Marknadsföring vid gymnasieval

Fru talman! har frågat mig om jag anser att det är ett problem att en stor andel av de olika vägledningssidorna för gymnasieval och YH-val ägs av en och samma skolkoncern och vilka åtgärder jag har för avsikt att vidta för att säkerställa att elever och föräldrar har tillgång till objektiv och opartisk information om gymnasieval och YH-utbildningar.

Elever och deras vårdnadshavare ska kunna lita på den information som ges om olika skolor och deras utbildningar. Det är en förutsättning för ett fungerande och informerat val av skola.

För att säkerställa tillförlitlig information till elever och vårdnadshavare ska Skolverket enligt förordningen (2015:195) om ett nationellt informationssystem för skolväsendet göra vissa uppgifter om skolenheter tillgängliga för allmänheten i ett nationellt informationssystem. Självklart omfattar statistiken alla skolor, såväl kommunala som fristående. Informationen tillhandahålls i Utbildningsguiden på Skolverkets webbplats där även information om yrkeshögskoleutbildningar finns.

Även kommunerna har ett lagreglerat informationsansvar. Kommunerna ska enligt 29 kap. 19 § skollagen (2010:800) informera vårdnadshavare och elever om utbildning i skolformer för barn och unga inom skolväsendet och om sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. och som erbjuds i eller av kommunen.

En förutsättning för ett väl fungerande skolvalssystem med hög legitimitet är att det är rättssäkert och förutsägbart. Regeringen vill därför införa ett tydligt regelverk som baseras på ett gemensamt och obligatoriskt skolval, understött av bättre information till vårdnadshavare och elever om vilka valmöjligheter som finns. Arbetet med att föra frågan framåt pågår inom Regeringskansliet.

När det gäller gymnasieutbildning har Sveriges Kommuner och Regioner tillsammans med Friskolornas riksförbund tagit fram ett stödmaterial för att ge skolhuvudmän, såväl offentliga som enskilda, ett stöd i att utforma marknadsföringsinsatser enligt god standard, som stämmer överens med god marknadsföringssed enligt marknadsföringslagen (2008:486) och där huvudbudskapet till eleverna handlar om studiernas upplägg, genomförande och resultat. Marknadsföringsinsatser som är utformade enligt god standard hjälper eleverna att göra väl informerade gymnasieval.

Fru talman! Tack, skolministern, för svaret!

På min första fråga om ministern upplever att det är ett problem att så många av vägledningssidorna ägs av en enda skolkoncern uppfattade jag egentligen inget svar.

På min andra fråga lyfter ministern fram fyra saker: Utbildningsguiden finns på Skolverkets webbplats, kommunen ska informera, man arbetar med frågan i Regeringskansliet, och SKR och Friskolornas riksförbund har ett material för att ha marknadsföringsinsatser enligt god standard.

Om vi tar det från början är det såklart jättebra att Skolverket har en sida med objektiv information, Utbildningsguiden. Men min fundering är: Hur i hela fridens namn ska en stackars 15åring eller en förälder lyckas hitta sidan?

Det som är helt dominerande när man letar om gymnasieval på nätet är nämligen helt andra sidor. Där finns gymnasieguiden.se. Den ägs av Academedia. Vi letar vidare och hittar gymnasiekoll.se. Den ägs av Academedia, och visar dessutom bara Academedias egna skolor.

Det finns studier.se. Den ägs av Academedia. Framtid.se låter väl lockande för ungarna. Hur ska det bli där? Det är också en sida som ägs av, hör och häpna, Academedia. Där blir man också hänvisad till en annan vägledningssida, frågasyv.se. Är det någon som vill gissa vem som äger frågasyv.se? Det gör Academedia.

Om man inte bara vill fråga syv utan snacka med syv kan man göra det på sidan snackamedsyv.se, som ägs av Academedia. Är man lite osäker på sitt val kan man också fundera på om man vill byta gymnasieskola på sidan bytagymnasium.se, som ägs av Academedia. Är man lite mer internationellt inriktad finns det något som heter globaleducation.se, som ägs av Academedia.

Det finns dock en, gymnasium.se, som inte ägs av Academedia. Den ägs i stället av Keystone Education Group, som i sin tur ägs av Viking Venture, som i sin tur ägs av Rothschild & Co, Tesi, Adams Street och så vidare. Det är riskkapitalister som är där för att tjäna pengar.

Jag uppfattar att ministern verkar hävda att eftersom det finns en sida har vi liksom löst problemet. Men jag tycker att det är ett jättestort problem att en 15-åring som letar sidor verkar hamna enbart på Academedias sidor.

Jag har också tittat lite på överenskommelsen om god standard. Den innehåller viktiga saker. Det står till exempel att marknadsföring ska ske på ett allsidigt, sakligt och korrekt sätt.

Min bild är att det inte verkar särskilt allsidigt när så många av sidorna drivs av en enda koncern, Academedia. Den andra stora spelaren är Keystone. På deras sidor syns den som är kund, den som betalar för att synas.

Som jag tidigare sa visas på några av dessa sidor - gymnasiekoll.se, snackamedsyv.se och bytagymnasieum.se - bara Academedias egna skolor.

Jag vill därför fråga: Tycker ministern att man lever upp till kravet om allsidig och saklig information på en sida där man bara informerar om den egna verksamhetens skolor?

Jag passar också på att upprepa min första fråga: Tycker ministern att det är ett problem att en så stor andel av sidorna om gymnasieval och ägs en enda skolkoncern?

Fru talman! Om jag först ska vara på den första frågan tycker jag att det är problematiskt. Vi måste se till att lösa det på ett sådant sätt att det gynnar elever och föräldrar när de ska välja skola.

Det är därför som regeringen nu jobbar med direktiv till en utredning om ett gemensamt, obligatoriskt system för skolval. Det kommer att lösa en hel del av problemen.

Sedan tycker jag också att det är problematiskt att Skolverkets hemsida för detta hamnar så långt ned när Paula Örn försöker söka själv. Vad det beror på vet jag inte riktigt. Jag är inte så tekniskt bevandrad.

Vi måste ta ett helhetsgrepp över hela frågan. Det rör inte bara gymnasieskolan, utan det rör även grundskolan. Det är också ett jätteviktigt val där det är viktigt att föräldrar får objektiv information.

Det är lite grannlaga i att se till: Vad är det för typ av information som ska in i ett sådant system så att man kan göra ett välavvägt val? Det ska inte bara bli en lista över skolor. Det är ganska ointressant.

Man måste bestämma sig för vad det ska vara för typ av information så att man fattar ett välavvägt val. Regeringen arbetat med detta just nu.

Fru talman! Det är bra att arbete pågår. Jag skulle vilja fortsätta att kika lite på dessa frågor.

Skolministern nämner överenskommelsen om god marknadsföringssed. Min tolkning är att det inte verkar gå så bra i den här frågan heller när de vinstdrivande koncernerna ska reglera sig själva. En punkt som lyfts upp är att det är viktigt och nödvändigt att skilja på vägledningsinsatser och marknadsföring.

Om en 15-åring surfar in på sidan frågasyv.se eller snackamedsyv.se är min bild att man tror att man är på en sida som ägnar sig åt vägledning, det vill säga att man ska få hjälp. Men i själva verket är man på en av alla de sidor som är designade för Academedias marknadsföring.

Låt mig förtydliga ytterligare. När man kommer in på en sådan sida kan man fundera över om det är fråga om vägledning eller marknadsföring. Då möts man av texter där det står: Hur går gymnasievalet till? Gymnasievalet kan kännas förvirrande vid första anblick. Ansökan, prioriteringar, omval och mycket annat. Här reder vi ut begreppen.

Den här texten är hämtad från sidan gymnasiekoll.se, där man bara kan se Academedias egna skolor. Man gör alltså en tydlig sammanblandning mellan vägledning och marknadsföring på det sätt man i det dokument som skolministern hänvisar till har lovat att inte göra.

På en annan sida kan det stå: Bli medlem. Att få hjälp. Ställ frågor till syv. Vad gillar du? Testa dig och få hjälp.

När man ska testa vilken gymnasieskola man passar för ska man svara på frågor om man gillar indisk mat, italiensk mat eller thaimat mest. Det känns inte som seriös vägledning. Det är otydligt. På alla dessa sidor är det otroligt otydligt om man ägnar sig åt marknadsföring eller vägledning.

Academedia tycker att man ägnar sig åt marknadsföring. Deras kommunikationschef sa i en artikel om kritiken mot sidorna att guidning till deras skolor är något som många andra också gör. Problemet är att många andra inte äger åtta sidor ägnade åt marknadsföring förtäckt som vägledning. Problemet är också att Academedia bryter mot sina egna framtagna regelverk om marknadsföring enligt god standard.

Fru talman! Ytterligare en punkt som man lyfter fram är att man ska följa lagstiftningen. Det är väl det minsta vi kan be om. Grundregeln för reklam är att den ska kunna identifieras som reklam, särskilt när den vänder sig till barn och unga.

Om man klickar och letar riktigt noga kan man hitta en klargörande text. Där står följande: Hur mycket information som presenteras för varje skola och hur skolan presenteras i sökträfflistor etcetera varierar beroende på om gymnasieskolan har valt att betala för att synas.

Alltså är det fråga om reklam. Man köper hur mycket man syns, och det är absolut inte tydligt på dessa sidor att den som betalar mest syns mest. Tycker inte skolministern att det börjar bli dags att ta krafttag mot dessa sidor eftersom självregleringen uppenbarligen inte fungerar? Är det inte dags att vi förbjuder den typen av vilseledande skolreklam och marknadsföring?

Fru talman! Som jag sa i mitt tidigare inlägg är detta problematiskt, och jag är helt övertygad om att staten måste ta ett större ansvar och skapa system på antingen statlig nivå eller kommunal nivå. Alla skolor ska in i ett och samma system. Det är enda sättet att få ordning. Det är ju klart att det är viktigt att elever får objektiv information så att de kan göra välavvägda val utifrån alla skolor som finns. Det är viktigt. Den fråga som Paula Örn har lyft upp är viktig.

Överenskommelsen som har träffats är mellan Friskolornas riksförbund och SKR, inte staten. Det är viktigt att båda parterna tar ansvar för den överenskommelse som de faktiskt har tecknat så att det blir tydligt utifrån vad de är överens om.

Jag ser fram emot att vi ska tillsätta utredningen. Vi arbetar för högtryck med detta, och det är viktiga frågor som Paula Örn lyfter fram.

Fru talman! Överenskommelsen är mellan SKR och Friskolornas riksförbund, men det är skolministern själv som lyfte fram överenskommelsen i sitt svar som ett exempel på varför det verkar fungera. Jag hoppas att vi nu kan vara överens om att det inte fungerar och att staten måste kliva in och ta sitt ansvar.

Det är lite oklart om ministern hänvisar till en ny utredning eller den pågående utredningen om skolinformation. Efter den utredning som lades fram förra våren har jag inte sett något som pekar på att man tar steg mot att förbjuda den typen av reklam. Jag vill vara tydlig med att det inte bara handlar om vilka sidor som syns högst upp i en sökmotor, utan det handlar om våra ungdomars framtid, deras möjligheter till rättvis och jämlik information. Det handlar vidare om att säkerställa att de inte blir vilseledda av kommersiella intressen när de ska göra ett av sina absolut viktigaste val i livet.

Vart ska de vända sig om det blir fel, baserat på dessa sidor? Marknadsföringslagen eller överenskommelsen är helt tandlösa. Det finns inga effekter för skolor som väljer att strunta i att följa reglerna. Jag kan som socialdemokrat inte acceptera att gymnasievalet helt förvanskas av vinstdrivande företag som prioriterar sina egna intressen framför elevernas välbefinnande.

Academedias utbildningsdirektör har själv sagt att köpet av vägledningssidorna var en del av deras tillväxtstrategi, det vill säga att fler elever ska välja dem.

Vi måste agera mot utvecklingen och kämpa för ett utbildningssystem som är opartiskt på riktigt och tillgängligt för alla på riktigt.

(Applåder)

Fru talman! Det var inte min mening att få det att framstå som att systemet fungerar i dag. Det tycker jag faktiskt inte. Interpellationssvaret är en förklaring till hur det ser ut i dag, det vill säga att Skolverket har ett ansvar och har en hemsida om dessa frågor. Vidare har kommunerna ansvar för att informera alla sina invånare om olika typer av skolval, och SKR har tecknat en överenskommelse med Friskolornas riksförbund om hur detta ska gå till.

Men jag är övertygad om att det behövs en annan lagstiftning, som innebär ett obligatoriskt skolval och ger ett system för detta. Det kommer regeringen att tillsätta en utredning om eftersom det här måste utredas vidare innan det kommer på plats. Det är den absoluta ambitionen. Jag instämmer i Paula Örns synpunkter om att dagens system är olyckligt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.