Social dumpning

Herr talman! Eva Lindh har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att motverka eller stoppa social dumpning.

Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun är en mångfasetterad fråga som bland annat handlar om tillgången på bostäder och möjligheterna att skaffa sig ett arbete. Det är också en fråga om att kommunerna tolkar och tillämpar bosättningslagen (2016:38) och socialtjänstlagen (2001:453) på olika sätt.

Regeringen är mån om att det finns ett välfungerande samarbete mellan kommunerna och fortsätter att följa frågan. Enligt regleringsbrev för 2024 ska länsstyrelserna därför redovisa om kommunerna aktivt medverkar till att deras kommuninvånare bosätter sig i en annan kommun. Rapporteringen ska göras inom ramen för länsstyrelsernas befintliga verksamhet, såsom arbete som avser hållbar samhällsplanering och boende, integration och främjande av samverkan mellan kommunerna.

En stor andel av dem som bytt bostadsort genom aktiv medverkan har varit nyanlända. Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska föreslå ett nytt system för bosättning för nyanlända. Syftet är att öka kommunernas inflytande över mottagandet av nyanlända och skapa goda förutsättningar för ett likvärdigt, enhetligt och flexibelt mottagande. Regeringen vill även införa ett system med etableringsboende som innebär att kommunerna ordnar en tidsbegränsad boendelösning i max tre år för nyanlända som anvisats till kommunen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill även nämna det pågående arbetet i den parlamentariska kommittén En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning (dir. 2022:36). Detta ska redovisas i juli 2024. Kommittén tittar bland annat på systemet för kostnadsutjämningen. Man har i uppdrag att analysera om det i tillräcklig grad kompenserar för socioekonomiska faktorer och ska vid behov föreslå ändringar. Syftet med det kommunalekonomiska utjämningssystemet är att utjämna för skillnader i skattekraft och opåverkbara faktorer såsom åldersstruktur och socioekonomiska faktorer, till exempel utbildnings- och inkomstnivå samt vistelsetid i Sverige.

Herr talman! Jag tackar civilministern så mycket för interpellationssvaret. Det är inte första gången vi debatterar just detta. Senast tror jag att vi gjorde det i slutet av augusti förra året, för ungefär ett halvår sedan.

Varför gör vi då det här igen? Varför ska civilministern få stå här och svara på frågan och debattera? Jo, det här är naturligtvis en otroligt viktig fråga för oss som står här och debatterar men framför allt för de människor som drabbas och för de kommunpolitiker som ömmar och värnar om dem men ser stora svårigheter i att hantera frågan.

Bara den här veckan har jag pratat med tre kommunpolitiker som vittnar om hur det ser ut. Det ser förstås ut på olika sätt. En del har blivit förflyttade, och den kommun som aktivt medverkat till att flytta personen har betalat de första två månadshyrorna. Andra har inte gjort det. Men det som man ser som en linje i detta är att de människor som har känt sig tvingade att flytta verkligen har gjort det. En del kommuner har sagt att det är ett val mellan att sluta få stöd och att flytta. Det är alltså en tuff utmaning för väldigt många personer, och det som sker är ovärdigt.

En av anledningarna till denna situation är att många kommuner tidigare inte har byggt olika slags bostäder som det är möjligt för människor att flytta till. Alla kan inte bo i villa. Vissa har inte andra möjligheter än att bo i hyresrätt, men en del kommuner har inte byggt sådana. Nu har vi ett läge där det nästan inte byggs alls. Vi har en bostadskris här i Sverige. Det har minskat med någonstans mellan 60 och 70 procent under det här året - jag minns inte riktigt. Detta kommer att förvärra förutsättningarna för den här gruppen och förstås för alla människor i hela Sverige som söker ny bostad. Det kommer att förvärra situationen.

Hur som helst har vi ett läge där det som vi kallar social dumpning av människor existerar. Jag tror att det är 105 personer - jag kommer inte ihåg den exakta siffran, men det är över 100 - som har larmat om att de varit utsatta för social dumpning eller det som civilministern kallar för aktiv medverkan. Det har skett vid flera tillfällen, och det finns människor bakom detta.

När vi och den socialdemokratiskt ledda regeringen fick höra om detta tillsatte vi en utredning för att se förekomsten av det och vilka insatser som man skulle kunna göra. Men det tog inte särskilt lång tid innan den nya SD-styrda regeringen lade ned utredningen om social dumpning. Några svar har vi ändå hunnit få, för utredningen hann titta på detta lite grann. Men de svar som vi verkligen skulle behöva får vi nu inte. Det gäller både hur det ser ut i stort och vilka insatser vi behöver göra. Därför ställer jag frågan i dag: Vad avser civilministern att göra?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag kanske hoppas på för mycket nu, men jag hörde ju en väldigt hoppfull ton i den föregående debatten. Nu i den här sista debatten under fredagen har jag stora förväntningar på resultatet. Vi får väl se hur det slutar.

Jag tackar statsrådet för svaret och tackar naturligtvis Eva Lindh för interpellationen. Precis som Eva Lindh säger har vi debatterat det här vid flera tillfällen i lite olika konstellationer. I den debatt som jag deltog i förra året ägnade vi en del tid åt att försöka komma överens om huruvida social dumpning faktiskt är ett problem. Vi nådde en samsyn om det, och det tycker jag att civilministern uttrycker nu också.

Däremot tycker jag inte att man har vidtagit några aktiva åtgärder efter att man lade ned utredningen om social dumpning vid årsskiftet 2022/23. Jag hör av statsrådets svar att regeringen fortfarande sätter ganska mycket hopp till skatteutjämningsutredningen och specifikt frågan om kompensation för socioekonomiska faktorer. Jag tycker absolut att det är vällovligt att se över den delen, men jag skulle vilja fråga vad det egentligen har med social dumpning att göra. Det här var vi inne på även i en tidigare debatt. Jag undrar: Innebär det här att statsrådet ser framför sig något slags tyst acceptans av fenomenet social dumpning och att kommuner som kompenseras inom ramen för skatteutjämningssystemet helt enkelt ska acceptera det? Jag skulle vilja att statsrådet tydliggör vad han och regeringen hoppas uppnå genom det här tilläggsdirektivet till skatteutjämningsutredningen just i förhållande till social dumpning.

Frågan hur vanligt förekommande det här är har tagits upp i debatten ganska mycket. Det är svårt att svara på den frågan. Det är många kommuner som har vittnat om problemen i omgångar. Min hemkommun Kramfors satte igång ett ordentligt påverkansarbete för ungefär fem år sedan för att uppmärksamma frågan. Då märkte vi också att en viktig del av problematiken är att det här sker under olika tidsperioder och i olika omfattning samt omfattar olika grupper av människor. En kommun kan till exempel få 80 tydliga fall av social dumpning ett år för att år två inte se några fall alls men sedan år tre tydligt kunna skönja att problemet är på väg tillbaka. Eftersom fenomenet verkar variera över tid men också geografiskt över hela Sverige tycker jag att det är synd att man lade ned den utredning som skulle titta på möjliga åtgärder mot social dumpning.

Jag noterar i statsrådets svar att det refereras till att länsstyrelserna har fått i uppdrag att kartlägga om kommunerna aktivt medverkar till att deras invånare bosätter sig i andra kommuner. Det är jättebra att få ytterligare underlag, men jag tycker att vi i mångt och mycket redan har tillräckligt med underlag. Det var ju därför som den socialdemokratiskt ledda regeringen, precis som Eva Lindh sa, tillsatte utredningen från första början. Jag upplever att vi kanske har backat tillbaka ett par steg. Utifrån det uppdrag till länsstyrelserna som statsrådet refererar till och den bild han kan se vill jag ändå fråga om statsrådet och regeringen är beredda att gå vidare med några politiska åtgärder för att motverka social dumpning. Jag köper att det kan behövas mer kunskapsunderlag. Jag köper att det kan behövas mer information och att regeringen behöver ta till sig den. Men när man väl har fått det, är man då beredd att gå vidare med aktiva politiska förslag? Det är min fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Detta är min tredje interpellationsdebatt i dag. Jag hade hoppats att jag skulle slippa komma med följande sakupplysning under denna debatt, men det måste jag tyvärr göra, eftersom begreppet "SD-styrda regeringen" kom upp i ett av anförandena.

Jag vill för dem som följer debatten tydliggöra att den här regeringen inte styrs av SD. Det här är en regering som består av tre partier: Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Statsministern tillhör Moderaterna och heter Ulf Kristersson. Regeringen har ett parlamentariskt samarbete med Sverigedemokraterna i riksdagen. Sverigedemokraterna sitter alltså inte i regeringen och styr därmed inte regeringen men samarbetar med regeringen parlamentariskt för att kunna garantera och säkra parlamentariskt stöd. Vi lever i en demokrati. För att regeringen ska få igenom sin politik krävs en majoritet i riksdagen. Det är så Tidösamarbetet ser ut, men regeringen styrs alltså inte av Sverigedemokraterna. Regeringen består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

I interpellationen hänvisas det till vad rapporter har kommit fram till, men inte till några specifika rapporter. Jag antar därför att det som interpellanten hänvisar till är Statskontorets rapport och Länsstyrelsen Östergötlands rapporter, som jag tror kom 2020 och 2021 och som vi grundar oss på. Där framkommer att social dumpning eller aktiv medverkan till bosättning i annan kommun är ett problem på sina håll i landet.

Det ska dock sägas att det har hänt en hel del i Sverige sedan dess. Inte minst har migrationen minskat kraftigt, och antalet nyanlända som omfattas av bosättningslagen är betydligt mindre nu än det var under de år som rapporterna avser. Den stora majoriteten av dem som påverkas av detta fenomen är just nyanlända, och den stora mängden nyanlända förklarar också till stor del den omfattande debatt som har varit. Detta torde alltså vara ett mindre problem i dag än när dessa rapporter togs fram.

Med anledning av detta har vi nu i regleringsbrevet till länsstyrelserna gett inte bara Länsstyrelsen Östergötland utan samtliga 21 länsstyrelser i uppdrag att titta på förekomsten i deras respektive län. Vi vet att den minsta länsstyrelsen har 5 kommuner i sitt län och den största 49 kommuner, så omfattningen kommer såklart att vara olika.

Jag tycker att det är intressant att se hur omfattningen ser ut i dag, och det jag också tycker är bra med att ge länsstyrelserna detta uppdrag är att de redan i dag har utvecklade och väletablerade kontakter med kommunerna. Inte minst i de fall där aktiv medverkan till förflyttning sker inom länsstyrelsens geografiska gränser kan man hoppas att det sker ett utbyte mellan kommunerna inom ramen för dialogen med länsstyrelsen, vilket skulle kunna bidra till att man kommer till rätta med problemet. Vi vet nämligen också att kommuner genom direkt dialog helt har kunnat komma undan detta fenomen. Jag tycker att det är ganska intressant att visa på vilken kraft detta mellankommunala samarbete har, eller åtminstone kan ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag fick också en fråga om skatteutjämningsutredningen och hur vi hoppas att tilläggsdirektivet skulle kunna bidra. Själva tilläggsdirektivet har inget med detta att göra, för det handlar om tillväxt- och högskatteproblematiken. Däremot tror vi att detta fenomen borde påverka inte minst de socioekonomiska parametrarna. Frågan är om detta i tillräckligt hög grad kompenserar för det. Vi får se om kommittén kommer fram till något när det gäller det.

Herr talman! Jag kanske ska börja där civilministern slutade, i utredningen om utjämningssystemet. Vi vet nu att utjämningssystemet inte utjämnar när det handlar om social dumpning. Det innebär att den kommun som tar emot inte till så stor del kompenseras för kostnaderna när detta sker. Om man skulle kompensera skulle det alltså innebära väldigt stora förändringar i utjämningssystemet - bara som en del av ett svar.

Liksom min partikollega vill jag säga att vi inte bara är ute efter hur man kan kompensera. Vi är ute efter hur vi kan stoppa social dumpning.

Om man skulle kompensera skulle det naturligtvis underlätta för kommunerna och därmed också för de personer det handlar om eftersom det skulle finnas mer resurser för att stödja och hjälpa i de kommuner som de kommer till. Men fenomenet social dumpning är mer problematiskt än så. Det innebär att en person som har svårigheter, vilket det ofta handlar om, blir förflyttad eller genom aktiv medverkan flyttar till en annan kommun, som ofta har sämre förutsättningar för att hjälpa personen att skapa sig ett självständigt liv. Som min kollega var inne på är det jättesvårt att göra bedömningar om detta, för vi vet inte allt vi skulle vilja veta. Men i de flesta fall får man det sämre därför att man blir flyttad från en rikare kommun till en kommun med högre arbetslöshet och sämre ekonomiska förutsättningar. Det är nämligen ofta där det finns bostäder, för att vara helt klar.

Det innebär att detta inte är något positivt för den enskilde. Man flyttas inte till en kommun där det är lättare att få jobb eller där förutsättningarna är bättre för att skapa ett självständigt liv, utan precis tvärtom. Detta är alltså ett problem i sig. Det är därför vi efterfrågar åtgärder för att stoppa social dumpning.

Inte bara under denna debatt utan också i tidigare debatter har civilministern hänvisat till att detta väldigt mycket handlar om nyanlända. Jag kan inte argumentera emot eftersom vi inte vet tillräckligt. Men den bild jag får är inte att detta är ett problem som skulle försvinna bara för att antalet nyanlända minskar. Detta drabbar även människor med svårigheter generellt. Jag är väl medveten om att antalet nyanlända är lägre nu eftersom vi socialdemokrater vände den politiken och minskade antalet som kom till Sverige. Men jag tror inte att detta kommer att innebära att fenomenet med social dumpning försvinner.

Jag tycker också att det är viktigt att det, vilket har lyfts, ser olika ut. En kommun kan få väldigt många det ena eller det andra året. Det handlar lite om hur sökljuset är inställt. Det innebär också att detta är svårplanerat.

Jag vill också i mina sista ord lyfta in barnen. Detta drabbar även barn, och det är svårt för dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tycker att det som Eva Lindh säger i slutet är jätteviktigt: Det handlar faktiskt om barn och om människor. Vi har lyft upp kommunernas problem och perspektiv, för det är de rösterna vi får höra genom våra kontakter med politiker. Men det är klart att det största problemet till syvende och sist inte är kommunikationen mellan två kommunhus i olika kommuner utan att det faktiskt är människor som drabbas av denna problematik. Det tror jag att vi är ense om.

Apropå om detta mest gäller nyanlända eller inte kan vi konstatera att vi kanske inte vet tillräckligt mycket för att kunna dra några tvärsäkra slutsatser. Men jag hör och har sett i kartläggningar som Boverket har gjort - jag tror att även Hem & Hyra rapporterar om detta - att det också handlar om våldsutsatta människor och personer med missbruksproblematik. Detta är alltså ett mångfasetterat problem.

Jag tycker att det känns som att regeringen har slösat bort ett år genom att lägga ned den utredning som skulle titta på åtgärder mot social dumpning. Jag återknyter till det jag sa i mitt förra inlägg: Visst kan kunskap vara bra, men nu har vi backat tillbaka till det steg där vi befann oss för ungefär tre år sedan.

Jag tänker fortsätta leva på hoppet, det hopp som civilministern uttryckte den första vårdagen i mars, och ställa denna fråga: Är regeringen beredd att tillsätta en ny utredning för att undersöka möjliga åtgärder för att motverka social dumpning?

Detta är mitt sista inlägg, så jag får tacka så mycket för debatten. Jag kommer att lyssna väldigt noga efter ett hoppfullt besked från civilministern.

Herr talman! Även om det är mars har jag inte tappat fattningen totalt, utan jag får nog ändå hålla mig lite grann till formerna och inte minst till sanningen. Det innebär att jag inte här och nu kommer att utlova någon ny utredning av detta. Nu har vi lagt ett uppdrag till länsstyrelserna i regleringsbrevet. Det är strängt taget ingen utredning, men det är ändå en analys av omfattningen. Vi vill ha reda på detta, och det innebär att regeringen ser att det finns ett problem, för annars skulle vi ju inte ge detta uppdrag.

Det är mycket möjligt att det också kommer fram saker där som vi inte redan vet, för det har ju hänt en hel del under de gångna åren. Mot bakgrund av det minskade flyktingmottagandet kan det också vara så att fenomenet har minskat och att huvuddelen nu utgörs av andra grupper än just nyanlända. Då kan det vara bra att veta det inför eventuella framtida åtgärder.

Jag säger inte att problemet inte är mångfasetterat, men de rapporter som kommit hittills och även utredningen, som ju hann göra en del av sitt arbete, visade att merparten ändå var nyanlända och att det många gånger var just kvotflyktingar som blev placerade i andra kommuner än bosättarkommunen. Detta visade utredningen. Jag träffade utredaren innan utredningen lades ner, och det jag kunde konstatera då var att samtliga förslag som hade hunnit komma låg utanför min portfölj och utanför mitt ministerområde. Mycket av det låg på socialtjänsten.

Det ska också sägas att det har varit svårt för mig som civilminister att gå vidare med någon lagrådsremiss eller proposition på detta område. Jag vet att det var Lena Micko, som då var civilminister, som tillsatte själva utredningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan ska också nämnas att regeringen har återkommit med en ny hemlöshetsstrategi, där man inte minst betonar bostad först som en väldigt viktig åtgärd. Man anslår också en hel del medel för att kommunerna ska kunna jobba med detta koncept. Jag hoppas att det ska kunna vara ett litet svar på vad vi gör för att underlätta för kommunerna att hantera den här frågan bättre.

Vad gäller skatteutjämningskommittén står det den fritt att föreslå vilka åtgärder man vill. Skulle kommittén vilja föreslå åtgärder för att kompensera kommunerna för förekomsten av social dumpning är man alltså fri att göra det. Detta är alltså ingen rekommendation från mig att man ska göra det, utan jag bara konstaterar att man är fri att göra det.

Jag påstår dock inte att detta är ett sätt att komma undan fenomenet social dumpning, utan det är snarast ett sätt att ekonomiskt kompensera de kommuner som blir utsatta för det. Det är alltså ingen åtgärd för att komma undan själva fenomenet, och det har jag heller aldrig påstått.

Sedan är det väl bara att konstatera att det är en inneboende konflikt som vi känner igen från en del andra sammanhang att där det finns bostäder blir det svårare med integration, för där är det ofta ont om jobb, och där det finns mycket jobb är det ofta väldigt svårt att få en bostad. Detta är en inneboende konflikt för nyanlända men inte bara för nyanlända utan också nyinflyttade över huvud taget, liksom för studenter och andra. Där det finns goda möjligheter till etablering saknar man ändå den kanske mest grundläggande etableringsmöjligheten, nämligen tak över huvudet och en bostad. Detta är en inneboende konflikt som vi inte löser här och nu, även om det råkar vara mars.

Herr talman! Det är ju väldigt bra med bostad först, men då måste det ju också finnas bostäder att flytta in i. Det var detta som var min poäng med att vi nu har en bostadskris. Det byggs för lite bostäder, och det är väldigt oroande.

Jag vill inte verka påstridig. Men jag vill ändå ge en bild av vad det handlar om, för det kan vara människor som lyssnar på debatten och behöver få veta vad det gäller. Jag hörde om ett flickebarn som bodde tillsammans med sin ensamstående mamma. De kände sig tvingade att flytta till en annan kommun för att få det stöd som de faktiskt har rätt till. Det innebar naturligtvis stora svårigheter på många olika sätt. Det kan också innebära uppbrott från vänner, familj, nära och kära. Jag vill bara beskriva hur mycket det påverkar de människor som utsätts för detta.

Jag tycker att det är synd - och jag har beklagat det förut - att utredningen inte fick fortsätta. Även om nu länsstyrelserna får ett uppdrag hade vi av utredningen kunnat få veta hur det ser ut, vilka beslut vi måste fatta och på vilka grunder. Vi hade också fått förslag på initiativ eller åtgärder för att de facto stoppa social dumpning. Jag hoppas verkligen att vi kan komma dithän och att vi tillsammans kan hitta förslag för att stoppa detta ovärdiga som sker i Sverige i dag.

Stort tack för debatten!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Låt mig tacka Eva Lindh för att återigen ha lyft upp den här frågan. Vi har debatterat den ett antal gånger i den här kammaren, och vi lär väl få anledning att återkomma, gissar jag, under återstoden av mandatperioden.

Jag har som sagt inte så mycket mer svar att ge nu än vad jag har gett de gånger som vi hittills har debatterat frågan. Det som är nytt sedan sist är framför allt det uppdrag som jag har gett till länsstyrelserna om att analysera frågan vidare och återkomma till regeringen med omfattningen av fenomenet.

Sedan har även en del andra åtgärder vidtagits på Socialdepartementet vad gäller en hemlöshetsstrategi. Vi har också att se fram emot en ny socialtjänstlag. Jag kan inte i dag säga om den på något sätt kommer att påverka dessa delar. Men som sagt, det är mycket möjligt att regeringen kommer att återkomma med fler åtgärder vad gäller den här frågan. Det är inget jag kan ge besked om här och nu.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.