Lärandet om hållbar utveckling

Herr talman! Mats Pertoft har frågat mig om jag avser att verka för att Sverige även i fortsättningen har ett nationellt stöd och utvecklingscentrum kring lärandet om hållbar utveckling som kan stödja och utveckla arbetet i skolorna runt om i landet. Klimatförändringarna påverkar livsförutsättningarna i hela världen. Utsläppen i luft och vatten är kanske det största hot som mänskligheten står inför. Vi måste ta miljöproblemen på allvar. Frågor som rör undervisningen om hållbar utveckling är därför av yttersta vikt, både för regeringen som helhet och för mig som utbildningsminister. Elevernas medvetenhet och kunskap om miljöproblemen och klimatförändringarna måste öka. Regeringen har påbörjat ett långsiktigt arbete i syfte att förbättra kunskapsresultaten i skolan, också inom de naturvetenskapliga ämnena, vilket lägger en viktig grund för ökade kunskaper och medvetenhet kring frågor som rör hållbar utveckling. I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, anges att eleverna ska få möjlighet både att ta ansvar för den miljö som de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Jag utgår ifrån att Sveriges skolor och kommuner tar detta uppdrag på allvar. Det är också flera myndigheter som arbetar med frågor som rör utbildning för hållbar utveckling. Ett aktivt arbete sker bland annat på Myndigheten för skolutveckling, Statens skolverk och vid Internationella programkontoret för utbildningsområdet. Jag vill i det här sammanhanget också lyfta fram det arbete som pågår mellan Sida och Högskolan på Gotland. Sida har fått regeringens uppdrag att finansiera ett centrum för lärande om hållbar utveckling. Centret ska bland annat sprida kunskap på detta område till skolpolitiker, lärarutbildare och rektorer. Mats Pertoft tar i interpellationen upp det faktum att Skolmyndighetsutredningen, U 2007:03, i sitt slutbetänkande Tre nya skolmyndigheter , SOU 2007:79, föreslår att Myndigheten för skolutveckling ska avvecklas. I betänkandet, som ännu inte har remissbehandlats, föreslår utredaren att generella utvecklingsinsatser inom prioriterade områden ska föras över till Skolverket. Inom ramen för denna punkt kan arbete kring forskningsbaserad kunskap och lärande för hållbar utveckling komma att rymmas. Min slutsats är att myndighetsförändringen inte påverkar arbetet med hållbar utveckling. Så länge den politiska viljan finns att prioritera elevernas kunskaper om hoten mot miljön är myndighetsorganisationen en underordnad fråga.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Det är väldigt glädjande för mig som miljöpartist att höra ett svar där man så tydligt betonar betydelsen av och vikten av kunskap om miljöpåverkan och att man måste ta miljöproblemen på stort allvar. För två år sedan kanske det inte hade varit helt självklart med sådana svar från partiet som statsrådet företräder. Nu är vi alla tyvärr nödda och tvungna att inse miljöproblemens allvar. Det gäller inte minst med de senaste dagarnas rapporter från FN-myndigheterna. Det är också det som får mig lite grann att undra över slutet i svaret. Där sägs: "Så länge den politiska viljan finns att prioritera - - - är myndighetsorganisationen en underordnad fråga". Jag hoppas att den politiska viljan kommer att finnas på lång sikt. Tyvärr kommer vi inte att bli av med frågorna under väldigt lång tid. Det som fick mig att ställa frågan, som också har blivit alltmer aktuell sedan dess, är insikten att sammanslagningen av myndighetsorganisationerna enligt utredaren innebär en 60-procentig nedskärning av det arbete som finns på Myndigheten för skolutveckling. Nu vet jag att statsrådet inte på förhand kan ge besked om vad som ska hända. Men 60 procent är ändå väldigt mycket. Det som finns i arbetet på Myndigheten för skolutveckling innehåller väldigt mycket mer. Just med de klimatförändringar och miljöförändringar som vi nu står inför är det otroligt viktigt med arbetet med miljön och över huvud taget medvetandegörandet av detta och vad man kan göra praktiskt ute i skolorna. Skolorna och kommunerna måste där få stöd av en statlig myndighet som kan förmedla kunskapen om vad man arbetar med så att inte varje kommun måste uppfinna hjulet på nytt hela tiden. Där är det intressant om statsrådet delar uppfattningen att miljöfrågorna hör till en prioriterad del av verksamheterna som Myndigheten för skolutveckling i dag arbetar med. Om man tar bort 60 procent, eller något liknande, finns det väldigt många prioriteringar som måste göras. Är miljöfrågan en av dessa bitar som är ett prioriterat område för statsrådet att det gäller att se till att det även i fortsättningen finns en statlig myndighet? Man ska arbeta forskningsbaserat men också nätverkande mellan kommuner och se till att inte varje kommun måste hitta på allting från början.

Herr talman! Mats Pertoft försöker att ställa två frågor men få det att låta som att det är en fråga. Den ena frågan är: Kommer miljö- och klimatfrågorna att vara prioriterade i den skolreform som vi nu har framför oss? Den andra frågan är: Ska just den här enheten på en central myndighet finnas kvar när myndigheterna omstruktureras? Det är två olika frågor. Svaret på den första frågan är otvetydigt ja. Miljö- och klimatfrågorna kommer att vara mycket prioriterade i det svenska undervisningsväsendet. Jag är däremot inte beredd att svara på fråga två om just den här enheten på en statlig myndighet där man föreslår omorganisation ska vara kvar som enhet eller inte. Det är en annan fråga. Det är jag inte beredd att stå här i dag i riksdagen och säga. Först ska utredningen remissbehandlas, och därefter ska regeringen förhålla sig till den. Sedan ska det läggas fram en proposition om myndigheterna till riksdagen. Därefter ska riksdagen pröva detta, och sedan tillsätts myndighetsledningar om riksdagen går med förslagen. Därefter får de avgöra exakt vilka enheter som ska finnas. Det är inte en fråga som Mats Pertoft eller jag ska styra och ställa över. Det är den princip vi har i svensk förvaltning. Vi avgör vilka mål som ska uppnås. Men exakt vilka enheter det ska finnas på vilken våning i ett kontorskomplex på en statlig myndighet avgör numera generaldirektörerna och inte statsråden.

Herr talman! Jag kan mycket väl förstå att vilken enhet som ska finnas var och på vilken våning, vilka tjänster och vilka tjänsterum som ska finnas, och kanske också andra detaljer helt ska överlämnas till tjänstemännen. Jag delar den uppfattningen. Det finns också en annan fråga. Det jag frågade var om statsrådet anser att det ska finnas ett fortsatt stöd till kommuner som också handlar om nätverkande och förmedlande av kunskaper och erfarenheter mellan kommuner och från statens sida. Det är det som Myndigheten för skolutveckling har sysslat med - ganska framgångsrikt, enligt de erfarenheter jag har tagit till mig i alla fall. Jag vill verkligen inte i det här skedet lägga mig i exakt i vilka detaljer det här ska utformas. Men jag skulle vilja veta vilka tankarna från statsrådets sida är. Hur kan den prioritering av miljö- och klimatfrågorna som vi nu verkar vara överens om få sin verkan? Kommer den att ändras totalt eller kan man tänka sig att det finns fortsättningar på detta? Nu föreslås en nedläggning av Myndigheten för skolutveckling som faktiskt har arbetat med detta. Det är det som gör mig och med mig väldigt många i Sverige som arbetar med lärande om hållbar utveckling oroade. Jag kan lägga till att i den listning av olika myndigheter som sysslar med detta har även Sidas arbete på Gotland kommit med. Det är ett bra arbete; det håller jag helt med om. De arbetar knappast med svenska skolor, utan det är ett Sidaarbete som är av internationell prägel. Det är mycket bra, mycket berömvärt och så vidare, men det är inte det som diskuteras i den här frågan. Min fråga gäller alltså inte detaljer, enheter, våningar, tjänstemän och så vidare. Den gäller helt enkelt det nätverksarbete som finns i dag. Kommer detta att kunna finnas kvar - möjligtvis i en förändrad form - som en kunskapsförmedling till kommunerna?

Herr talman! Alla dessa som är oroliga för just den här enhetens nedläggning har inte nått fram till mig. Det är möjligt att det finns många filter, men en sådan våldsam proteststorm för just den enheten har jag inte mött. Jag har faktiskt inte mött något alls utöver Mats Pertofts fråga. Men jag känner samma oro för själva klimatfrågan som Mats Pertoft ger uttryck för. Det är viktigt att vi lär oss mer om den så att vi kan mer. De ungdomar som i dag går i skolan måste lära sig mer, och det är viktigt att lärarna är välutbildade på det området. Jag tror till exempel på en bra lärarutbildning och en bra lärarfortbildning i form av Lärarlyftet som vi nu sätter i gång. Där finns ett fokus på naturvetenskapliga ämnen. Det är väl så viktigt som någon enhet på någon central myndighet. Jag kan inte bedöma om det här blir kvar eller inte i någon ny organisation. Jag tänker inte heller bedöma det, och jag tänker inte ta ställning till det. Jag tänker inte ens ha någon åsikt om det. Vad vi gör från regeringens och riksdagens sida är att ange vad vi vill uppnå och vad vi tycker är viktigt. Detta med ökad medvetenhet om klimatförändringar som rimligen i allt väsentligt är en del av det naturvetenskapliga ämnesblocket inom skolväsendet är något mycket centralt. Vi måste ha fokus både på den frågan och över huvud taget på de naturvetenskapliga ämnenas ställning. I mer generella termer är det alltför få elever som tycker att de här ämnena är intressanta. Alltför få går de utbildningarna, väljer naturvetenskapligt program på gymnasiet och så vidare. Vi har en stor uppgift framför oss, och den tar vi i högsta grad på allvar. Jag är beredd att lyssna på många synpunkter på detta från alla möjliga håll, också i riksdagen. Jag anser däremot inte att det är statsrådens sak att ta ställning till om någon enhet på en viss myndighet ska finnas kvar eller inte.

Herr talman! Det är bra att vi kan vara överens om betydelsen av miljö- och klimatfrågor. Vi är också helt överens om betydelsen av Lärarlyftet, som även Miljöpartiet har instämt i. Jag håller helt med om att betydelsen av att väcka och öka intresset för att naturvetenskapliga ämnens betydelse i hög grad hänger ihop med att vi också får till en modern lärarutbildning även för lärare som kanske gick sin utbildning för 20-30 år sedan. De kanske inte är helt uppdaterade i dag, och de behöver en annan syn för att kunna entusiasmera eleverna. Det är trevligt och bra att vi verkligen är överens om detta och kan stadfästa det. Sedan har vi den andra biten. Jag kräver inga detaljer av statsrådet. Egentligen har jag i grund och botten två frågor. I den första uppfattar jag att vi har en överensstämmelse, nämligen att miljö- och klimatfrågorna även i framtiden kommer att vara prioriterade frågor. Förhoppningsvis kommer de att vara ännu mer prioriterade - av nöden så tvunget, tyvärr - i skola och utbildning. För att detta ska fungera krävs också ett övergripande nationellt ansvar för att förmedla kunskaper till kommuner, till skolor, till skolhuvudmän och även mellan skolhuvudmän och kommuner. Det är den biten jag undrar om. Det gäller inte hur detta organiseras; det må vara överlåtet till någon annan. Men att detta sker är någonting jag vill få besked om från statsrådet.

Herr talman! Jag upplever att jag har svarat på frågan några gånger nu. Vi tycker att klimatfrågorna är viktiga. Vi vill uppvärdera de naturvetenskapliga ämnena. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen om naturvetenskapen i skolan på olika sätt. Jag tror att det kommer att behövas olika beslut på det området för att lyfta detta i svenskt utbildningsväsende, och för att över huvud taget lyfta hela den naturvetenskapliga sektorn. Är just det här nätverket något som ett statsråd ska ha uppfattningar om? Jag menar att så är det inte. Statsråd ska inte gå in och detaljstyra de olika nätverk och arbetssätt som myndigheterna använder för att nå de övergripande målen. Ibland förvånas jag över att inte minst Miljöpartiet så ivrigt pläderar för kommunalisering, decentralisering och avreglering, men så fort det är någonting som frågeställaren själv är intresserad av ska vi gå in och styra i varje detalj! Vi får väl vara lite konsekventa i hur skolväsendet ska styras. Jag menar att vi är överens om ett engagemang i dessa frågor. Jag uppfattar att vi är överens om att de naturvetenskapliga ämnena ska lyftas fram. Men när det gäller exakt hur det ska organiseras delar jag Miljöpartiets mer grundläggande hållning; det är en fråga för de professionella myndigheterna, skolor, rektorer och så vidare. Det ska inte vi som politiker lägga oss i hur intresserade vi än kan vara av de här detaljerna.