Myggbekämpning vid nedre Dalälven

Herr talman! Mikael Oscarsson har ställt ett antal frågor till mig om den så kallade BTI-metoden för myggbekämpning och om jag avser att stödja utvecklingen av SIT-metoden mot översvämningsmygg. Jag besvarade exakt de här frågorna i riksdagen den 30 maj, då Oscarsson hade förhinder att delta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bekämpning av översvämningsmygg är till stor del ett regionalt ansvar. Det gäller exempelvis skötselåtgärder som slåtter och bete. Stöd för bekämpning har utgått bland annat från olika insatser i det svenska landsbygdsprogrammet som Jordbruksverket är förvaltande myndighet för.

Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag studerat effekterna av bekämpningen med BTI för att säkerställa att denna bekämpning inte har negativa effekter i den känsliga miljön. Myndighetens slutsats var att en väl avvägd användning av BTI inte har några direkta effekter på fåglar, fiskar och däggdjur inklusive boskap och husdjur. Däremot är kunskapen om BTI:s effekter på andra taxonomiska grupper i ekosystemet bristfällig. Mot denna bakgrund har både den förra och den nuvarande regeringen uttalat att bekämpning med Vectobac G inte är en hållbar lösning och att det är viktigt att finna långsiktiga lösningar på problemen med massförekomst av översvämningsmyggor.

Regeringen har utsett Naturvårdsverket till ansvarig myndighet för att bevaka forskningsläget vad gäller bekämpning och andra långsiktiga åtgärder för att minska förekomsten av översvämningsmygg samt sprida information om sådana åtgärder.

Regeringen följer med intresse utvecklingen av SIT-metoden för att bekämpa översvämningsmygg, men i dagsläget finns det inte något konkret förslag för regeringen att ta ställning till.

Herr talman! Tack för svaret, miljöministern! Det här är en fråga som jag har engagerat mig i under en lång rad av år. Det här är ett problem att faktiskt ta på allvar. Ibland kan man tänka: Mygg, vad är det för problem? Men om man tänker så behöver man besöka nedre Dalälven. Jag vill säga på en gång till miljöministern att jag rekommenderar miljöministern att komma på besök och träffa lokalbefolkningen där. Det finns en speciell myggförening som jobbar med det här, och det är viktigt att få direktkontakt.

Det finns ett noggrant arbete när det gäller det här. Låt mig ta ett exempel. När man under 2002 gjorde den första bekämpningen hade man vid ett tillfälle 22 000 mygg i en myggfälla efter en natt. Man kan tänka: Hur mycket är 22 000 mygg? Jag kan tala om för miljöministern att 2 000 mygg är jobbigt, och är det 10 000 mygg i en myggfälla är det olidligt. Det här är alltså ett stort problem.

En annan fråga som är viktig att komma ihåg är varför staten ska vara med och bidra. Jo, staten har ett ansvar eftersom staten är den största enskilda producenten av mygg i det här området. Man innehar ca 45 procent av bekämpningsarealen och behöver såklart ta sitt ansvar för att det här ska fungera.

Det är också viktigt att titta på hur det historiskt sett har löst sig med ekonomin. Miljöminister Kjell Larsson var ute på besök och såg att det inte var hållbart utan att man måste hjälpa till. Han såg till att det kom igång, och han hade som princip att finansieringen skulle vara fifty-fifty. Mats Svegfors gjorde sedan en utredning om det här. Och man såg till att det fram till och med 2014 blev ett stöd på 4 miljoner per år.

När Karolina Skogs företrädare, Åsa Romson, tog vid minskades den statliga andelen med 25 procent, till 3 miljoner för 2015. Hon sa att vi får förlita oss lite grann på vädrets makter. Det blev tvärtom. Det blev så svåra problem att man i stället fick ge ett extratillskott på 5 miljoner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur ser miljöministern på det? Är det inte dags att gå tillbaka till den ursprungliga tanken att finansieringen ska vara fifty-fifty, eftersom staten står för en stor del av produktionen genom att man äger marken inom Natura 2000 och har nationalparker?

Varje år har det stått i villkoret att man ska komma tillbaka med alternativa metoder. Vad är det egentligen miljöministern är ute efter? Vad är det hon ser framför sig? Det finns nämligen en metod som har lyfts fram två år i rad. Det är den så kallade SIT-metoden. Hur ser miljöministern på den metoden? Den har använts med framgång på andra ställen i världen. Och WTO har nyligen godkänt den som metod mot stickmyggor.

Hur ser ministern på finansieringen? Men jag undrar också hur hon ser på den alternativa metoden, som har efterfrågats år efter år.

Herr talman! Jag vill inleda med att säga att jag tycker att Mikael Oscarssons sätt att hantera andra människors tid inte är särskilt respektfull. Jag har som sagt besvarat exakt denna fråga vid ett tillfälle då Oscarsson inte dök upp. Men vi tar ändå diskussionen en gång till här. Jag kommer att säga samma sak som jag sa då. Jag sa det i inledningen och kommer att göra det igen, eftersom jag självklart inte har ändrat uppfattning sedan den gången jag var här i kammaren och debatterade frågan senast.

Jag upprepar att ansvaret för myggbekämpningsfrågor i huvudsak ligger regionalt. Varför är det så? Förklaringen är väldigt enkel. Det är nämligen där man har kunskapen om de faktorer som är viktiga för att kunna ha en effektiv bekämpning. Man kan området och problematiken och har följt den under många år.

Metoden att staten i stället ska engagera sig ned på detaljnivå, värdera vetenskapliga fakta och exakt bestämma vilka metoder som är bäst och att detta ska göras genom att jag gör ett enskilt besök i området är en konstig vändning. Anledningen till att besluten ska tas regionalt, till att länsstyrelserna är en viktig aktör, är att det är där kunskapen finns.

Det finns också samverkan mellan de länsstyrelser i olika delar av landet som har besvär med mygg. Men det är också viktigt att poängtera att förutsättningarna inom Sverige skiljer sig åt i de här frågorna. Man måste alltså ned lokalt för att verkligen hitta rätt metod.

Det är också bakgrunden till att både den här regeringen och den förra regeringen har varit tydliga med att man efterfrågar andra metoder, alternativa metoder - samtidigt som staten har tagit ett ansvar genom att man har sett till att det har funnits pengar för bekämpningen. Man ber dem som kan detta bäst, det vill säga ansvarig myndighet, Naturvårdsverket, som har sakkunskapen på en övergripande nivå, och ansvarig länsstyrelse, att titta på detta, i stället för att vi ska sitta och göra den typen av val här i Stockholm.

Det är den ordningen vi tror på. Detta bör komma underifrån vad gäller val av metoder och utveckling av metoder. De ska komma från marken. Och staten har funnits med under en rad år nu, för att betala de kostnader som uppkommer när man har gjort dessa val.

Herr talman! När det gäller att det skulle vara en konstig vändning med det regionala ansvaret är det självklart - det vet väl miljöministern - att det finns engagemang och att man satsar pengar. Det jag var ute efter var pengarna som har minskat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tydligen är miljöministern sur på mig för att jag inte kunde vara med i den förra debatten. Den var halv elva. Jag är tyvärr ensam förälder efter att min fru har gått bort. Jag kunde inte vara med. Men eftersom du gör en sådan sak av det, Karolina Skog, vill jag bara säga att du nog får räkna med fler debatter i frågan. Jag beklagar att det känns jobbigt att ta den här diskussionen en gång till. Men det kommer nog att bli fler.

Det här gäller en metod som WHO har godkänt. Och ni har bett om alternativa metoder. Slåtter och bete, som Miljödepartementet och Naturvårdsverket har tagit fram som långsiktiga hållbara lösningar, ger inte den reduktion av översvämningsmyggor som behövs för att människor och djur i området ska känna någon skillnad. Till exempel gjordes ett länsövergripande försök 1996 med älvängsslåtter. Det misslyckades totalt.

År 2013-2016 försökte Forshaga kommun, på inrådan av Naturvårdsverket, att med hjälp av buskröjning, betande av kor, fågelholkar, fladdermusholkar och gasfällor begränsa myggproblemen i Deje vid Klarälven. Det blev ett totalt misslyckande. Det har sedan beskrivits av Forshaga kommun.

Det var faktiskt ett seminarium här i Sveriges riksdag i måndags med Aldo Malavasi, som är chef för en avdelning inom IAEA i Wien som har utvecklat SIT mot stickmyggor. Även Jan Lundström, som är verksamhetsledare för Biologisk Myggkontroll, riksdagsledamöter och andra intresserade deltog i seminariet.

Mot bakgrund av att såväl IAEA som WHO förordar SIT som bekämpningsmetod mot stickmyggor tycker jag att det är märkligt om regeringen inte hakar på. Har man ett motstånd mot det? Det skulle vara intressant att klara ut det.

SIT-metoden borde tilltala miljöministern eftersom den har en avsevärd potential att minska behovet av att använda Vectobac G, som vid bekämpningen av översvämningsmyggor vid nedre Dalälven. Om Sverige blir först med att anpassa SIT-metoden till översvämningsmyggorna öppnar det för möjligheten att anpassa även för liknande arter i hela Europa. Sverige skulle kunna ta täten när det gäller utvecklingen av en metod som på sikt kan leda till ett kraftigt minskat beroende av bekämpningsmedel i Europa.

När frågan har tagits upp med Naturvårdsverket vill de inte prata om det. Det bemöts med tystnad. När det tas upp med Miljödepartementet vill de inte prata om det. Nu ger jag miljöministern möjligheten att på bästa talartid lägga ut texten. Vad är det egentligen som ligger bakom att man varje år ska komma med de alternativa metoderna? Vilka svar är det hon vill ha?

Forskningsledarna pekar, även med stöd av WHO, på SIT-metoden. Hur ser ministern på det här?

Herr talman! Det blir en rundgång i resonemanget. Oscarsson verkar ha problem med att både nuvarande och föregående regering har, utöver att finansiera en specifik metod, efterfrågat att de som sitter på kunskapen om lokala förutsättningar också tittar på alternativa metoder. Sedan framhåller han just en sådan alternativ metod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Är den så bra som Oscarsson framhåller är det lämpligtvis den som dessa aktörer lyfter fram när de ska rapportera till ansvarig myndighet, vilket är Naturvårdsverket. Det är den myndighet som har sakkunskap att göra en bedömning.

Detta vill jag också vara väldigt tydlig med. Jag vågar påstå att Oscarsson inte på något sätt är rätt person att bedöma vilken av dessa metoder som är bäst. Jag själv är det definitivt inte. Det är helt enkelt inte en roll för politiker att välja bekämpningsmetod i en specifik del. Detta ska självklart sakkunniga göra.

Regeringen har tydligt pekat på att Naturvårdsverket har rollen att följa forskningsläget och agera. Finner de att det finns en ny metod som behöver regeringens godkännande för att kunna tillämpas i Sverige kommer de att lägga fram ett sådant förslag för regeringen. Då blir det en fråga för oss.

Både denna och den förra regeringen har varit väldigt tydliga med att detta arbete är ett regionalt ansvar och att valet av bekämpningsmetoder är en fråga för våra fackmyndigheter, som har sakkunskap. Detta är en princip som vi vidhåller.

Man gör inte människorna i de områden som är drabbade en tjänst om man gör detta till en fråga som vi i Regeringskansliet eller riksdagen ska avgöra. Här har vi helt enkelt inte den fackliga sakkunskapen.

Herr talman! Tack för svaret! Miljöministern tycker att det blir rundgång. Själv kan jag tycka att regeringen står för den riktiga rundgången när den efterfrågar alternativa metoder. När den får svar tar den inte till sig det hela. De som har gjort bekämpningen har ju faktiskt föreslagit denna metod. Även WTO är med på och rekommenderar den nu.

Jag säger inte att det är precis så här vi ska göra, utan jag har talat mig varm för att detta är en viktig sak för att man ska kunna leva, bo och verka som enskild och som företagare i den här bygden. Det finns en metod, Vectobac G, som fungerar men som regeringen tyvärr har dragit ned stödet till. Det fanns en ersättningsnivå på fifty-fifty, som man borde hålla fast vid.

Jag har också påpekat att regeringen vill att det ska finnas alternativa metoder. Jag har visat på att man tittar på slåtter och bete. Det är trevligt, och jag är jättemycket för detta, men det verkar inte ge de resultat som behövs för att kunna vara ett alternativ till Vectobac G.

Vad jag var inne på när vi hade ett seminarium här i riksdagen i måndags var att detta skulle kunna bli en lyckad kombination. Det finns ett förslag om en pilotstudie för att testa om metoden fungerar mot stickmygg i ett område vid Huddunge. Det var förresten där man gjorde den stora mätningen då man fick 22 000 mygg i en myggfälla. Tack vare bekämpning fick man ned det till nära noll.

Frågan är var rundgången egentligen finns. Kan regeringen och ministern tänka sig att vara med på att stötta ett pilotprojekt på detta vis?

Herr talman! Oscarsson säger att han inte har tagit ställning eller förordar specifika metoder. Men när jag läser hans interpellation ser jag att det där är väldigt detaljerat vilka metoder som ska prövas av vilka aktörer och på vilka ställen i landet. Sådana uppgifter har vi överlämnat till våra myndigheter. Det är så vi styr landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Anledningen till att jag inte svarar på vad jag tycker om olika metoder är att jag inte har vare sig uppdraget eller sakkunskapen att avgöra frågan. Detta har vi heller inte på Miljödepartementet.

Naturvårdsverket är utpekat som den myndighet som ska följa forskningsläget. Det är den myndighet som får de rapporter som följer upp de satsningar som görs på olika försök med olika metoder samt det internationella forskningsläget. Om det framkom intressanta resultat vid ett riksdagsseminarium föreslår jag att ni överlämnar det till Naturvårdsverket, som är den myndighet som kan granska det hela och kan ta det vidare.

Finner de en ny metod som de ser behöver regeringens godkännande för att kunna tillämpas kommer de att lämna över ett sådant förslag till regeringen. Då blir det en fråga som vi kommer att ta ställning till.

Överläggningen var härmed avslutad.