Januariöverenskommelsens del om a-kassan

Fru talman! Mats Green har frågat mig om jag kommer att fullfölja januariöverenskommelsen i den del som avser a-kassan.

Jag vill med anledning av Mats Greens fråga framföra följande. En välfungerande arbetslöshetsförsäkring är viktig både för den enskilde och för samhället i stort. Arbetslöshetsförsäkringen har en roll att spela för strukturomvandling och för att svensk ekonomi ska kunna vara öppen och dynamisk. Arbetslöshetsförsäkringen ger också ekonomisk trygghet till den som förlorar arbetet och behöver ställa om mellan jobb.

Arbetslöshetsförsäkringen behöver bli bättre anpassad efter dagens arbetsmarknad. Regeringen beslutade därför i början av 2018 om kommittédirektiv om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster, med syftet att utforma en ny och effektivare arbetslöshetsförsäkring.

I juni 2019 gavs utredningen därtill i uppdrag att särskilt analysera och föreslå hur arbetslöshetsersättningen kan trappas ned tydligt i takt med arbetslöshetens längd. Uppdraget är i enlighet med den överenskommelse om a-kassan som Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna enats om i januariavtalet. Utredningen överlämnade i början av sommaren sitt betänkande till regeringen, och betänkandet är nu föremål för remittering.

Regeringen tar ansvar för arbetslöshetsförsäkringen. Under våren har regeringen tagit initiativ till flera tillfälliga åtgärder och tillfälligt höjda dagpenningnivåer inom arbetslöshetsförsäkringen föranledda av coronavirusets effekter på arbetsmarknaden. Även dessa är ett resultat av en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Det som lämnades här nu var kanske svar på någons fråga men inte riktigt på min fråga, om jag ska vara lite krass.

Fru talman! Vi kan konstatera att januariöverenskommelsens partier, det vill säga Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, nu konsekvent försvagar arbetslinjen - i synnerhet nu när den behövs kanske mer än nästan någonsin tidigare om vi ska klara välfärden och om vi ska klara vården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Budgetutspelet i förra veckan om skatterna var det senaste exemplet på just detta, trots löftena om motsatsen i januariöverenskommelsen vad gäller upprätthållandet av arbetslinjen.

Jag citerar ur januariöverenskommelsen, punkt 19: "Arbetslinjen värnas. Arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras i linje med en flexicuritymodell och öppnas för fler som arbetat, baseras på inkomster och trappas ned samt fasas ut i takt med arbetslöshetens längd." Så lyder alltså punkt 19 i januariöverenskommelsen med Centerpartiet och Liberalerna och själva förutsättningen för att Socialdemokraterna och Miljöpartiet kunde sitta kvar i regeringsställning under innevarande mandatperiod.

Mot bakgrund, fru talman, av den uttalade ambitionen från såväl socialdemokratiska som miljöpartistiska företrädare att man ämnar bryta denna del av januariöverenskommelsen har jag ställt frågan till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark om regeringen tänker fullfölja januariöverenskommelsen i denna del.

I sitt svar hänvisar ministern till den utredning om arbetslöshetsersättningen som presenterade sitt slutbetänkande i juni i år och som fått i deluppdrag att titta på och ge förslag till hur punkt 19 i januariöverenskommelsen kan genomföras. Problemet är bara, fru talman, att en utredning är en sak och ett regeringsförslag något helt annat. Detta ser vi inte minst när det gäller LAS-utredningen, som presenterades någon vecka innan. Socialdemokraterna, med statsministern i spetsen, klargjorde då att man inte tänker genomföra den i dess helhet.

Jag tvingas nu alltså återupprepa min enkla fråga, som dessutom enkelt kan besvaras med ett ja eller ett nej: Kommer regeringen att genomföra punkt 19 i januariöverenskommelsen, ja eller nej?

Fru talman! Jag ska ge dig ett kort och tydligt svar, Mats Green: Ja, vi kommer att fullfölja januariavtalet när det gäller a-kassan. Jag vill också förtydliga något som för oss socialdemokrater är självklart: Arbetslinjen står inte i motsats till trygghet för löntagare, snarare tvärtom - de går hand i hand.

Jag skulle också vilja påminna Mats Green om att det första ni moderater gjorde när ni kom till makten 2006 var att ge er på a-kassan. Ni chockhöjde avgifterna till a-kassan och såg till att försämra villkoren, och ni gjorde det blixtsnabbt. Två veckor var den tid remissinstanserna hade på sig att ge synpunkter på era förslag. Så bråttom hade ni att nedmontera akassan. Jag kommer ihåg detta väl, för jag var en av tusentals som stod på Mynttorget här utanför riksdagen och protesterade mot er politik.

Vad hände sedan då? Vilka blev konsekvenserna? Jo, 400 000 personer valde att lämna a-kassan, och vi vet alla vad som hände året därpå, 2008: Vi fick en finanskris. Jag var då ordförande för fackförbundet SKTF, numera Vision, och mötte människor som hade blivit av med sitt arbete men som också, på grund av den politik ni då förde, stod utan ersättning från akassan eftersom de inte längre var med i a-kassan. En sådan situation ska vi inte uppleva igen.

Därför är jag som socialdemokrat och tidigare facklig ledare otroligt stolt över de tillfälliga förstärkningar vi har gjort i a-kassan under coronapandemin. Vi har sett till att fler omfattas av den ekonomiska trygghet som a-kassan ger, ändrat i villkoren och höjt ersättningarna. Detta är otroligt viktigt i den tid vi nu lever i på svensk arbetsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessutom kan jag berätta att antalet medlemmar i a-kassorna mellan mars och juli har ökat med 237 000. Så lång tid tog det, Mats Green, innan vi kunde reparera det ingrepp ni gjorde i a-kassan under er tid vid regeringsmakten.

Dessa tillfälliga förstärkningar gör skillnad för människor. De gör att man kan behålla sitt radhus under en kortare tid av arbetslöshet. De gör att man kan köpa de där fotbollsskorna till barnen. Det är alltså otroligt viktiga insatser och förstärkningar vi har gjort.

Detta handlar dock också om att vi inte bara vänder oss till den enskilda individen; detta är också smart politik för vårt samhälle. En stark a-kassa upprätthåller köpkraften i ekonomin, och det gör att vi inte löper samma risk att förstärka lågkonjunkturen.

Min och regeringens uppfattning är att när arbetsmarknaden förändras måste trygghetssystemen hänga med. Det krävs långsiktiga förändringar, inte bara tillfälliga lösningar, för att fler ska omfattas. Jag menar att arbetslöshetsförsäkringen mycket bättre måste anpassas till den arbetsmarknad vi har i dag, för egenföretagare, för dem som är kombinatörer och för dem som har tillfälliga jobb. Vi måste bredda a-kassan så att också de omfattas av tryggheten. Det var därför vi tillsatte utredningen 2018.

Jag är glad att vi genom januariavtalet är överens med Centern och Liberalerna om behovet av att utveckla a-kassan. Tillsammans kommer vi att ta ansvar för att a-kassan blir den omställningsförsäkring som den behöver vara på en snabbt föränderlig arbetsmarknad.

Men den stora frågan är: Vad vill Moderaterna egentligen? Jag tycker att det skulle vara väldigt intressant att höra Mats Green utveckla vad Moderaterna vill med a-kassan. Jag tror att väljarna är intresserade. Jag tror också att de 3,9 miljoner människor som i dag är medlemmar i a-kassan är intresserade av att höra vad ni, om ni fick möjlighet, skulle göra med akassan.

Fru talman! Utsläppen i Sverige ökar. Miljöpartiet säger att klimatet inte kan vänta. Ändå väljer regeringen att gå fram med en fördubbling av Klimatklivet, som gång på gång dömts ut som ineffektivt och dyrt av experter.

Våra gemensamma resurser är begränsade, och tiden är knapp om vi ska hinna minska utsläppen tillräckligt mycket för att hålla uppvärmningen under två grader i enlighet med Parisavtalet. Moderaternas utgångspunkt är därför att klimatpolitiken ska se till att utsläppen minskar så mycket som möjligt per satsad krona. Sveriges budget är inte oändlig. Därför är varje krona en prioritering. Precis som andra politikområden måste klimatpolitiken vara effektiv och ge resultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till miljö- och klimatministern är därför om hon anser att Sverige har råd att slösa miljarder på ineffektiva projekt och varför hon vill fördubbla kostnaden för Klimatklivet.

Fru talman! Tack, Louise Meijer, för frågan om kostnadseffektivitet!

Jag vill börja med att ställa frågan vilka experter som gång på gång dömt ut Klimatklivet. Vi gör en kontinuerlig utvärdering av Klimatklivet. Enligt Naturvårdsverket, vår ansvariga myndighet, kommer alla de tusentals insatser som görs över hela Sverige att leda till väsentliga utsläppsminskningar.

När det handlar om effektivitet är alla experter eniga om en sak: att koldioxidskatten är det mest effektiva instrument som finns i klimatpolitiken, det vill säga bensinskatten.

I dag annonserade ni moderater att ni vill sänka bensinskatten med en krona per liter från och med nästa år. Då vill jag fråga Louise Meijer: Hur stor är den satsningen i miljarder i nästa års budget? Är det effektiv klimatpolitik?

Fru talman! Frågestunden är ett demokratiskt instrument för att vi ska kunna ställa frågor till ministrarna. Men jag upplevde inte riktigt att jag fick svar från miljö- och klimatminister Isabella Lövin. Hon frågar mig vilka det är som har dömt ut Klimatklivet. Det är bland annat Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet, så jag antar att miljö- och klimatministern har koll på detta.

Jag måste ändå ställa frågan: Har vi råd att lägga 2 miljarder på en ineffektiv reform?

Fru talman! Vi måste ställa om hela samhället. Då handlar det om att göra stora, grundläggande investeringar i att styra om till elektrifiering, satsa på att göra biogas av avfall, effektivisera industrier och låta bostadsrättsföreningarna vara med i omställningen. Det är precis det här som pengarna till Klimatklivet går till.

Den mest effektiva åtgärden, återigen, om man vill minska utsläppen på kort sikt är att höja koldioxidskatten. Det är alla våra experter överens om.