförvaltare, precis som alla andra delar av samhället, ska vara en del av lösningen på de hållbarhetsproblem vi har. Därför ska vi nu för första gången skriva in i lag att hållbarhetsmålen ska vara vägledande för AP-fondernas verksamhet. Vi har också skrivit in i beslut som har tagits av riksdagen att hela finansmarknaden ska ha målet att man ska bidra till en hållbar utveckling. Även detta sker för första gången. Den här regeringen har varit extremt pådrivande för att skapa en grönare och mer hållbar finansmarknad, långt mer än någon tidigare regering över huvud taget har varit i närheten av. Det som nu håller på att ske i det privata men också i det offentliga kapitalförvaltandet är något av en revolution.

Vi känner oss extremt trygga med att den hänvisning som vi har till internationella konventioner inte går att missförstå för våra pensionsförvaltare. Alla vet att Parisavtalet är en konvention som Sverige har ställt sig bakom och som ska vara vägledande för våra fondförvaltare, precis som för andra aktörer i vårt samhälle. Dessutom har Första-Fjärde AP-fonden och Sjunde AP-fonden skrivit på det femåriga klimatinitiativet Climate Action 100+, där man just säger att man ska arbeta i linje med Parisavtalet, så den övertygelsen och kunskapen finns redan på plats.

Nu förstärker vi incitamenten ytterligare. Nu tydliggör vi från politiskt håll att vi förväntar oss att våra fondförvaltare ska se till att de avtal och konventioner Sverige skriver under också är vägledande för hur man gör sina investeringar. Jag tycker att Jens Holm borde glädjas åt och välkomna detta, snarare än att ställa sig på barrikaderna och peka på något slags extrem förutfattad mening som skulle vara det bästa möjliga. Låt oss verka för att göra det system vi har så bra som det bara går!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.