Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
- Hoppa till i videospelarenMartin Andreasson (Fp)
- Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
- Hoppa till i videospelarenMartin Andreasson (Fp)
- Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
- Hoppa till i videospelarenMartin Andreasson (Fp)
- Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 208 Morgan Johansson (S)
Anf. 209 Martin Andreasson (Fp)
Anf. 210 Morgan Johansson (S)
Anf. 211 Martin Andreasson (Fp)
Anf. 212 Morgan Johansson (S)
Anf. 213 Martin Andreasson (Fp)
Anf. 214 Morgan Johansson (S)
Interpellation 2005/06:469 av Martin Andreasson (fp) till statsrådet Morgan Johansson (s)
Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation
Diskriminering, osynliggörande och utanförskap är samhällsproblem som inte bara handlar om individers lika rättigheter och möjligheter i samhället. Det finns också starka kopplingar mellan individens hälsosituation och utsatthet för diskriminering.
Statens folkhälsoinstitutet har för en tid sedan presenterat rapporten Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation, som är en återrapportering av ett regeringsuppdrag att undersöka och analysera hälsosituationen bland HBT-personer. Som ett led i genomförandet av uppdraget utgörde FHI två undersökningar, en nationell folkhälsoenkät till 64 000 slumpvis valda personer i befolkningen (varav ca 40 000 svarade) samt en webbenkät specifikt riktad till HBT-personer (där ca 3 400 personer svarade). Därutöver gjordes ett antal studier och rapporteringar kring speciella frågor, såsom homo- och bisexuella ungdomars psykiska hälsa, hälsa hos äldre homo- och bisexuella samt frågor kring intersexualism.
Folkhälsoinstitutets rapport visar på oroväckande skillnader i hälsoläget mellan HBT-personer och befolkningen i övrigt. Exempelvis är den psykiska ohälsan betydligt mer utbredd bland homo- och bisexuella än i den övriga befolkningen. Psykisk ohälsa i form av nedsatt psykiskt välbefinnande var dubbelt så vanligt bland homo- och bisexuella som i övriga befolkningen. Psykisk ohälsa mätt som svåra besvär av ängslan, oro eller ångest visade sig dessutom vara betydligt vanligare bland homo- och bisexuella. Självmordsförsök var dubbelt så vanliga bland homo- eller bisexuella jämfört med heterosexuella.
Det finns också en påtaglig genusdimension som visar sig bland annat i folkhälsoenkätens uppgifter om individers allmänna hälsotillstånd. Medan det var lika vanligt hos homo- och bisexuella män som hos heterosexuella män att ha ett bra allmäntillstånd var det märkbart färre homo- och bisexuella kvinnor som hade bra allmäntillstånd jämfört med heterosexuella kvinnor. Andelen som uppger svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var betydligt högre bland homo- och bisexuella kvinnor än bland homo- och bisexuella män.
Likaså finns det en stor skillnad mellan hälsoläget i olika åldersgrupper. Särskilt oroväckande är den utsatta situation som många unga HBT-personer befinner sig i. Av homo- eller bisexuella ungdomar i åldrarna 16@29 år uppgav i folkhälsoenkäten 47 % av männen och 53 % av kvinnorna att de någon gång övervägt att ta sitt eget liv.
Särskilt oroande är resultaten vad gäller transpersoner. Av de svarande i webbenkäten hade 21 % av transpersonerna någon gång försökt att ta sitt liv. Andelen personer som försökt begå självmord var högre bland unga transpersoner än bland äldre. Bland unga transpersoner i åldrarna 16@29 år uppgav 31 % i webbenkäten en riskkonsumtion av alkohol. Svaren i webbenkäten tyder också på att det är vanligare bland transpersoner än bland homosexuella att uppleva sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt.
Även vad gäller till exempel utsattheten för våld och rädslan för överfall, rån eller annat ofredande visar FHI:s rapport på att HBT-personer har en betydligt sämre situation än befolkningen i allmänhet, något som styrker tidigare forskning.
Folkhälsoinstitutet redovisar i sin rapport ett antal slutsatser och konkreta förslag för hur arbetet för att förbättra HBT-personers hälsosituation kan drivas vidare. Uppgiften vilar tungt på regeringen när det gäller att vidta de åtgärder som krävs inom den statliga sektorn.
Jag vill därför ställa följande frågor:
Vilka konkreta slutsatser drar statsrådet av innehållet i Folkhälsoinstitutets rapport, och när kommer han att vidta åtgärder med anledning av rapporten för att HBT-personers hälsosituation ska kunna förbättras?
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta, och när, för att särskilt uppmärksamma genusaspekten på hälsosituationen bland HBT-personer?
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta, och när, för att särskilt uppmärksamma hälsosituationen bland transpersoner i allmänhet samt bland unga HBT-personer?