Körkortskrav vid brister i synfältet

Interpellationsdebatt 6 mars 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 44 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Staffan Danielsson har frågat mig om jag är beredd att låta belysa frågan om Sveriges körkortsregler för dem med viss brist i sitt synfält i jämförelse med dem som gäller i Norge och i övriga nordiska länder och EU-länder.

Jag har stor förståelse för att den som får sitt körkort indraget kan känna frustration, särskilt när det påverkar ens yrkesliv. Om det dessutom upplevs som att kraven är orättvisa i jämförelse med andra länder, eller till och med orimliga i förhållande till vad de ska mäta, blir frustrationen givetvis ännu större.

Vi måste dock komma ihåg att den enskilde medborgarens behov av tillgänglighet och rörlighet måste balanseras mot trafiksäkerheten för föraren, passagerare och medtrafikanter. Det är utifrån denna avvägning som de trafikmedicinska kraven är utformade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Alla som har ett körkort utfärdat inom EU ska uppfylla de minimikrav på det medicinska området som följer av EU:s körkortsdirektiv. Medlemsstaterna ska införa kraven i nationell lagstiftning, och införandet kan - som Staffan Danielsson också framhåller - variera mellan medlemsstaterna.

I Sverige är Transportstyrelsen den myndighet som i detalj föreskriver de trafikmedicinska kraven. Staffan Danielsson ifrågasätter rimligheten i dessa och efterfrågar en oberoende analys. Danielsson påstår också att Transportstyrelsen agerar utifrån prestige. Här vill jag ändå betona att föreskrifterna om synfältskrav har tagits fram i samråd med den medicinska expertisen inom ögonsjukdomar.

Under 2018 ser Transportstyrelsen över det kapitel i de trafikmedicinska föreskrifterna som handlar om synkrav för körkort. Översynen kommer att inkludera internationella jämförelser gällande synfältskrav. De EU-regler som togs fram utifrån den europeiska medicinska expertgruppens arbete 2005 byggde på den då bästa tillgängliga vetenskapen. Ny forskning och nya undersökningsmetoder för att värdera synfältsdefekter har sedan dess kommit och kan möjligtvis leda till nya slutsatser.

Vi har i Sverige en stark och stolt tradition av hög trafiksäkerhet. Med nystarten för nollvisionen fortsätter våra höga ambitioner på området. Det vore olyckligt om vi hamnar i en diskussion där lägst trafikmedicinska krav ses som det mest eftersträvansvärda, men kraven ska givetvis inte vara mer strikta än vad som kan motiveras sakligt. Jag kan inte föregå resultatet av Transportstyrelsens översyn, men jag utgår från att myndigheten ser över kraven både ur ett vetenskapligt perspektiv och ur ett internationellt perspektiv.


Anf. 45 Staffan Danielsson (C)

Fru talman! Herr statsråd! Tack för svaret på min interpellation! Interpellationen ger hela min världsbild. I Östergötland säger vi så här när vi ska ge lite beröm: Det kunde ha varit värre, eller det kunde ha varit betydligt värre.

Statsrådet ger intressanta besked. Jag tolkar det positivt. Det är väldigt bra att det nu äntligen, efter 13 år med rigida och stränga regler, görs en översyn. Och har regeringen betytt något för att den görs ger jag beröm.

Jag har i många år motionerat och interpellerat om att Transportstyrelsen har rigida och stränga regler i fråga om kraven för att man ska få behålla eller ta körkort om man har någon brist i sitt synfält. Reglerna är i särklass strängast i världen. Det är de mest fyrkantiga. Jag har krävt att någon oberoende kraft ska analysera detta, eftersom jag har sett det som att Transportstyrelsen sitter fast i sin stränghet. Målet är att Sverige i likhet med övriga länder i EU och världen ska godta att praktiska körprov ska kunna göras av berörda för att de ska kunna bevisa sin körduglighet. Det är bara i Sverige som detta inte tillåts. Dessa människor hänvisas i stället till en väldigt fyrkantig syntestmaskin.

Svaret från Transportstyrelsens chefsläkare, med förankring i ledningen, har ständigt varit detsamma. Sverige tillämpar EU:s regelverk. Vi sticker inte ut jämfört med andra länder. Det har man sagt med stort patos, och det har regering och riksdag naturligtvis trott på.

Tyvärr har man farit med osanning. Först de senaste åren har verkligheten kommit fram, tack vare bra grävarbete av enskilda personer. Sverige har unikt stränga och fyrkantiga regler. Forskare och trafikexperter i andra länder förundras. Vi kräver att man ska använda en syntestmaskin. Vi vägrar att låta berörda personer göra praktiska körprov. Detta är utomordentligt anmärkningsvärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Många tusen personer i Sverige med någon mindre brist i sitt synfält, ofta kopplad till sjukdomarna diabetes eller glaukom, har berövats sina körkort eller inte fått ta körkort och tvingas alltså till mycket stora inskränkningar i sin frihet på grund av att de inte kan köra bil. Hade de bott i Norge eller i något EU-land hade de allra flesta fått behålla sitt körkort. Det är egentligen bevisat nu genom att de allra flesta klarar sig i den nya körsimulator som har kommit till.

Det Sverige har gjort är att låta en syntestmaskin, Humphrey, bli enväldig domare i fråga om huruvida bristen i synfältet är för stor. Humphrey är inte utvecklad för detta utan för att mäta progressionen i ögonsjukdomar som glaukom och diabetes.

Sverige har tyvärr i många år, som enda land i världen, krävt godkända prov i syntestmaskiner - av rättviseskäl och av likabehandlingsskäl. Ögonläkare och examinatorer ska liksom inte ställas inför svåra val. Så har argumentationen varit.

Man sitter i maskinen med huvudet fastspänt. Blicken måste vara riktad precis framåt. Man ska klara alla små prickar som kommer upp i synfältet. Det är en oerhörd stress. Ögat får inte röra sig fritt. I alla andra länder i världen kan människor med någon brist i synfältet få visa sin körduglighet genom praktiska körprov. Denna närmast mänskliga rättighet har Sverige förvägrat dessa människor i flera decennier. Det torde strida mot EU:s proportionalitetsprincip.

Nu säger statsrådet, vilket är väldigt positivt: Under 2018 ser Transportstyrelsen över dessa föreskrifter. Översynen kommer att inkludera internationella jämförelser. Reglerna från 2005 byggde på vetenskapen då. Ny forskning har kommit och kan möjligtvis leda till nya slutsatser.

Jag tackar för det beskedet.


Anf. 46 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Staffan Danielsson, för både interpellationen och engagemanget! Jag uppskattar verkligen detta. Det har gett mig en möjlighet att fördjupa mig i frågan, inte bara utifrån den tidigare diskussionen, som kanske är mest känd för allmänheten och som handlar om personer med diabetes som kan få svårigheter att behålla körkortet. Det handlar också om andra som drabbas av synfältsbegränsningar.

Därför är det viktigt, som jag lyfte fram i svaret, med den översyn som nu Transportstyrelsen gör över detta kapitel i de trafikmedicinska föreskrifterna. Jag förutsätter, och tar för självklart, att man också utgår från det som nu är aktuell forskning och nya undersökningsmetoder.

Man bör notera att det i dag finns möjlighet att ge vissa dispenser. Jag vet att Sverige till skillnad från andra EU-länder har varit mer klart tilllåtande med att ge dispens när det gäller godkänd körning i simulator. Det kan naturligtvis vara en viktig indikator.

Men det mest avgörande är att invänta Transportstyrelsens översyn. Jag tänker noggrant följa den, och det är jag övertygad om att Staffan Danielsson också kommer att göra. Vi ska se till att ny forskning och nya undersökningsmetoder är vägledande för den prövning som sker. Den ska vara rättssäker, trygga trafiksäkerheten och från den enskildes sida uppfattas som en rimlig och rättssäker bedömning av att körförmågan upprätthålls.


Anf. 47 Staffan Danielsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar för infrastrukturministerns svar, som jag kan instämma i rakt av. Det är mycket roligt att vi är överens.

Vi ska väl inte se tillbaka för mycket utan se framåt. Det har varit 13 år med stor stränghet och fyrkantighet utan att trafiksäkerheten har förbättrats, och nu kommer det äntligen en översyn. De som har fråntagits sina körkort kan köa sig till en plats i en körsimulator. Det är bra. 67 procent klarar provet i simulatorn, vilket visar hur många som orättmätigt har förvägrats praktiska körprov.

Det är dyrt att göra testet, man blir illamående och man får bara göra ett enda försök. Det är bra med körsimulatorn, men det borde öppnas för praktiska körprov med erfarna handledare. Jag hoppas att översynen kommer att leda till detta. Det är obegripligt att den möjligheten inte har funnits i Sverige.

Nu kommer en ny generation tjänstemän på Transportstyrelsen, som förhoppningsvis kan arbeta utan de låsningar som länge har funnits. När jag lämnar riksdagen hoppas jag att nya Staffan Danielsson kommer in i riksdagen och bevakar frågan. Vartefter experter och statsråd förnyas blir det också nya krafter. Jag ser Tomas Eneroth som en lovande ny kraft, och det är jag glad för.

EU har regler om proportionalitet, en praxis, som rör hur långt ett land kan gå i strängare regelverk för medborgarna än vad EU:s regelverk medger. Min uppfattning är att Sverige har gått alldeles för långt i sin stränghet så att Sverige alltså bryter mot EU:s proportionalitetsprincip. Nyttan för kollektivet är mindre än den oerhörda inskränkningen för en del personer.

Det hade varit bättre att låta någon annan än Transportstyrelsen utreda frågan; jag uppfattar att Transportstyrelsen har fastnat i prestige och självtillräcklighet. Det var ett nytt besked för mig att Transportstyrelsen jobbar med frågan. Jag ser positivt på en översyn. Statsrådet säger att den kan leda till nya möjligheter, och jag hoppas verkligen det. Jag accepterar att Transportstyrelsen får chansen, och det ska bli mycket intressant att se vad man kommer fram till. Transportstyrelsen vet att vi kritiker kommer att lusläsa rapporten och de internationella jämförelserna och ha synpunkter om jämförelserna skulle visa sig inte vara exakta.

Jag hoppas att siffrorna är exakta, och jag tror att de kommer att visa att Sverige i bästa välvilja har satt upp för stränga regler och att de kan utformas på ett rimligare sätt. Det är bra med körsimulatorn, och vi behöver öppna för en praktisk uppkörning. Norge, som har lägre trafikdödlighet än Sverige, har ingen körsimulator utan endast praktiska körprov över hela landet. Det går alltså att kombinera.

Jag kan flagga för att jag i mitt nästa inlägg i samband med mina slutord kommer att överlämna en liten skrivelse till statsrådet från före detta skolchefen i Östergötlands landsting tekn.mag. Roland Nilsson. Han är i någon mån drabbad av detta problem och har engagerat sig i frågan, och han har lyft fram verkligheten mycket bättre än jag.


Anf. 48 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag noterar att både Staffan Danielsson och jag kommer att se fram emot Transportstyrelsens översyn av det kapitel i trafikmedicinska föreskrifter som handlar om just synkraven. Här kommer man att inkludera internationella jämförelser, vilket jag tror att både Staffan Danielsson och jag efterlyser och ser fram emot att läsa, ny forskning och nya undersökningsmetoder.

Även om Staffan Danielsson lämnar Sveriges riksdag är jag övertygad om att han kommer att fullt ut bevaka denna fråga efter valet i höst. Det innebär att vi är flera som kommer att följa frågan.

Låt mig återigen vara tydlig; utgångspunkten är självklart att vi måste se till att upprätthålla en hög nivå på trafiksäkerheten för medtrafikanter och för dem som färdas i fordonet. Vi måste se till att det sker en rättssäker prövning, och all kunskap och teknik som finns måste användas för att säkerställa bra kvalitet för dem som genomför synfältstesten. Man måste få veta att man har rätt förmåga att föra fram ett fordon.

Nu inväntar vi Transporstyrelsens översyn, och sedan får vi se om det finns förutsättningar att agera vidare.


Anf. 49 Staffan Danielsson (C)

Fru talman! Vi är självfallet överens om kraven på bra trafiksäkerhet - att minska trafikdödligheten - och att det ska finnas förutsättningar i Sverige för detta. Här brister det ofta. Många som kör bil i Sverige har tagit körkort i Europa eller i övriga världen utan krav på syntester. De får köra mycket länge. Norrmän och andra utan dessa stränga krav kör ständigt bil i Sverige. Vi måste ändå ta till oss och anpassa oss lite där Sverige har legat för strängt. Det är vad jag hoppas av översynen.

Att enbart godta test i en syntestmaskin som inte är utvecklad för körkortsprov har lett fel. Det blir en oerhörd stress, och den enda domaren är maskinen. De krav som Transportstyrelsen i sin vishet har satt upp har gjort att av dem som nu äntligen får en andra chans i körsimulator klarar sig 67 procent. Många har drabbats av att orättmätigt få sitt körkort fråntaget.

Jag hoppas att vi efter Transportstyrelsens översyn ska få rimliga regler och praktiska körprov. Syntestmaskinen Humphrey kan vara ett hjälpmedel men inte den enväldige domaren.

En del drabbade personer har engagerat sig i frågan. De är desperata och forskar i frågan, och många av dem är mycket kompetenta. Roland Nilsson känner jag som en hedersman, skolchef och mycket respekterad. Jag hoppas att statsrådet någon kväll eller på jobbet läser igenom hans skrift i lugn och ro. Jag har strukit under vad som är särskilt viktigt. Om statsrådet möjligen skulle tveka om min egen uppfattning kan han lita på Roland Nilssons!


Anf. 50 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Staffan! Jag lovar att läsa Roland Nilssons brev, och jag kommer för säkerhets skull också att se till att det registreras och blir inkommen offentlig handling till Regeringskansliet.

Jag förutsätter naturligtvis att vi är flera som kommer att följa Transportstyrelsens översyn med stort intresse. Sedan får vi utifrån den bedömning som Transportstyrelsen gör se på vilket sätt vi går vidare.

Tack för interpellationsdebatten!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2017/18:385 Körkortskrav vid brister i synfältet

av Staffan Danielsson (C)

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

Jag har i ett antal år motionerat och interpellerat kring Sveriges närmast rigida stränghet och oerhört höga krav på testresultat i syntestmaskin för dem som vill erhålla eller behålla körkort och som ser bra men har mindre brister i sitt synfält. Testet genomförs under oerhörd stress med huvudet fastspänt och blicken fixerad rakt fram. Syntestmaskinen är inte konstruerad för körkortsprov, och det är Transportstyrelsen som själv fastställt att man nästan inte får missa något i testen.

I övriga länder i världen använder man praktiska körprov för att bedöma om de som ser bra men har mindre brist i sitt synfält klarar att köra trafiksäkert och kan behålla eller erhålla körkort.

I Sverige förkastar Transportstyrelsen praktiska uppkörningsprov eftersom de påstås ställa examinatorer och ögonläkare inför alltför svåra avvägningar. Det blir mer likabehandling och mer rättvist att uppställa exakta krav i syntestmaskin som gäller lika för alla, är Transportstyrelsens motivering.

Detta är ett mycket fyrkantigt och märkligt resonemang, som helt bygger på att synmaskintestet är vetenskapligt exakt just för att kontrollera om synen är tillräckligt bra för att köra bil. Det är det dock inte. Dessutom bygger det på att Transportstyrelsens egna högt uppställda krav är vetenskapligt korrekt uppsatta, vilket de heller inte kan vara.

Transportstyrelsens ensidiga fokus på syntestmaskiner, och vägran att godta praktiska uppkörningsprov, är unikt i världen.

Det leder till att tusentals människor som ser bra men har mindre brister i sitt synfält berövas sina körkort. Det är en enorm frihetsinskränkning att se bra och ändå berövas sitt körkort, och det har orsakat stora lidanden och konsekvenser för dessa personer. Man förlorar ibland sitt arbete, och man får svårt att till exempel komma till sin sommarstuga.

I andra länder används syntestmaskiner ibland som komplement till det praktiska körprovet, i en del länder ställs inga krav på synfältet och i en del länder är körkortsproven mycket enklare än i Sverige.

När personer med körkort från dessa länder kommer till Sverige så gäller deras körkort här i långliga tider utan att Transportstyrelsen agerar alls. Personer från närliggande nordiska länder kan också köra hur mycket bil de vill i Sverige med samma mindre brister i sitt synfält som i Sverige skulle föranlett att de berövats sina körkort.

Norge är ett mycket tydligt exempel. Norge har en lika låg, eller lägre, dödlighet i trafiken som Sverige. I Norge finns inget av Transportstyrelsens övertro på syntestmaskiner, och körsimulator används mycket sällan. I stället testas körförmågan för dem med mindre brister i synfältet vid praktiska uppkörningsprov över hela landet.

Ole Björn Herland är projektledare för körkort- och dispensfrågor vid hälsodirektoratet i Norge. Så här svarar han på en fråga i en artikel i Glaucomförbundets tidning Ögontrycket.

Om man vill ha körkort med dispens i Norge, hur gör man då?

Om ögonläkaren anser att synkraven inte är uppfyllda, då kan man söka dispens i sitt län/fylke till motsvarande landshövdingen som tar upp saken till behandling och beslut. Man kan träna på en trafikskola och de bedömer om det fungerar. Provkörning eller förarprov sker med särskilt utbildad sensor på trafikkstasjonen som tar ett slutligt beslut om rätten att köra bil.

Transportstyrelsen i Sverige fortsätter benhårt att motsätta sig praktiska körprov men öppnar för att prov i avancerad körsimulator (som finns i Linköping) kan godtas för dem som inte klarat syntestmaskinen.

Dessa prov kostar runt 20 000 kronor, man får bara ett försök, man får inte förbereda sig inför provet och det är lång kö till provet.

Resultaten visar att över 60 procent av de testade klarar provet i körsimulatorn, trots att kraven även här satts mycket högt av Transportstyrelsen.

Här har vi äntligen ett mått på hur många som felaktigt berövats sina körkort sedan många år tillbaka. Tusentals personer.

Det är naturligtvis bra att en del nu kan börja köra upp i körsimulator, och VTI har gjort ett gott arbete i utvecklandet av denna.

Men det räcker inte. Endast en mindre del av dem som vill göra provet får plats i kön, och kostnaden hindrar dem som inte har tillräckliga resurser att genomgå simulatorn, vilket inte är rimligt.

Professor Janne Andersson vid VTI föreslår själv att simulatorn borde kombineras med praktiska körprov:

Det bästa vore nog om man fick komplettera simulatorkörningen med en riktig uppkörning i trafik, säger Jan Andersson och fortsätter: - I andra länder som till exempel Holland jobbar man på att ta fram träningsmetoder så att trafiksynen fungerar på ett bättre sätt och sedan gör man en traditionell uppkörning med trafikinspektör. (Även detta citat från Ögontrycket).

I Norge kommer man sannolikt att vartefter använda körsimulator mer samtidigt som de praktiska körproven är kvar.

I Sverige kan det på sikt bli fler körsimulatorer, vilket skulle kunna minska köerna. Detta tar dock ett antal år, vilket innebär att tusentals personer alltjämt förbjuds att köra bil trots att de skulle klara körsimulator eller praktiskt körprov. Detta är inte rimligt och en kränkning av dem som drabbas.

Det är oacceptabelt att Sverige som nästa enda land i världen vägrar praktiska körprov.

Det är heller inte rimligt att tusentals personer skulle fått ta eller behålla körkort om de bott i Norge medan de i Sverige har berövats sina körkort.

Detta handlar inte om trafiksäkerheten, den råder ju enighet om. Och Norge har liksom Sverige en mycket hög trafiksäkerhet. Det handlar om att ställa realistiska körkortskrav och att ha rimliga sätt att kontrollera dem, där praktiska körprov är den naturliga slutpunkten.

Det är hundratals och tusentals personer som i många år stångat sig blodiga mot Transportstyrelsens alltför fyrkantiga och stränga regler, och som nästan aldrig lyckas få rätt vid sina överklaganden på grund av de stränga regelverken.

Många har diabetes eller glaucom, och diabetes- och glaucomförbunden arbetar sedan länge aktivt med dessa frågor.

Det råder bland dem som ser bra men som har mindre brister i sitt synfält en djup misstro mot Transportstyrelsens regelverk, och många anser, liksom jag, att misstron är befogad i jämförelse med hur Norge och andra länder arbetar med dessa frågor.

Därför upprepar jag det förslag jag även tidigare har ställt till olika regeringar, att det snarast borde göras en oberoende analys av hur Sveriges regelverk i denna fråga förhåller sig till till exempel Norges och övriga EU-länders. Med oberoende menar jag att den ska utföras av någon sakkunnig person som inte är berörd av den prestige som ofta karakteriserar dem som drivit igenom Sveriges nuvarande linje på Transportstyrelsen.

En sådan analys kan göras på olika sätt och skulle ha ett stort värde både för dem som förespråkar Sveriges nuvarande regler och för dem som är kritiska till dem. Det är i längden destruktivt att dessa motsättningar består utan att sakfrågan belyses och kan föras till ett avslut som kan nå bred acceptans.

Jag hoppas att infrastrukturminister Eneroth har kraft och mod att på lämpligt sätt låta denna fråga analyseras i ett internationellt perspektiv.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

 

Är statsrådet beredd att låta belysa frågan om Sveriges körkortsregler för dem med viss brist i sitt synfält i jämförelse med dem som gäller i Norge och i övriga nordiska länder och EU-länder?