Mikrobryggeriers och folkölsbutikers förutsättningar

Interpellationsdebatt 3 december 2019

Protokoll från debatten

Anföranden: 11

Anf. 15 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman! har frågat mig om jag delar bilden av att lagstiftningen bör ses över utifrån mikrobryggeriers och folkölsbutikers förutsättningar.

Regeringen arbetar aktivt med att genomföra livsmedelsstrategins mål att främja och öka svensk livsmedelsproduktion, däribland produktion av drycker. Jag är övertygad om att en positiv utveckling av livsmedelsföretagande kan gå hand i hand med en folkhälsobaserad alkoholpolitik.

Vad gäller reglerna för provsmakning av alkoholdrycker är det kommunen som beslutar om tillstånd för tillverkare att erbjuda provsmakning. Den som redan har ett serveringstillstånd har även rätt att bedriva provsmakning efter anmälan till kommunen.

Av alkohollagens förarbeten framgår att provsmakning ska handla om små mängder av olika produkter för att man ska kunna få en uppfattning om kvalitet och smak. Lagstiftningen anger syftet med provsmakning, och i föreskrifter anger Folkhälsomyndigheten de villkor som ska uppfyllas för att få bedriva sådan verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tolkning av lagen kan ske utifrån lagens förarbeten. Lagtolkning är dock en uppgift för kommuner, myndigheter och domstolar, inte för regeringen.

Jag anser att alkohollagen och dess föreskrifter anger vad som ska uppnås när det gäller provsmakning utan att i detalj reglera hur det ska ske. På så vis finns det utrymme i lagen för de myndigheter som befinner sig nära verksamheten i fråga och som har god kunskap om både alkohollagen och de lokala förutsättningarna att bedöma hur provsmakning vid bryggerier ska utformas på bästa sätt. Det är inte regeringens uppgift att detaljstyra enskilda kommuners myndighetsutövning.

Jag anser därför inte att lagstiftningen i dagsläget bör ses över utifrån mikrobryggeriers och folkölsbutikers förutsättningar.


Anf. 16 David Josefsson (M)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Förr i tiden fanns det lokala ölbryggerier i snart sagt varje ort med självaktning i Sverige. Men under senare halvan av 1900-talet började ett fåtal stora aktörer köpa upp och sedan lägga ned mindre bryggerier och centralisera produktionen för att få fram stordriftsfördelar. Den utvecklingen har nu vänt under det sista decenniet, och i stället har nya bryggerier börjat öppna. Enligt SCB fanns det 42 bryggerier 2010, och antalet ökade sedan till hela 392 bryggerier 2017. Ökningen utgörs främst av bryggerier med produktion i mindre volymer, präglad av bra råvaror och högt hållbarhetstänkande och med lokal prägel.

Parallellt med mikrobryggerierna har det också uppstått ett ökat intresse för alkoholdrycker med lägre alkoholhalt - folköl, lättöl och alkoholfri öl. Svenska dryckesvanor har börjat skifta från att man dricker stora mängder industriproducerad öl till att fler och fler ser ölen som en dryck av hög kvalitet som konsumeras snarare för smakupplevelsen än för ruset.

Detta tror jag att de flesta ser som en positiv utveckling, herr talman. Men många bryggerier upplever inte riktigt att det är samhällets inställning. Snarare vittnar man om onödiga byråkratiska hinder då man menar att nuvarande alkohollagstiftning inte är skriven utifrån mikrobryggeriers eller folkölsbutikers situation. Olika kommuner ger olika besked och tillämpar olika praxis.

Eftersom mikrobryggerier per definition brygger små volymer är många bryggerier också beroende av andra intäktskällor. En sådan är att arrangera ölprovningar, vilka utgör en viktig del i många bryggeriers verksamhet, både som intäktskälla och som marknadsföringskanal.

Frågan om den svårtolkade alkohollagstiftningen har särskilt aktualiserats i Göteborg. Där fick en folkölsbutik stänga i våras eftersom kommunen inte ansåg att det fanns utrymme i lagen för att arrangera folkölsprovningar trots att liknande verksamhet finns i bland annat Stockholm och Malmö. Och nu i november uppstod en diskussion kring hur lagstiftningen ska tolkas när det gäller ölprovningar på bryggerierna. Såväl lokalpolitiker av olika politisk färg som bryggare och kommunala tjänstemän uttalade sig i medierna och menade att lagstiftningen bör ses över.

Jag begär givetvis inte att ministern ska döma i frågan om hur kommuner ska tolka alkohollagen. Men frågan som uppstår är givetvis: Är regeringen beredd att se över lagen? Ministern svarar mig nu, herr talman, att hon inte är beredd att se över lagstiftningen. Det är faktiskt ett svar som förvånar mig. I ett tillkännagivande från maj 2018 beslutade riksdagen om att verka för en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning under nuvarande alkoholmonopol. Det behandlas också som punkt nr 23 i JÖK:en, och en utredning ska tillsättas nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I alkohollagens 8 kap. 1 § regleras att Systembolaget som detaljhandelsbolag får anordna dryckesprovningar. Jag menar att utreder man gårdsförsäljning blir en konsekvens ofrånkomligen att man också bör utreda reglerna kring hur det här påverkar detaljhandelsbolag och provningar på mikrobryggerier.

Ska jag alltså tolka statsrådet som att hon ändå inte är beredd att se över lagstiftningen ens inom ramen för utredningen av gårdsförsäljning?


Anf. 17 Lars-Arne Staxäng (M)

Herr talman! Den svenska bryggerinäringen växer. Antalet bryggerier i Sverige har vuxit från ca 20 på 90-talet till omkring 380 i dag. Branschen har i dag runt 4 000 anställda och skapar ca 60 000 arbetstillfällen totalt sett, enligt siffror från Sveriges Bryggerier.

I dag finns flera småbryggerier runt om i landet. På många mindre orter i Sverige gynnar de här småbryggerierna den lokala turismen, skapar arbetstillfällen och bidrar till den ekonomiska tillväxten. Särskilt i Västra Götaland och Bohuslän finns det en blomstrande ölkultur med många småbryggerier.

De svenska småbryggerierna producerar i dag högkvalitativ och hantverksmässig öl i olika varianter. Det går att hitta allt från svenskproducerad porter till svenskproducerad IPA-öl. Det svenska ölet är i dag en exportvara som konkurrerar på världsmarknaden. Men de senaste åren har vi kunnat läsa om frågan om alkoholtillstånd för provsmakningar på bryggerier i Västra Götaland och att de blir väldigt styvmoderligt behandlade.

Kommunerna har, precis som har sagts tidigare, bestämmanderätt över hur många centiliter som det ska vara tillåtet att servera vid provsmakningar. En del kommuner har satt gränsen till 15 centiliter, och då kan man känna smaken, men vissa kommuner har gått så lågt som ned till 1,5 centiliter. Det säger sig nästan självt att det inte blir fråga om någon provsmakning då.

I dag har bryggerierna olika tillstånd, precis som jag har sagt. Mängden tillåten öl vid provsmakning kan skilja sig både inom och mellan kommuner. Frågan om tillstånd ligger på kommunerna, och länsstyrelsen fungerar som en rådgivande instans. Länsstyrelsen, som är den förlängda makten från regeringen, har även påpekat att lagstiftningen är otydlig och att rekommendationer enbart kan komma att påverka nya tillstånd.

Det är mycket oroväckande att lagstiftningen är så otydlig när det gäller provsmakning. Att enbart kunna erbjuda en matsked öl vid en provning framstår som både verklighetsfrånvänt och oseriöst. Mängden är ytterst liten, och det framstår som direkt omöjligt att med denna lilla mängd ha en seriös provning av en dryck. Lagstiftningen behöver förtydligas så att regelverket för provsmakning vid bryggerier blir tydligt. Det behövs regler som är tydliga och lika för alla och som möjliggör och underlättar för den fortsatta framväxten av en svensk ölkultur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är heller ingen fråga för folknykterheten. Ofta kostar den här typen av öl både två och tre gånger mer är den billiga öl som man kan köpa på andra ställen. Det här är alltså ingen nykterhetsfråga. Annars hade man kunnat se på den på ett annat sätt. Därför frågar jag till slut: Hur ser statsrådet på den här otydliga lagstiftningen? Som jag förstår och tolkar det avser statsrådet inte att göra någon ändring i lagen.


Anf. 18 Lars Beckman (M)

Herr talman! Jag vill tacka David Josefsson som har ställt en viktig interpellation som handlar om mikrobryggeriers och folkölsbutikers förutsättningar.

När man hör svaret från statsrådet blir man först glad över att statsrådet säger att hon "är övertygad om att en positiv utveckling av livsmedelsföretagande kan gå hand i hand med en folkhälsobaserad alkoholpolitik" och över att regeringen vill främja produktion av svenska livsmedel och drycker. Det är positivt.

Men en regering måste ha en helhetspolitik, herr talman. Man måste ha en politik som inte bara uttrycks i ord utan också i handling. Det är precis därför som David Josefsson har lyft fram problematiken med att vi har en lagstiftning som tolkas olika.

När regeringen får de signalerna - jag misstänker att det inte har gått statsrådet förbi - är det också regeringens skyldighet att förtydliga lagstiftningen i enlighet med de intentioner som statsrådet säger här att man har. Vi har en livsmedelsstrategi som regeringen arbetar med, och man vill främja dryckesförsäljningen.

Jag tänker också på gårdsförsäljning, herr talman. Det kommer hela tiden dubbla budskap från statsrådet. Jag läste en intervju med statsrådet där hon dömde ut gårdsförsäljningen innan utredningen ens är klar - jag vet inte ens om den är tillsatt.

Vi hörde svaret här, där statsrådet sa att hon vill utveckla svensk livsmedelsproduktion inklusive produktion av drycker, men i en intervju i medierna säger statsrådet: "Varken jag eller Socialdemokraterna har bytt åsikt i frågan, men i och med januariöverenskommelsen har vi lovat att utreda om vi kan hitta en väg att förena gårdsförsäljning med monopolet."

Å ena sidan säger man alltså att man vill utveckla svensk produktion av livsmedel och drycker. Å andra sidan tar man avstånd från samma utredning. Jag tror att det är bekymmersamt.

I min valkrets Gävleborg har ett stort antal mikrobryggerier poppat upp. Det är inte konstigt att de vill pröva produkterna, precis som LarsArne Staxäng och David Josefsson sa. Det är en del av att driva mikrobryggeri. Gårdsförsäljning skulle naturligtvis lösa problematiken. Det skulle vara väldigt bra. Ett förtydligande av lagstiftningen skulle också vara väldigt bra. Även en skatteöversyn vore väldigt bra.

Förra veckan hölls ett välbesökt seminarium i riksdagen om mikrobryggeriernas villkor och möjligheterna att differentiera lagstiftningen för öl och cider; seminariet handlade om öl. Det skulle kosta Sverige ungefär 55 miljoner att ha en lagstiftning som i de flesta andra EU-länder anses vara normal.

Vill statsrådet och regeringen införa gårdsförsäljning av alkohol? Vill man underlätta för mikrobryggerierna? Vill man utveckla försäljningen av alkoholhaltiga drycker i Sverige? Min enkla fråga är: Är det regeringens vilja?


Anf. 19 Socialminister Lena Hallengren (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag har förstås några olika funderingar som jag tänker att interpellanten och övriga deltagare i debatten skulle kunna ägna nästa inlägg åt. Det gäller hur mycket som krävs för att det ska vara provsmakning. Vi kan inte gärna ha den diskussionen i kammaren. Ska det vara 1,2 deciliter eller 1,5 deciliter? Är det däremellan gränsen går? Och hur många flaskor öl ska man dricka? Ska man dricka fem flaskor på 1 ½ deciliter? Kallas det provsmakning? Var går gränsen?

Det är, som jag sa i mitt interpellationssvar, inte regeringen som uttolkar lagen. Om man upplever att man inte är nöjd med det beslut som kommunen har fattat får man överklaga beslutet för att få ett tydligare besked. Jag kan inte svara på om det har gjorts i Göteborg. Det vet säkert interpellanten själv. Men det är på det sättet lag uttolkas. Vi ändrar inte lagen så fort någon tycker att den är otydlig.

Gårdsförsäljning är egentligen inte frågan för dagen, men eftersom samtliga talare i talarstolen mitt emot mig har tagit upp det ska jag säga några saker som jag tycker att jag har varit tydlig med många gånger förut. Jag kan upprepa dem.

Det har gjorts två tidigare utredningar av en tidigare regering som har försökt få en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning men samtidigt inte utmanar det svenska monopol som Systembolaget har. I alla fall alla andra partier än Moderaterna tycker att vi ska ha kvar Systembolaget som den enda som ska sälja alkohol till privatpersoner. Det har inte varit möjligt att få fram en sådan lagstiftning. Jag har stor respekt för att man har försökt. Jag vill inte på något sätt få det att låta som att det kommer att bli enkelt.

Jag tror inte att gårdsförsäljning i sig kommer att hota den svenska folkhälsan. Det har jag aldrig trott. Men om vi skulle tillåta gårdsförsäljning på ett sådant sätt att det utmanar det monopol som Systembolaget har är jag övertygad om att det skulle hota den svenska folkhälsan. Då väljer jag, precis som jag alltid har gjort, att försvara det svenska monopolet. I den meningen har jag inte bytt uppfattning, Lars Beckman. Det vore väl konstigt; även om partier samarbetar och kan tänka sig att kompromissa överger man inte sina tidigare ståndpunkter.

Att kombinera gårdsförsäljning med det svenska monopolet för Systembolaget tycker jag är bra i teorin. Men jag inser att det kommer att bli svårt. Det är verkligen en nöt att knäcka.

Jag ser däremot inte någon självklarhet i att utreda gårdsförsäljning och därmed se över lagstiftningen som gäller provsmakning. Det finns en lagstiftning som gäller. Man kan dra olika slutsatser. Men jag kan konstatera att från 2016 till 2018 har antalet ölsorter på Systembolaget ökat från 200 till 1 200. Antalet vinproducenter har ökat med ungefär 30 stycken. Det är alltså inte på det sättet att det inte finns någon jordmån för eller att det inte är möjligt att bedriva gårdsproduktion av vare sig öl eller vin i Sverige.

Det finns möjlighet att överklaga ett beslut man inte är nöjd med. Det är verkligen viktigt att man gör det om man upplever att man har fått ett felaktigt beslut. I så fall blir det nämligen tydligare prejudikat. Dessutom ska både Folkhälsomyndigheten och länsstyrelsen bistå när det gäller att rådgöra om besluten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har, trots replikrundan, inte något nytt svar. Jag har inte för avsikt att förändra lagstiftningen. Däremot har vi för avsikt att titta på hur vi ska kunna möjliggöra gårdsförsäljning och samtidigt bibehålla Systembolagets monopol.


Anf. 20 David Josefsson (M)

Herr talman! Jag vill tacka ministern.

Av socialministerns första inlägg fick man, precis som Lars Beckman var inne på, intrycket att ministern är tämligen positivt inställd till mikrobryggerierna. Ministern beskriver att regeringen arbetar för att genomföra livsmedelsstrategins mål, inklusive drycker. Socialministern säger också att hon är övertygad om att en positiv utveckling av livsmedelsföretagen kan gå hand i hand med en folkhälsobaserad alkoholpolitik.

Det är jag också övertygad om, liksom många bryggare. Om vi kan ändra dryckesvanorna till att handla om kvalitet snarare än kvantitet tror jag att vi är på rätt väg. Tyvärr verkar ministerns egen politik gå i motsatt riktning. Senast för någon vecka sedan kunde vi läsa att statliga Systembolaget vill utöka sitt sortiment av starköl för 6,90 kronor per burk. Det gynnar endast industriölet och massdrickandet.

Vi kan konstatera att det i bland annat Göteborgs stad finns uppenbara problem. Där är alla aktörer, från politiker på såväl den borgerliga som den rödgröna sidan till handläggarna av alkoholtillstånd och bryggarna själva, överens om att reglerna är oklara.

Herr talman! Jag ska ta ett exempel. Precis som ministern är inne på framgår det av lagens förarbeten att provsmakning ska handla om små mängder. Det mått som nämns är en matsked. Problemet är att det inte anges vad en matsked egentligen innebär. Innebär det till exempel en matsked starksprit eller en matsked starköl? Det har lett till att olika kommuner har gjort olika tolkningar. Vissa menar att det är en alkoholmängd motsvarande 100 procent alkohol som avses. Andra menar att det motsvarar 40 procent starksprit. Och några menar att det handlar om en matsked oavsett dryck.

Ett annat område där lagstiftningen är svårtolkad är just folkölsprovningar. Eftersom lagen endast anger starköl men inte folköl menar vissa kommuner att det är fritt fram för folkölsprovningar. Andra menar att regleringen inte tillåter sådana provningar eftersom lagen inte uttryckligen nämner folköl.

Herr talman! Precis som ministern säger är lagtolkning en uppgift för kommuner, myndigheter och domstolar och inte för riksdag och regering. Men om lagstiftningen upplevs som otydlig, delvis för att den är skriven i en annan kontext än där den tillämpas, är det berättigat att fråga om lagen är ändamålsenlig.

Om jag tolkar ministern rätt menar hon att lagen är ändamålsenlig. Jag är benägen att tycka motsatsen. Åtminstone bör det ses över i den utredning som regeringen själv har aviserat när det gäller gårdsförsäljning, bland annat eftersom såväl branscher som tillsynsmyndigheter upplever ett rejält problem men också för att alkohollagen explicit tar upp detaljistens möjlighet att anordna dryckesprovningar. Därför menar jag att det också bör utredas i anslutning till gårdsförsäljning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Riksdagen har gett regeringen i uppdrag att utreda gårdsförsäljning under alkoholmonopolet. Jag menar att också reglerna för dryckesprovningar hos samma dryckesproducenter bör utredas.


Anf. 21 Lars-Arne Staxäng (M)

Herr talman! Sverige har en ovanligt rigid alkohollagstiftning. Det vet vi om. Och det finns ett syfte med detta. Det är att se till att vi inte får ett missbruk.

Det har bland annat inneburit att vi i Sverige dricker ovanligt mycket alkoholstark öl från Systembolaget. Många som tar sig till Systembolaget tar då de starkare ölsorterna. I exempelvis våra grannländer kan man många gånger köpa ölet i butik, och då tar man ofta en alkoholsvagare sort.

När det gäller provsmakning säger till och med länsstyrelsen att det skulle behövas ett förtydligande. Det handlar alltså inte om att här i riksdagen bestämma antalet centiliter. Jag kan hålla med om att den debatten inte ska hållas här. Det handlar däremot om att det behövs ett förtydligande. Det är en viktig fråga. Precis som jag sa förut gäller det 60 000 arbetstillfällen, om alla skulle dras in.

Vi skulle kunna utveckla det här på ett mycket bättre sätt, inte minst ur turismsynpunkt. Människor från andra länder som kommer hit vill gärna se vår ölkultur. De vill även se vår vinkultur, om vi nu har någon, men det gäller framför allt ölkulturen. De vill naturligtvis också provsmaka. När de får höra om dessa rigida regler undrar de om det är sant. Just därför borde det finnas en möjlighet att göra om reglerna så att de mer påminner om internationella regler om alkohol.


Anf. 22 Lars Beckman (M)

Herr talman! Jag är stolt över mikrobryggerierna i Sverige. Jag tycker att det är fantastiskt att se på utvecklingen som har skett i Gävleborg och i andra delar av Sverige. Entusiaster som vill främja dryckeskulturen tar fram nya spännande produkter som tidigare inte har funnits. Av detta skäl blir jag så olycklig över att regeringen inte har en sammanhållen politik.

Å ena sidan säger man sig ha en livsmedelsstrategi, inklusive drycker, men å andra sidan säger ansvarigt statsråd i intervjuer att hon egentligen är emot gårdsförsäljning, men på grund av januariöverenskommelsen måste man utreda frågan. Å ena sidan sägs i skriftliga svar att detta är välkommet och bra, men å andra sidan sägs i samma svar att man inte är beredd att se över en lagstiftning som inte fungerar.

Detta visar på den problematik som regeringen har. Man driver frågor som man helt enkelt inte tror på. Om man verkligen hade en livsmedelsstrategi, inklusive drycker, som man tror på skulle man med lust ta sig an frågan om gårdsförsäljning.

Precis som statsrådet säger är det inte lämpligt att riksdagen lagstiftar exakt hur många centiliter man ska servera vid en provsmakning. Det framstår som löjeväckande. Men just därför måste man förtydliga lagstiftningen. Det gör man genom att tillåta gårdsförsäljning och göra det enkelt att provsmaka produkterna på de mikrobryggerier som finns. Om man däremot är emot gårdsförsäljning men ändå vill göra en utredning om den får man i så fall förtydliga den lagstiftning som uppenbarligen inte funkar, för verkligheten slår alltid politisk retorik.

Jag skulle vilja ha ett klart, enkelt och rakt besked. Är syftet med den utredning om gårdsförsäljning som regeringen avser att tillsätta att man vill ha gårdsförsäljning och utveckla livsmedelsstrategin, inklusive drycker? Vad vill regeringen?


Anf. 23 Socialminister Lena Hallengren (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag läser än en gång upp ett stycke ur interpellationssvaret, så att det blir riktigt tydligt. "Av alkohollagens förarbeten framgår att provsmakning ska handla om små mängder av olika produkter för att kunna få en uppfattning om kvalitet och smak. Lagstiftningen anger syftet med provsmakning och i föreskrifter anger Folkhälsomyndigheten de villkor som ska uppfyllas för att få bedriva sådan."

Det står alltså inte hur många centiliter det ska vara, utan det är tydligt vilket syfte provsmakningen ska ha.

Vidare står det: "Tolkning av lagen kan ske utifrån lagens förarbeten. Lagtolkning är dock en uppgift för kommuner, myndigheter och domstolar, inte för regeringen." Jag tycker fortfarande inte att jag har fått svar på om frågan har överklagats. Jag tror annars att det är väldigt viktigt att interpellanten för vidare detta som ett svar från denna debatt. Om man upplever att man inte har fått ett beslut som är tydligt eller som man själv upplever inte går i linje med lagstiftningen måste man överklaga det.

Jag har nämligen svårt att ändra på den intention som jag precis läste upp. Jag tycker att provsmakning ska handla om små mängder av olika produkter för att man ska kunna få en uppfattning om kvalitet och smak. Eftersom vi inte reglerar antalet centiliter skulle det i så fall vara en sådan inriktning som sker vid en förändring, och något sådant har jag inte för avsikt att göra.

Jag är stolt över de mikrobryggerier som jag har besökt och som finns i min närhet. Jag vet vad de betyder. Men jag säger detta en gång till i ett försök att göra så att kanske även Lars Beckman förstår. Att vara för gårdsförsäljning och samtidigt vara för det svenska alkoholmonopolet är inte helt enkelt. Ambitionen är att vi ska lyckas med det.

Men om Lars Beckman tvingar mig att välja så att konsekvensen blir gårdsförsäljning där inte bara svenskproducerande gårdar kan sälja det de producerar utan att vi också öppnar upp för den europeiska marknaden och att Systembolaget inte längre har försäljningsmonopol är jag inte beredd att genomföra gårdsförsäljning. Jag vill att vi kan ha båda. Jag är inte beredd att tillåta vinförsäljning på Ica, utan jag tycker att vi ska ha ett Systembolagsmonopol.

Jag vet dessutom vad det betyder för inte minst alla mikrobryggerier och lokala producenter att plötsligt få tillgång till hela den svenska marknaden. Det skulle man inte få om Systembolagets försäljningsmonopol upphörde. Jag säger inte att det skulle upphöra över en natt, men jag tycker att det finns anledning att vara mycket försiktig. Vi vet vilka konsekvenser det skulle få om vi på sikt inte hade ett Systembolagsmonopol. Det har för övrigt ett mycket stort stöd hos svenska folket. Detta stöd delar jag.

Mitt svar är återigen: Den som tycker att lagen ska ändras måste bli mer specifik. I dag finns inga begränsningar avseende centiliter, mängder, antal eller sorter. I förarbetena står det att provsmakning ska handla om små mängder av olika produkter för att kunna få en uppfattning om kvalitet och smak. Det är min uppfattning att vi ska formulera oss just så.


Anf. 24 David Josefsson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, socialministern, för en bra debatt även om vi inte är överens!

Till att börja med skulle jag aldrig ställa en interpellation om ett enskilt fall. Jag skulle som riksdagsledamot absolut inte debattera ett enskilt fall. Nu handlade det inte om ett sådant utan om en diskussion mellan bryggare och Social resursförvaltning i Göteborg. Man har kommit överens om att lagstiftningen är otydlig och att man får titta på det hela utifrån det. Problemet är att också förarbetena är otydliga. Det är bland annat där som en matsked nämns.

I grunden är jag positivt inställd till svenska mikrobryggerier. Med stort hantverkskunnande och höga ambitioner inom såväl kvalitet som hållbarhet kommer man att kunna spela en viktig roll inom inte bara livsmedelsproduktionen utan också besöksnäringen. Det är ur ett folkhälsoperspektiv bättre att skifta fokus, anser jag, från masskonsumtion till hög kvalitet och smakupplevelser.

Sverige har en stolt bryggartradition. I Göteborg, som jag kommer ifrån, finns kanske de absolut bästa bryggerierna. Det är visserligen en högst personlig åsikt och inte partilinjen, herr talman. Exemplet med Göteborg har också tydliggjort behovet av att se över lagstiftningen.

Den regering som socialministern själv tillhör har aviserat att man tänker tillsätta en utredning om gårdsförsäljning. Att man tar till vara tillkännagivandet är positivt. Men det är tråkigt att vi inte kan komma överens om att också alkohollagstiftningen bör ses över när det gäller möjligheten att anordna provningar och klargöra reglerna för att anordna folkölsprovningar.

Jag anser att aktörerna förtjänar en mer lättolkad och tillämpbar lagstiftning, herr talman.


Anf. 25 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman! Tack, David Josefsson, för interpellationen! Alla interpellationer skapar en diskussion och eftertanke. Jag vill understryka att det gör så även hos mig. Jag tycker att frågan som ställs är otroligt relevant.

Egentligen vill jag inte hålla med om att vi har olika syn på mikrobryggeriernas förutsättningar. Frågan om lagstiftningen och att överklaga den lagstiftning som finns när man inte är nöjd och för att se hur långt man kan komma är en väg som måste prövas. Vi kan inte gå någon annan väg och säga att om man inte är nöjd med de beslut man får i sin kommun ska lagen förändras.

Jag menar fortfarande att provsmakning ska handla om små mängder av olika produkter för att kunna få en uppfattning om kvalitet och smak. Det är viktigt att gå till botten med hur långt man kommer i detta fall.

När det gäller utredningen om gårdsförsäljning tänker jag så här: Vi får se vad direktivet i dess helhet slutar med. Det är ju ännu inte färdigt. Syftet är dock inte att se över hela den svenska alkohollagstiftningen och passa på att lägga in allt som är möjligt. Det jag i dag kan säga är att vi just ska utreda gårdsförsäljning och hur vi ska hantera den i relation till Systembolaget. Vi måste kunna hantera båda. Sedan får vi se vad som utöver det är möjligt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2019/20:159 Mikrobryggeriers och folkölsbutikers förutsättningar

av David Josefsson (M)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

I Sverige finns det en stark bryggeritradition. De senaste åren har vi dessutom upplevt ett uppsving med många mikrobryggerier men också ett ökat intresse för alkoholdrycker med lägre alkoholhalt, så kallad folköl.

Tyvärr har många verksamheter upplevt hinder då man menar att nuvarande alkohollagstiftning inte är skriven utifrån deras situation, vilket gör lagstiftningen svårtolkad, och att olika kommuner ger olika besked.

Frågan har särskilt aktualiserats i Göteborg där en folkölsbutik fick stänga i våras eftersom Göteborgs stad inte ansåg att det fanns utrymme i lagen för att arrangera folkölsprovningar, och i november uppstod en diskussion kring hur lagstiftningen ska tolkas kring ölprovningar på bryggerierna i Göteborg.

Ölprovningar är en verksamhet som är uppskattad och utgör en viktig del i bryggeriernas verksamhet, både som intäktskälla och som marknadsföringskanal.

Debatten om ölprovningar i Göteborg uppmärksammades också i nationella medier, och såväl lokalpolitiker som bryggare och kommunala tjänstemän uttalade sig och menade att lagstiftningen bör ses över. Man pekade bland annat på att olika kommuner gör helt olika tolkningar av lagstiftningen.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Delar ministern bilden av att lagstiftningen bör ses över utifrån mikrobryggeriers och folkölsbutikers förutsättningar?