Nationella mål för fortsatt vindkraftsutbyggnad

Interpellationsdebatt 7 december 2010
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 26

Anf. 10 Maud Olofsson (C)

Fru talman! Johan Andersson har frågat mig om jag avser att agera för en förändring av Försvarsmaktens beslut om så kallade riskavstånd för militära flygplatser så att det möjliggör nyetableringar av vindkraftverk i enlighet med den av riksdagen fastställda planeringsramen. Kent Persson har frågat mig vad jag avser att göra med anledning av Försvarsmaktens motarbetande av svensk vindkraft och om jag kommer att verka för en avveckling av det kommunala vetot beträffande vindkraftsetablering. Kent Persson har också frågat mig om jag avser att ta initiativ till att en utredning tillsätts om uttagsbeskattningen för kooperativ vindkraft, vad jag avser att göra för att stimulera utbyggnad av havsbaserad vindkraft samt vilken bedömning jag gör om behovet av reglerkraft för vindkraft och hur jag avser att agera i frågan. Monica Green har frågat mig vad jag avser att göra med anledningen av att Försvarsmakten motarbetar stora områden med vindkraft. Krister Örnfjäder har frågat mig hur och när jag avser att agera för att få fart på byggandet av vindkraft i svenska vatten. Peter Jeppsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att få till en begränsning i Försvarsmaktens möjligheter att stoppa projekt som är av riksintresse avseende byggande av förnybar energiproduktion. Jag har valt att besvara samtliga interpellationer i ett sammanhang. Först av allt tycker jag att det är glädjande att det finns ett så stort och brett engagemang för vindkraften i kammaren. Det är för mig en ytterst angelägen fråga, och goda ramvillkor för vindkraften är avgörande för att nå det av riksdagen beslutade målet för ny förnybar elproduktion på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringen jobbar aktivt för att underlätta och påskynda planeringen och utbyggnaden av vindkraften. Målet för elcertifikatssystemet har höjts till 25 terawattimmar ny förnybar el till 2020 jämfört med 2002 års nivå. Riksdagen har också beslutat om, i enlighet med regeringens förslag, en planeringsram om 30 terawattimmar till 2020. De frågor som har ställts till mig rörande Försvarsmakten och vindkraft berör dels Försvarsmaktens beslut om hantering av remissvar rörande vindkraftsärenden omkring militära flygplatser, dels Försvarsmaktens agerande när det gäller överklagande av tillstånd för vindkraftverk. Frågan om försvaret och vindkraften har belysts vid flera tillfällen i kammaren den senaste tiden. Den 10 november i år besvarade miljöministern en fråga om utbyggnaden av vindkraft i närheten av militära flygfält (fråga 2010/11:20). I somras svarade försvarsministern på två frågor av samma slag (fråga 2009/10:945 och fråga 2009/10:951). De senaste veckorna har försvarsministern också svarat på en interpellation (interpellation 2010/11:63) och en fråga (fråga 2010/11:109) om försvaret och vindkraften. Beskedet vid dessa tillfällen har varit att Försvarsmakten lämnar vid en vindkraftsprövning det yttrande som behövs för att hänsyn ska tas till det intresse myndigheten ska bevaka - riksintresset för totalförsvaret. Det är sedan prövningsmyndigheten - kommunen eller länsstyrelsen - som väger samman intressena och fattar beslut. Jag har inga andra besked att ge. På senare tid har Försvarsmakten som myndighet överklagat kommunala beslut om bygglov av vindkraftverk. Dessa överklaganden är nu föremål för en juridisk prövning av berörd länsstyrelse. Den 29 november i år avgjorde Länsstyrelsen i Västra Götalands län ett par ärenden. Länsstyrelsen avslog Försvarsmaktens överklaganden. Jag är som statsråd förhindrad att gå in i denna juridiska prövning. I en kommentar till denna överklagandeprocess har Försvarsmakten redovisat att myndigheten eftersträvar att bygglovs- och miljöprövningsprocesserna ska vara korrekta. Försvarsmakten anger att myndigheten inte har något särskilt intresse i att vindkraftverk ska rivas. Så till Kent Perssons fråga om det så kallade kommunala vetot. Regeringen har under förra mandatperioden genomfört ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen som syftar till att underlätta utbyggnaden av vindkraft samt till att säkra att fattade beslut också gäller. Den reformering av regelverket för prövning av uppförande av vindkraft som genomfördes under 2009 innebär att utbyggnaden av vindkraft underlättas utan att kraven på en rättssäker och noggrann handläggning minskar. Ett exempel är att den onödiga dubbelprövningen avskaffats genom att kraven på detaljplan och bygglov i huvudsak har tagits bort i det fall uppförandet av ett vindkraftverk fått tillstånd enligt miljöbalken. För att säkerställa ett långtgående kommunalt inflytande över användningen av mark och vatten har det införts en regel om att tillstånd till uppförande av en vindkraftsanläggning endast får ges om kommunen har tillstyrkt det. En effektiv tillståndsprocess och demokratisk förankring är viktiga för att målet om mer förnybar energi ska kunna nås. När det gäller Kent Perssons fråga om uttagsbeskattningen för kooperativ vindkraft har finansministern, som ansvarigt statsråd, det senaste året svarat på flera liknande frågor och interpellationer (fråga 2009/10:787 och interpellation 2009/10:167). Kent Persson och Krister Örnfjäder har ställt frågor om den havsbaserade vindkraften. Jag kan konstatera att det finns en bred enighet i riksdagen kring det stödsystem vi har för att gynna utvecklingen av ny förnybar elproduktion - elcertifikatssystemet. Systemet är teknikneutralt och ska driva fram utbyggnaden av den mest kostnadseffektiva förnybara elproduktionen. Jag kan konstatera att vindkraft till havs fortfarande är mer kostsamt än på land och att vi har en stor outnyttjad potential på land. Regeringen har dock markerat att de möjligheter som finns i enlighet med EU-direktivet om förnybar energi kring användningen av så kallade samarbetsmekanismer bör kunna utnyttjas. Detta innebär att resurser i Sverige såsom vindkraft till havs skulle kunna utnyttjas för att möjliggöra för ett annat land att uppfylla sitt mål för andelen förnybar energi. Det pågår för närvarande ett arbete inom Regeringskansliet kring att analysera förutsättningarna för dessa möjligheter. När det gäller Kent Perssons fråga om reglerkraft för vindkraft har Sverige tillsammans med Norge unika förhållanden tack vare tillgången till vattenkraft. Expertmyndigheterna gör bedömningen att den utbyggnad av vindkraft som bedöms kommer att ske fram till år 2020 mycket väl kan hanteras inom ramen för dagens reglerkapacitet. En ökad produktion av icke reglerbar el förstärker dock vikten av det nordiska elsamarbetet och ett fortsatt arbete med att förstärka och bygga ut överföringskapacitet.

Anf. 11 Johan Andersson (S)

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Det här är, precis som statsrådet själv säger, en angelägen fråga. Det syns inte minst i debatten här, där många interpellanter är med. Jag kommer från Östergötland, och där har vi goda förhållanden när det gäller vindkraftsetableringar. Vi har många ansökningar inne nu i våra kommuner om vindkraftsetableringar, framför allt naturligtvis ute på slättlandet. Problemet när det gäller Östergötlands slättland är att vi har ett militärt flygfält, Malmen - det är i och för sig inte ett problem, för det är positivt i den här delen. Men det som är det mest oroande är just de ändrade ställningstaganden som man har gjort från Försvarsmaktens sida och gett helt andra förutsättningar för såväl kommande etableringar som de etableringar som redan är gjorda. Riksdagen har uttalat ett tydligt miljömål när det gäller vindkraftsetableringar, och jag har svårt att se att det rimmar med den strategi som man nu har i form av de ställningstaganden som Försvarsmakten har gjort. Min fråga till näringsministern handlar om: Kan vi förhoppningsvis få se någon form av samsyn i regeringen när det gäller den här frågan? Näringsministern har ansvaret för näringslivsutvecklingen i hela landet. Det här är naturligtvis en viktig binäring, och en del har det till och med som huvudnäring. Jag tänker framför allt på de lantbruksföretag som finns runt om i landet och många andra som har det som en del. Min fråga till näringsministern är alltså: Kan man förvänta sig någon form av samsyn i denna del? I dag är det väldigt spretigt med de besked som har getts. Näringsministern uttalade sig själv kring detta i medierna för en tid sedan.

Anf. 12 Kent Persson (V)

Fru talman! Jag får tacka näringsministern för svaret, även om jag inte är nöjd med svaret eftersom jag upplever det som ett icke-svar på mina fyra frågor omkring det här. Sveriges riksdag har fastställt 20-20-20-målet fram till 2020. Bland annat ska vi öka andelen förnybar energi med 50 procent fram till dess. Sveriges riksdag har också fastställt att för vindkraften ha ett planeringsmål motsvarande 30 terawattimmar, 20 till lands och 10 till havs. I propositionen under energipolitiken skriver regeringen: Regeringen jobbar aktivt för att underlätta och påskynda planeringen och utbyggnaden av vindkraft. Vidare kan man läsa att regeringen årligen ska följa upp tillståndsprocesserna för förnybar energi. Frågan är: Har det verkligen skett? Inte med ett ord nämner regeringen de problem och hot som i dag finns för vindkraftens utbyggnad och i förlängningen möjligheten att nå de mål som vi har satt upp. Jag tänker på det kommunala vetot, uttagsbeskattning av vindkraft, Försvarsmaktens överklagande av befintliga vindkraftverk och dem som är under byggnad och den havsbaserade vindkraften. Det är fyra frågeställningar som jag har tagit upp i de två interpellationer som jag har skrivit med anledning av de utmaningar som vindkraftsutbyggnaden står inför. Jag kan börja med det kommunala vetot. En majoritet av vindkraftsprojektörerna har sagt att de upplever det som svårare att bygga ut vindkraften i bra vindlägen i dag. Dessutom räknar de med att en effekt av det här är att det kommer att bli dyrare. 380 verk har stoppats av det kommunala vetot. Jag anser att regeringens politik haltar betänkligt när det gäller just det kommunala vetot. Jag kan inte förstå logiken i att man ger kommunerna vetorätt när det gäller utbyggnaden av vindkraften, en förnybar energikälla, när man samtidigt tillåter projektörer att leta efter fossilgas och bygga ut den. Där finns det inget kommunalt veto. Varför kommunalt veto när det gäller vindkraftsutbyggnad? Det handlar egentligen om samma sak: kommunernas möjlighet att själva vara med, bestämma och avgöra hur mark och land inom ett kommunalt område ska användas. Detta hindrar givetvis utbyggnaden av vindkraft, av den enkla anledningen att kommunerna inte behöver besvara en fråga från en vindkraftsprojektör. Man behöver inte ens bemöda sig att svara om det är okej eller inte. Man måste givetvis fundera över om det här är en ordning som är riktigt rätt. Ni skriver själva att tillståndsprocesserna ska prövas. Är ni beredda att pröva det kommunala vetot för att få någon vettig ordning framöver? När det gäller uttagsbeskattningen har vi krävt att det åtminstone ska göras en snabbutredning av hur man ska lösa upp den knuten. Svaret från näringsministern till mig är att det är att dra frågan i långbänk. Sedan har ni sagt att det här ska lösas i samband med regeringsförhandlingarna i april 2010. Vad har hänt? Nu ligger det en centermotion som snart ska behandlas där just uttagsbeskattningen tas upp. Vad händer i frågan?

Anf. 13 Monica Green (S)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Ministern har valt att banka ihop många vindkraftverksinterpellationer i ett och samma svar trots att de handlar om lite olika saker. Men vi får försöka hjälpas åt för att få svar på frågorna, för det här är så viktigt. Förnybar energi är viktig för tillväxten, för klimatet, för konsumenterna och för säkerheten i landet. Därför är det extraordinärt och anmärkningsvärt att Försvarsmakten försöker stoppa nyetableringar och till och med riva redan byggda vindkraftverk. Det blir till syvende och sist en intressekonflikt mellan Näringsdepartementet och Försvarsdepartementet. Det oroar mig en del. Hittills har vi sett att i de frågor som har hamnat hos den borgerliga regeringen har det alltid varit Moderaterna som bestämt, och småpartierna har vackert fått följa efter. Jag efterfrågar, precis som Johan Andersson, den här samsynen: Vad är det vi kan vänta oss från regeringen när det väl hamnar på regeringens bord? Maud Olofsson säger i sitt svar att många redan har diskuterat frågan i riksdagen, och hon hänvisar till de svaren. Ja, men det är inte så konstigt att vi är många som är engagerar oss i frågan, eftersom det är så viktigt för framtiden för våra barn och barnbarn och för säkerheten när det gäller tillgången på förnybar energi. Jag har också engagerat mig i frågan. Jag skrev i juli en fråga till Sten Tolgfors och en fråga till Maud Olofsson just med anledning av att försvaret försöker stoppa den pågående satsningen på vindkraft. Då fick jag två olika svar. Jag förväntar mig att det så småningom ska bli en samsyn. Försvarsmakten vill till och med stoppa vindkraftverk som ligger i bra vindlägen. De hänvisar till att det är farligt med tanke på säkerheten. Då kan man ju - eftersom det finns vindkraftverk även i andra länder - fråga sig hur det går med flygplanen framöver, när man åker utomlands, om det nu är så farligt att åka nära vindkraftverk i Sverige. Om försvaret skulle få igenom sina ambitioner att stoppa utbyggnaden i bra vindlägen blir det dyrare att bygga vindkraftverk framöver. Det drabbar elkonsumenterna, och det drabbar också tillgången på förnybar energi. Nu har vi, precis som Maud Olofsson sade i sitt svar, fått ett besked, nämligen om tre redan byggda vindkraftverk i Grästorp och Lidköping, i min valkrets. Där gick länsstyrelsen inte på försvarets linje, utan länsstyrelsen sade att dessa redan byggda vindkraftverk får stå kvar. Det är vackert så. Det var väldigt bra, för det hade blivit förödande om redan byggda vindkraftverk skulle rivas. Men det är ändå en stor osäkerhet för framtiden för hela den planering som sker, och det är en osäkerhet för alla de investerare som nu ska försöka få i gång större vindkraftsanläggningar och se till att vi får en hållbar energiproduktion av just förnybar energi. Det behövs mer svar från Olofsson, och det behövs också den samsyn som Johan Andersson frågade efter.

Anf. 14 Krister Örnfjäder (S)

Fru talman! Vi vet alla att Sverige och andra länder inom EU har signerat ett miljömålsavtal till 2020. Vi har tack vare vår nuvarande energimix, med en stor del vattenkraft, tagit på oss det i förhållande till andra länder höga målet på 49 procent fossilfritt till år 2020. Energimyndigheten har visat hur vi kan nå målet. De vill att det byggs en ansenlig mängd nya elproduktionsenheter, bland annat i form av vindkraftverk, som utnyttjar den oändliga och kostnadsfria vinden som kraftkälla. De har även räknat fram att minst en tredjedel av vindkraftverken behöver byggas i havet. Flera aktörer anser att minst hälften behöver byggas i havet. Läget hösten 2010 är att vi nu producerar totalt ca 3 terawattimmar vindkraftsel på årsbasis, varav klart över 90 procent i landbaserade vindkraftverk. Utsikten att hålla en hög byggtakt på land i flera år framöver ser inte ljus ut. Etableringar på land är ofta små, normalt på tre-fem verk, och motståndet från närboende växer. Det leder till att allt fler kommuner använder sin nya vetorätt och avslår bygglovsansökningar. Antalet platser för att bygga på är begränsat, och det tar tid. För att komma framåt och ha en chans att nå 2020-målet måste vi få bättre fart på byggandet på land men även komma i gång med havsbaserade parker. En vindkraftspark i havet omfattar ofta från 50 verk upp till flera hundra på ett och samma ställe. Tack vare jämna och starka vindar är elproduktionen i havet mycket effektiv. Vad händer då i svenska vatten? Ja, planering för flera havsprojekt pågår, men inget byggs. Ett sådant exempel kunde vi läsa om i dagens Sydsvenskan, där man pratar om vindkraftsprojekt i Blekinge. Upp till 700 vindkraftverk för ca 50 miljarder kronor planeras där. Som verkligheten ser ut: Statens egna bolag Vattenfall äger havsprojekt med färdiga tillstånd, men Vattenfall börjar inte bygga utan lägger projekten på is. Orsaken är att Vattenfall och andra väljer att i stället bygga i andra länder. Anledningen är att kostnaderna för att ha vindkraftverk i havet är högre än på land. I många andra länder har man redan skapat de incitament som krävs för att bankerna ska låna ut pengar till investeringen. I Sverige fanns det ett extra stöd till havsbaserad vindkraft, men vid årsskiftet 2009/10 togs det bort. Ett nytt system skulle införas, men det har ännu inte kommit något. Min fråga till närings- och energiministern var därför: "Hur och när avser närings- och energiministern att agera för att få fart på byggandet av vindkraft i svenska vatten?" Svaret som jag har fått är att man ska använda de instrument som finns nu. Den historia som vi har fram till dagens datum tycker jag visar att det inte kommer att räcka. När jag hörde ministern i morse på radio sade ministern själv - med hänvisning till kärnkraftsdiskussionen och att det fanns verk som var avställda - att vi kunde glädja oss åt utvecklingen inom just vindkraften, att det var ett tredje ben att stå på. Men vi behöver ett stadigare tredje ben. Hur vill då energiministern att det ska kunna utvecklas?

Anf. 15 Peter Jeppsson (S)

Fru talman! Tack för svaret, näringsministern! Som näringsministern mycket riktigt sade i sitt svar har jag ställt en interpellation angående Försvarsmakten och vindkraften. För att förstå debattens gång här i dag vill jag läsa upp delar av min interpellation som inledning. Den svenska Försvarsmakten försöker ännu en gång utnyttja de omfattande befogenheter som tilldelades dem under det kalla krigets dagar, för flera decennier sedan. Detta gör de denna gång genom att hävda behovet av stora stoppområden runt flera flygplatser. Det första argumentet som användes var vindkraftvingens möjliga påverkan på JAS radarsystem, ett problem som enligt leverantören Saab Aircraft går att lösa utan tekniska svårigheter. Då fyllde försvaret på skyddsbehovet med nya generella krav på flygsäkerhet. Resultatet är att myndigheter såsom kommuner, länsstyrelser med flera inte vågar ta något beslut emot försvaret och ifrågasätta deras ofta enkla svar: Nej, vi kan inte godkänna . Just i dagarna är Försvarsmakten i sig själv mycket kreativ och bryter upp tidigare medgivna tillstånd. De vill att ett antal befintliga vindkraftverk, varav vissa är flera år gamla, som finns inom de nya stoppområdena ska rivas, pågående byggen stoppas och ostartade byggen blir även de stoppade. Får de igenom detta så sjunker nuvarande elproduktion från vinden med över 25 procent och mycket av den pågående och planerade byggnationen de kommande åren uteblir. Någon kreativ dialog mellan parter finns inte utan försvaret säger bara att de har bestämt att så här får det bli. Energiproduktion inom landet utan behov av importerad råvara är en mycket viktig del av landets totalförsvar och är ett riksintresse. I dag tillåts Försvarsmakten helt nonchalera att deras verksamhet endast är en del av Sveriges totalförsvar. Detta medför orimligt stora negativa konsekvenser för andra delar av totalförsvaret. För något år sedan uttalade Försvarsmakten att klimatförändringar är ett av de största hoten vi har att bemästra. Därför frågade jag närings- och energiministern: "Vilka åtgärder avser närings- och energiministern att vidta för att få till en begränsning i Försvarsmaktens möjligheter att stoppa projekt som är av riksintresse avseende byggande av förnybar energiproduktion?" Fru talman! Med tanke på dagens interpellationsdebatt är det med tillfredsställelse jag kan konstatera att Försvarsmakten i ett meddelande på sin hemsida - av alla ställen - fredagen den 3 december tillkännagav att sannolikheten för nya överklaganden är låg. I och med detta är det min förhoppning att Försvarsmakten tagit till sig det faktum att varje rättsinstans hittills har avvisat eller avslagit Försvarsmaktens överklaganden. Försvarsmakten har ändå, enligt egen uppgift som kommit här, överklagat cirka hundra bygglov inom de aktuella stoppområdena. Förtroendet för Försvarsmaktens agerande skulle stärkas om man även återkallade gjorda överklaganden i stället för att binda upp ytterligare samhällsresurser i de här rättsprocesserna. Försvarsmaktens remissinstansroll i tillståndsprocessen väger mycket tungt när det gäller att få bygglov och miljötillstånd. Ett remissvar kan i praktiken egentligen inte bestridas trots korrekt hantering när det gäller beslut från kommunen med mera. Fru talman! Min fråga till ministern kvarstår: Kan man agera på det här sättet utan att egentligen ge några konkreta svar?

Anf. 16 Helene Petersson i Stock (S)

Fru talman! Jag anmälde mig till den här interpellationsdebatten eftersom den är mycket viktig. Konflikten mellan vindkraftsutbyggnaden och försvaret är en konflikt som vi definitivt inte vill ha. Jag kommer från Jönköpings län. Vi värnar väldigt mycket om Eksjö garnison där och om dess övningsflygfält Hagshultsbasen. Men när man ser de dokument som vi fått nu när Försvarsmakten lägger ut sina områden, inte bara de 40 kilometerna runt Hagshultsbasen utan också inflygningssträckor i både söder och norr, och jämför med de vindkraftsetableringar som är på gång ser man att det är väldigt många vindkraftverk i Jönköpings län som kanske inte blir av. Hela länet har väldigt goda vindförhållanden, framför allt kring Vättern men också på höglandet. Det är väl framför allt höglandet som finns i riskzonen. För närvarande har länsstyrelsen 40 vindkraftverk bara i Nässjö kommun och 14 vindkraftverk nere i södra delen, i Värnamo kommun - alltså 54 vindkraftverk - inom inflygningszonen vid Hagshultsbasen. Näringsministern säger här att hon inte kan ge några andra besked utan att man överlämnar detta till prövningsmyndigheterna, till kommunen eller länsstyrelsen. Men frågan är hur man tolkar miljöbalken. De signaler jag fått från länet är att man helt enkelt gör tolkningen att Försvarsmaktens riksintresse är starkare än intresset för utbyggnaden av vindkraftverk. Nu har man minskat på 40-kilometersradien runt flygplatsen, men fortfarande finns problemet i ytterkanterna. I Nässjö kommun är ytterligare ett trettiotal vindkraftsetableringar på gång. Sett utifrån 70, 80 eller 90 vindkraftverk - i hela länet handlar det kanske om 150-200 vindkraftsmöjligheter - rör det sig om ganska många terawattimmar. I somras hade jag en debatt med miljöminister Andreas Carlgren framför allt baserad på kärnkraftsdebatten då. Vad miljöministern säger är att regeringen väldigt mycket värnar och har jobbat mycket för utvecklingen av vindkraft. Jag vill därför fråga näringsministern om det sker en samsyn, om ni har diskuterat detta på Näringsdepartementet och om det förs samtal mellan Försvarsdepartementet och Näringsdepartementet om de här frågorna. Jag tror inte att det här ska behöva vara ett problem, men det känns inte riktigt rätt att helt och hållet överlämna denna fråga till prövningsmyndigheterna, till kommunen eller länsstyrelsen. Jag tror att man där kan råka i en stor konflikt. I vårt län värnar man vindkraften. Vi ser den som en stor möjlighet till utbyggnad. Samtidigt vill vi definitivt att Eksjö garnison med dess övningsmöjligheter ska finnas kvar. Det här är en konflikt som det kanske inte är lätt för länsstyrelser att avgöra. Jag menar att här krävs att man tar ställning och också tittar på frågan på regeringsnivå.

Anf. 17 Ola Johansson (C)

Fru talman! Tills alldeles nyligen var jag kommunalråd i Kungsbacka kommun i Halland. Förutom att jag är riksdagsledamot är jag förtroendevald i Sveriges Kommuner och Landsting. Centerpartiet har varit drivande i arbetet med att förenkla prövningsprocessen för vindkraft och för att det prövas enligt miljöbalken, inte enligt plan- och bygglagen. Vi såg nämligen hur överklagande efter överklagande fördröjde varje tänkbar investering i ny vindkraft. Bakom överklagandena fanns inte alltid sakliga skäl, utan de syftade enbart till att fördröja processen. Många angelägna inom branschen som ville komma i gång med sina investeringar uppvaktade Sveriges Kommuner och Landsting om detta. Jag kan berätta att det inte är försvaret som i min kommun innebär det största motståndet, utan vi har ett rymdobservatorium, en radioastronomisk forskningsanläggning, som överklagar snart sagt vartenda vindkraftverk som byggs inom kommunens gränser utifrån gamla regler. Förenklingen i prövningsprocessen kan väl ingen här vara emot, för det är väl ändå en bra sak vi åstadkom när vi tog bort prövningen enligt plan- och bygglagen. Men här i kammaren finns det några som ifrågasätter den kommunala självstyrelsen. Framför allt Kent Pettersson gör det i sin interpellation. Kent Pettersson ifrågasätter de kommunalt folkvaldas rätt att fatta beslut om markanvändningen inom den egna kommunen och att väga den mot olika intressen mot bakgrund av den egna planeringen när det gäller markanvändning, bebyggelse, skyddande av kulturmiljöer, avstånd till bostäder etcetera. Detta finns stadfäst i olika typer av planeringsdokument, exempelvis i den kommunala översiktsplanen som är utarbetad enligt konstens alla regler, enligt plan- och bygglagen, och som det dessutom på olika sätt samråtts om med befolkningen. Denna plan har kommunen också att ta ställning till. Även om detta med prövning enligt plan- och bygglagen nu är borttaget fråntas kommunerna inte sin skyldighet att själva utarbeta översiktsplaner inom andra områden men naturligtvis också inom det här aktuella området för att komma fram till vilka områden som är lämpliga eller mindre lämpliga för prövning av vindkraft. Kommunerna har erhållit ekonomiskt stöd för att göra den typen av planer. Tills motsatsen bevisats vill jag hävda kommunens rätt att fatta dessa beslut. Kanske fattar kommuner inte alltid de allra klokaste besluten. Men i den kommunala självstyrelsens namn ligger också rätten att fatta beslut som inte alltid är så kloka. Sedan får man ompröva och fatta bättre beslut senare. Framför allt gäller det för kommunerna att följa de planer som de själva utarbetat när det gäller utbyggnaden av vindkraft. Jag förutsätter att de svenska kommuner som utarbetar de här planerna också följer upp planerna i beslut när man prövar och ger tillstånd till vindkraftsetablering. Vi måste lita på kommunerna som ett redskap när vi vill nå de nationella målen i energipolitiken. Kommunerna är väldigt viktiga när det gäller att förankra projekten i de bygder där människor berörs av vindkraftsutbyggnaden. Centerpartiet tycker att det lokala engagemanget för vindkraft är väldigt viktigt. Därför är det olyckligt att en uttagsskatt måste tas ut. Således handlar det nu om att hitta modeller för att neutralisera uttagsskattens effekter. Men det är en annan typ av fråga, anser jag. Centerpartiet har ett förslag. Det behövs inga utredningar. Fru talman! Någon blöt filt ligger inte över vindkraftsutbyggnaden i Sverige, i alla fall inte generellt sett. Dock finns det en del beklagliga undantag. Vi har producerat 512 megawatt. Det är en ökning med 49 procent under åren 2008-2009. Rekordet - en produktion av 3 terawattimmar - har nåtts. Vindkraften är en del av den omställning som vi vill se med ett tredje ben i energipolitiken. Det ger möjligheter till arbete. Detta tror jag övertygar de svenska kommunerna.

Anf. 18 Maud Olofsson (C)

Fru talman! Låt mig först säga att det är EU:s överenskommelse om 2020-målen som ligger till grund för det vi nu gör. Sverige var väldigt pådrivande för att åstadkomma just detta. Vi tog också på oss uppdraget att bygga 50 procent förnybart fram till 2020, och regeringen var mycket aktiv i detta arbete. Vad har då hänt? Det tog 20 år att bygga 1 terawattimme vindkraft. Det tog fyra år att bygga två ytterligare. Jag tycker att man ska komma ihåg, också de som nu interpellerar, vilken majoritet som styrde tidigare. Vi hävdar naturligtvis att vi behöver ett tredje ben i vår elförsörjning, och det tycker jag också är viktigt att säga med tanke på den situation som är i dag när vi har problem med kärnkraft och vattenreservoarer. Det är klart att vi behöver mer vindkraft. Vi behöver mer bioenergi i vårt elförsörjningssystem. Det är därför vi har varit så aktiva med att förändra regelverken och förbättra detta för att snabba på det. Det har också gett resultat. Vi har, vilket har sagts här, förenklat plan- och bygglagen och förenklat möjligheterna för koncession. Vi har förenklat anslutningsavgifterna. Vi har höjt elcertifikatsnivån. Vi har höjt planeringsramen. Vi bygger ut elnätet. Det är massor av åtgärder vi genomför för att just påskynda vindkraftsutbyggnaden, och det tycker jag också är viktigt att se. Sedan kan jag också bli bekymrad över det agerande som Försvarsmakten visar i detta. Vi ska dock komma ihåg att vi har självständiga myndigheter som agerar utifrån olika intressen. Vi har Naturvårdsverket, som bevakar biologisk mångfald. Vi har försvaret, som bevakar sitt. Att vi har olika riksintressen som diskuterar med varandra är alltså ingenting nytt. Om vi tittar på en del av vindkraftsparkerna ser vi att vi har en diskussion med till exempel rennäringen, som också måste få finnas i anslutning till vindkraftsparker. Vi har mineraltillgångar som naturligtvis också har ett särskilt intresse vi försöker att väga samman. Det är detta som är svårigheten. Låt oss erkänna det. Det finns olika intressen som bevakar olika saker. Det vi måste lära oss är att samsas och försöka hitta en samsyn. Det är därför jag tycker att det inte finns någon anledning att dra upp konfliktnivån, utan det finns anledning att föra en dialog kring detta så att vi kan bevaka de olika riksintressena. Med anledning av det försvaret har gjort har vi gett ett uppdrag till Totalförsvarets forskningsinstitut att se över hur det ser ut i andra länder. Jag tror nämligen att vi behöver ha det. De har fått detta uppdrag för att se hur man har gjort i Danmark, i Spanien och i andra länder som bygger ut vindkraft. Dessa länder måste nämligen också ha flygmaskiner som åker runt. Denna jämförelse kommer man att få göra så att vi också kan se Sverige ur ett annat perspektiv. Sedan tycker jag när det gäller den havsbaserade vindkraften, som också var uppe till diskussion här, att det är viktigt att säga att vi har utformat ett certifikatsystem som är teknikneutralt. Vi väljer inte vad det är som ska byggas ut, utan vi har ett certifikatsystem där man bygger ut den mest kostnadseffektiva förnybara energikällan. Det visar sig vara mer markbaserat än havsbaserat. Ja, andra länder har feed-in-system, men det är ett mycket mer kostsamt sätt att bygga ut. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är väl de två partier som har stått upp för elcertifikatssystemet, och jag antar att ni tänker fortsätta göra det. Jag har i alla fall inte hört någonting annat. Det vi gör är ändå att ha en dialog med andra länder för att se om vi kan hitta gemensamma projekt, och så sent som i förrgår tecknades ett avtal mellan ett antal länder - Sverige är ett - för att se om vi kan hitta vindkraftsparker till havs där vi gemensamt kan investera. Jag kan återkomma till detta senare.

Anf. 19 Johan Andersson (S)

Fru talman! Tack, näringsministern! Jag vet inte om jag blev så mycket klokare av det svar som gavs. Jag är mycket väl medveten om att det är olika intressen som naturligtvis ska vägas samman när det gäller uppfattningar om vindkraft, utbyggnad av detta och även befintliga verk, men samtidigt måste det ändå vara på det sättet att näringsministern har en egen uppfattning när det gäller synen på vindkraft. Hon har ändå ett ansvar för näringslivsutvecklingen i landet i stort, och där är vindkraftverk och vindkraftsetableringar väl i allra högsta grad en del. Jag noterar att detta inte besvarades över huvud taget. Jag hade kanske inte förväntat mig det heller. Jag tycker att det är gott nog att man har gett Totalförsvarets forskningsinstitut uppdraget att titta på hur det ser ut i våra grannländer. Det gäller inte bara de nordiska länderna utan även andra länder. Det som har funnits i medierna kring detta är att det skiljer sig väldigt mycket åt när det gäller synen och att Sverige har ett snävare synsätt än vad andra har. Det blir alltså spännande att se vad utvecklingen kommer att bli. Jag hoppas utifrån denna debatt återigen att näringsministern har tagit till sig den oro som finns ute i landet. Vi företräder stora delar av framför allt södra Sverige här i dag, och det är en väldigt stor oro både från dem som vill etablera sina verk och dem som har etablerat sina verk - inte minst utifrån ett nationellt perspektiv. Har nu riksdagen tagit ett beslut är det viktigt att vi ser till att det verkställs och försöker undanröja de eventuella hinder som finns. Jag hoppas som sagt var att näringsministern för denna debatt vidare till regeringen och verkligen tar till sig den oro och det engagemang som finns i frågan.

Anf. 20 Kent Persson (V)

Fru talman! Jag noterar att näringsministern är bekymrad över Försvarsmaktens agerande, och det finns egentligen all anledning att vara det. Det har näringsministern också uttalat i TT tidigare. "Jag tycker det är ytterst bekymmersamt, folk som har investerat i det här och har levt med utbyggnaden i tio års tid", sade Olofsson till Ekot och menade att försvarets agerande är märkligt. Jag delar denna uppfattning. Sedan blir jag dock lite förvånad när man senare intervjuar Försvarsmakten och deras sektionschef Carl-Johan Edström som säger så här: Under arbetet har vi Regeringskansliet med på detta arbete. Det innebär att man från Försvarsmakten faktiskt har fört en dialog med Regeringskansliet. Frågan är om den ena handen vet vad den andra har gjort och vilken typ av dialog det har varit eftersom vi har fått effekten att man går ut och omprövar redan befintliga, byggda verk inom stoppområden. Det är det som är det allvarliga. Det allvarliga är inte att Försvarsmakten agerar som remissinstans; det ska de givetvis göra. Ola Johansson! Kommunala självstyret: Ja, som gammal kommunalman, kommunalråd under tolv års tid och ledamot i Sveriges Kommuner och Landsting har jag stridit för det kommunala självstyret. Här agerar dock kommunerna precis tvärtemot vad regeringens intentioner är. Man struntar i att över huvud taget besvara frågan från vindkraftsprojektörer om tillstånd att etablera vindkraft. Det är det som är det allvarliga. Man skjuter hela regeringens program för vindkraftsutbyggnaden i sank med detta. Jag noterar också att Andreas Carlgren var väldigt bekymrad i våras när han fick se detta upprepas gång efter gång. När Svensk Vindenergi går ut och efterhör hos vindkraftsprojektörer säger 76 procent av dem att detta försvårar utbyggnad av vindkraften i kommunerna. Det är klart att det är allvarligt att det blir på detta sätt. Det är det vi måste diskutera: Hur kan vi, alldeles som regeringen skriver, få en bättre tillståndsprocess? Sedan tycker jag att det rimmar väldigt illa - här inför man kommunalt veto när det gäller uppförandet av vindkraft, men när det gäller fossilgas har man inte ett ord om det. Det är ju det vi ska ha bort ur det svenska energisystemet. Det här finns inte, utan det är enbart kommunala veton när det gäller vindkraft - den förnybara, som är så viktig för att vi ska nå målen. Avslutningsvis vill jag ta upp uttagsbeskattningen. Jag ser fram emot diskussioner och debatt i kammaren om uttagsbeskattningen framöver, eftersom det finns en centermotion nu av bland annat Annie Johansson om just uttagsbeskattningen. Det finns också ett förslag från Centerpartiet som jag tycker är intressant att diskutera. Det är möjligt att här i kammaren kan finnas en majoritet för den motionen. Är Centerpartiet och Ola Johansson beredda att stödja Annie Johanssons motion när den kommer upp och behandlas här i kammaren framöver?

Anf. 21 Monica Green (S)

Fru talman! Jag vill återigen kommentera problemet med att man bankar ihop interpellationer som inte riktigt hör samman. Då får Maud Olofsson svårt att hinna svara på alla våra frågor, och det tycker jag är ett problem. Vindkraft är så viktigt att det går att dela upp det på fler interpellationer, och vi är åtminstone tre personer som debatterar just om försvaret så det hade man kunnat ta i en särskild debatt. Vi behöver alltså förnybar energi, vi behöver bioenergi och vi behöver icke-fossil energi för framtiden och för våra barn. Det är vi överens om, åtminstone Centerpartiet, Maud Olofsson och vi rödgröna. Men jag blir orolig eftersom jag, som jag sade i mitt förra inlägg, hittills har märkt att det är Moderaterna som bestämmer i regeringen och det är Moderaterna som står för Försvarsdepartementet. Jag blir alltså orolig för att de som vanligt kommer att köra över de små partierna i den borgerliga regeringen. Det behövs en samsyn, och därför behöver Maud Olofsson klargöra vad det är hon gör upp med Sten Tolgfors, och tvärtom: Vad säger Sten Tolgfors till Maud Olofsson? Går det till exempel att kräva att nya plan som beställs av försvaret ska klara att köra nära vindkraftverk? Det är ett ganska litet krav, tycker jag, för jag förutsätter att de här planen också ska kunna köras utomlands. Detta behöver vi också få ett klargörande av. Jag tror att det vore bra för försvaret om de kunde gå ut och berätta hur säkra och bra JAS-planen är. De intressekonflikter vi ser mellan Försvarsdepartementet och Näringsdepartementet måste tydliggöras. Man måste helt enkelt få fram en nationell plan för hur vi ska se på utbyggnaden av den förnybara energin och i det här fallet vindkraftverken. Tidigare har vi talat om ett dokument på nationell nivå för vindkraftens utbyggnad i bra vindläge. Där blir det problem, eftersom försvaret stoppar vindkraftverk som ligger i bra vindlägen. Maud Olofsson har fortfarande inte kommenterat konsumenterna och deras krav på tillgång till energi till någorlunda bra priser så att man klarar en kall vinter som den här. Konsumenterna måste kunna kräva en bra utbyggnad av vindkraftverken i framtiden. I förra veckan fick vi glädjande nog veta att länsstyrelsen klarar av att säga nej till försvaret och att det inte ska rivas några befintliga vindkraftverk. Om det nu är så är det bra, men det kvarstår fortfarande frågor om den fortsatta planeringen. De investerare som ska göra stora investeringar för Sveriges framtid behöver få veta hur det kommer att gå med den fortsatta utbyggnaden av vindkraftverk framöver, och det har jag inte fått svar på från Maud Olofsson här i dag. Det vill jag ha innan vi slutar.

Anf. 22 Krister Örnfjäder (S)

Fru talman! Jag ska ta tillfället i akt och kommentera en kommentar från Maud Olofsson när hon säger att det tog 20 år att uppnå den första terawattimmen när det gäller vindkraft och 4 år att uppnå den andra. Det är egentligen inte speciellt konstigt. Det är vad vi brukar kalla utveckling. I det här fallet beror det till stor del på teknikutveckling. Jag hoppas att den kommer att fortsätta, för vi kommer att behöva en väldigt kraftig teknikutveckling när det gäller exempelvis byggnation och att uppnå tillräcklig kvalitet på just vindkraften framöver. Jag försökte i mitt första inlägg peka på att vi har ett problem när vi sätter upp mål för vindkraft. Jag använde exempel på hur mycket svårare det har blivit att få utbyggnad till lands att bli verklighet. Energimyndigheten har själva sagt att man behöver ha minst en tredjedel av den här kraften byggd till havs, och det finns aktörer som säger att det kan vara ända upp till hälften. Om vi ska nå målet måste vi alltså komma loss. Vi har själva varit med och understrukit behovet av elcertifikatssystemet, men just nu verkar det inte som om det är lösningen för att det ska bli mer byggt ute till havs, åtminstone inte i Sverige. Vad jag är ute efter är att regeringen ska säga det som man själv förutskickade när man ändrade på systemet vid årsskiftet 2009-2010. Då sade man att man skulle återkomma med andra förutsättningar som skulle kunna göra det möjligt för byggnation till havs. Nu har det gått elva månader, och jag har inte sett något. Jag tycker inte att det i ett sådant läge är för mycket begärt att ställa frågan till regeringen: Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för mer havsbaserad vindkraft? Jag följer upp med ytterligare en fråga: När tänker regeringen återkomma med ett sådant förslag? Det är alltså inte grundat på att jag för närvarande befinner mig i någon form av opposition. Jag tycker att vi är ganska överens om målet, och målet är mer vindkraft. Jag är bara intresserad av att få reda på hur vi når det målet tillsammans. Är det så att regeringen kommer med förslag och jag tycker att det är bra förslag så kommer jag naturligtvis att stödja dem. Jag nöjer mig med det så länge, fru talman.

Anf. 23 Peter Jeppsson (S)

Fru talman! Jag tycker att det är en positiv debatt vi har här i dag. Vi är ju positiva till något som många människor är negativa till, nämligen vindkraft. Jag tycker också att det är bra att näringsministern tar initiativ till att jämföra med andra länder, för då kanske vi kan få en del svar som vi kan ha nytta av framöver. Jag har också den största respekt för Försvarsmaktens behov och att de måste uppfylla sina uppgifter. Men Försvarsmaktens agerande sedan i juni omkullkastar inte bara en stor del av den samhällsplanering som ligger till grund för energi- och miljöpolitiken utan hotar även Sveriges möjlighet till tusentals gröna jobb. Varje beviljat bygglov eller miljötillstånd har föregåtts av ett remissyttrande från Försvarsmakten. Det har gjorts. Yttrandena har inhämtats helt i enlighet med de anvisningar som Försvarsmakten lämnat vid var tid. Jag har ett exempel på hur det kan gå till. Det är i Ronneby kommun, och det omfattar 22 vindkraftverk. Den 25 januari lämnar Försvarsmakten ett yttrande till Länsstyrelsen i Blekinge län med texten: Försvarsmakten har inget att erinra mot uppförande av vindkraftverk med nedanstående positioner. Det var yttrande ett. I början av juni, innan länsstyrelsen ens har hunnit fatta beslut, inkommer ett nytt, reviderat yttrande från Försvarets materielverk, alltså FMV, via Högkvarteret. Det har gått samma väg. Där säger sig FMV inte kunna acceptera 3 av de 22 verken. Den 10 juni får länsstyrelsen ett nytt yttrande från Försvarsmakten som nu motsätter sig hela parken. Här kan vi tala om skiftande spelregler för samma område, minst sagt. Fru talman! Det är min bestämda uppfattning att Försvarsmaktens yttersta uppgift är att försvara vår demokrati, inte att bestämma vår energi- och näringspolitik genom att ensidigt göra anspråk på att bestämma vilken verksamhet som får bedrivas på mer än 10 procent av Sveriges yta, och dessutom bestämma på olika sätt i varje enskilt ärende. Fru talman! I dag produceras en fjärdedel av all Sveriges vindkraftsel inom stoppområdena. Försvarsmaktens agerande har skapat stor osäkerhet om möjligheterna att över huvud taget uppnå planeringsramen och målen inom elcertifikatssystemet. Det finns knappast någon bransch där investerare och kreditgivare skulle acceptera att planera för investeringar för miljarder och samtidigt riskera att en myndighet med passare tillåts att ändra förutsättningarna från en dag till en annan och dessutom retroaktivt, vilket är anmärkningsvärt i sig. Stoppområdena omfattar bland annat en stor del av södra Sveriges slättlandskap, där vindförhållandena är goda och etableringskostnaderna låga. Om samma mängd el ska produceras under sämre förutsättningar kommer det att leda till högre priser för konsumenterna. Fru talman! Det har talats om blöta filtar. Jag kan garantera att över Blekinge ligger det i princip en filt över hela länet, med tanke på att vi är ett relativt litet län och vi har försvarsverksamhet, men det är vår verklighet. Det finns projekt som är planerade som faktiskt riskerar att helt gå om intet om man får hålla på på det här sättet.

Anf. 24 Helene Petersson i Stock (S)

Fru talman! Näringsministern räknar upp en massa åtgärder som regeringen har vidtagit, och jag tror inte att vi är oense om att det är saker som driver frågan framåt. Men problemet kvarstår ändå när man läser Försvarsmaktens dokument. Försvarsmakten har angett ett område för varje flygplats som behöver vara helt fritt från vindkraftverk, och man säger att miljöbalkens regler ger ett stärkt skydd för totalförsvarets intresse vid prövning av vindkraftsetablering. Ja, länsstyrelsen är en självständig myndighet och beslutar självständigt. Men frågan är hur självständigt man kan besluta i de här frågorna. Är det ändå inte så att Försvarsmaktens talan i ett yttrande när det gäller etablering av vindkraftverk väger väldigt tungt? Jag tycker att det här är en fråga som regeringen måste titta på ordentligt, för man har tagit till för stora områden, enligt vår uppfattning i Jönköpings län. Det ska inte behövas så stora stoppområden, speciellt när de inte ens ligger runt flygplatserna utan vid in- och utflygningsområdena. Och som Peter Jeppsson säger här är de här områdena bra för vindkraften. Länsstyrelsen har gjort en ordentlig och grundlig genomgång av var det går bra att ha bra vindkraftverk i Jönköpings län, och det sammanfaller med försvarets inflygningssträckor. Det här är ett stort problem. Jag förutsätter att näringsministern tittar mer på den här frågan och inte bara överlämnar den till de beslutande myndigheterna utan tar samtal med Försvarsdepartementet om hur frågan ska lösas, för jag tror att vi har ett gemensamt intresse av en stor vindkraftsutbyggnad i Sverige.

Anf. 25 Ola Johansson (C)

Fru talman! Dubbelprövningen är avskaffad till många vindkraftsföretags och investerares glädje. Det är stora investeringar som har legat och ligger i startgroparna för vindkraften, och det är positivt. Jag håller med alla talare som säger detta. Alla kommuner borde inse det positiva i detta. Det är få energislag som ger så många arbetstillfällen och skatteintäkter som vindkraften gör inom den egna kommunens gränser. Det är få parter i den här frågan som har så stora möjligheter att påverka de lokala opinionerna och röja undan lokalt motstånd till vindkraft som kommunerna har. Därför tycker jag att vi ska fortsätta att ge kommunerna detta ansvar och denna möjlighet. Kent Pettersson, Vänsterpartiet, säger att landets kommuner hotar, att man skjuter i sank. Vilka är man? Jag blir alltid lite skeptisk när någon i generella ordalag börjar prata om man. Jag tycker att man ska vara mer specifik. Vilka kommuner är det? Är det en majoritet eller en minoritet av landets kommuner som är aktuella för vindkraft? Dubbelprövningen har försvårat. Som kommunal företrädare hade jag kanske lite svårt att inse det och svårt att överge plan- och bygglagen, för den säkerställer ändå en viss prövning, ett visst samråd och ett ganska tungt beslut. Det är en bra process. Jag vill fortsätta att hävda det kommunala självstyret nu när dubbelprövningen är borta. Men jag utesluter inte möjligheterna att se över det kommunala vetot, men först om och när det skulle visa sig att de nationella målen för vindkraft hotas.

Anf. 26 Staffan Danielsson (C)

Fru talman! Det här är en viktig och aktuell interpellationsdebatt med många tänkvärda inlägg från interpellanterna - det är roligt att kunna säga det - från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och även från ministern och Ola Johansson. Peter Jeppsson sade att det kan bli så att stora delar av Blekinge inte blir aktuella för vindkraft. Halva Östergötland drabbas av försvarets döda zon, stoppzon för vindkraft. Det visar lite på den här frågans vidd. Det är viktigt med ett svenskt försvar som ska försvara det Sverige som vi har och vill bygga. Det tycker vi alla, men det ska ju inte förhindra att det byggs. Och försvaret ska givetvis inte i onödan förhindra andra riksintressen. Det är väl bra att Försvarsmakten, som näringsministern citerar, nu förklarat att man "inte har något särskilt intresse i att vindkraftverk ska rivas". Det är bra, men det är väldigt trist att det ens behöver sägas. Jag är medveten om att näringsministern har ett starkt engagemang för försvaret och för den förnybara energin, och det kan ingen tvivla på, tror jag. Jag är också medveten om att bedömningen av frågan om försvarets agerande som självständig myndighet, när man nu plötsligt kommer ut och vill ha döda zoner på fyra mil runt olika militära flygfält, ligger helt inom den självständiga myndigheten. Och regeringen och näringsministern kan och ska inte gripa in i den processen. Skulle ministern göra det skulle interpellationer och KU-anmälningar att stå som spön i backen, så ministern måste givetvis ha en viss tunghäfta. Dessutom ska vi ha klart för oss att om försvaret hävdar sin linje som den mycket starka remissinstans det är och länsstyrelsen avslår begäran och detta överklagas, då kommer denna överklagan att behandlas av regeringen som överdomstol. Det är först då som regeringen kommer in i frågan och får avgöra den, vilket i så fall blir väldigt viktigt. Det finns en hel del att säga om försvarets märkliga agerande i den här frågan. Fram till den 1 april i år hade det byggts 285 vindkraftverk inom det som nu är stoppzoner. Försvaret hade sagt okej till allihop. Flygverksamheten pågår vid dags dato, och vad jag vet fullständigt ohindrat, med JAS-plan, helikoptrar och allt vad det är. Den 1 april gör försvaret en helomvändning och säger: fyra mil. Och det imponerar inte. Försvaret har en oerhört stark ställning i miljöbalken, och den ställningen länder också till ödmjukhet. Man ska vara ansvarsfull och inte göra tvära kast, och här gör man allt på en gång och skapar kaos i de här områdena. Det är bara 10 procent av Sveriges yta, har försvaret sagt. 10 procent är väldigt mycket. Det är mer än hela Danmark. Det som är utpekat som bra vindområden är 2 procent, och många av de bra vindområdena ligger i det som försvaret nu vill tillgodogöra sig. Jag tycker att det är ett anmärkningsvärt agerande. Det är rätt uppenbart att det kommer att ha bäring på att nå riksdagens mål om den förnybara energin. Det är en konflikt mellan två riksintressen. Med respekt för att regeringen som vanligt måste hantera en konflikt mellan två riksintressen med omdöme, men skulle regeringen möjligen kunna ta initiativ till en dialog mellan berörda myndigheter, mellan riksintressena, så att man hittar en rimlig balans där både försvarets och den förnybara energins intressen tillgodoses? Min fråga är om näringsministern skulle kunna tänka sig att detta kunde vara ett möjligt initiativ.

Anf. 27 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Jag anmälde mig sent i debatten, och det beror på att jag inte alls avser att lägga mig i den försvarspolitiska aspekten utan endast vill kommentera det som Kent Persson tog upp om uttagsbeskattningen. Som ledamot i skatteutskottet sedan nio år vet jag att detta är en känd och erkänd fråga. Det är viktigt för åhörarna att komma ihåg varför vi har uttagsbeskattning. Den infördes redan 1928 i samband med den stora kommunalskattereformen, och det är i första hand en rättvisereform. Beskattningen av olika människor ska vara rättvis. Det gäller till exempel när man tar ut varor ur den egna verksamheten. Det är helt enkelt vad det handlar om. Det är viktigt att vi slår vakt om uttagsbeskattningen. Jag noterar att i den debatt som statsrådet nämnde som Anders Borg deltog i klargjorde inte minst vänsterpartisten Marie Engström att Vänsterpartiet står tydligt bakom uttagsbeskattningen. När det gäller frågan om kooperativt producerad el ska beskattas annorlunda än annan el har många velat skära pipor i vassen under valrörelsen. Det är viktigt att slå fast att det ska den inte. Man kan dock alltid diskutera om det ska vara av Gud givet att Skatteverket fastställer marknadspriset för den kooperativt producerade elen. Skatteutskottet öppnade för just detta i sin propositionsbehandling, fru talman. Centerpartiet väckte ett annat förslag som inte alls står i strid med dessa saker. Det var framför allt Jörgen Johansson, framliden ledamot i skatteutskottet, som väckte det på ett bra sätt. Det gäller hur man ska beräkna kostnaderna för den kooperativt producerade elen. Det är inte heller alldeles givet. Detta får vi ha en noggrann diskussion i skatteutskottet och också en dialog med regeringen om. Det finns även elmarknadsprisnämnd och så vidare. Jag ville bara lägga till detta för att det för de ärade åhörarna i kammaren ska vara klart att det inte är någon enkel fråga. De som vill avskaffa uttagsbeskattningen, och de är tyvärr många, tar på sig ett stort ansvar. Vi andra står bakom uttagsbeskattningen. Slutligen noterar jag att det inte finns någon från Miljöpartiet närvarande i denna debatt. Det var framför allt de som skar i pipor i vassen och ville att man skulle särbehandla kooperativt producerad vindkraftsel i skattehänseende, vilket jag är emot.

Anf. 28 Maud Olofsson (C)

Fru talman! Kent Persson frågade om ministern har någon egen uppfattning i denna fråga. Det trodde jag framgick av den lista med förändringar som gjorts sedan jag tillträdde. De förbättringar som har skett när det gäller koncession, plan- och bygglagen, tillståndsgivning och så vidare har i mångt och mycket resulterat i den fina utveckling vi ser där vi har tre terawattimmar vindkraft. Till Monica Green kan jag säga att vi har gjort detta tillsammans med Moderaterna. Det gick snabbare att göra det med Moderaterna än med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Jag tror på ert engagemang när det gäller förnybar energi och vindkraft. Det är dock viktigt att peka på att om man gör förändringar och förbättringar har man möjlighet att skörda och se ett bra resultat. När jag säger att jag är bekymrad över det ifrågasättande och den konversion som har skett efter Försvarsmaktens agerande står jag för det. Det är ett bekymmersamt läge. Man har fått tillstånd och man har byggt vindkraftverk, och sedan begär Försvarsmakten att de ska rivas. Det är viktigt att det finns en rättssäkerhet i vårt land och att man kan lita på de beslut som är fattade. Vi har gjort ändringar i plan- och bygglagen angående detta, för det fanns en svaghet i den gamla lagstiftningen. Det är en viktig signal till dem som ska exploatera och bygga ut att den förändringen har skett. Precis som Staffan Danielsson påpekade kan jag inte lägga mig i en domstolsprövning. Det vet ni. Om jag gjorde det skulle ni direkt anmäla mig till konstitutionsutskottet, och jag skulle bli förhörd där. En viktig sak som ingen har tagit upp är att flygindustrin själv ifrågasätter en del av det försvaret säger. Flygindustrin är inte lika oroad som försvaret när det gäller tekniken visavi vindkraftverken. Det här är en diskussion som måste ske mellan försvaret och flygindustrin också. Varför vi har gett uppdraget att internationellt kunna jämföra är för att få ett bättre underlag och dialog om hur det ser ut på andra håll. Jag har noterat att man i andra länder kan flyga och ha vindkraft samtidigt, så det borde kunna gå också i Sverige - i synnerhet med tanke på att vi har så stora avstånd och bor så glest som vi gör. Jag tror att vi ska kunna hitta en bra samsyn i det. Har vi en dialog? Ja, Staffan Danielsson, det har vi. Jag förstår att det är enkelt att diskutera försvarets intresse i detta, men det finns andra intressen. Vi har haft diskussioner om fladdermöss, havsörnar och rennäring. Vi har haft diskussioner om många intressen som ska vägas samman. Gör inte detta till något enkelt! Mitt svar på konflikterna är fortsatt dialog. Vi ska bygga ut förnybar energi och vindkraft, vi ska kunna ha ett försvar, vi ska kunna säkra biologisk mångfald och vi ska kunna ha rennäring. Vi måste dock hitta en samsyn lokalt där vi har dessa olika delar. Grunden för detta ligger i översiktsplaneringen och att vi diskuterar detta före så att vi reder ut det och inte behöver få en massa överklaganden. Vi måste ha en förprocess. Det är den viktiga delen, och i den debatten kan alla bidra till att försöka förankra utbyggnadsplanerna så gott det går lokalt och regionalt. Det är en viktig insats som vi kan göra. Det fina med elcertifikatssystemet är att det blir 25 terawattimmar. Det funkar på det sättet. Det kommer att byggas den mest kostnadseffektiva förnybara energi som vi bara kan få. Det avgör inte politikerna, utan certifikatssystemet stipulerar att det blir 25 terawattimmar. Det är finessen med certifikatsystemet.

Anf. 29 Johan Andersson (S)

Fru talman! Jag tackar näringsministern. Mycket har sagts i denna fråga. Jag tänkte ta upp en av de saker som näringsministern avslutade med, nämligen översiktsplaneringen. Det är inte lätt att göra en översiktsplanering när det hela tiden kommer nya förutsättningar. Jag tänker närmast på Försvarsmaktens retroaktiva beslut när det gäller våra vindkraftverk. Näringsministern har givetvis rätt i att översiktsplaneringen är kommunernas styrdokument när det gäller utbyggnaden av vindkraften. Men då bör det vara så att myndigheterna håller sig till sitt tidigare ställningstagande. Annars blir det självklart knepigt. Jag känner mig trygg med det näringsministern säger om dialogen - om det nu är på det sätt hon säger, vilket jag förutsätter eftersom hon har sagt i talarstolen inför riksdagen och tv-publiken att det pågår en dialog mellan riksintressena. Vi får väl förutsätta att det blir något resultat av det. En dialog borde gå att genomföra utan att ministern blir anmäld till KU. Hon behöver nog inte känna sig hotad av det om hon öppnar för fortsatt dialog.

Anf. 30 Kent Persson (V)

Fru talman! Jag heter Kent Persson, Ola Johansson. Första gången trodde jag att du läst fel på tavlan, men nu kanske du kommer ihåg det. Jag förespråkar det kommunala självstyret - men inte när det missbrukas, vilket det gör här. Det finns flera fall. Du vet säkert vilka kommuner som missköter sig och inte lämnar besked, vilket i sig också är ett besked. Det är då det kommunala vetot träder in och inte när man aktivt beslutar. Det är en annan fråga, och det kan vara okej. Visst står vi bakom uttagsbeskattningen, men det finns ett problem som har diskuterats i skatteutskottet. Det har diskuterats här i kammaren och det har motionerats om det. I Centerpartiet har man varit tydlig med att frågan ska lösas. Det har utarbetats ett förslag. Senast i våras lovade Maud Olofsson att frågan ska tas upp och undanröjas och att det inte skulle behöva bli en valfråga. Frågan är fortfarande olöst. Jag är intresserad av den motion som Centerpartiet har skrivit med anledning av uttagsbeskattningen och vill titta närmare på den. Om den kommer upp här är vi beredda att pröva den noga och stödja den. Det kanske finns möjlighet till majoritet i den frågan här i riksdagen. Avslutningsvis, näringsministern, har vi frågan om de tre terawattimmarna med stöd av Moderaterna. Jag vill påminna om att energipolitiken fastställdes 1997 och varade till 2008. Under den tiden utarbetade Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet elcertifikatssystemet som var förutsättningen för vindkraftsutbyggnaden.

Anf. 31 Monica Green (S)

Fru talman! Jag instämmer med alla som har sagt att det här är en viktig debatt. Det märks att vi alla engagerar oss och att vi är oroade över försvarets agerande i den här frågan. Man lägger en död hand över stora delar av Blekinge och Östergötland och över väldigt stora delar av Skaraborg. Vindkraftverken ger gröna jobb. De tillhör framtiden. Det är teknikutveckling, och det är forskning och framtidstro att satsa på vindkraft. Försvaret ska ju försvara demokratin, men med de här stoppområdena stoppar man tillförseln av förnybar energi. Det är också ett stopp för säkerheten. Man hindrar alltså sin egen utveckling. Det är ett nödläge som vi måste ändra på. Det finns positiva tecken. Länsstyrelsen har fattat ett beslut i Västra Götaland, ett av de överklaganden som försvaret har gjort. Vi får hoppas att det går i rätt riktning även med de andra. Det finns också andra positiva tecken. LRF i Skaraborg ordnade i somras ett möte i Grästorp mellan länsstyrelsen, politiker och verksamhetsansvariga. De var väldigt oroade över hur det skulle gå med deras investeringar och om de över huvud taget skulle våga satsa på den här framtida energikällan. Det är positivt att man gör det och det är positivt att Maud Olofsson vill hitta en lösning. Jag förutsätter att regeringen kommer överens och ser till att moderater och centerpartister talar med samma tunga så att vi får en lösning på detta och kan veta att vi har säker tillgång till förnybar energi och kan fortsätta att satsa på vindkraftverken.

Anf. 32 Krister Örnfjäder (S)

Fru talman! Nu ska jag ge mig in i den militära diskussionen. Om Arlanda hade varit en militär flygplats hade det varit obebyggt ända in till Sergels torg. Det finns olika sätt att se på en sådan här sak beroende på om man betraktar det som ett problem eller en möjlighet. Min ingång i detta var det havsbaserade. Jag har fortfarande inte fått något svar, såvida inte energiministern menar att det är elcertifikatssystemen som ska tillgodose behoven av utbyggnad även till havs. Om det är så kan de som säger att de ska bygga 700 vindkraftverk för ca 50 miljarder kronor utanför Blekinge glömma sina planer. Det är så jag uppfattar energiministerns svar - om det är svaret. Vi sade redan tidigare att vi är för detta, men vi tror inte att det kommer att räcka. Det har visat sig att de landbaserade satsningarna stöter på svårigheter. Det är svårigheter som jag tror att vi till stor del kommer att slippa när det gäller havsbaserad vindkraft. Däremot har vi ett ekonomiskt problem. Det är nämligen dyrare till havs. Men det kanske är lättare så att det i slutänden ändå är en bra väg att gå. Jag kanske missuppfattade energiministern, så jag förbehåller mig rätten att än en gång fråga: Hur skapar vi bättre förutsättningar för havsbaserad vindkraft? När kommer den i så fall? Om jag inte får svar har jag anledning att återkomma i framtiden.

Anf. 33 Peter Jeppsson (S)

Fru talman! Jag ska börja med att rätta ministern. Jag tog faktiskt upp flygindustrins åsikt i mitt första inlägg. Man säger att det går att lösa utan större tekniska svårigheter. Det är med stor glädje jag konstaterar att Vindin går in som delägare i det havsbaserade vindkraftsprojektet i mitt eget hemlän Blekinge. Det nämnde Krister Örnfjäder alldeles nyss. Fullt utbyggd kommer vindkraftsparken att producera åtta terawattimmar, vilket motsvarar båda reaktorerna vid Barsebäck när de var i drift. Projektet kommer att sysselsätta mer än 200 personer, för att inte tala om all kringverksamhet runt denna stora satsning. I pengar handlar investeringen om 50 miljarder kronor. Det är ett lysande bevis på att den tunga elkrävande industrin tror på havsbaserad vindkraft. I Vindins vindkraft ingår bland annat Stora Enso, Boliden, LKAB och Cementa. Tyvärr kan Försvarsmakten även här stoppa en stor nationellt viktig satsning på förnybar energi - en satsning som på ett bräde skulle ge oss möjlighet att uppnå de fastställda målen för andelen förnybart producerad el i Sverige. Tänk på det! Jag har haft förmånen att på nära håll följa detta projekt, i princip från starten för två och ett halvt år sedan. Alla hinder som dykt upp har man lyckats hantera på ett professionellt sätt med positivt utfall. Man är nöjd inom fiskenäringen. Man är nöjd inom den yrkesmässiga handelssjöfarten i området. Kommunerna i området är nöjda. Man är nöjd till och med inom det civila flyget. Det har skett genom dialog. Tyvärr har Försvarsmakten även här visat sig från sin sämsta sida och kan i princip inte tänka sig en konstruktiv dialog. Därför har min hemkommun Sölvesborg, där 80 procent av området är tänkt att ligga, lämnat in en begäran om att detta ska bli ett regeringsärende. Det kommer i dagarna. När två riksintressen går emot varandra måste en annan part avgöra frågan. Min vädjan är att ministern följer detta extra noga. Det kan vara en realitet inom tre fyra år att detta är i drift. Det är inte pengar det handlar om, utan det är attityderna som kan stjälpa.

Anf. 34 Staffan Danielsson (C)

Fru talman! Jag välkomnar ministerns deklaration om en fortsatt dialog i de här viktiga frågorna. Jag hoppas på större ödmjukhet från försvaret och hoppas att man lyssnar på den här debatten. Man har en väldigt stark ställning i miljöbalken. Om man har en så stark ställning krävs att man utnyttjar den med omdöme och viss ödmjukhet annars kan det bli en diskussion om att balansen i miljöbalken behöver förändras. Nu är det som det är, och det kräver omdöme och ansvarsfullhet. Jag välkomnar också ministerns uppdrag till FOI att titta på hur flygverksamheten i andra länder går att kombinera med utbyggnaden av förnybar energi. Jag kan förutskicka att några företrädare för Försvarsmakten redan har svarat på frågan. De har sagt: Vadå, andra länder? Nu är vi i Sverige och gör som vi gör. Det var ingen riktig lyhördhet i den kommentaren. Regeringens besked är att man måste se det i ett bredare perspektiv och att det finns andra riksintressen också. Företrädare för Försvarsmakten har på fullt allvar sagt att om det har skett ett formellt fel som gör att flygplanen störs får det rivas - kosta vad det kosta vill. Det tycker jag inte är riktigt ansvarsfullt av en omdömesgill myndighet. Det är fråga om 285 verk. River man 20 handlar det om miljardbelopp. Jag tror inte att det kommer att handla om rivning. Den matchen tror jag att vi som vill värna vindkraften vinner. Det som denna debatt handlar om är de terawattimmar som ligger i planerade och projekterade vindkraftverk i dessa områden. Debatten handlar om huruvida dessa vindkraftverk ska bli av eller inte. Den debatten behöver nog bli en framgång för den förnybara energin, givetvis med fortsatt flygsäkerhet för militära och civila flygplan.

Anf. 35 Maud Olofsson (C)

Fru talman! Jag vill först tacka för en intressant och bra debatt. Jag tror verkligen att vi behöver föra denna debatt inte bara utifrån det som försvaret har gjort utan utifrån att det finns många olika intressen i vårt samhälle. Det är bra att vi ser att det ibland finns lite motstående intressen. Men vår uppgift som politiker är att väga samman dem för att försöka komma framåt. Vi har under denna mandatperiod gjort en del saker för att förenkla processen. Det är det som är viktigt för mig att säga. Plan- och bygglagen är till exempel ett viktigt verktyg, och man ska kunna lita på att när tillstånd är givna gäller de också. När det gäller den havsbaserade vindkraften finns det en samarbetsmekanism inom EU nu, som jag nämnde i mitt svar, och som vi avser att använda. Vi har haft diskussioner med ett antal länder som talar med oss och säger att de skulle vilja utnyttja det faktum att vi har goda möjligheter för både havsbaserad och landbaserad vindkraft och att de skulle vilja använda dessa möjligheter för att investera i Sverige. Det är fantastiskt, alltså att vi inte bara bygger för våra egna behov utan att vi också kan få andra typer av investeringar. Jag tror att vi alla är överens om att vi måste ha ett långsiktigt hållbart energisystem. Vi har den mest ambitiösa klimat- och energipolitiken i hela världen. Det ställer också krav på oss och våra myndigheter så att vi samordnar för att nå dessa mål. Vindkraften kommer att spela en viktig roll i vårt energisystem. Det råder ingen tvekan om det. Men den orsakar också en del konflikter. Jag ska göra vad jag kan för att underlätta denna utveckling och försöka få så mycket samsyn som det bara går mellan olika delar i vårt samhälle. Klarar vi detta är miljön och landsbygden vinnare. Vi vinner jobb, och vi vinner utveckling. Egentligen finns det få nackdelar med att bygga ut det förnybara. Dessutom kanske vi får mindre oro när det gäller elförsörjningen som är en aktuell fråga i dessa dagar. Men vi får med gemensamma krafter åstadkomma en sådan ordning, och jag tror att dialog och samverkan är nyckelorden i detta sammanhang.

den 11 november

Interpellation

2010/11:53 Nationella mål för fortsatt vindkraftsutbyggnad

av Johan Andersson (S)

till närings- och energiminister Maud Olofsson (C)

Riksdagen har satt upp en planeringsram att år 2020 ska Sveriges produktion av vindkraft uppnå 30 terawattimmar som en del i omställningen av förnybara energikällor.

För att uppnå detta har man anvisat medel till Boverket för att understödja kommunerna att utarbeta tillägg av befintliga översiktsplaner eller utarbeta nya vindkraftplaner.

Samtidigt har Försvarsmakten beslutat om nya riktlinjer för bedömning av vindkraft i närheten av militära flygplatser där en riskradie om 40 kilometer från angränsade flygplats beslutats.

Utifrån detta beslut har sedermera lokala anpassningar med oftast större riskavstånd beslutats av Försvarsmakten.

I västra Östergötland har flera intressenter för nyetablering av vindkraft inkommit med bygglovsansökningar.

I dagsläget har man lagt en blöt filt över stora delar av den västra länsdelen där bland annat flera lantbruksföretagare vill komplettera sin verksamhet med vindkraft helt i enlighet med riksdagens beslut att öka produktionen av vindkraft.

Min fråga till närings- och energiministern är:

Avser närings- och energiministern att agera för en förändring av Försvarsmaktens beslut om så kallat riskavstånd för militära flygplatser så det möjliggör nyetableringar av vindraftverk i enlighet med den av riksdagen fastställda planeringsramen?