hästsporten som folkrörelse
Protokoll från debatten
Anföranden: 4
Anf. 121 Birgitta Sellén (C)
Anf. 127 Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 128 Birgitta Sellén (C)
Anf. 130 Ann-Christin Nykvist (S)
den 18 november
Interpellation 2003/04:120
av Birgitta Sellén (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om hästsporten som folkrörelseSvensk trav- och ridsport är en mycket stor folkrörelse och även en viktig näring. Över 500 000 personer är i dag hästägare. Många ungdomar ägnar sig åt sporten. Inom travet finns ca 16 000 aktiva ungdomar och inom ridsporten närmare 40 000 ungdomar under 25 år. För många ungdomar, varav de flesta är flickor, har hästen stor betydelse för deras livskvalitet.
Det är förvånande att regeringen inte tar den stora hästnäringen på större allvar. Enbart trav-, galopp- och ridhästarna, ca 225 000, är i dag svenskt jordbruks fjärde största inkomstkälla.
Vi kan också se ett starkt växande intresse för islandshästar. Det är många jordbrukare/småföretagare som startar ridskolor där man har islandshästar i sina ridskolor. Till dessa ridskolor kommer traktens ridintresserade personer, men det har också blivit en viktig del inom upplevelseturismen. Det innebär att hästen är ett djur som får en större och större marknad i landet. Dessvärre jämställs inte hästen med andra betande djur i landet, vilket är mycket orättvist.
För att näringen och sporten ska kunna utvecklas så krävs att de ekonomiska villkoren för näringsidkarna förbättras. Det handlar om att ge lika villkor för småföretagarna, enklare regler, lika villkor i skattelagstiftningen och i de sociala trygghetssystemen.
För det öppna landskapet har hästen blivit betydelsefull som bland annat betande djur, men också för att foder ska bärgas. Det är många hundratusen hektar mark som hålls öppna genom att antalet hästar har ökat i landet. Det öppna landskapet är livsviktigt för landsbygdens framtid. Med ett kraftigt minskat antal nötkreatur har hästen fått en alltmer avgörande betydelse för att upprätthålla ett öppet landskap. Därför är det inte mer än rättvist att hästen klassas lika som andra djurenheter (kor, får, getter) när det gäller rätten till ersättning för att hålla landskapet öppet.
En annan orättvisa är när en företagare ska bygga ut sitt stall. Om man ska bygga ut en ladugård för kor behöver man inte bygglov, men för att bygga ut sitt stall så måste man ansöka om bygglov. Regeringen bör därför föreslå bättre villkor för hästen inom det svenska jordbruket.
Hästsportens betydelse för arbetstillfällen, för att utveckla landsbygden samt för en bra miljö kan inte nog betonas. Det är en kultur som måste finnas kvar och ges förutsättningar för att utvecklas. Hästsporten skapar fritidssysselsättning och lockar turister. Det är också positivt för många sjukskrivna som kan rehabiliteras genom att rida på hästar.
Min fråga till jordbruksministern är därför:
Vilka åtgärder avser jordbruksministern att vidta för att skapa förutsättningar för att hästnäringen kan likställas med annan jordbruksnäring?