Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

SNI-koderna och småföretagare inom turistnäringen

Interpellationsdebatt 15 maj 2009
Hoppa över anförandelistan

  • Dela

    Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anders Borg (M)

Anf. 59 Anders Borg (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Bosse Ringholm har frågat näringsministern vilka åtgärder hon är beredd att vidta för att komma till rätta med bristen på fungerande SNI-koder för turistnäringens småföretagare och vilka statliga myndigheter, enligt näringsministerns avsikter, som får uppdraget att modernisera SNI-koderna för turismföretagare. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Jag är överens med Bosse Ringholm om att turistnäringen är viktig för Sverige och svensk ekonomi. Svensk näringsgrensindelning, SNI, tillämpas för redovisning av branschstatistik. SNI 2007 är den nu aktuella versionen som fastställdes av SCB i maj 2007 och tillämpas från den 1 januari 2008. SNI 2007 baseras på EU:s näringsgrensindelning som i sin tur är kopplad till en internationell indelning rekommenderad av FN. Den nya näringsgrensindelningen är ett resultat av en omfattande revidering av klassifikationer för ekonomiska aktiviteter och produkter som pågått sedan 2002. Konsultationer med experter och nationella företrädare samt med europeiska branschorganisationer har genomförts. Några turismspecifika koder föreslogs varken på internationell nivå eller på europeisk nivå. Förslaget till SNI 2007 remitterades av SCB till både myndigheter och näringslivsorganisationer. Många ändringsförslag framfördes, dock inga som rörde turistnäringen. I SNI 2007 har det skett en förskjutning från industrisektorn till tjänstebaserad verksamhet. Det har resulterat i en kraftig ökning av antalet tjänstebranscher på olika nivåer i klassifikationen. Den svenska indelningen är godkänd av EU. Sverige kan inte på egen hand göra löpande förändringar mellan revideringarna eftersom det skulle försvåra jämförelser av statistiken.
Bosse Ringholm (S)

Anf. 60 Bosse Ringholm (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Tack för svaret på interpellationen, Anders Borg! I många länder är turistnäringen en av de allra största näringsgrenarna. I länder som Spanien och Frankrike är den en betydande del av deras bruttonationalprodukt. I Sverige har vi också en turistnäring som är kraftigt växande och som naturligtvis betyder oerhört mycket för landets ekonomi och för antalet sysselsättningstillfällen. Ibland uppskattar man att det finns ungefär 10 000 turistföretag i Sverige. Vi vet inte säkert hur många de är egentligen. Det är naturligtvis allvarligt att en växande bransch inom just tjänstenäringen inte uppmärksammas - inte bara statistiskt - som den borde i vår ekonomi. Det finns säkerligen en historisk förklaring till det här, nämligen att i det gamla jordbrukssamhället - det lever vi fortfarande med - har vi registrerat varenda häst, varenda ko, varenda gris, varenda höna och allt annat. I industrisamhället har vi också relativt väl kunnat klassificera vad som har hänt. Men i tjänstesamhället som har vuxit fram och turistnäringen som växer snabbt finns inte samma precision i statistiken. Det är naturligtvis allvarligt eftersom det är en av våra stora framtidsbranscher. Därför har frågan väckts, inte minst av organisationerna i branschen. Förtur, som är en av de betydande organisationerna, tycker att det är viktigt att man kan skapa reda i statistiken. I dag mäter man de här 10 000 turistföretagen på ett sådant sätt att vi inte vet om alla de nya företagen i en av de mest expansiva branscherna, nämligen hästturismen - där man tror att det kanske finns 500 företag - över huvud taget är involverade i den här statistiken. Sedan vet man inte heller särskilt mycket om det som gäller jakt och fiske som också är två expansiva turistbranscher som inte fångas upp av den nuvarande statistiken. Därför vore det önskvärt att man kunde jobba vidare med Statistiska centralbyrån eller vilken myndighet det nu är som rimligen bör få ett sådant uppdrag av regeringen för att se på vilket sätt man kan fånga upp turistföretagen i fortsättningen så att vi vet hur många turistföretag vi har, hur de utvecklas och vilka branscher de omfattar. Många av dem är ju branschöverskridande och finns på flera olika håll, och det vore skäl, tycker jag, att finansministern som är ansvarig för Statistiska centralbyrån kanske kunde ge ett uppdrag till SCB att se hur man fångar upp turistföretagen i fortsättningen.
Anders Borg (M)

Anf. 61 Anders Borg (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag kan instämma i mycket av det som Bosse Ringholm säger. Kor och maskiner har vi noggrant registrerat. Skördar avrapporteras med nogsam precision. Det är viktigt; det ska vi inte underskatta. Vi behöver bra statistik för att bygga ett bra samhälle, för statistiken är så att säga informationskällan för samhällsingenjörernas arbete. Det är nödvändigt att vi gradvis kan genomföra förbättringar på basis av den kunskapen. På samma sätt är turistnäringen av stor vikt, inte minst för dem som bor på landsbygden där jobben ofta är färre. Många som jobbar som skogsarbetare med röjning och annat kan få en extra inkomst på att jobba med jakt och fiske. Det är en viktig och naturlig del som även berikar människors liv därför att det är centralt att människor också har möjlighet att arbeta med sådant som de tycker är viktigt och intressant. Allt det här delar jag Bosse Ringholms syn på. Det är naturligtvis också så att vi på olika sätt via Visit Sweden, turistfrämjandet och olika anslag ska göra vad vi kan för att underlätta för turistnäringen. Vi måste också öka medvetenheten om vilken stor ekonomisk betydelse den har. Jag delar till fullo Bosse Ringholms syn i den frågan. Sedan är det, som jag redogjort för, så att våra möjligheter att göra en specifik nationell statistik på detta område såvitt vi bedömer är begränsade. Det kan man naturligtvis beklaga, men det är också så att statistik för att fungera väl måste ha de här länderjämförande dragen, och det tror jag att Bosse Ringholm är väl medveten om. Jag kan gärna instämma i inriktningen på Bosse Ringholms interpellation, men vi har dock begränsningar av FN, EU och de internationella konventionerna.
Bosse Ringholm (S)

Anf. 62 Bosse Ringholm (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Det är bra att Anders Borg kan instämma i mina resonemang, men det vore bättre om han kunde dela min slutsats att regeringen skulle kunna ge ett uppdrag exempelvis till Statistiska centralbyrån att se på vilket sätt man i fortsättningen bättre kan fånga upp turistnäringen. Jag inser att det inte är något man kan göra på egen hand och inget man kan göra på kort tid, utan det kommer säkert att vara ett långvarigt arbete, men desto större skäl finns det att påbörja arbetet så snabbt som möjligt. Därför kvarstår min fråga till Anders Borg: Kan Anders Borg tänka sig att ge ett sådant uppdrag till någon myndighet för att på så vis få i gång en process som gör att vi inte behöver återkomma till den här frågan om något år eller ännu längre tid och säga att ingenting har hänt och vi står kvar på samma ställe som vi gör i dag 2009? Jag inser med tanke på den tidigare debatten att Anders Borg inte vill sänka några arbetsgivaravgifter för turistföretagen. Det har vi socialdemokrater föreslagit, men jag inser att vi där har olika politiska uppfattningar, Anders Borg och jag. Men i den här frågan om att försöka fånga upp och synliggöra turistföretagen borde Anders Borg - det kostar nog inte särskilt mycket, och kanske inte någonting alls - kanske kunna kosta på sig ett uppdrag till någon myndighet. Därför återstår min fråga: Vill Anders Borg försöka medverka till att undersöka möjligheterna att få in turismen i statistiken på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt än i dag? Sedan får man fundera på hur man kan agera i ett internationellt sammanhang så att det här kan följas upp i fortsättningen. Det är viktigt att bollen måste få börja rulla även om det kommer att ta tid innan man kommer till slutpunkten.
Anders Borg (M)

Anf. 63 Anders Borg (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag delar som sagt Bosse Ringholms syn på turistnäringen. Vi är ett land byggt på tung industri, och det ska vi vara glada för. Skogen, malmen och stålet är kärnan i mycket av det vi lever på, och så kommer det också att vara i framtiden. Men det är bra att vi får en växande tjänstesektor. I en globaliserad värld är det uppenbart att upplevelseindustri och turism kan spela en roll för sysselsättning och välfärd, inte minst i delar av Sverige där varken arbetsmarknad eller ekonomisk utveckling har varit fullt så gynnsamma. Samtidigt ska man komma ihåg att vi talar om ett långvarigt arbete. Den revidering av de här näringsgrenskoderna som vi nu talar om inleddes 2002 och slutfördes till 2007. En mindre revidering ska nu göras. De större görs med 10-15 års mellanrum. Den mindre revideringen är planerad till 2012, och en större revidering är tänkbar kring 2020. Ett ingångsvärde från svensk sida i det arbetet kan vara att vi kan argumentera för att turistnäringen bör få en bättre beskrivning och en bättre återgivning i den här statistiken. Det är bra att Bosse Ringholm konstaterar att detta är ett långvarigt arbete, för jag kan ge besked om att vi när arbetet kommer i gång och görs kommer att betona den här typen av faktorer. Det kommer att dröja länge innan vi har gjort några mer betydande framsteg. Sedan avstår jag ifrån att fortsätta debatten om arbetsgivaravgifter i just detta inlägg.
Bosse Ringholm (S)

Anf. 64 Bosse Ringholm (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Vi kan ta debatten om arbetsgivaravgifterna en annan gång. Vi tycker att både turistföretagen och andra har gjort sig förtjänta sig av detta, men det vill inte Anders Borg. Det är en annan diskussion. Med tanke på det här långvariga perspektivet, att det kommer att ta ett antal år att ändra statistiken, vore det kanske idé om regeringen gjorde en avsiktsförklaring, hade någon intention och kunde ge någon myndighet i uppdrag att få i bollen i rullning. Även om det tar tre, fem, sju eller åtta år är det bättre att få i gång det hela. Det vore väl synd om Anders Borg skulle vänta så länge så att han inte längre har möjlighet att skicka ut ett sådant uppdrag. Det kan ju vara så på andra sidan 2010 att någon annan skickar i väg uppdraget. Anders Borg har chansen att göra någonting positivt för turistnäringen. Ta chansen!
Anders Borg (M)

Anf. 65 Anders Borg (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag förstår att Bosse Ringholm känner en oro för att jag inte ska få fullfölja en sådan revidering. Jag hoppas naturligtvis att det ska gå så i valet att vi under 2012 kan återkomma med framsteg i den här frågan. Det kan säkert ligga en poäng i det Bosse Ringholm säger om intentionerna för turistnäringen. Det är naturligtvis en sak som vi ska överväga. Det förefaller naturligt att det här är en av de aspekter som bör vägas in i den revidering av näringslivskoderna som så småningom ska göras.

Dokument

den 24 april

Interpellation

2008/09:474 SNI-koderna och småföretagare inom turistnäringen

av Bosse Ringholm (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Turistnäringen som förra året omsatte 236,5 miljarder kronor i Sverige har i dag ett spretigt och omodernt system av SNI-koder. En SNI-kod är en branschindelning som används vid nationalräkenskaperna i Sverige. Ungefär ett halvår efter det att nationalräkenskaperna är klara kommer siffror för turistnäringen fram via turistsatelliträkenskaperna. Fördröjningen beror på att turismen skär genom många näringar och det finns stora risker med resultatet eftersom inte alla turistiska verksamheter räknas med. Funktionella SNI-koder är avgörande för att kunna se och påverka hur en bransch utvecklas.

För Turism i Sverige, Förtur, har undersökt vilka SNI-koder turistföretagare har som bedriver någon form av aktivitet. Resultatet visar att hälften har en SNI-kod som inte härrör till turistnäringen. Av de dryga 230 miljarder kronor som turistnäringen omsatte förra året står aktivitetsdelen (som oftast är själva anledningen till resan) för under 10 procent av omsättningen. En anledning kan vara att många företag som säljer aktiviteter inte finns med i statistiken på grund av SNI-koderna.

Att satsa på turistnäringen som innebär tillväxt och sysselsättning även i glesbygd låter vackert. I Jordbruksverkets rapport 2008:34 om en livskraftig landsbygd skriver man att det finns knappt 10 000 turistföretag i Sverige där de flesta är små företag.  Men hur mäts insatserna om det inte går att hitta alla små aktivitetsföretagare?

Det finns SNI-koder för logiföretagen: hotell, camping, stugor, vandrarhem, och för restaurang samt guidning. När det gäller aktivitetsföretag såsom jakt, fiske och skotersafari hamnar de under övrig sportverksamhet tillsammans med cheerleaderklubbar, schackförbund, ballongäventyr med mera.

Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde 2007 en enkätundersökning om det fritidsfiskebaserade företagandet. Av dem som ingick i studien svarade ca 1 300 företag och föreningar att de hade en fritidsfiskebaserad verksamhet under 2006. Uppföljningsstudier visar dock att man underskattat antalet företag och att det finns ett okänt antal fler fritidsfiskebaserade företag.

Enligt Nutek fanns det år 2003 omkring 260 jaktturistföretag i Sverige där hälften av företagen även riktade in sig mot andra turistkategorier, främst fisketurism.

Av dessa rapporter kan man lätt dra slutsatsen att ingen myndighet vet hur många jakt- och fiskeföretag som bedriver verksamhet i Sverige. Det skulle vara betydligt enklare om det fanns en SNI-kod på samma sätt som för logiföretagen (hotell och så vidare).

Aktivitetsföretagare som erbjuder hästturism hamnar under övrig fritids- och nöjesverksamhet tillsammans med drift av skidbackar, babysim, danslokaler, avgiftsbelagda spel och så vidare. Svenska Ekoturismföreningen har med bidrag från Jordbruksverket kommit fram till att det finns 500 registrerade hästturistföretag i Sverige där ca 100 anses som professionella, det vill säga är företag som drivs i syfte att ägaren ska kunna leva på sin hästturistverksamhet.

Nutek har utrett förutsättningarna för cykelturism (N2006/6277/RUT) och finner att cykelturismen har stora förutsättningar i Sverige och skulle ge upphov till turistintäkter i storleksordningen 100–200 miljoner kronor per år.

Cykeluthyrares SNI-kod hamnar i dag under uthyrning och leasing av fritids- och sportutrustning tillsammans med uthyrning av kanoter, badtunnor och skateboardar med mera. Hur ska man kunna räkna ut cykelturismens intäkter när dess SNI-kod är så otydlig?

SNI-koderna är uppbyggda för den gamla basindustrin och har inte följt med i företagens utveckling mot tjänstebaserad verksamhet och turism. Den tillgängliga statistiken över turismens omfattning i olika regioner kan bli missvisande om inte SNI-koderna är tydliga. Det kan låta som ett skrivbordsproblem, men det innebär i praktiken att såväl vi politiker som landets turistföretagare tvingas basera beslut på bristfälliga fakta, när det är en näring som går att utveckla och som är arbetsintensiv. Vi politiker kan inte se hur konjunkturerna påverkar turistföretagens lönsamhet, expansion eller antalet anställda.

Vilka åtgärder är näringsministern beredd att vidta för att komma till rätta med bristen på fungerande SNI-koder för turistnäringens småföretagare?

Vilka statliga myndigheter får, enligt näringsministerns avsikter, uppdraget att modernisera SNI-koderna för turistföretagare?