Oberoende mellanhand för införande av alkohol från annat EU-land

Herr talman! Egon Frid har frågat mig hur jag agerar för att minska införselkvoterna av alkohol från EU och hur jag agerar för att möjligheten för oberoende mellanhand - privata ombud - inte ska kunna öka införseln av alkohol från EU ytterligare. Regeringen ser en mycket viktig uppgift i att minska alkoholens skadeverkningar genom en restriktiv alkoholpolitik. Det behövs åtgärder för en minskad totalkonsumtion av alkohol tillsammans med åtgärder som motverkar ett skadligt dryckesbeteende. På så sätt kan vi motverka våldsbrott och övergrepp, minska sociala problem och förbättra folkhälsan. Den typ av åtgärder som präglat svensk nationell alkoholpolitik - statligt detaljhandelsmonopol, höga priser, åldersgränser för att köpa alkohol och begränsade öppettider - är effektiva medel för att hålla nere alkoholskadorna. Sverige har utifrån svenska erfarenheter intagit en restriktiv hållning inom EU-samarbetet i alkoholpolitiska frågor. Jag delar uppfattningen att de så kallade indikativa nivåer som utgör en måttstock för hur mycket alkohol en enskild person kan föra med sig över gränsen utan att behöva erlägga skatt i Sverige är orimligt höga. Sverige fortsätter argumentera för att de ska sänkas. Vi försöker på olika sätt att öka förståelsen inom EU för de problem som den stora införseln av alkohol skapar både i Sverige och i andra länder. Målet är att få acceptans för synsättet att det krävs åtgärder också på EU-nivå för att komma till rätta med dessa problem. Den svenska politiken har haft framgångar. Vi har fått ökad förståelse för vårt synsätt, men det har inte varit utan hårt arbete och utmaningar. En sådan utmaning är de domar från EG-domstolen, bland annat det så kallade Rosengrensmålet. Av domarna framgår att det svenska förbudet mot att privatpersoner importerar spritdrycker, vin och starköl måste anpassas till vad som gäller enligt EG-rätten. Regeringen har därför beslutat om en proposition för att EU-anpassa svensk alkohollagstiftning. Det är ett faktum att Tullverket, efter Rosengrensmålets avgörande, gjorde bedömningen att privatinförsel genom ombud inom EG-området inte längre kunde betraktas som illegal. Praktiskt har alltså privatinförseln via ombud varit möjlig sedan EG-domen föll. De nya möjligheterna för privatpersoner har dock inte nyttjats i någon större utsträckning. Att döma av en frågeundersökning som gjorts tycks antalet Internetbeställningar i vart fall inte ha ökat under år 2007. I Finland har dessa möjligheter att via mellanhand föra in alkohol funnits sedan deras EU-inträde, vilket inte utnyttjats nämnvärt. Det är viktigt att notera att alkoholskatt ska erläggas vid den typ av införsel som genom detta lagförslag föreslås bli tillåten. Vid privatinförsel där köparen inte själv medföljer transporten som resande ska en blankett skickas i original till Skatteverket. I blanketten, som ska undertecknas av köparen, anges bland annat namn och personnummer på mottagaren, transportör och varubeskrivning. Köparen ska också ställa säkerhet för betalningen av skatten och, inom fem dagar efter det att varorna införts, deklarera dessa. Det bör även poängteras att det inte är tillåtet att som ombud sälja vidare till någon. Fortsatt detaljhandelsmonopol råder i Sverige. Det kan inte uteslutas att det finns anledning att återkomma till andra lagstiftningsfrågor, vilket vi också anger i propositionen. Regeringen kommer alltså att noga följa utvecklingen på området. Regeringen avser bland annat att undersöka möjligheterna att förbättra sanktionsmöjligheterna i annan lagstiftning än alkohollagen. Vi ser en viktig uppgift framför oss när det gäller att driva en alkoholpolitik inom EU som värnar folkhälsan. En särskild fråga som vi ska lägga kraft på inom EU-samarbetet är att verka för att de kontrollmekanismer som finns inom EU när det gäller skatteuttag vid alkoholinförsel ska vara effektiva.

Herr talman! Jag måste trots allt börja med att tacka Maria Larsson för svaret. Jag förstår att Maria Larsson har vinnlagt sig om att den här gången skriva ett så långt och utförligt svar som möjligt för att dölja det negativa förslaget om införandet av oberoende mellanhand, i relation till en i övrigt restriktiv alkoholpolitik som Sverige försöker upprätthålla. Jag har tidigare tackat folkhälsominister Maria Larsson, för jag har tyckt att det har varit bra att det just är hon som är ansvarig minister för folkhälsofrågorna, vilket på något sätt säkerställer en fortsatt restriktiv alkoholpolitik i regeringens politik. Tyvärr får jag väl äta upp det nu. Det är inte bara jag som i så fall får göra det. Många av Maria Larssons egna partikamrater, nykterhetsrörelsen, tull och Systembolaget tycker att det är ett kraftigt avsteg från den inriktning som Maria Larsson har redovisat i sitt ansvar för ökad folkhälsa och för en fortsatt restriktiv alkoholpolitik. Vi är överens om att det är enorma skadeverkningar som en följd av de redan generösa införselkvoterna och de indikativa nivåerna. Det har varit en negativ utveckling på alkoholområdet i Sverige sedan EU-inträdet 1995, och alkoholkonsumtionen har ökat med över 30 procent på grund av ökad tillgänglighet. Tillgängligheten är en avgörande fråga för att fortsätta upprätthålla en stark folkhälsa, minska alkoholkonsumtionen och därmed minska alkoholskadorna. Vi har inom ramen för totalkonsumtionsmodellen varit överens om att bearbeta tillgängligheten. Nu föreslår Maria Larsson som ansvarig minister i en proposition att vi ska öka tillgängligheten, och hon går längre än vad EG-rätten kräver. EG-rätten kräver att vi ska anpassa vår lagstiftning enligt den så kallade Rosengrensdomen gällande Internethandel. Vi måste anpassa vår lagstiftning till den. Därmed ska det finnas möjlighet att den alkohol som handlas via Internet ska transporteras till Sverige. Det ska anpassas i lagstiftningen. Därmed slås fast att det krävs yrkesmässig befordran. Här har det funnits en utredare som har bedömt att längre än så behöver Sverige inte gå. Men döm om vår förvåning när Maria Larsson som ansvarig folkhälsominister föreslår att Sverige ska gå längre och införa någonting som heter oberoende mellanhand, ett privat ombud som kan föra in alkohol utöver vad införselkvoterna anger. Det kommer att öka tillgängligheten. Införselkvoterna kommer i praktiken att öka. Vi kommer att få en ökad tillgänglighet i Sverige. Vi har tillräckligt med problem att hantera den införsel som finns i dag. Dessutom har vi redan ett olöst problem. Hur ska den svenska punktskattefrågan lösas gällande det som införs via Internethandeln? Det är en definitivt viktigare fråga att anpassa det.

Herr talman! Ett långt svar - ja, jag brukar ofta skriva långa svar. Jag tycker att när riksdagsledamöter interpellerar i olika frågor förtjänar de att få utförliga och bra svar som är så heltäckande som möjligt. Det är faktiskt en princip som jag alltid tillämpar. Det beror inte på att jag har något att dölja. Jag vet inte, men Egon Frid kanske har sinne för dramatik eftersom han utmålat det på detta sätt. Det är ett helt normalt förfarande. Dessutom har jag absolut ingenting att dölja i den här frågan. Visst hade både Egon Frid och jag kunnat leva ett bättre liv utan Rosengrensdomen, men den har fallit, och den har vi att förhålla oss till. Därför tillsatte vi en utredning för att skyndsamt kunna göra den anpassning i lagstiftningen som är nödvändig när en dom har fallit och när det måste tillgå skyndsamt. Alldeles i vanlig ordning hade vi ett remissförfarande angående det utredningsförslaget. Remissförfarandet sker, jag vet inte vad Egon Frid anser om det, för att remissinstanser ska kunna komplettera och förbättra förslaget. Det som var väldigt tydligt i remissförfarandet var att alla de som hade juridisk kompetens menade att det inte var tillräckligt att skriva "yrkesmässig trafik" utan att också, precis som det står i domen, "oberoende mellanhand" måste finnas med. Annars riskerade vi de skadeståndskrav som EG-domen skulle föranleda. Här har vi gjort en så noggrann juridisk kontroll som det bara är möjligt. Det vet också nykterhetsrörelsen om. Den samlade juridiska bedömningen är att det är ofrånkomligt att skriva både-och. Yrkesmässig befordran och oberoende mellanhand är bägge att betrakta som kommersiella transporter enligt cirkulationsdirektivet. Det innebär att samma förhållande gäller för yrkesmässig befordran som för oberoende mellanhand när det till exempel handlar om att anmäla och betala skatt och det ska finnas ett ledsagningsdokument. Har man inte anmält varorna på förhand och säkerställt att det ska betalas skatt riskerar man att påföras transporttillägg i bägge de här fallen, både som oberoende mellanhand och som yrkesmässig transportör. Det är ingen som helst skillnad. Det är 20 procent av skatten på varorna. På samma sätt är det möjligt att man får straff för smuggling om man inte kan uppge vem som ska ha varorna, oavsett om man är oberoende mellanhand eller yrkesmässig transportör. De är att betrakta som exakt lika i juridisk mening. Det här är vi väldigt tydliga med. Skatt ska påföras, skatt ska erläggas, och det är en uppgift som Skatteverket tar på väldigt stort allvar. Där använder man sig av utländska källor, och naturligtvis samarbetar man på ett bra sätt med tullen. Det här är viktigt, och det är viktigt att vi fortsätter att upprätthålla den restriktiva alkoholpolitiken. Det gör vi genom de insatser vi gjort. Sedan är det möjligt att vi behöver göra ytterligare saker. Facit hittills är att det inte skedde någon ökning under 2007 när det var helt oreglerat, det vill säga innan riksdagen lagstiftade om detta. Det skedde inte någon ökning av Internetbeställningarna, av de oberoende mellanhänderna eller av transportörerna. Det har inte heller skett i Finland, där man sedan länge haft denna ordning på plats. Med de indikativa nivåer vi har, som möjliggör för människor att själva ombesörja transporten och inte erlägga skatt alls, kan detta givetvis te sig som ett mindre attraktivt alternativ.

Herr talman! Det sista som sades är väl en viss tröst i bedrövelsen, men jag tycker inte att det är skäl nog för att dra de slutsatser som Maria Larsson gör. Jag erkänner att jag har viss känsla för dramatik, och jag vet att Maria Larsson brukar skriva långa svar på interpellationer för att ge debatten den seriösa touch som den är värd. I det här fallet menar jag dock att Maria Larsson har skäl att hålla ett extra långt försvarstal för den restriktiva alkoholpolitik som hon hävdar att regeringen står upp för, trots att man anpassar sig till en mindre restriktiv alkoholpolitik. Den bild som Maria Larsson ger i svaret av hur aktivt Sverige är i EU redovisas till exempel inte av dem som i Bryssel aktivt följer Sveriges arbete där. Vi har diskuterat införselkvoterna tidigare. Senast jag ville diskutera dem med Maria Larsson fick jag i stället göra det med Anders Borg, och det gick också bra. Det var efter en resa till Bryssel där vi studerade det svenska arbetet. Sverige gör inte mycket väsen av sig i Bryssel för att få till stånd en ändring av införselkvoterna och för att införa en restriktiv alkoholpolitik i EU-området. Det oerhört märkliga är att regeringen går längre än vad EG-rätten kräver och hänvisar till vad juristerna i Sverige säger i remissvaren. Om Sverige vore ståndaktigt i sin restriktiva alkoholpolitik borde vi utmana EG-rätten. Om vi utmanar EG-rätten vet vi att vi ibland får rätt och ibland fel. Det är först när vi får fel i EG-rätten som det finns skäl att göra en tvingande anpassning. Ett exempel på när EG-rätten gav Sverige rätt gällde skatten på öl och vin. Då gick Sverige före. Också här går Sverige före och gör en mer långtgående EG-anpassning än vad EG-domen i Rosengrensmålet säger genom att hänvisa till att vi är rädda för skadestånd. Vi måste utmana EG-rätten och stå upp för den restriktiva svenska alkoholpolitiken eftersom vi vet vilka konsekvenser stor tillgänglighet och därmed ökat alkoholmissbruk får i vårt land. Vi har följt denna fråga i många år och sett hur det varit. Det är naturligtvis svårt att jämställa ett privat ombud, som utgör en oberoende mellanhand, med kommersiell verksamhet. Det är en bakdörr som regeringen försöker ta sig ut genom. Det stora problemet i dag är dock att vi inte löst frågan hur privatinförseln via Internethandel ska beskattas, att den ska beskattas i Sverige. Det införs stora mängder som inte beskattas. Dessutom levereras stora mängder genom Sverige till exempelvis Norge. Inte heller det beskattas. Vi har oklara regler för hur Skatteverket ska kunna fullfölja sin uppgift så att Internethandeln blir beskattad. Regeringen har mycket viktigare uppgifter att göra än att ytterligare underlätta för en ökad tillgänglighet i Sverige.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka folkhälsoministern för svaret. Det är ett bra svar, även om Egon Frid tycker att det är långt. Jag delar helhjärtat folkhälsoministerns synpunkter i dessa frågor. Det är bra att vi nu får en reglering av en marknad som tidigare varit helt fri. Därför är det märkligt att vi för denna debatt, att Egon Frid, som värnar nykterheten och den restriktiva alkoholpolitiken, inte inser att det är bra att vi nu reglerar den marknad som finns. Det är anledningen till att jag gick upp i debatten. Jag tycker att folkhälsoministern på ett bra sätt argumenterat för frågorna, men det jag undrar är varför Egon Frid inte tycker att marknaden ska regleras. Man kan givetvis se saken på flera sätt, men ett enkelt sätt att se på det hela är att den marknad vi nu har via Internet till ganska stor del är beskattad, till skillnad från annan införsel som sker utan skatt och utan kontroll och där försäljningen många gånger sker på ett sätt som ingen av oss vill. Frid säger att man ökar tillgängligheten genom att reglera Internethandeln. Också det är ett märkligt sätt att resonera. En handel som i dag är oreglerad och nu ska regleras skulle alltså öka tillgängligheten. Jag förstår inte riktigt det resonemanget, och fakta talar för någonting helt annat. Fakta visar att det inte blivit någon dramatisk ökning av införseln trots att möjligheten funnits ett år i Sverige och under många år i grannländerna. Den diskussion som alltid uppstår när man diskuterar alkoholpolitik och EU gäller de indikativa nivåerna. Jag förstår att diskussionen förs. Samtidigt förstår jag inte att man sätter den frågan främst. Om man tittar på dem som lobbar i denna fråga, exempelvis nykterhetsrörelsen, säger de att vi visserligen kan driva den frågan men det finns ganska små möjligheter att nå framgång. Jag tror att det finns andra frågor som är viktigare att driva för att nå resultat här och nu. Jag har kanske förståelse för diskussionen, men det blir väldigt ensidigt om vi enbart diskuterar indikativa nivåer. Givetvis finns det också en gnutta dramatik i detta genom att vissa vill göra frågan mycket större än den egentligen är. Jag ser inte detta som en stor fråga, och i och med att vi nu reglerar införseln blir frågan ännu mindre - detta trots att somliga vill göra den större. Därför blir det hela lite knepigt. Det är bra att regeringen nu sätter alkoholens skadliga biverkningar i fokus. I den folkhälsoproposition som kommer står dessa frågor i fokus. Där kommer även andra områden att stå i fokus. Jag delar inte Frids uppfattning att man går längre än EG-rätten kräver. I vissa fall säger oppositionen att vi borde vara mer lyhörda och lyssna på våra remissinstanser. Nu har vi gjort det. Vi har lyssnat på dem som har goda kunskaper, tillgodogjort oss deras resonemang och fört in dem i texterna. Därför blir det märkligt när Frid säger att vi skulle ha struntat i remissinstanserna. Jag tackar återigen folkhälsominister Larsson för svaret.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag hade inte tänkt anmäla mig till debatten för jag får ju anledning att debattera med såväl statsrådet som Jan R Andersson när propositionen ska behandlas i kammaren, men när Jan R Andersson valde att anmäla sig tänkte jag att då får väl även jag gå upp i talarstolen och säga något. Jag skulle vilja börja med de indikativa nivåerna. Statsrådet pläderar för att det är viktigt att vi jobbar för dem. Samtidigt skriver man i inledningen till propositionen att "förbudet i alkohollagen att i större omfattning tillhandagå annan med att anskaffa alkoholdrycker föreslås inte gälla vid bl.a. sådan införsel". Där tycker jag att man kliver över det som sägs om indikativa nivåer. Det blir ett gränslöst sätt att kunna forsla in alkohol i landet. Jag tycker alltså inte att den argumentationen riktigt håller. I propositionen skriver regeringen också, när man talar om oberoende mellanhand, det vill säga att en privatperson ska få ta in alkohol åt någon annan, att "det mesta talar för att varken kommissionen eller domstolen . i och för sig har haft någon annan införsel för ögonen än den som var aktuell i Rosengrenmålet", det vill säga en införsel genom yrkesmässig befordran. Då stämmer det som Egon Frid säger, att regeringen här väljer att gå ett steg längre och lägga in en annan bedömning i det. Regeringen skriver också i propositionen: "Regeringen konstaterar emellertid att domslutet i EG-domstolens dom i mål C-186/05 vid en strikt tolkning efter ordalydelsen talar för att införsel även genom andra oberoende mellanhänder än yrkesmässiga sådana bör tillåtas för att förslaget ska kunna anses stå i överensstämmelse med EG-rätten." "Vid en strikt tolkning" står det. Då är det juristerna som har gjort en strikt tolkning som regeringen själv inte har gjort från början. Maria Larsson inledde även sitt anförande här med att tala om att juristerna vänt och vridit på detta. Det här är politik. "Strikt tolkning". Jag tycker mycket väl att man skulle ha kunnat landa i det som Alkohollagsutredningen landade i. Det ingår jurister i Alkohollagsutredningen också som föreslår enbart yrkesmässig befordran. I det här fallet har nog i så fall den grupp av jurister som har stått för den strikta tolkningen lyckats manipulera Kristdemokraterna, vilket jag naturligtvis beklagar, för jag har precis som Egon Frid i mångt och mycket lagt stora förhoppningar på att det är Kristdemokraterna som äger de här frågorna i den nu sittande borgerliga regeringen. De har i mångt och mycket varit en garant för en strikt alkoholpolitik. Jan R Andersson sade att det här egentligen inte är någon stor fråga. Nej, i det stora EU-sammanhanget kanske det inte är någon stor fråga, men för den svenska folkhälsan är det en oerhört stor fråga. Detta tror jag kommer att leda till större alkoholkonsumtion och mer alkoholskador. Det äventyrar den svenska folkhälsan. Det är det jag är orolig för.

Herr talman! Jag är som kristdemokrat och medlem i alliansregeringen väldigt stolt över att vi har en regeringsförklaring som tydligt deklarerar att vi ska ha en sänkning av totalkonsumtionen av alkohol. Det är det vi arbetar för. Vi ska ha en restriktiv inställning till alkoholpolitiken i EU. Jag är väldigt stolt över det. Detta är vad regeringen arbetar efter. Jag kan ta ett exempel, så att Egon Frid kan känna sig fullständigt trygg med att vi står upp för en restriktiv alkoholpolitik nere i EU. Det får nog bli en liten tur för att fråga efter lite fler informationskällor. Jag var nere i Barcelona för ett par veckor sedan och talade på en konferens arrangerad av det slovenska ordförandeskapet där det var väldigt många representanter från olika länder. Jag var väldigt tydlig med problematiken kring de indikativa nivåerna och hur införseln ser ut mellan länder. Jag visade till och med bilder på de indikativa nivåerna för alkohol kontra tobak, vilket utlöste diverse skratt. Jag brukar stå upp för det här på ett väldigt tydligt sätt. Jag har inga som helst problem med det. Jag tycker också att jag möter en ökad förståelse i EU-sammanhang för det. Jag vill verkligen betona att detta är vad regeringen står upp för i EU-sammanhang. Det må inte råda några tvivel om det. Däremot är det naturligtvis så att EU inte alltid till fullo, när alla länder diskuterar, håller med om allting vi säger. Men att vi oförtrutet fortsätter att driva den politiken i EU-sammanhang är angeläget och någonting som jag tar på största allvar. Det finns ett missförstånd i debatten. Egon Frid hävdar - jag tror att också Christer Engelhardt var inne på samma linje - att det skulle finnas utrymme för oss att testa möjligheten av det här domsutfallet. Så är inte fallet. Det finns ingen prövotid. Det är inte som i det fall som det tidigare refererades till, utan när EG-dom har fallit behandlar kommissionen frågan och utdömer skadestånd och sanktionsavgifter omedelbart. De börjar gälla från den dag då domen föll, alltså retroaktivt. Den ungefärliga omfattningen kan vara 300 000 kronor per dag från när domen föll. Det sker omedelbart, utan förvarning. Det är därför vi har varit väldigt noggranna. Det är därför vi har gjort den grannlaga granskningen av om det skulle hålla juridiskt med bara yrkesmässig trafik. Men samtliga jurister från olika departement och remissinstanser är entydiga om att det inte kommer att hålla. Man måste använda sig av den formulering som finns i EG-domen, som tar upp både yrkesmässig trafik och oberoende mellanhand, för att det ska vara giltigt i Sveriges sätt att hantera det. Det är en väldigt stor risktagning att utsätta svenska skattebetalare för den typen av ganska stora sanktionsavgifter och skadestånd. Är det detta Egon Frid och Christer Engelhardt är beredda att göra skulle jag vilja höra det kungjort här. Det skulle förmodligen med stor säkerhet åstadkomma att vi hade stora svenska skadestånd att betala inom en väldigt nära framtid. Vi vet att ärendet har varit uppe på kommissionens ärendelista och lyckades lyftas bort när vi nu hade en proposition på gång. Detta är inte att leka med på det sätt som man förespeglar i debatten. Det är ett absolut missförstånd att det skulle finnas en tidsutdräkt att använda sig av i detta fall. Det är en stor fråga för den svenska folkhälsan, säger Christer Engelhardt. Ja, och det är precis därför vi tycker att det är angeläget att få en lagstiftning på plats som kan reglera det. Det är därför det är angeläget att se till att Skatteverket gör vad det ska, att tullen gör vad den ska - de får nu ökade resurser - och att vi fortsätter att följa frågan och se om ytterligare saker behövs.

Herr talman! Det senaste var definitivt ett försvarstal med hot om att vi skulle vara beredda att driva Sverige till skadestånd inför EU. Det är helt klart så att regeringen har valt vilka jurister den har velat lyssna på. Alkoholutredningens jurister var inte tillräckligt trovärdiga. Möjligtvis är det Finansens jurister som är tillräckligt trovärdiga. Remissinstanserna, som finns inom alla andra områden, inom Systembolaget, tullen, Folkhälsoinstitutet, nykterhetsrörelsen och delar av ditt eget parti, är inte värda att lyssna på. De säger att Sverige inte behöver och inte heller kan bli tvingat att gå längre än vad EG-domen säger. Här har Sverige nu anpassat sig till EG-rätten och ändrar lagstiftningen för att reglera införseln av Internetspriten. Naturligtvis är det positivt i så måtto att regeringen reglerar detta och försöker säkerställa att det erläggs svensk punktskatt på den Internetsprit som förs in till Sverige. Men här har vi inte sett några konkreta förslag på hur regeringen ska garantera att svensk punktskatt kommer att erläggas på den införda spriten utifrån Rosengrensdomen. Vi har inte ens möjligheter att i praktiken säkerställa att endast 230 liter förs in - vilket är alldeles på tok för mycket. Det är införselkvoten. Vi har en praxis i dag på 400-500 liter för att åklagaren ska döma för alkoholsmuggling. Här har regeringen definitivt mer att göra.

Herr talman! Det har blivit en rätt intressant diskussion. Den har börjat spreta lite grann. För att komma tillbaka till ämnet skulle jag vilja ställa några frågor. Ni får välja hur ni ska besvara dem. Det är kanske lite otrevligt att jag ställer dem så sent i debatten, men låt mig ändå göra det. Hur många liter alkohol tror ni har förts in via oberoende mellanhand eller på det sätt som regleras i den kommande propositionen? Jag tycker att man bör sätta in detta i ett sammanhang och se om detta är det största problem vi har för dörren. Eller är det så att oppositionen vill göra detta till ett större problem än det faktiskt är? Är det över huvud taget ett problem? Det var den första frågan. Den andra fråga jag tycker att man bör kunna ställa är: Kommer staten att kunna få in mer skatt genom att vi på detta sätt reglerar det här? Om man tror att staten kommer att kunna få in mer skatt tycker jag ändå att man bör känna viss sympati för det här. Den tredje frågan får ett svävande svar att det är bättre med reglering än utan reglering. Man kan ringa in det på det sätt som jag har gjort. Jag har kommit fram till att det är ett väl avvägt förslag. Fakta talar sitt tydliga språk. Man har under långt tid haft en oreglerad marknad i Finland och inte haft de här problemen. Jag har svårt att se varför de problemen skulle uppkomma i Sverige. Det är därför debatten blir lite märklig. Man signalerar att vi har ett problem på gång när ingenting pekar på att vi har det. Det stora problem vi har i dag är inte den alkohol som förs in via Internet eller andra sådana kanaler utan det är sådant som förs in, handlas med och säljs framför allt till ungdomar på ett ganska otrevligt sätt. Det ställer till med mycket problem. Där borde vi göra någonting. Det är en stor fråga. I den här frågan visar fakta att vi inte har några större problem. Därför blir debatten märklig.

Herr talman! Oavsett om det är en märklig eller inte en märklig debatt har vi att hålla oss till det ämne som gäller. Vi lägger ut texten om det vi är övertygade om. Skatteverket bedömer självt att det inte får in så mycket skatteintäkter för den alkohol som man kan misstänka att människor för in i det här landet. När jag har besökt tullen framför allt nere vid Öresundsbron är man helt övertygad om att det flödar in betydligt mycket mer alkohol än vad man egentligen klarar av att kontrollera. Det talas här om att tullen ska få ökade resurser. Hos tullen säger de själva att de har ett tydligt uppdrag att i första hand koncentrera sig på narkotikaflödet. Det finns inte utrymme för att klara av att kontrollera även alkoholen. Det är vad som gör mig så orolig när man öppnar för att även tillåta en oberoende mellanhand att föra in alkohol i det här sammanhanget. Dessutom är det oerhört svårt att kontrollera en oberoende mellanhand. När det finns alkohol i bilen ska jag vid resandeinförsel inte betala skatt. Men det är skatt på alkohol i bilen till en granne där det finns en pålaga om skatt. Vem kontrollerar att den skatten kommer in? Vem kontrollerar till exempel att mottagaren som tar emot alkoholen är 20 år? Det finns många frågor kvar att lösa. Det hinner vi inte med på den korta tiden nu i kammaren. Jag lär få återkomma då vi debatterar frågan när ärendet ska behandlas. Det är en viktig fråga för den svenska folkhälsan. Det skäms jag inte att stå upp för.

Herr talman! Jag försökte i varje fall inte förhindra utan tvärtom att uppmuntra att en ny talare nu skulle få ordet, men det är för sent att anmäla sig. Vi får ses i en annan debatt, Morgan Johansson. Det bygger på ett missförstånd att tro att det finns en tidsutdräkt att spela med. Jag förstår att både Christer Engelhardt och Egon Frid tycker att man är beredd att gå emot dom och trotsa det som uttryckligen finns skrivet i EG-domen. Det är ett väldigt högt spel med skattebetalarnas pengar. Det handlar inte om några småsummor. Det är bara att titta på de domar som har fällts och vilka skadestånd som har tillerkänts vissa länder. Sverige har ännu inte behövt göra detta och har inte haft några skadestånd på halsen. Men det fanns väldigt stora risker att vi skulle få ett sådant. Därav följer att vi fort har försökt att efterkomma domen. Vi ser att det är viktigt även om vi gärna skulle vara den förutan. Låt oss vara fullständigt överens om det. Men nu finns den på plats, och vi behöver efterkomma den. I det läget är det viktigt att lyssna på juristerna. Det är de som kan tolka en EG-dom på bästa sätt. Det har varit väldigt entydiga råd både bland remissinstanserna och bland de juridiska experterna runt om på departementen. Det är definitivt inte bara fråga om Finansdepartementet. Det handlar om en juridisk materia som vi måste använda oss av den juridiska expertisen för att kunna bedöma. Vi måste skapa ett regelverk runt detta som blir väl fungerande. Att vi kan fortsätta att upprätthålla den restriktiva alkoholpolitiken är centralt. Det är därför skatt ska erläggas. Det är därför vi har försökt att skapa villkor kring skatteupplägget som gör att det är möjligt. Vi vet att Skatteverket nu systematiskt spårar svenskar som har köpt sprit på Internet och kräver in skatt. Med hjälp av myndigheter i Tyskland och Spanien har man spårat 12 000 svenskar. Det är därför som tullen har fått extra resurser. Den ska inte bara beslagta narkotika utan naturligtvis också alkohol. Det är därför som Rikspolisstyrelsen nu anmodar alla länspolisdistrikt att använda sig av Kronobergsmodellen för effektiv beslagtagning av sprit.