Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Regleringsbrev till SCB och ULF

Interpellationsdebatt 30 november 2007
Hoppa över anförandelistan

  • Dela

    Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anders Borg (M)

Anf. 30 Anders Borg (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Lennart Levi har frågat mig om anslagsförstärkningen i budgetpropositionen för Undersökningen av levnadsförhållanden, ULF, ska möjliggöra ett fortsatt genomförande med hittillsvarande ambitionsnivå, samtidigt som EU-länderna genomför en gemensam inkomst- och levnadsnivåundersökning, EU-SILC. Levi frågar även om jag kommer att markera detta i regleringsbrevet till Statistiska centralbyrån, SCB. Det är avgörande att den statistik som forskare och beslutsfattare är i behov av håller en god kvalitet. Jag tycker därför att det är viktigt att frågan om kvalitet diskuteras. ULF-undersökningen har genomförts årligen sedan 1970-talet. Sedan 2004 ska Sverige genomföra den EU-gemensamma undersökningen SILC. SILC har många likheter med ULF vilket givit SCB möjlighet att samordna dessa till en gemensam undersökning. SCB:s utgångspunkt är att alla välfärdskomponenter från ULF ska finnas kvar och att länkning möjliggör fortsatta tidsjämförelser. SCB anser att kvaliteten kommer att kunna bibehållas. SCB anser även att en modernisering av ULF-undersökningen är nödvändig. Nuvarande metoder medför svårigheter i kvalitetssäkringshänseende. Den föreslagna ekonomiska förstärkningen syftar till att både permanenta Barn-ULF och förstärka urvalet i ULF med fler individer för att på bättre sätt kunna analysera till exempel regionala skillnader, skillnader mellan könen och olika etniska bakgrunder. Detta är en viktig ambitionshöjning i undersökningarna av levnadsförhållandena i riket. SILC ger oss möjlighet att jämföra levnadsförhållandena i Sverige med övriga europeiska länder. Sammantaget kommer levnadsförhållandena i Sverige fortsatt att kunna belysas på ett bra sätt. Av SCB:s regleringsbrev framgår regeringens krav på en statistik med god kvalitet och en effektiv statistikproduktion. Jag har fullt förtroende för SCB:s förmåga att göra prioriteringar inom befintliga ekonomiska ramar, givet regeringens övergripande prioriteringar.
Lennart Levi (C)

Anf. 31 Lennart Levi (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Tack för det här svaret, finansministern, kanske speciellt för betoningen av hur viktigt det är att frågor om kvalitet diskuteras. Det är exakt det jag ber att få göra i det här inlägget. Den viktigaste förändringen genom tillkomsten av SILC är införande av telefonintervjuer som ersätter besöksintervjuer. Om jag besöker Anders Borg, sitter ned över en kopp kaffe och får tillfälle att prata med honom en timme kan han berätta mycket utförligt för mig svaret på en lång rad olika frågor. I en telefonintervju är det betydligt svårare. Att sitta en timme i telefon är det möjligen några tonåringar som gör, men inte särskilt många andra. Alltså: Telefonintervjuerna måste vara kortare. Det är en svaghet. Frågorna måste vara enklare. Det är en annan svaghet. Det är svårt att fråga om känslig information. Det är en tredje svaghet. Om man ändå gör det är risken avsevärd för så kallad utmattning, att den svarande till slut ger upp eller att man vägrar svara. Allt detta sammanfattat betyder risk för kvalitetsförlust och risk för jämförbarhetsförlust. Man kan inte jämföra statistiken från de första 30 åren, från 1970 och framöver, med den som kommer från och med 2008. Är det enbart jag som tycker så? Nej, det är det inte. Viktiga statistikanvändare tycker likadant. Jag kan här speciellt nämna Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet och elva professorer i en debattartikel. Båda materialen är bifogade interpellationen. Det framgår av texten i interpellationen, och jag delar den kritiska uppfattning som Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och de elva professorerna gett uttryck för. Det finns ytterligare aktörer som är oroade. En är Statistiska centralbyråns eget vetenskapliga råd. Även de har uttryckt oro över att den förändring som är föreslagen kan medföra kvalitetsförluster. Statistiska centralbyråns programråd är också oroat. Jag delar även den oron. Jag ser med intresse fram emot att få höra om jag lyckats oroa finansministern.
Anders Borg (M)

Anf. 32 Anders Borg (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Lennart Levi väcker viktiga frågor. Vi vill ha ett väl fungerande välfärdssamhälle och en väl fungerande välfärdsstat i Sverige där vi kan erbjuda unga människor, äldre och andra goda levnadsvillkor. Då är det viktigt att vi har en bra och bred statistisk grund för den diskussionen. Inte minst tror jag att den så kallade Barn-ULF som genomförts har gett oss nya kunskaper om hur barn och ungdomar upplever sin uppväxt och under vilka välfärdsförhållanden de lever. Jag får erkänna att för mig är frågeställningen om telefonintervjuer och personliga intervjuer en fråga som rimligen ligger på verket. Jag har inte alls de djupa kunskaper i ämnet som Lennart Levi besitter. Det är ett område som jag själv aldrig har varit i närheten av. Men det måste ändå vara min grundläggande syn på myndighetsstyrning att vi ger myndigheter anslag, uppställer mål om kvalitet, säkerhet, effektivitet och en god service, att vi sedan följer upp det och att vi i regleringsbrev tydliggör uppdraget men att vi inte i detalj styr verksamheten på våra verk. Jag ska samtidigt säga att Lennart Levi naturligtvis har väckt en känsla av oro hos mig i den här frågan. Det talar för att vi noga ska följa och se hur utvecklingen sker. Men jag tror att utgångspunkten måste vara att Statistiska centralbyrån har ett eget och självständigt ansvar för kvaliteten i statistiken. Och även om det finns en oro måste jag säga att i grunden har jag ett stort förtroende för Statistiska centralbyrån och den verksamhet de bedriver. Vi kommer att följa dessa frågor noga. Det statistiska arbetet är en viktig grund för vår viktiga välfärdspolitik.
Lennart Levi (C)

Anf. 33 Lennart Levi (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Om jag drabbas av en infektion och får hög feber behöver temperaturen mätas. Om en termometer är graderad i Celsius och en annan i Fahrenheit finns det möjlighet att översätta, men att översätta från besöksintervjuer till telefonintervjuer, även med så kallad länkning som finansministern framhåller i sitt svar, är lite knepigt. Det är saker som hör hemma i den högre skolan i den akademiska diskussionen. Jag känner, ganska starkt till och med, att SCB är i färd med att fatta fel beslut. Jag har stort förtroende för SCB. Jag älskar SCB. Det är underbart att SBC finns, och jag vill önska dem all fortsatt framgång. Men jag undrar varför SCB inte har kallat till en användarkonferens. Varför är inte de som använder SCB:s ULF-data inbjudna att yttra sig över vilka effekter den här metodändringen kan få? Varför har SCB inte rådfrågat Rådet för den offentliga statistiken? SCB har tillgång till båda dessa enheter och kan mycket lätt få deras uppfattning om vad den här förändringen skulle innebära. Jag har ett intryck av att SCB oroar sig för att ytterligare oro ska markeras från viktiga aktörer och att de därför vill genomföra en inte helt genomtänkt förändring i fred.
Anders Borg (M)

Anf. 34 Anders Borg (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Det ligger mycket i det Lennart Levi säger. Det är viktigt att vi har möjligheter att följa befolkningens välfärdsutveckling. Man kan diskutera besöksintervjuer och telefonintervjuer, men man kan också konstatera att en viktig vinst med den inriktning SCB nu driver verksamheten med är att vi får bredare undersökningar som når fler personer. Det gör att vi när det till exempel gäller barn, människor med olika härkomst och i olika regioner har en något bredare information, vilket naturligtvis är av stort värde. Min känsla och övertygelse är att SCB:s verksamhet präglas av hög kvalitet och stor professionell kompetens på statistikområdet. Lennart Levi tar upp frågan om en användarkonferens. Jag måste nog retirera in bakom hur vi vill styra myndigheter och verk i Sverige. Regeringen ska ha en generell politik om hög servicegrad, god effektivitet, bra kostnadseffektivitet och hög grad av rättssäkerhet i det arbete som bedrivs. Vi ska tydliggöra målen för de enskilda verken i regleringsbrev och i myndighetsförordningar, men vi ska inte i detalj styra hur man lägger upp den dagliga och veckovisa verksamheten på verken. Jag kan säga till Lennart Levi att vi noga ska följa frågan. Det finns en oro som Lennart Levi ger uttryck för och som också framkommit i andra sammanhang som ger oss anledning att noga följa detta. Men det måste i grunden vara ett ansvar för Statistiska centralbyrån.
Lennart Levi (C)

Anf. 35 Lennart Levi (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Det är en beundransvärd egenskap att visa förtroende för folk. Jag gratulerar finansministern till den egenskapen, men ibland måste man vara skeptisk och ibland måste man ifrågasätta. Jag är ganska van från universitetsvärlden att göra just det även när det gäller människor som jag gillar och beundrar. I finansministerns svar ser jag att regeringens krav på en statistik med god kvalitet kommer att framgå av SCB:s regleringsbrev. Det har finansministern även sagt muntligen nu. I min värld, den medicinska världen, är det logiskt att be om en second opinion om jag ska genomgå en behandling och en rad experter anmäler avvikande mening om den behandlingens effekter. Det är en sådan som jag ber finansministern och Finansdepartementet att överväga. Man kan till exempel tillsätta en interdepartemental arbetsgrupp som får till uppgift att hålla ett noggrant öga på vad Statistiska centralbyrån fattar för beslut på den här speciella punkten. Det gäller inte en detaljstyrning dag för dag, vecka för vecka. Det gäller något som byggts upp till en kostnad av ungefär ½ miljard kronor, som fungerat i över 35 år och som beundrats världen över för sin höga kvalitet. Då ska inte en avdelningschef på egen hand få fingra på detta mot experternas avrådan.
Anders Borg (M)

Anf. 36 Anders Borg (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag tror att det är en god mänsklig egenskap att visa förtroende för människor. Jag har naturligtvis också mycket stort förtroende för Lennart Levi och inte minst för hans kompetens i de här frågorna. Vi vill ha god kvalitet på den offentliga statistiken. Jag vill ändå understryka att det i grunden är SCB:s sak att pröva. Om jag kommer till en läkare och upplever att jag är bekymrad över den behandling jag får går jag inte i första hand till Karolinska sjukhusets ledning och framför allt inte till Göran Hägglund som är socialminister, utan då går jag till en annan läkare. Sedan får de som är ansvariga för detta pröva detta på det sätt som ska ske. SCB är ansvarig för statistiken. Jag är ansvarig för att ge dem medel, sätta upp mål, ge en övergripande myndighetsstyrning och noggrant följa verksamheten. Den oro som Lennart Levi och andra mycket kompetenta personer på detta område har gett uttryck för ger oss anledning att särskilt noga följa utvecklingen på det här området. Men den grundläggande hållningen från regeringens sida är att detta är Statistiska centralbyråns ansvar.

Dokument

den 19 november

Interpellation

2007/08:187 Regleringsbrev till SCB och ULF

av Lennart Levi (c)

till finansminister Anders Borg (m)

I min fråga till finansminister Anders Borg i kammaren den 30 november 2006 framhöll jag att vårt land kan vara stolt över Statistiska centralbyråns, SCB:s, system för undersökningar av befolkningens levnadsförhållanden. ULF. I ULF ingår ett tiotal integrerade sektorsundersökningar som sammantagna ger oss en unik och tillförlitlig bild av vår välfärd vid varje mättillfälle men också av dess utveckling över flera decennier.

I sitt svar framhöll finansministern att han bara kunde instämma i ovanstående, nämligen att levnadsundersökningarna har varit centrala och att de är viktiga för att vi ska få en ökad förståelse för hur samhällsförhållandena fungerar.

Jag kan i min tur bara instämma i finansministerns nyssnämnda bedömningar. ULF används sedan årtionden av statsdepartementen, otaliga offentliga utredningar, sektorsmyndigheter, forskningsinstitutioner, intresseorganisationer och massmedier. SCB:s ledning har själv betecknat ULF som SCB:s flaggskepp. ULF har även tjänat som förebild för statistikuppbyggnaden i andra länder. Och SCB och ULF har tilldelats 2001 års Reward for the Betterment of Human Conditions av The International Society for Quality of Life Studies för sin systemuppbyggnad, rigorösa kvalitetskontroll, publicering och uthållighet allt sedan 1970-talet.

Mot denna bakgrund ter det sig såväl märkligt som oroande att SCB nyligen fattat ett internt beslut som i praktiken innebär att ULF-systemet läggs ned – för att finansiera en långt mindre ambitiös telefonundersökning, SILC, som enligt en EU-förordning ska bekostas av medlemsländerna och levereras till Eurostat.

SILC liknar visserligen ULF men har en betydligt mindre detaljeringsgrad, helt annan metodik och lägre kvalitet. Att ersätta ULF-systemets besöksintervjuer med SILC:s telefonintervjuer innebär enligt olika sakkunniggrupper ett mycket olyckligt och irreparabelt tidsseriebrott i nuvarande unikt långa tidsserier. Att bygga ut telefonintervjuerna som ska genomföras varje år under en fyraårsperiod på samma stora grupp av personer till större volym stupar på hög risk för intervjulämnarutmattning, ökad vägran att medverka och oacceptabel kvalitetsförlust i svarslämnandet. Telefonintervjuer är dessutom direkt olämpliga för grupperna invandrare, äldre, vissa funktionshindrade och barn. Allt detta finns ingående belyst i tillgänglig metodforskning.

Jag har själv tagit del av ett antal protester som kommit till SCB från myndigheter och forskargrupper, som genom SCB:s beslut förlorar sin basstatistik respektive sitt longitudinella forskningsmaterial. I en debattartikel i Göteborgs-Posten för några månader sedan (se nedan, bilaga 1) argumenterar elva av vårt lands ledande forskare mot den av SCB föreslagna ändringen. Vidare har Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet gemensamt utrett beslutets konsekvenser för folkhälsostatistiken och menar att möjligheterna till årlig uppföljning av folkhälsan och en rad välfärdsvariabler försvinner och att viktiga tidsserier bryts. Socialstyrelsen skriver till regeringen (se bilaga 2 nedan) att styrelsen inte kan fullgöra sitt uppdrag utan tillgång till ULF, att ULF måste bevaras, alternativt att motsvarande nationella undersökningar måste genomföras på annat sätt – vilket skulle skapa stora samhällskostnader utanför SCB.

I sin budgetproposition för 2008 föreslår regeringen emellertid en förstärkning av anslaget till SCB med totalt 6 235 000 kronor, och skriver dessutom att det är viktigt att fortsatt kunna följa utvecklingen av levnadsförhållandena i befolkningen, under särskilt framhållande av grupperna invandrare, äldre samt barn och unga.

Denna av regeringen föreslagna anslagsförstärkning skulle dessbättre göra det möjligt såväl att bevara både ULF och barn-ULF (med tidigare uppläggning och omfattning) som att genomföra SILC helt i enlighet med EU-kraven.

Bilaga 1 (debattartikel i Göteborgs-Posten)

En halv miljard av statens pengar riskerar att slösas bort

Minskade anslag gör att den årliga undersökningen om våra levnadsförhållanden hotas att halveras. Det kan drabba redan svaga grupper som äldre, invandrare och ensamstående föräldrar, skriver debattörerna.

Undersökningen om levnadsförhållanden, ULF, är en riksklenod som är hotad i omorganisationernas Sverige. ULF drivs av Statistiska centralbyrån, SCB, sedan 1970-talet och har blivit allt viktigare i samhällsplaneringen. I en rad statliga utredningar har ULF belyst levnadsförhållandena för vissa grupper såsom äldre, invandrare och ensamstående mammor och hälsotillståndet i befolkningen. Samma frågor har ställts på ett mycket systematiskt sätt i samband med personliga intervjuer av stora slumpurval av den svenska befolkningen. Man har kunnat följa ett antal indikatorer på levnadsförhållanden och hälsa i flera decennier. Att kraftigt ändra på förutsättningarna för dessa mätningar är som att lägga ned ett klimatforskningslaboratorium som samlat data under lång tid. Större ändringar i sättet att fråga kan göra att det inte går att lita på jämförbarheten över tid.

Förslaget från SCB är att de personliga intervjuerna helt ska ersättas av telefonintervjuer. Man säger från SCB:s ledning att telefonintervjuerna ger data som är jämförbara med tidigare data. Men undersökningar har visat att telefonintervjuer inte ger samma information om hälsotillstånd som den personliga intervjun med systematisk utfrågning och uppföljning av svaren ger – man kan få en systematisk underskattning av ohälsa i vissa avseenden och överskattning i andra. Om man genomför den förändringen skulle man alltså kunna felaktigt få intrycket att hälsan förbättras eller försämras i befolkningen. Dessutom kan man inte ha så långa intervjuer när man gör dem i telefon eftersom telefonintervjuerna upplevs mera tröttande än personliga intervjuer.

Man tänker också kraftigt banta antalet frågor i ULF vilket innebär att paketeringen ändras påtagligt. De få ULF-frågor som kommer att finnas kvar kommer med sin ändrade inramning inte att ge jämförbara svar.

Ovarsam hantering

SCB:s egna vetenskapliga rådgivare har betonat att man måste kunna visa vetenskapligt att de stora planerade förändringarna inte medför tidsseriebrott i svarsmönstren. Under 2005 och 2006 har man samlat in data för att belysa dessa frågor men SCB:s ledning har inte brytt sig om den datainsamlingen och några ordentliga analyser av effekterna av förändringarna har inte genomförts. En rikssatsning som ULF som staten hittills satsat en halv miljard på borde förvaltas med större varsamhet.

Saken diskuteras just nu inom SCB. De alternativ som bäst tillgodoser ULF anser sig SCB inte ha råd med. SCB-ledningens huvudalternativ innebär att ULF mer än halveras! Vi är angelägna om att en så stor del av ULF som möjligt räddas. Om SCB inte kan klara detta med sin egen budget måste externa medel skjutas till.

Erik Amnå, professor i statskunskap, Örebro universitet

Björn Halleröd, professor i sociologi, Umeå universitet

Johan Hallqvist, professor i socialmedicin, Karolinska Institutet

Ingvar Lundberg, professor i arbetsmedicin, Uppsala universitet

Jan Sundqvist, professor i allmänmedicin, Karolinska Institutet

Töres Theorell, professor emeritus, psykosocial medicin, Karolinska Institutet

Mats Thorslund, professor i äldreforskning, Karolinska Institutet

Eva Vingård, professor i arbetsmedicin, Uppsala universitet

Stig Wall, professor i samhällsmedicin, Umeå universitet

Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendepsykologi, Karolinska Institutet

Per Olof Östergren, professor i socialmedicin, Lunds universitet

Bilaga 2 (skrivelse från Socialstyrelsen till regeringen)

Hälsomätningar genom ULF eller genom EU-SILC och EHIS

Generella synpunkter

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa hälsa och hälsorelaterad välfärd och levnadsvanor. Stora delar av den folkhälso- och sociala rapportering som utgör hörnstenen i detta arbete vilar på data från SCB:s undersökning av levnadsförhållanden, ULF.

I samband med införandet av europeiska mätinstrument för välfärd, inkomst och hälsa har SCB planerat förändringar och reduktioner av ULF som hotar att allvarligt försämra Socialstyrelsens möjlighet att fullgöra regeringsuppdragen.

Socialstyrelsen och EpC:s styrelse anser att det är av stort värde att få till stånd jämförbara hälsomätningar inom EU-området. Vi hälsar därför införandet av EU-SILC, European Survey of Income and Living Conditions, med tillfredsställelse och uppmuntrar ansträngningarna med avseende på EHIS, European Health Interview Survey. De undersökningar som planeras är dock inte tillräckliga för att upprätthålla de höga krav på hälsouppföljning som vi har i Sverige med både återkommande årliga avrapporteringar av folkhälsoläget och de fördjupningar vart fjärde år som de tematiska folkhälsorapporterna och sociala rapporterna utgör. Den nationella undersökningen kan inte ersättas av de europeiska instrumenten.

Förändringen påverkar också Socialstyrelsens möjligheter att kombinera ULF:s information om självskattad hälsa och välfärdsförhållanden med uppföljning i hälsodataregister och dödsorsaksregister, en verksamhet som exempelvis på senare tid visat på allvarliga långsiktiga sjukdomskonsekvenser och överdödlighet hos personer som i ULF angivit bristande psykiskt välbefinnande.

Vidare saknas helt och hållet täckning av barn i de europeiska instrumenten.

Jämförelse mellan EU-SILC och ULF

Epidemiologiskt Centrum har genomfört en utredning om konsekvenserna av att ersätta ULF med EU-SILC varje år och EHIS vart femte år. Detaljerade jämförelser mellan dessa instrument och ULF utifrån det nationella uppföljningsintressets perspektiv redovisas i bilagor.

Beskrivningar av brister inom olika välfärdsområden utgör återkommande inslag i Socialstyrelsens sociala rapportering. Om man utgår från EU-SILC i nuvarande form, kan man inte konstruera alla indikatorer som hittills använts för detta.

EU-SILC innehåller fyra hälsofrågor varmed man tillsammans med dödsorsaksdata kan producera sammanfattande hälsomått. Det finns dock inga möjligheter till närmare utredning av trendbrott med mera, eftersom EU-SILC saknar följdfrågor om vilka och hur allvarliga långvariga sjukdomar man upplever sig ha.

De sammanfattningsmått man får i ULF är inte direkt jämförbara med EU-SILC. De kan dock i framtiden komma att utgöra en egen tidsserie med data för varje år.

Två frågor om otillfredsställda vårdbehov ställs i EU-SILC, vilket är fullt jämförbart med ULF. Däremot saknas helt frågor om vårdutnyttjande, vilket gör att Socialstyrelsens studier av vård på lika villkor inte kan genomföras som tidigare.

Jämförelse mellan EHIS och ULF

För vuxna ställs en lång rad väsentliga hälsofrågor i EHIS. Från dessa fås en god uppfattning om omfattningen av olika hälsoproblem. I EHIS ställs (till skillnad från EU-SILC) också följdfrågor om sjukdom och besvär, även om ULF utöver detta fortfarande innehåller mer detaljerad information om vissa andra problem (se bilagorna 1–3 för närmare beskrivning).

EHIS ska genomföras vart femte år. Många hälsofrågor i ULF ställs varje år. Övergången till femårsintervall påverkar starkt möjligheten att följa hälsoutvecklingen. Som exempel kan visas hur redovisningen av utvecklingen av självupplevd ängslan, oro eller ångest skulle påverkas av att mätningarna endast gjordes vart femte år (bilaga 4).

Frågor som bör följas varje år i stället för vart femte år rör fördjupade kunskaper om långvarig sjukdom, sjukskrivning/korttidssjukdom, läkemedelsförbrukning, värk och smärta, psykiskt välbefinnande, rörelseförmåga, ADL-funktion/hjälpbehov, tuggförmåga, motionsvanor, tobaksvanor (här saknas snus helt), alkoholvanor, längd och vikt.

Många frågor skiljer sig innehållsmässigt mellan EHIS och ULF. Viktiga problem i dessa avseenden är exempelvis att man i EHIS inte frågar tidigare rökare om hur länge sedan det var man slutade röka och att EHIS inte innehåller information om snusning, samt att frågor om matvanor är betydligt utförligare i ULF än i EHIS.

EHIS innehåller å andra sidan frågor om narkotika, fysisk miljö och utnyttjande av hälso- och sjukvård. Uppgifter om detta saknas i dagens ULF.

Barn

Hälsofördjupningen i ULF innehåller frågor till föräldrar om deras barns läkemedelskonsumtion, läkarbesök och specifika allergiska besvär. Dessa uppgifter har legat till grund för återkommande analyser av utvecklingen av allergiska besvär hos svenska barn och regional och ekonomisk jämlikhet när det gäller konsumtion av läkemedel och tillgång till vård hos läkare.

Frågor om barn saknas i både EU-SILC och EHIS

Socialstyrelsen vill i anslutning till detta också påminna om värdet av att de så kallade barn-ULF-undersökningarna för barn i åldern 10–18 år fortsätter, nu kopplade till EU-SILC. För att inte försämra möjligheten att beskriva barns situation behövs dock även här en förstärkning i form av frågor om barn under tio års ålder.

Slutsats

EU-SILC är för närvarande i drift och är ett obligatoriskt åtagande. Sverige har ännu inte åtagit sig att genomföra EHIS. Den europeiska ramlagstiftning som kan bedömas komma till stånd kommer dock att inom de närmaste åren göra det obligatoriskt att producera nationell information inom flera av EHIS områden. Socialstyrelsens genomgång av konsekvenserna har grundats på antagandet att båda de europeiska instrumenten genomförs enligt nuvarande planer.

Förutsättningar för att uppgradera de europeiska instrumenten till den nivå vi kräver nationellt finns för närvarande inte. Om Socialstyrelsen ska kunna fullgöra sitt uppdrag gentemot regeringen att följa befolkningens hälsa och sociala förhållanden, speciellt med avseende på särskilt utsatta grupper, måste därför utrymme skapas för att bibehålla stora delar av ULF eller för att genomföra motsvarande nationella mätningar på annat sätt.

För Socialstyrelsen och Styrelsen för Epidemiologiskt Centrum

Kjell Asplund

Generaldirektör

Bilagor:

Bilaga 1

Jämförelse mellan hälsofrågor i EU-SILC, EHIS och ULF

Bilaga 2

Jämförelse mellan EU-SILC och ULF vad gäller sociala förhållanden

Bilaga 3

Jämförelse mellan EHIS och ULF vad gäller sociala förhållanden

Bilaga 4

Mätning av ängslan, oro och ångest varje år jämfört med vart femte år. Trender

Mot denna bakgrund vill jag fråga finansministern:

1. Är det finansministerns avsikt att den i budgetpropositionen för 2008 föreslagna anslagsförstärkningen för SCB ska möjliggöra ett fortsatt genomförande av ULF med ungefär hittillsvarande ambitionsnivå, samtidigt som de av EU önskade SILC-undersökningarna också kan genomföras?

2. Avser finansministern att i sitt förestående regleringsbrev till SCB markera en sådan viljeinriktning?