Framtiden för inrikesflyget och Bromma flygplats

Interpellationsdebatt 24 september 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 118 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Lars Thomsson har ställt ett antal frågor till mig om tillgängligheten för inrikesflyget och om klimatsmart flyg. Frågorna har ställts mot bakgrund av Swedavia AB:s analys av Bromma flygplats.

Spridningen av det nya coronaviruset och sjukdomen covid-19 har påverkat flygresandet dramatiskt, och flygtrafiken har minskat kraftigt. Redan innan dess såg vi ett minskat flygande. Vi befinner oss i ett läge där framtiden är osäker. Både minskat flygande och covid-19 påverkar flygmarknaden på såväl kort som lång sikt.

Under rådande marknadsförutsättningar har Swedavia AB utifrån bolagets uppdrag och affärsmässiga perspektiv gjort en konsekvensanalys av den fortsatta driften av Bromma flygplats.

Bolaget har presenterat sina slutsatser. Swedavias bedömning är att det under rådande marknadsförutsättningar inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma flygplats vidare. Konsekvenserna av Swedavias bedömning måste nu analyseras.

Vad gäller frågan om regeringens insatser för tillgängligheten för inrikesflyget har åtgärder vidtagits under året. Bland annat har regeringen beslutat om en temporär allmän trafikplikt på ett antal flyglinjer till och från Norrland och Gotland. Riksdagen har även beslutat, i enlighet med regeringens proposition, att ett tillfälligt driftsstöd ska kunna ges till regionala flygplatser under 2020.

Regeringen har också beslutat om åtgärder kring elflyg och biobränsledrivet flyg, vilket Lars Thomsson också frågar om. Regeringen har exempelvis gett Trafikanalys i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag kring elflyg. Trafikverket har också fått i uppdrag att genomföra en förstudie som belyser bland annat i vilken utsträckning den upphandlade flygtrafiken kan bidra till minskad klimatpåverkan. Regeringen avser även att genomföra förslag från den så kallade Biojetutredningen om en reduktionsplikt för flyget, som ska leda till en högre inblandning av biobränslen.

Sammantaget: Konsekvenserna av Swedavias bedömning måste nu analyseras, men Lars Thomsson kan lita på att regeringen genomför åtgärder för både tillgänglighet och minskade utsläpp från flyget.


Anf. 119 Lars Thomsson (C)

Fru talman! Tack för svaret, infrastrukturministern! Att jag ställer frågan om Brommas framtid är för att jag är orolig på riktigt. Jag är orolig för tillgängligheten runt om i Sverige men också för Brommas framtid, eftersom jag ser och hör i debatten att det är så många som inte förstår problemställningen. Därför ska jag ägna några minuter åt att reda ut detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Först måste jag säga att det inte känns seriöst att utreda Bromma mitt under en kris och ta stöd i nedgång och statistik mitt under den djupaste krisen. Det här är en långsiktig infrastrukturfråga som är väldigt väsentlig för landet, och då ska man ta långsiktiga beslut utifrån avväganden på lång sikt och inte på kort sikt i kris.

Att lägga ned Bromma är fel tajmning. Vi behöver hjälpas åt att återstarta landet och landets regioner, och då ska man faktiskt inte lägga ned Bromma, som är navet för det regionala flyget. Bromma är inte primärt en Stockholmsfråga, utan det är en fråga för Sveriges regioner. Det är det som är Brommafrågans fokus.

Brommas fördelar jämfört med Arlanda lyfts nästan aldrig fram. Men som gotlänning som har flugit tätt till Stockholm i snart tio års tid vet jag att det finns ett antal sådana. Den största fördelen är givetvis snabbheten och den totala sträckan mellan flygplatsen och Stockholms city. Det är helt outstanding. Flygplatsen är liten, och det är snabbt in och ut. Vi vet att Bromma ligger 4 kilometer från citykärnan, medan det är 44 kilometer till Arlanda. Det kommer man liksom inte runt, oavsett om man har Arlanda Express.

För Gotlands del har det visat sig på så sätt att 70 procent av vår trafik på årsbasis går mot Bromma, eftersom den flygplatsen är mycket tillgängligare än Arlanda. Därmed bidrar Bromma i praktiken till regionförstoringen. Dessutom är transporterna till och från Bromma betydligt billigare än Arlanda Express, som kostar tre fyra gånger mer.

Vad som också är väsentligt med Brommas existens är att det genom åren har visat sig vara en väldigt viktig faktor för att kunna ha konkurrens i luftrummet. Små bolag har försökt att etablera sig på Arlanda men har svårt att klara konkurrensen med den prissättning som Arlanda har. Man får inte tillgång till gater och avgångstider under peaktid, något som verkligen behövs för att vara attraktiv och locka resenärer på Arlanda. Därför har de små regionalbolagen ofta sökt sig till Bromma, vilket har varit en framgångsfaktor för ett livaktigt inrikesflyg med en god konkurrens. Inom en snar framtid är dessutom Tvärbanan färdigbyggd, vilket innebär att vi får en fast förbindelse till Solna vidare mot Stockholms city.

Avslutningsvis bör tilläggas att man inte löser Arlandas problem genom att lägga ned Bromma. Arlanda har problem att klara internationell konkurrens; det förstår jag också. Men att lägga ned Bromma hjälper inte mot detta.


Anf. 120 Teres Lindberg (S)

Fru talman! Jag tycker att det är intressant att Lars Thomsson har ställt den här interpellationen. Swedavia kom med den här rapporten i förra veckan, och med anledning av det kallade vi i dag till dagens trafikutskott in Swedavias vd Jonas Abrahamsson just för att diskutera frågan. Till detta möte bjöd vi också in näringsutskottet, eftersom ägandefrågan primärt ligger på Näringsdepartementet och näringsministern.

Jag vill ändå återge en del av det som Jonas Abrahamsson sa under vårt möte i dag, eftersom jag tyckte att det var väldigt intressant. Han berättade om den ganska djupgående analys som Swedavia har gjort utifrån hur flygmarknaden ser ut i Sverige i dag på grund av pandemin och hur den kommer att se ut i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Hur detta påverkar resmönstren landade egentligen i tre punkter. För det första ville han lyfta fram digitaliseringen, alltså hur vi på grund av pandemin väldigt snabbt har börjat använda oss av digitala möjligheter för att kommunicera med varandra. Oavsett om vi får fram ett vaccin redan i morgon kommer inte samhället att återställas precis till det som har varit, utan analysen är att det faktum att människor i dag kommunicerar mycket mer digitalt med varandra kommer att påverka framför allt affärsresandet i väldigt stor utsträckning. Det är klart att människor kommer att vilja mötas, träffas och samtala med varandra på riktiga möten, men det kommer att bli mycket färre sådana.

Det andra som han lyfte fram handlade just om vad pandemin och den situation som vi står inför just nu har betytt för hela flygmarknaden, hur det slår ut stora och mindre flygbolag och så vidare. Detta betyder att det kommer att finnas ett minskat utbud. När väl flyget kommer igång i någon form av normalfunktion igen kommer det därför inte alls att vara på samma sätt, utan man kommer att prioritera de mest lönsamma rutterna, vilket helt enkelt bidrar till färre flyg.

Så finns såklart det ekonomiska perspektivet, vilket var det tredje som han lyfte fram, och det handlar om att hur vi än förhåller oss och beter oss kommer pandemin att ha påverkat vårt samhälle väldigt hårt ekonomiskt. Det gäller inte minst privatpersoners ekonomi, vilket också kommer att begränsa vårt resande.

Även i ett längre perspektiv ser Swedavia alltså att de kommer att ha en väldig överkapacitet på alla sina tio flygplatser, dock primärt på flyget i Stockholmsregionen. Utifrån det perspektivet gör de den affärsmässiga analysen att det inte finns någon lönsamhet i detta.

Samtidigt måste vi politiker förhålla oss till vems pengar det är vi faktiskt hanterar. Vi har ju legenden Gustav Möller, som yttrade att "varje förslösad skattekrona är en stöld från folket". Det är ju de som väljer oss och ger oss förtroendet att bära frågorna framåt.

I det perspektivet måste vi också komma ihåg att vi bara i år har tillfört Swedavia över 3 miljarder kronor. I den här kammaren har vi beslutat om detta för att Swedavia ska klara sin verksamhet. Då måste vi verkligen fundera på vilka val vi gör och på vilket sätt. Det kan inte primärt handla om att det är lite bekvämare på den ena flygplatsen för några än för andra.


Anf. 121 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack till Teres Lindberg och Lars Thomsson, som båda i sina inlägg beskriver vilken utmaning vi står inför!

Vi ska komma ihåg att vi redan före pandemin kunde se förändrade resvanor. Här i Sverige pratade vi om flygskam, och som infrastrukturminister märkte jag tydligt den tågboom som gav ett kraftigt ökat tågresande, eftersom man ville välja klimatsmarta resor.

Sedan kom en pandemi som för flygets del innebar att i princip allt flyg stod stilla. Regeringens utgångspunkt var då att ganska snabbt gå in och agera för att säkerställa att vi åtminstone kunde upprätthålla samhällsviktiga transporter.

När kommersiella flygbolag lägger ned sina linjer eftersom de inte är lönsamma, när marknaden inte fungerar, då måste ett starkt samhälle gripa in. Gotland höll på att stå utan flygförbindelser över huvud taget. Därför fattade regeringen ett beslut om allmän trafikplikt. Det innebar att vi säkerställde flygförbindelser för Gotland till fastlandet och för Norrland. I den händelse vi skulle hamna i ett läge där man snabbt behövde transportera sjukvårdspersonal eller sjukvårdsmateriel var det viktigt att säkerställa att det ändå fanns snabba transporter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Det var ett extraordinärt beslut vi fattade, och nu har det från regeringens sida föreslagits en förlängning av den allmänna trafikplikten just för att inte hamna i ett läge där en ökad smittspridning skulle leda till att vi inte klarar grundläggande samhällsviktiga transporter. I vanliga fall är vi vana vid att kommersiella krafter och flyget kan tillgodose, ihop med andra transportaktörer, de behov av transporter som finns i Sverige. Men när pandemin slår till, och inte minst när de ekonomiska förutsättningarna för flygbolagen förändras, då måste ändå samhället garantera och säkerställa att samhällsviktiga transporter är möjliga.

För flygets aktörer har regeringen gått in med kreditgarantier, stöd till infrastrukturen och inte minst stöd till de regionala flygplatserna för att klara brandflyg och räddningsflygsförutsättningar - inte minst under sommaren. Och flygets aktörer säger att det kommer att ta tid innan vi ser en återhämtning. Jag tror att den internationella branschorganisationen har nämnt 2024 för möjlig återstart.

Detta visar på vikten att vi i Sverige måste ha beredskap för att säkerställa samhällsviktiga transporter. Men detta visar också på att det finns ett fönster för den omställning som flyget behöver göra. Både jag och Lars Thomsson gästade Göteborg i går. På Säve flygplats visade man upp motorn till det elflygplan som Heart Aerospace nu bygger. Nu finns möjligheten att säkerställa att rätt investeringar görs så att flyget klarar att bli fossilfritt.

Det råder inget tvivel om att flyget är viktigt för Sverige, men flyget behöver ställa om. Här är regeringen tydlig i Biojetutredningen, med stödet till elektrifieringen och med uppdraget till Trafikanalys att se hur konsekvenserna av en elektrifiering av flyget framöver kan se ut så att rätt infrastruktur finns på plats.

Detta måste vara utgångspunkten för det långsiktiga arbete som Lars Thomsson beskriver, det vill säga att nu titta på hur flyget ska ställa om och vilka infrastrukturella förutsättningar som krävs för att det ska vara möjligt. Då finns också hopp och möjlighet att vi kan få ett flyg som inte bara ökar tillgängligheten utan också klarar klimatkraven. Det måste vara ett grundkrav framöver.


Anf. 122 Lars Thomsson (C)

Fru talman! Jag tackar för svaren från infrastrukturministern och Teres Lindberg.

Det gäller att inte bara titta på läget i dag. Jag blir lite orolig när jag hör Teres Lindberg argumentera stenhårt för att det inte spelar någon roll för tillgängligheten om vi tappar någon minut Arlanda kontra Bromma. Jo, det gör det. Det gäller att se framåt.

Vad händer framåt? Jo, vi kommer inom några få år att ha elflyg. Precis som Tomas Eneroth beskrev besökte vi Heart Aerospaces hangardag i går. Vi vet att inom tre fyra år finns andra elflyg på plats, och det tar nog sex år innan dessa är på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Med en halverad rörlig kostnad per personkilometer för elflyget blir detta regionalflygets återkomst. Det blir tydligt för elflyget; regionalflygets återkomst. Om regionalflyget ska finnas i Stockholmsregionen behövs Bromma. Det är därför jag för denna argumentation. Jag tror att det långsiktigt är fel att lägga ned Bromma. De experter som utredde frågan om elflyget i landet säger att elflyg inte kommer att passa på Arlanda. Det är deras bedömning. Det finns flera skäl till det. Dels är det svårt rent fysiskt att blanda tung trafik och små flygplan, dels kommer det att bli svårt att blanda elflyg som går lite långsammare hastighetsmässigt med de stora flygen. Att lägga in många små flygplan sänker den totala kapaciteten på Arlanda. Det är tydligt. De små elflygplanen kommer att få ogynnsamma gater och avgångstider.

När vi ser framåt är elflyget ett fantastiskt klimatsmart resealternativ. Elflyget kommer att bli regionalflyg. Stora delar av inrikesflyget kommer att använda biojet och bränsleceller. På utrikesflyget blir det biojet, det vill säga vätgas med förbränningsmotorer. För nästa generation utvecklas en stor vinge.

Det kommer att bli mycket flyg framöver, och det kommer att bli avgörande för transportinfrastrukturen i Sverige och i världen.

När vi diskuterar Brommafrågan ska vi se framåt mer än bakåt. Bromma kommer att behövas framåt i tiden. De städer som har både en stor internationell flygplats och en citynära flygplats kommer att stå starka i en konkurrenssituation.

På sikt är det också högst rimligt att renodla Bromma till en elflygplats. Därmed kan man få alla fördelarna i ett. Då kan en större yta öppnas för ny bostadsbebyggelse i och med att man kan krympa influensområdet. Det som gör mig orolig är att ett beslut hastas fram mitt i en kris. Det finns bara en chans att behålla Bromma, och det är nu. Om Bromma läggs ned blir det aldrig mer en flygplats i mindre skala runt Stockholm. Det går aldrig att bygga en ny flygplats igen. Chansen är just nu.


Anf. 123 Teres Lindberg (S)

Fru talman! Jag kan inte låta bli att bemöta flyg- och bostadsfrågan i Stockholm. Jag har ändå en bakgrund som lokalpolitiker i Stockholm - som borgarråd och som sittande i stadsbyggnadsnämnden.

Jag kan tillägga i debatten att det inte är bullret i dag som påverkar byggandet runt Bromma, utan det är inflygningen. Det faktum att plan flyger in gör att bostäderna inte kan byggas på höjden. Det problemet finns inte.

Det som delar av Stockholm vill göra - och numera även Lars Thomssons parti i Stockholm, som i förra veckan sa att Bromma ska läggas ned - är att bygga utmed inflygningen och på flygplatsen. Runt omkring flygplatsen är det redan bebyggt, även om det med dagens byggregler inte skulle vara tillåtet. Jag vill understryka det.

Jag vill också ytterligare påpeka något rörande fördelarna med Arlanda och Bromma. Det är klart att om man åker på icke-peak-tider kan det finnas en fördel att landa på Bromma eftersom det då går att ta sig fortare från Bromma in till Stockholms city. Härifrån till Bromma flygplats är det nio kilometer. Det är klart att det kan gå fortare. Men fortfarande är det inte särskilt mycket snabbare än vad det är att ta sig från Arlanda med Arlanda Express till Stockholms central. Det stora hindret i dag är att infrastrukturen för att föra människor från Arlanda på ett effektivt sätt handlar om andra saker. Det handlar om prisnivåer och en bristande infrastruktur - att det är betydligt dyrare. Det är väl de sakerna vi borde fokusera på. Hur kan vi se till att vi smartare och billigare kan ta oss till och från vår centrala flygplats?


Anf. 124 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Fru talman! Jag tar vid där Teres Lindberg slutade. Det är klokt resonerat i fråga om hur vi bygger ut infrastrukturen så att tillgängligheten i realiteten ökar, inte minst i klimatsmarta resor. Här har vi sedan den förra nationella planen lades fram gjort den största järnvägssatsningen i modern tid, just för att öka tillgängligheten i stora delar av landet, modernisera svensk infrastruktur och se till att det faktiskt blir möjligt att resa utan stora klimatavtryck eller bidra till fossilresande.

Detta måste vara utgångspunkten i den nationella plan vi ska arbeta fram eftersom Sverige behöver ställa om. Det gäller flyget, vilket vi redan talat om. Det gäller vägtransporterna, det gäller sjöfarten och det gäller inte minst att säkerställa att tåget får rätt förutsättningar. Vare sig vi talar om anslutningar till flygplatser eller om andra möjligheter att snabbt ta sig fram inom landet kan byggandet av nya stambanor faktiskt innebära att vi minskar behovet av flygresande just för att kapacitetsstark tågtrafik i stället ger möjlighet till klimatsmarta resor. Här ser vi potentialen, och Centerpartiet är ju ett av de partier som sett förutsättningarna och möjligheterna med nya stambanor och den potential som ligger i att bygga extra kapacitet och därmed flytta över gods- och pendelstågtrafiken till andra delar av järnvägssystemet.

När vi nu tittar på flygandets utveckling - för jag väljer att lyfta upp frågan om enskilda flygplatser till en fråga om vilka vägval vi ska göra - kan jag dela utgångspunkten att vi måste säkerställa god tillgänglighet. I kris gör vi det genom att när marknaden inte fungerar gå in med gemensamma resurser och upphandla flygtrafik, till exempel från Gotland eller för att säkerställa att Norrland har tillgänglighet när det behövs samhällsviktiga transporter.

Men vi måste också se långsiktigt. Vad är vårt uppdrag? Jo, det är att säkerställa att vi klarar klimatkraven och på det sättet upprätthåller bästa möjliga tillgänglighet.

Det är utgångspunkten i de direktiv som regeringen nu gett till Trafikverket för den infrastrukturplanering som vi ska lägga fram, förhoppningsvis till 2022. Då kommer flygets utveckling men naturligtvis också övrig infrastruktur att vara det som sätts i fokus. En sak ska vi vara säkra på: Då kommer det inte i så stor utsträckning att handla om enskilda flygplatser, utan det kommer att handla om hur resandet ska se ut framöver och hur vi ska säkerställa att vi klarar det på ett klimatsmart sätt som minskar de utsläpp vi har. Transportsektorn ska reducera sina utsläpp med 70 procent till 2030, och vi ska bli världens första fossilfria välfärdsland och år 2045 ha nollutsläpp.

Jag är teknikoptimist när jag ser hur flyget nu på allvar vill ställa om med biobränsle och elflyg. Jag är teknikoptimist när jag ser hur fordonsindustrin ställer om med elektrifiering och inte minst uppkoppling och digitalisering av såväl tunga transporter som privatbilar. Nog bör vi klara denna omställning, men då handlar det inte om enskilda objekt utan snarare om riktningen på omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Här har vi ett gemensamt arbete, Centerpartiet tillsammans med regeringspartierna, för att se till att vi inte tvekar i fråga om vilken riktning vi ska ha på transportarbetet framöver. Då tror jag att det finns goda förutsättningar att klara att upprätthålla goda flygförbindelser och samhällsviktigt flyg.


Anf. 125 Lars Thomsson (C)

Fru talman! Ja, vi är nog helt överens om att det som är i fokus är god tillgänglighet. Det är det som gäller - god tillgänglighet.

Man kan konstatera att vi i Centerpartiet är positiva till stambanor. Ja, det löser några enstaka punkters transportbehov. Men motsvarigheten till stambanor runt om i landet på regionnivå är elflyg. Det är regional återstart av elflyg. Då behöver man ha det grundläggande, nämligen en flygplatsinfrastruktur som fungerar och som överlever krisen.

För mig är det tydligt att det som ministern sa i Göteborg i går, nämligen att Sverige ska bli en permanent världsutställning för klimatsmart flyg, vilket jag tycker är en bra inriktning, kräver att vi har flygplatser som fungerar. Jag tror att om Stockholm ska vara med på den resan behöver man en närflygplats som klarar elflyg, och då är Bromma flygplats rätt given.

Jag anser också att det finns ett ansvar för ägarna att skjuta till de medel som behövs under den kris vi nu upplever. Precis så får tyvärr våra fattiga kommuner som driver de 33 regionala flygplatserna göra. Så behöver också staten göra så att vi orkar över krisen, för bortom den behövs Bromma och alla andra regionala flygplatser.


Anf. 126 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Jag tackar Lars Thomsson för att han lyfte upp den viktiga frågan om vilka utmaningar vi ställs inför, inte minst inom flyget.

Jag tror att mitt besked är klart: Den viktigaste utgångspunkten för flyget och för att upprätthålla flygtransporter i Sverige är att flyget klarar omställningen. Vi ska skapa de bästa förutsättningarna för flyget att ställa om med biobränsle och elflyg så att flyget faktiskt kan kvala in bland de transportslag som kommer att överleva när samhället ställer tydliga krav på att vi ska ha ett fossilfritt transportsystem framöver. Vi ser den utvecklingen i Sverige, vilket jag gläds åt. Jag tror att det måste vara utgångspunkten i det arbete vi har inom infrastrukturpolitiken framöver att se till att Transportsverige klarar klimatkraven och att vi kombinerar det med att också upprätthålla god tillgänglighet - inte minst för Lars Thomssons hemmavalkrets Gotland för att säkerställa att man har bra transporter där men också att de är fossilfria.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:14 Framtiden för inrikesflyget och Bromma flygplats

av Lars Thomsson (C)

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Den 14 september kom det överraskande beskedet att Bromma flygplats nu är hotad igen. Swedavia fick på en ägardialog den 23 juni 2020, alltså mitt under pågående flygkris, i ägaruppdrag att göra en konsekvensanalys utifrån bolagets affärsmässiga perspektiv av en förtida stängning av Bromma Stockholm Airport.

Att utreda Brommas vara eller icke vara mitt i coronakrisen känns inte seriöst. Långsiktiga infrastrukturbeslut ska inte grundas på statistik från tillfälliga kriser. Infrastrukturbeslut måste grundas på långsiktiga avväganden och behov, inte kortsiktiga kriser.

Bromma är främst avgörande för att regionerna runt om i landet ska ha god tillgänglighet till huvudstaden. Den fungerar i praktiken som ett nav för inrikestrafiken. Därför är Brommas framtid främst en fråga för alla regioners framtida transportmöjligheter i Sverige, inte en snäv Stockholmsfråga.

Det unika med Bromma flygplats jämfört med Arlanda är närheten till Stockholms city. Närheten ger en snabbhet och sparar ca en timme per dag tur och retur jämfört med Arlandaalternativet. Dessutom är flygbussen till Bromma radikalt mycket billigare än Arlanda Express. Sammantaget gör det Bromma i många fall överlägset som resväg för pendlare och affärsresenärer. Därför har Bromma en avgörande roll även framöver för att regionerna runt om i Sverige ska kunna samspela med den expansiva Stockholmsregionen. 

För Gotlands del är Bromma en avgörande flygplats. Denna citynära flygplats står för ca 70 procent av trafiken till Visby sedan länge. Två flygplatser i Stockholm är dessutom helt avgörande för att upprätthålla en konkurrens i flygtrafiken till ön. För Gotland liksom för Norrland kommer alltid flygtrafiken att vara det snabba resealternativet eftersom tåg aldrig kommer att kunna vara ett alternativ. 

Att lägga ned Bromma som är navet för inrikestrafiken några år innan elflyget och biobränslen är på plats tycker jag är huvudlöst. Den klimatsmarta flygtrafiken är snart här, och mycket pekar på att den kommer att vara en väldigt viktig del av landets transportinfrastruktur framöver. Elflygets unika egenskaper kan mycket väl leda till regionalflygets återkomst eftersom den rörliga driftsekonomin möjliggör för mindre flygplan och flyglinjer. Dessutom är flygplan drivna med elektricitet väsentligt tystare, och därför minskar bullerpåverkan på till exempel Brommaområdet högst radikalt.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

  1. Vad avser ministern att göra för att upprätthålla en god, snabb och prisvärd tillgänglighet med inrikesflyget för landets regioner till Stockholmsregionen även framöver? 
  2. Hur avser ministern att agera för att bana väg för det klimatsmarta elflyget och det biobränsledrivna inrikesflyget i Stockholmsregionen?