Kabinettsekreterarens besök i Moskva

Herr talman! Karin Enström har frågat mig vilka frågor kabinettssekreterare Annika Söder kommer att ta upp under sitt besök i Moskva och vilka budskap regeringen vill förmedla.

Låt mig börja med att åter slå fast att Sveriges politik avseende Rysslands agerande mot Ukraina ligger fast. Rysslands olagliga annektering av Krim och Sevastopol och den ryska militära aggressionen i östra Ukraina strider mot folkrätten. Sverige förblir en stark och tydlig röst till stöd för Ukraina och för den sanktionspolitik i förhållande till Ryssland som vi har enats om inom EU.

Vidare är den politiska utvecklingen i Ryssland mycket oroande, och det ligger i Sveriges och övriga Europas intresse att öka förutsättningarna för Ryssland att utvecklas till ett mer öppet och demokratiskt samhälle.

Liksom den förra regeringen anser jag att vi bör upprätthålla en dialog med Ryssland för att framföra våra ståndpunkter, gå i genmäle mot ryska ståndpunkter samt diskutera frågor på den internationella dagordningen. Vi ska upprätthålla ett samtal, om sådant som oroar oss såväl som om sådant som förenar två länder som trots utvecklingen ändå förblir grannar.

För det fall kabinettssekreteraren reser till Moskva ska resan ses som en fortsättning på de regelbundna samtal som Sverige för med Ryssland sedan många år, på olika nivåer och i olika forum. Vid varje möte med ryska företrädare kommer den svenska synen på Rysslands aggression mot Ukraina att framföras. Lika självklart är det att framföra svensk kritik mot den ryska repressiva lagstiftning som begränsar civilsamhället, den alltmer kringskurna mediefriheten och förtrycket av oppositionen i Ryssland.

Herr talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Jag tycker att svaret på ett bra sätt bekräftar att regeringen håller fast vid den svenska linjen gentemot Ryssland, att man är tydlig och att man också håller fast vid det starka stöd som vi ger till Ukraina. Det är väldigt bra.

Jag välkomnar också att det på Europeiska rådets möte i går, där den svenske statsministern var på plats, fanns en enighet om att sanktionerna ska förlängas. Nu hoppas jag - och jag vill gärna passa på att fråga utrikesministern om detta också - att man planerar för nästa steg om Ryssland inte implementerar den andra Minsköverenskommelsen.

När jag ställde min fråga var det i ljuset av den interpellationsdebatt som föregick den här. Frågan var hur vi på bästa sätt kan upprätthålla en relation just för att kunna föra fram kritik och för att på sikt verka för att vi, som utrikesministern säger i svaret, får en mer positiv utveckling i Ryssland. Det jag ville fråga om handlade både om det samtal som kabinettssekreteraren hade med den ryske ambassadören och om den förestående resan. Hur kan man upprätthålla relationerna samtidigt som man är kritisk? Det är egentligen detta som hela frågan handlar om.

Den andra frågan, som också var uppe i den föregående interpellationsdebatten, är väldigt viktig, och den måste man kunna få ställa utan att framstå som någon som vill så split här hemma. Det handlar om den risk som kan finnas. Det får inte felaktigt - eller rättmätigt kanske, men vi utgår från att det är felaktigt här - uppfattas som att Sverige i sina beslut skulle låta sig påverkas. Det handlar om information och dialog. Det får inte finnas någon misstanke, och det är detta som har väckt frågan och debatten. Därför är det bra att utrikesministern är tydlig, och det har vi också sett i hur både utrikesministern och statsministern har agerat i utrikesrådet och i Europeiska rådet.

Skulle utrikesministern vilja kommentera detta? Då kan man känna sig lite tryggare.

Herr talman! Jag hoppas verkligen att jag kan fortsätta lugna alla här närvarande ledamöter och alla andra. De reaktioner som har kommit från olika håll visar också att vi står upp för vad vi tycker.

Låt mig bara säga några ord om hur Sverige ser på just högnivåkontakter med Ryssland. Något besöksutbyte på ministernivå är inte aktuellt. Samtidigt har vi ett intresse av att Ryssland blir ett öppnare och mer demokratiskt sinnat grannland. Det tror vi gynnas av att vi har en sådan här rak och öppen dialog mellan våra länder.

Från regeringens sida anser vi att vi ska framföra våra ståndpunkter till Ryssland, gå i genmäle när det behövs och också diskutera frågor som finns på den internationella dagordningen.

Det är självklart att inget besöksutbyte ska ske utan att vi framför våra synpunkter på den ryska aggressionen, kritiken mot den lagstiftning som har inneburit att Nordiska ministerrådet är klassat som utländsk agent, den alltmer kringskurna mediefriheten och yttrandefriheten och förtrycket av oppositionen i Ryssland.

Vi har löpande kontakter på tjänstemannanivå med ryska företrädare. Då diskuterar vi till exempel svenska företags intressen i Ryssland. Sedan försöker vi samarbeta i olika regionala forum i närområdet. Det kan gälla Östersjöstaternas råd, Arktiska rådet och Barentsrådet, där Ryssland har ett intresse av att medverka. Vi försöker förstås också i FN, Europarådet och OSSE vara aktiva för att framföra budskapet och bemöta ryska argument.

Det är viktigt att i internationella organisationer ställa Ryssland till svars för dess handlingar. Svenska företrädare har också kontakt med sina ryska kontakter, oppositionella, journalister eller civilsamhället.

Vi planerar just nu för nästa steg, för att anknyta till Karin Enströms konkreta fråga om läget just nu och efter toppmötet. Vi har konsekvent insisterat på att det är bra att vi är förberedda. Vad som sker är beroende av hur Ryssland agerar - om man lever upp till Minsköverenskommelsen eller inte. Då är det viktigt att ha planer färdiga så att vi kan agera snabbt och kraftfullt.

Herr talman! Tack, utrikesministern, för beskrivningen av hur högnivåutbytet med Ryssland ser ut och delar av den dialogen. Jag har också ställt frågan: Planeras det nu något besök av kabinettssekreteraren i närtid - finns det några konkreta planer? Det kan ju vara ett bra tillfälle att föra fram våra budskap när det gäller hur Ryssland agerar i östra Ukraina och på Krim men också om det som utrikesministern beskrev i sitt svar om den oroande utvecklingen inne i Ryssland, där det i princip är omöjligt att göra en annan röst hörd än det som är regimens eller regeringen Putins besked. Hur kan man framföra sådan kritik på bästa sätt?

De kontakter som finns - och dem har utrikesministern redovisat - ska vara raka. Då förutsätter jag att det handlar både om hur Ryssland agerar utrikespolitiskt och om hur man hanterar situationen inne i Ryssland med den negativa utveckling som vi har sett.

Finns det några bestämda planer? Jag tror också att relationen behöver upprätthållas, och det är en svår balans. Också andra händelser under den senaste tiden har visat att det är en balansgång att kunna vara tydlig och samtidigt upprätthålla en relation.

Men jag kommer åter till min andra fråga, som handlar just om bara risken eller bara tanken eller bara misstanken. Det är negativt i sig om det på något sätt skulle kunna uppfattas som att Sverige i sina ställningstaganden och i sina beslut skulle låta sig påverkas, i form av hot eller påtryckningar eller kanske i mer subversiva former.

Vi hörde Säpo. Säpos årliga rapport presenterades i går. Där kan man konstatera att den ryska underrättelseverksamheten här i Sverige har ökat och att den nu är på en väldigt hög och utstuderad nivå.

Har utrikesministern några kommentarer kring ett eventuellt planerat besök, kring risken för eller bara misstanken om att man ska låta sig påverkas och kring synen på verksamhet som är av underrättelsekaraktär här i Sverige?

Herr talman! Karin Enström! Vi brukar inte, och jag kommer inte heller att göra det, i detalj redogöra för hur statssekreteraren eller kabinettssekreteraren reser. Det måste faktiskt vara ett sådant förtroende för hur vi arbetar. Det viktiga är ju vad det är för budskap vi framför om vad det är som är vår hållning. Det hoppas jag att jag nu har gjort alldeles tydligt.

Vi önskar ett samfällt agerande och en samfälld hållning från EU-ländernas sida, för då blir vi starkare. Det har ju varit rekommendationen att det inte ska ske några högnivåbesök på ministernivå, till exempel, och det är väl lite olika hur länderna reagerar och vilken policy de har.

På statssekreterarnivå finns det ett regelbundet utbyte, som vi förstår det, mellan flera EU-länder och Ryssland. De kontakterna sker eftersom vi också har ett intresse av att kunna upprätthålla den öppna och tydliga dialogen. Detta kommer vi att fortsätta att göra.

Jag hoppas att det tydligt har framgått att vi motsätter oss varje försök från rysk sida, vare sig det är öppet eller dolt, att påverka vår säkerhets- och utrikespolitik eller vår övningsverksamhet. Det redogjorde jag för i det förra interpellationssvaret också, och det här talar vi om när vi ses i både EU-nämnden och utrikesutskottet.

Jag hoppas härmed att vi har klargjort detta, för det är handlingarna som räknas. Det handlar om hur vi framför vår hållning och sedan om vad vi gör i praktisk handling. Där har vi bevisat att vi är lojala också med EU-politiken, och inte bara det: Vi är en mycket aktiv medlem i EU, som ofta lägger fram förslag när det gäller hur vi ska stötta och stärka Ukrainas ställning och också hur vi ska agera gentemot Ryssland, inte minst när det gäller sanktionspolitiken. Vi har varit konsekventa och tänker fortsätta att vara det.

Herr talman! Nej, jag hade inte förväntat mig detaljer och något exakt datum för när kabinettssekreteraren ska resa. Men det är naturligtvis intressant och viktigt att veta om och när en sådan här resa planeras. Det är bra att känna till. Jag behöver ingen redogörelse i detalj, men det är intressant och viktigt att veta om en resa planeras i närtid.

Jag säger det igen. Det är bra att regeringen bekräftar att den här linjen hålls inom ramen för agerandet i EU, där det är oerhört viktigt att hålla trycket uppe och att inte förlora enigheten. Så fort det börjar spricka i kanten eller börjar krackelera är risken stor för att man börjar spela ut olika länder mot varandra.

Det är då samma sak här. Det är en balansgång att komma vidare. Med tanke på resultatet från gårdagens europeiska råd tycker jag att vi är på rätt väg. Jag välkomnar också att regeringen i EU driver just det här med att man ska förbereda för nästa steg.

Jag hoppas ändå att vi gemensamt kan vara medvetna om risken för att det uppfattas som att man skulle låta sig påverkas. Det måste man ha med sig i all sin kommunikation. Det är snarare ett medskick.

Herr talman! Tack, Karin Enström, för det stödet och den uppbackningen! Nu hoppas jag att jag har hjälp av oppositionspartierna med att förklara att det inte sker någon sådan påverkan. Vi låter inte något annat land påverka vare sig hur vi utformar övningsverksamhet eller hur vi agerar när det gäller vår utrikes- och säkerhetspolitik.

Vi håller ihop, och vi gör det genom att vi regelbundet redovisar våra positioner, vår ställning och vår sakpolitik gentemot oppositionspartierna i riksdagen. Vi kommer till både EU-nämnd och utrikesutskott och redovisar det, hur vi rent faktiskt framför våra åsikter, vilken position vi har och hur vi röstar, när det är nödvändigt, i EU. Det är där politiken formas, och det är där vi har vår viktigaste bas.

Det handlar om att hålla ihop EU-länderna och att se till att vi är konsekventa.

Överläggningen var härmed avslutad.