Olika regeringsbesked om åtgärder mot bostadsbristen

Herr talman! Monica Green har frågat statsministern vad han avser att göra för att regeringen ska ta ett kollektivt ansvar för att unga människor ska få möjlighet till egen bostad. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Inom regeringen är vi eniga i synen på hur vi ska bedriva bostadspolitiken. Förutom betydelsen av att ha en egen bostad är väl fungerande bostads- och hyresmarknader också en förutsättning för regeringens politik för jobb och tillväxt. Vår strategi är att uppnå detta genom långsiktigt stabila spelregler på bostadsmarknaden. Att stimulera bostadsbyggandet genom statliga subventioner anser vi är en kortsiktig och skadlig strategi. Under förra mandatperioden inledde vi därför arbetet med att avveckla de statliga subventionerna för bostadsbyggandet. Ett viktigt steg togs vid det gångna årsskiftet när de nya villkoren på hyresmarknaden trädde i kraft. Det nya hyressättningssystemet har tagits fram i bred enighet mellan regeringen och parterna på bostadsmarknaden. Den 2 maj träder den nya plan- och bygglagen i kraft. Med den nya lagen ges förutsättningar för en effektivare plan- och byggprocess. Regeringen kommer i ett nästa steg att se över möjligheterna att stärka hyresrättens ställning på den svenska bostadsmarknaden. I det sammanhanget kan de förslag som bostadsmarknadens parter framfört till regeringen prövas. Det måste bli mer attraktivt att bygga, äga och förvalta hyresrätter. Det tar tid att skapa långsiktiga villkor, men vi har kommit en god bit på väg. Bostadsbyggandet ökar nu och det visar att vår strategi börjar ge resultat. Fortfarande är det dock långa ledtider i bostadsbyggandet. I väntan på att våra åtgärder ska få full effekt på ledtiderna måste det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas bättre. Regeringen har underlättat detta genom att införa generösare avdrag vid uthyrning av privatbostäder. Vår strategi för bostadsbyggande kommer på sikt att gynna alla grupper på bostadsmarknaden, däribland de unga, betydligt mer än kortsiktiga stimulanser i form av subventioner skulle göra.

Herr talman! Tack för svaret! Jag ställde interpellationen till statsministern eftersom vi i finansutskottet hade en utfrågning av Anders Borg för tre till fyra veckor sedan. Det tar lite tid innan vi får svar på interpellationerna. Vi hade ett flertal utfrågningar en och samma vecka där vi bland annat - inte enbart - kom in på den eventuella bostadsbubblan, den eventuella överhettningen av ekonomin som bubblan kan innebära och de åtgärder som Anders Borg såg framför sig. Hans besked var att det inte går att stimulera byggandet mer nu eftersom regeringen har satsat på ROT. De som äger något, de som har fina hus, ska få ännu finare hus, och de som inte äger något ska inte få någon chans att bo någonstans över huvud taget. Regeringen har valt väg, det vill säga att satsa på dem som redan har. Det var Anders Borg tydlig med i de svar vi fick i finansutskottet. Samma vecka var det frågestund i kammaren där Stefan Attefall var med. Han gav mig ett annat svar, nämligen att det var viktigt att satsa på byggnation och att man skulle se till att även hyresrätter skulle byggas. Av det skälet skrev jag interpellationen till statsministern. Jag tycker då att det har kommit olika besked från regeringen om vad som gäller egentligen. Är det som vanligt Anders Borg som bestämmer? Vi vet att Moderaterna bestämmer över de små partierna i regeringen. Jag bedömer att det här är ett Anders Borg-svar. Ni har frågat finansministern om det går bra att stimulera byggandet och fått svaret att det inte går. Därför svarar Attefall på det här sättet. Det är tragiskt att det blir så här. Det är de utan bostad som lider. Det är de som får fortsatt vara utan bostad, och de ser ingen ljusning. I takt med detta ser vi den oro som också finansministern har visat, nämligen att det kan bli en bostadsbubbla framöver och en brist på byggnadsarbetare framöver. Det är för att ni har valt den vägen att satsa på att de som redan har ska ha mer. De som redan har villor, som äger någonting, ska få bygga om sina hus och göra det tjusigt och ännu finare för varje år. Det är den väg ni har valt. Eftersom Attefall svarar i stället för statsministern kan jag fråga om Attefall tycker att det är en bra väg att den som har ska ha ännu mer och de som är bostadslösa ska vara fortsatt bostadslösa. Det är inte som Attefall säger, att ni ska komma i gång med byggandet, att ni har avreglerat marknaden, nu kommer det att byggas automatiskt. Ja, det byggs, men från en låg nivå. Det blev totalt byggstopp när ni tog bort subventionerna. Det tvärnitade. När det har varit tvärnit under flera år är det klart att det sedan byggs eftersom det finns en efterfrågan. Men det blir så dyra hyror att ungdomar inte har råd att skaffa sig en nyproducerad lägenhet. Det blir inte särskilt stor rotation på bostadsmarknaden eftersom de dyra lägenheterna inte kan hyras av särskilt många. Jag känner till strategin att det ska vara en rotation så att de rika ska flytta in i de nya lägenheterna och de fattiga i de gamla lägenheterna. Men inte ens det gäller i er strategi.

Herr talman! Ord och begrepp är viktiga och avslöjande. Jag har noterat att regeringen i stället för att prata om bostäder ofta pratar om bostadstillfällen. Det är en viktig skillnad. Därmed aviserar man att man har lämnat uppfattningen om bostaden som en social rättighet. Så har det varit tidigare. Det har varit en grundläggande tanke i det svenska välfärdssamhället. Det här handlar från regeringens sida om att göra det mer gynnsamt, öka incitamenten, för folk att hyra ut ett rum, en källare, en del av huset eller lägenheten. Vi har också tidigare hört förslag om att unga borde hyra in sig i vindsförråd. Aldrig handlar regeringens bostadspolitik om att bostäder ska byggas. Det är något som vi fokuserar på från oppositionens sida när vi försöker bedriva bostadspolitik. De som inte har möjlighet att köpa eller hyra sin bostad av olika skäl ska hyra in sig hos en trevlig tant eller ett par med utflugna barn. Om bostadsbristen fortsätter att öka och om fattigdomen fortsätter att breda ut sig - det finns goda förutsättningar för det när man förstör i trygghetssystemen och underlåter att stimulera bostadsbyggandet - ska bostadstillfällen utökas till fler grupper? Ska fattigpensionärer och ensamstående föräldrar också överlämnas till att hyra ett rum hos någon? Ska de fortfarande anses ha rätt till bostad? Är det bara ungdomar som inte anses ha rätt till en bostad? Kommer det också att gälla fler grupper om problemen breder ut sig? Det vill jag ha svar på.

Herr talman! Det här är fjärde gången jag har nöjet att få lyssna på bostadsministern i dessa frågor. Varje gång har han i interpellationssvar eller i debatter sagt att vi absolut inte ska tillbaka till den socialdemokratiska regeringens subventionspolitik och att den inte är lösningen. Jag har alla de fyra gångerna upplevt att särskilt ett argument som bostadsministern använt har känts viktigt. Det är argumentet inget annat nordiskt land har några statliga subventioner för byggande eller renovering. Jag funderade lite på det. Det låter lite konstigt att det inte finns någonting. Jag gick in och sökte på nätet och blev ganska förvånad när jag hittade en uppsjö av statliga stöd i samtliga nordiska länder. Jag kan börja med Färöarna, som har ett generellt statligt stöd för isolering av privata hus. Det är en liten subvention kan man tänka. Så hittade jag en dokumentation från Nordiska bostadsmötet hösten 2009. I dokumentationen har man försökt göra jämförelser bland de nordiska länderna om hur de statliga stöden ser ut. Jag kan konstatera utifrån dokumentationen att Norge och Finland är de länder i Norden som har flest statliga subventioner både till byggande av hyreshus, byggande av enskilda småhus, byggande av särskilt boende och också till renoveringar. Danmark har också ett generellt stöd, men det handlar mest om energibesparande åtgärder. Det gjorde mig lite förvånad. Jag blev kanske mest förvånad över att ministern så ihärdigt har hävdat att inget annat nordiskt land har de subventionerna. Jag började fundera. Om det nu var ett så viktigt argument som jag uppfattade att ministern tyckte undrar jag om den här informationen kan innebära att ministern kan tänka om och ändra sig och kanske rentav titta efter och lära lite mer av de andra nordiska länderna.

Herr talman! Politiken bör utgå från verkliga samhällsproblem. Det tror jag att de flesta av oss tycker. Det är ett samhällsproblem att det finns en brist på bostäder. Det skulle behöva byggas fler bostäder i Sverige. För att lösa ett problem måste man fundera på vad som har orsakat problemet. Min analys är att bristen på bostadsbyggande, som vi nu dock ser öka kraftigt, beror på höga byggkostnader som orsakats av brist på konkurrens inom byggsektorn. Vi har haft ett problem med långa planprocesser och därav i vissa kommuner följande brist på tillgång till byggklara tomter. Om vi talar om brist på hyresrätter har vi också sett att det varit mer lönsamt att bygga villor och bostadsrätter på grund av att det har varit en kraftig prisstegring på villor och bostadsrätter som har gjort att det varit mer intressant att bygga den typen av bostäder. Vad är då lösningarna för att komma till rätte med de problemen? Som jag ser det är en viktig sak att verka för ökad konkurrens inom bygg- och bostadssektorn och snabba på plantprocesserna. Därför ser vi nu en ny plan- och bygglag på väg fram. Det behövs ett bättre hyressättningssystem som gör det mer intressant att bygga hyresrätter. Inom ramen för ett bruksvärdessystem får man bättre genomslag för hyresgästernas preferenser. Man kan fundera på om det å andra sidan är ett samhällsproblem om bostads- och byggföretagens vinster är för låga. Nej, jag tror inte att det är ett samhällsproblem att byggföretagen gör för låga vinster. Tvärtom ser vi en mycket god lönsamhet hos många byggföretag och inte minst de riktigt stora. Det är i ljuset av det som jag ställer mig frågande till de socialdemokratiska inläggen här där man pläderar för mer av subventionspolitik. Jag vill påstå att det finns ganska gott belägg för att ökade statliga byggsubventioner skulle leda till ökade vinster för byggföretagen snarare än någonting annat. Varför skulle man i en marknad som visar tecken på överhettning sänka priser eller vidta andra liknande åtgärder när man får subventioner? Det är väl ganska självklart att den typen av åtgärder skulle landa rakt ned i byggföretagens vinstmarginaler. Jag funderar också på Monica Greens inlägg här. Det låter som att Monica Green är emot ROT-avdraget. Det blir lite konstigt. De rödgröna gick till val på att behålla ROT-avdraget i vart fall under denna mandatperiod. Frågan är om Monica Green inte står bakom den delen av den rödgröna valplattformen. Herr talman! Jag vill framhålla att ROT- och RUT-avdragen handlar mycket mer om jobb än om byggande respektive hushållsnära tjänster. I Sverige har vi höga skatter på arbete. Det gör att det blir dyrt med tjänster som kräver mycket personal. Det innebär att de skattekilarna tränger undan många jobb. Det är särskilt markant när det gäller RUT- och ROT-tjänster. Det är skälet till att regeringen och den dåvarande alliansmajoriteten i riksdagen genomförde RUT- och ROT-avdragen som en riktad skattelättnad just på sådana tjänster där skattekilarna slår undan särskilt många jobb. När det gäller RUT- och ROT-tjänster är det så att om priset är för högt gör människor de jobben själva, köper dem svart eller så blir de inte gjorda alls. Det innebär att RUT och ROT är mycket effektiv jobbpolitik. Det handlar inte om bostadspolitik.

Herr talman! Först talade Sara Karlsson om begreppet bostadstillfällen som hon tyckte vi använde för mycket. Jag vet inte vad det kommer ifrån. I mitt svar fanns de orden inte alls med. Monica Green är orolig för att vi inte talar med en tunga från regeringens sida. Jag kan förklara att det svar vi har här är samordnat inom Regeringskansliet som alla svar är. Hela regeringen står bakom svaret och därmed också den politik som jag redovisar här. Kanske är problemet att Monica Green har svårt att skilja på ordet stimulera i olika sammanhang. Om man talar om stimulera i meningen korta ledtider, förenkla regler och att göra det enklare att bygga vill regeringen stimulera bostadsbyggandet. Men menar man stimulera i meningen att hälla ekonomiska subventioner som hamnar i byggföretagens fickor - som Andreas Norlén påpekade - är det någonting som vi inte vill göra. Vi har under lång tid byggt för lite bostäder i Sverige. Sedan 1993 har vi byggt ungefär hälften så mycket som våra nordiska grannländer. Vi har följt kurvan ganska väl med de andra nordiska grannländerna. Det var en uppgång i mitten av 2000-talet på bostadsbyggande, och så dök det nedåt 2007, 2008 och blev lågt under finanskrisen. Det intressanta är att Sverige avvecklade subventionerna. Men det märktes inte. Vi följde de nordiska grannländerna exakt samtidigt, och det var ingen större skillnad. Det var konjunkturen i allmänhet som förklarade bostadsbyggandet och inte de subventioner vi avvecklade. Tittar vi under längre tid på hur mycket Sverige investerade i bostadssektorn jämfört med OECD-länder och europeiska länder investerade vi under lång tid alldeles för lite i bostadssektorn. Vi ligger under hälften av OECD-ländernas genomsnitt vad gäller hur stor andel av vår bnp vi investerar i bostadssektorn. Här ligger systemfelet, trots de subventioner som Monica Green, Katarina Köhler och Sara Karlsson pläderar för som så effektiva och bra. Jag tror tvärtom att de ekonomiska subventioner vi använt oss av snarare har förstört marknaden. De har gjort byggföretagen mer anpassat sig till regelverk och subventioner än att jobba långsiktigt. En väl fungerande bostadsmarknad med långsiktiga spelregler är vad vi ska ha. Vi ska jobba med att korta ledtider, underlätta planprocesser och se till att regeltillämpningar och regelverken är sådana att de uppmuntrar till bostadsbyggande. Notera att bostadsbyggande nu ökar kraftigt. I dag bygger vi lika många bostäder som 2004 trots att vi har avskaffat de subventioner som fanns. Då var det 2,7 miljarder i bostadssubventioner, och i dag är det noll kronor. Det innebär ändå att vi bygger lika mycket. Nu är det en kraftig uppgång på alla kurvor för bostadsbyggandet. Min ambition är att nu se till att den uppåtgående kurvan fortsätter uppåt och ligger kvar på hög nivå under längre tid. Det är det jag vill arbeta för. Men vad händer om man inför sådana subventioner som Socialdemokraterna har pläderat för? Ja, först och främst kommer marknaden att stanna av. Man vill då vänta och se hur regelverken ska se ut under den tid vi ska pröva detta i EU-kommissionen, för att det ska uppfylla de regelverk som finns där. Bostadsproduktionen kommer att stanna av, inte minst för hyresrätter, som ni framför allt vill subventionera, och så kommer vi återigen att få osäkerhet på marknaden och därmed sämre spelregler. Nej, tvärtom handlar det nu om att fortsätta på den långsiktiga strategin och att jobba med bättre planprocesser, med bättre regelverk och därmed också se till att vi skapar goda möjligheter för bostadsbyggarna att bygga bostäder men också för kommunerna att ta fram detaljplanelagd mark och också se till att det hyressättningssystem som vi i bred enighet har satt på plats fungerar långsiktigt.

Herr talman! Det är en märklig syn, men jag är inte förvånad, eftersom den här regeringen har den synen. När det handlar om att stimulera eller använda skattebetalarnas pengar för att subventionera dem som äger hus, villor och annat, då spelar det ingen roll. Det har tydligen ingen påverkan, då överhettas inte ekonomin, då använder man pengarna på rätt sätt och så vidare. Då är det väldigt bra - om man ger pengarna till de rika. Men om man, som vi socialdemokrater har föreslagit, skulle utöka ROT till att gälla också hyresrätter, att man ska bygga om hyresrätterna och kunna bygga miljösmarta hyresrätter, så att vi sedan står rustade, eftersom vi behöver ställa om inför klimathotet, som blivit ännu mer aktuellt när vi vet att vi kanske måste avveckla kärnkraften snabbare än vi hade tänkt tidigare. Vi behöver på många olika sätt se till att vi bygger om hela miljonprogrammen till att bli klimatsmarta och väl rustade. Men det är regeringen fullständigt emot, för där bor det människor som inte äger någonting. Däremot kan man subventionera dem som äger. Jag är inte emot ROT - jag fick en fråga om det. Däremot tycker jag att ROT ska användas som det var tänkt från början, när vi införde det, för det var ju vi som införde det. Vi ville använda det som en stimulans i lågkonjunkturer. Vi ville använda det instrumentet när det behövs - inte så att det ska bli överhettning när det är högkonjunktur. Då är det ett mycket bra instrument för just arbetstillfällen men också för att kunna bygga om på ett smart sätt. Det hade vi velat göra, och vi gick också till val på att vi skulle använda ROT under den här mandatperioden och även utvidga det till hyresrätter. Men jag märker att regeringen har en annan syn: Man vill satsa på dem som redan har. Det är jag inte förvånad över. Det behövs fler bostäder. Stefan Attefall verkar vara nöjd och säger att det byggs så mycket nu. Ja, det är inte så konstigt, för det stod ju still helt och hållet förut. Det rasade fullständigt egentligen från det att ni tog över. Det blev fullständigt stopp på byggandet över huvud taget. När byggnationen har stoppats så är det klart att det nu finns en efterfrågan. Därför har byggnationen kommit i gång igen. Vi har också kommit ur lågkonjunkturen. Stefan Attefall säger att vi ungefär följer de nordiska länderna. Men jag har SCB:s siffror här, och de säger att Sverige tappade mest i jämförelse med de övriga nordiska länderna, så vi har inte alls följt de nordiska länderna, som Stefan Attefall påstår. Det behövs fler bostäder. De bostadslösa blir inte hjälpta av att de rika får det ännu bättre, utan de behöver någonstans att bo, och det behöver byggas i hela landet. Jag är inte nöjd med vad regeringen har åstadkommit hittills.

Herr talman! Jag måste börja med att kommentera det Andreas Norlén tog upp om varför det fanns dålig tillgång på hyresrätter och att det inte var lönsamt att bygga. Det är klart att det till viss del stämmer. Det är därför byggnationen har avstannat. Men man kan också konstatera att i de städer där bostadsbristen är som värst har det skett en omfattande utförsäljning av allmännyttan, driven av Andreas Norléns eget parti. Det kanske han borde fundera lite över. Jag noterar så klart också att Stefan Attefall inte svarar på min fråga gällande bostadstillfällen, eftersom det inte stod med i interpellationen. Så kan han välja att göra, men jag skulle ändå tycka att det var klädsamt om han vågade svara på den frågan.

Herr talman! Jag konstaterar att bostadsministern inte svarar någonting på mina funderingar om det stöd som finns i de andra nordiska länderna. Vi lär återkomma till det, så jag ska inte stanna vid det. I går kväll var jag inbjuden till ett stort möte här i Stockholm där hyresgäster ville prata om vad de är rädda för ska hända efter den nya lagen om hyressättning. Människor här i staden, liksom på andra håll i landet, är livrädda och klarar inte av de hyreshöjningar som sker framför allt efter renoveringar och ombyggnader. De har ingenstans att ta vägen. Ska de lämna sin dyra hyresrätt finns det inga lediga bostäder att få, och de är snart desperata. I nya lagen, som flera av er pratar väl om, har ni de facto tagit bort skyddsregeln när det gäller renoveringar och ombyggnationer, så att det faktiskt är fritt fram för fastighetsägarna att höja hyran i princip hur mycket som helst efter en renovering. Jag träffade i går människor som hade hyresökningar på 55-65 procent efter renoveringar och som måste lämna sina lägenheter eftersom de inte har pengar nog för att betala hyran. Men de har ingenstans att ta vägen. Det är i dag några hundra, kanske några tusen. Men hur många är det om ett år eller om två år? Det är ett mycket allvarligt problem, och tyvärr, bostadsministern, köper jag inte de argument som du använder i ditt sätt att se på den långa, stadiga byggpolitik som ni har - tvärtom!

Herr talman! Monica Green menar att ROT-avdraget innebär att man ger pengar till de rika. Det är ett intressant påstående som dock är fel på inte bara ett utan flera sätt. Först och främst innebär talet om de rika att Monica Green har utnämnt varje innehavare av en villa eller bostadsrätt i Sverige till en rik person. Men jag är inte säker på att de hundratusentals svenskar som bor runt om i landet i villor och bostadsrätter tycker att de är rika och därmed förtjänar det omdöme som Monica Green har gett dem. Tvärtom har ROT-avdraget gett hundratusentals människor möjlighet att renovera sina bostäder genom att köpa vita tjänster på ett sätt som inte har varit möjligt tidigare. Det är fel också på det sättet att Monica Green använder uttrycket att man ger pengar till de rika. Det är ganska mycket som talar för att ROT- och RUT-avdraget gemensamt i princip är neutralt för statskassan, det vill säga att de många jobb som genereras ger så pass mycket i form av moms, löneskatter, arbetsgivaravgifter, inkomstskatter och minskade a-kasseutgifter att de faktiskt inte innebär någon nettokostnad alls för statskassan. Det kan vara lite svårt att beräkna, men det finns mycket som talar för att det förhåller sig så. Det handlar alltså i första hand om en mycket effektiv jobbpolitik. Det är riktigt som Monica Green säger att det inte enbart handlar om stimulanspolitik i lågkonjunktur, utan det handlar också om att göra svarta jobb vita. Det är en effekt som vi har sett mycket tydligt i både ROT- och RUT-sektorerna. Tusentals svarta jobb har omvandlats till vita jobb och därmed gett tusentals människor en anställningstrygghet och en vit, pensionsgrundande inkomst som de inte har haft tidigare. Det handlar mycket mer om jobbpolitik än om bostadspolitik, och det är en väldigt bra jobbpolitik.

Herr talman! Självklart, Sara Karlsson, ska alla människor ha rätt till en bostad. Varje gång en människa inte upplever att man har en egen bostad som man kan bo i långsiktigt i eller äga själv, så är det ett misslyckande. Därför måste vi bygga mer men också använda befintligt bestånd på ett effektivare sätt. Vi måste arbeta med ett brett spektrum av åtgärder för att underlätta detta. Jag uppmanar Katarina Köhler att läsa den Ds från 2005 som den socialdemokratiska regeringen tog fram. I den gicks det noga igenom de subventioner som fanns i nordiska grannländer och liknande saker. Där konstaterade man att de generella subventioner som Socialdemokraterna prövat inte användes. Jag har också talat om problematiken med 18 år av alldeles för lågt bostadsbyggande i Sverige. Jag vill påstå att det i det nya hyressättningssystemet snarare finns ett starkare skydd mot felaktiga hyror som inte uppfyller bruksvärdesprincipen. Men visst är det ett problem när man totalrenoverar fastigheter och hyror stiger. Det är ett dilemma som många kämpar med i dag. Det kommer att bli ett problem som växer i och med att vi har ett stort bestånd av miljonprogramslägenheter som kommer att genomgå renoveringar de närmaste åren. Här måste Hyresgästföreningen i förhandlingar med fastighetsägarna jobba för att det blir rimliga hyresavvägningar. Här måste man hitta konstruktiva idéer för infasning, avtrappning och upptrappning för att skapa goda förutsättningar för människor att klara de nya hyrorna. Vi har också hyresnämnderna som ska kunna bedöma om det uppfyller lagens krav på bruksvärde. Det finns också tydliga skyddsregler i den nya lagstiftningen. Andreas Norlén svarade bra när det gällde ROT-avdraget. Ni socialdemokrater är också för det och är i så fall lika mycket för de rika som vi. Skillnaden är att ni vill avskaffa det med tiden. Tydligen anser ni dock inte att det råder högkonjunktur, för ni vill inte avskaffa det än - och ni har inte sagt när ni vill avskaffa det. Just nu står vi alltså för samma politik och är lika goda kålsupare. Men som sagt, glöm inte alla svarta jobb som blir vita och som åter kommer att bli svarta den dag Monica Green avskaffar ROT-avdraget! Det är intressant att höra Socialdemokraterna. Det är klagosång och gnäll på vad regeringen inte gör, och man talar sig varm för subventioner. Ska man försöka förstå bostadsmarknaden och hur bostadspolitik fungerar måste man lära sig systemet. Vad händer om man gör som Socialdemokraterna föreslår och inför en subvention på 500 miljoner kronor? Använder man det system ni använt förut med 120 000 i maximal subvention till nya hyreslägenheter i Stockholm kommer det att räcka till ungefär hälften av de hyreslägenheter som ska byggas under 2011. Hur blir det med den andra hälften? Eller ska ni halvera subventionen? Vad händer under de åtta månader det tar att få EU att godkänna att stödet uppfyller regelverket? Det blir tvärstopp på bostadsmarknaden. Svara på hur ni får det att fungera i praktiken! Detta är ert dilemma. Ni talar väl om subventioner men ur offentligfinansiell synpunkt går det inte att plocka fram de stora pengar det skulle kräva för att det ska bli en märkbar effekt. I stället blir det subventioner som förstör marknaden, och vi får en situation som blir värre. I Håkan Juholts vackra installationstal som ny partiordförande fanns inte ett enda förslag på bostadspolitikens område. Han talade knappt om bostadspolitik. Han använde uttrycket ett fåtal gånger men i andra sammanhang. Han gav inga svar på frågorna om bostadspolitiken. Det är ett idéfattigt socialdemokratiskt parti vi har, och de få saker ni talar om fungerar inte i praktiken. Ert dilemma är att ni inte har någon politik; ni är tomhänta.

Herr talman! Det verkar som att Stefan Attefall börjar bli lite rädd för Socialdemokraterna. Anfall tycks vara bästa försvar. Ni brukar skylla på sossarna för det mesta, men det är faktiskt ni som styr. Det är ni som ska se till att det finns bostäder till alla, och det finns det inte. Det råder stor bostadsbrist, och det finns människor som lider varje dag för att de inte har en bostad. Det är Stefan Attefalls ansvar. Han kan försöka gömma sig bakom Håkan Juholt eller att vi ska rädda honom igen, men nu måste han försöka leverera själv och inte bara skylla på sossarna. Ni har styrt i fem år, och det saknas tusentals och åter tusentals bostäder. Byggandet har stått still. Stefan Attefall påstår att vi har samma ROT-förslag som Alliansen. Det är milsvid skillnad. Vi vill satsa även på dem som inte äger sina bostäder. Vi vill att även hyresrätter ska kunna byggas om till miljösmarta och klimatanpassade bostäder och att allmännyttan blir miljöanpassad. Det är som natt och dag. Ni säger att ni har ROT bara till dem som äger för att det ger så mycket arbetstillfällen. Men ni har ju misslyckats även med jobben. Det är 8 procents arbetslöshet, och ni kallade det massarbetslöshet 2006 när arbetslösheten var 6 procent. Vi har haft en kris, och den var inte ert fel, så vi kan inte skylla på er. Men vi har fortfarande skyhög arbetslöshet trots att det nu går bra för Sverige. Vi har både hög arbetslöshet och saknar bostäder, men ni tänker inte göra något åt det. Ni nöjer er med att marknaden ska fixa detta. Det duger inte, Attefall!

Herr talman! Det är sant att det är vi som styr, och det är vi tacksamma för. Men det är intressant att diskutera alternativen i svensk politik, och problemet är att oppositionen inte har några alternativ. Bostadsbyggandet ökar kraftigt. Antalet bygglov ökade senaste mätmånaden med 53 procent enligt Sveriges Byggindustrier. Antalet påbörjade lägenheter har den senaste mätmånaden ökat med 67 procent, och antalet arbetade timmar ökar kraftigt. Alla indikatorer pekar på att kurvan går rakt uppåt. Socialdemokraterna säger att man vill ha ROT för hyreslägenheter också. Vad kostar det att renovera en hyreslägenhet? Någonstans mellan 6 000 och 12 000 kronor enligt Sabo. Hur långt räcker Socialdemokraternas ROT-bidrag på 700 kronor per lägenhet? Återigen: Ni förstår inte hur bostadsmarknaden fungerar. Ni har åtgärder som är bra på torgmöten, men de fungerar inte i praktiken. Då blir det den misslyckade bostadspolitik vi har haft i Sverige under lång tid. Den är också bakgrunden till den stora bostadsbrist vi har i dag. Vi måste jobba med långsiktiga tydliga spelregler och steg för steg se till att vi skapar bra spelregler för ett ökat bostadsbyggande och för att utnyttja befintligt bestånd på ett effektivt sätt. Det är enda chansen att lösa de stora problem vi brottas med. Dessa stora problem skapades inte i går eller i dag utan under de 18 år då Sverige byggde hälften så mycket bostäder som sina nordiska grannländer och mycket mindre än alla andra industrialiserade länder i Europa och världen.