Stärkt djurvälfärd i svensk kycklingindustri

Fru talman! Sofia Skönnbrink har frågat mig vilka åtgärder regeringen och jag planerar att vidta med anledning av de djurvälfärdsbrister som har uppmärksammats i svensk kycklingindustri det senaste året. Sofia Skönnbrink har vidare frågat mig om jag ser ett behov av en omställning från snabbväxande till mer långsamväxande kycklingraser i Sverige, och om inte, hur djurvälfärdsbrister kopplade till hybrider såsom Ross 308 i så fall ska kunna stävjas. Dessutom har Sofia Skönnbrink frågat mig på vilket sätt regeringen och jag ska se till att uppföljningen av regelefterlevnaden i svensk djuruppfödning och livsmedelsproduktion förbättras.

Inledningsvis vill jag understryka att det är upprörande att se djur som far illa. Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Sjuka eller skadade djur ska tas om hand så fort som möjligt och ges vård eller avlivas på ett tillåtet sätt. Djurskyddskontrollen är en viktig uppgift som länsstyrelserna utför, och regeringen följer upp hur kontrollen utförs och fungerar. Det är dock alltid den enskilda djurhållaren som är ansvarig för att lagstiftningen följs och att åtgärder vidtas för att komma till rätta med eventuella brister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avelsarbetet för slaktkyckling är en internationell företeelse, och avelsurvalet görs inte i Sverige. Merparten av världens slaktkycklingavel sker i Europa, och därför är det angeläget för regeringen att stärka EU:s djurskyddslagstiftning för att få till stånd en förändring på EU-nivå. Sverige har i samband med den översyn som pågår bland annat spelat in att välfärden för slaktkycklingar behöver förbättras och att det behövs specifik lagstiftning för just föräldradjur, vilket i dag saknas på EU-nivå. En av de åtgärder som har framhållits är vikten av att både djurvälfärd och djurhälsa beaktas vid avel så att det inte blir ett alltför ensidigt fokus på produktionsegenskaper som tillväxt.

Det kan inte uteslutas att ytterligare åtgärder behöver övervägas från politiskt håll för att möta den utveckling vi har sett och trygga djurens välfärd. Jag har nyligen inlett en dialog med berörd branschorganisation om hur de ser på situationen och vägen framåt. Detta handlar inte bara om att trygga djurens välfärd utan även om att upprätthålla konsumenternas förtroende för svensk djurhållning och i förlängningen också svensk livsmedelsproduktion.

Fru talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret! Nu har det gått nästan exakt ett år sedan vi i programmet 200 sekunder fick ta del av väldigt upprörande foton och videoklipp från en svensk kycklinggård. Det rörde sig om skadade och sjuka fåglar som inte längre kunde röra sig normalt för att deras kroppar hade blivit för tunga för dem att bära.

Nu har vi återigen, genom Uppdrag granskning - Kycklingens pris, fått se vad den intensiva fågeluppfödningen riskerar att medföra. Många reagerade väldigt starkt på föräldradjurens strikta diet, som hade resulterat i fjäderplockning och kannibalism. Till råga på allt visade det sig att kontrollmyndigheten vid ett flertal tillfällen hade påtalat brister vad gällde företagets avlivningsmetoder men att detta inte hade blivit åtgärdat.

Fru talman! För mig, som är en sann djurvän, gör det minst sagt ont att bevittna denna typ av misskötsel av djur. Att behandla djur på det här sättet är inte okej i ett land som Sverige, som har ett starkt djurskydd och som är känt för sin goda djurvälfärd. Djuren förtjänar bättre, och våra konsumenter ska kunna lita på att svenska produkter är framställda på ett etiskt riktigt sätt.

Fru talman! Slaktkycklingarnas situation har vid ett flertal tillfällen uppmärksammats. Och användandet av hybrider, såsom Ross 308, har många gånger ifrågasatts. Dessutom har det tidigare framkommit stora brister när det kommer till transport av fåglar och rutiner i samband med slakt. Man har sett brutna vingar och avlivning som inte har föregåtts av en korrekt bedövning. Detta har veterinärer och inspektörer konstaterat under sina kontroller.

Men något som det inte har pratats så mycket om är just avelsdjurens situation, som Uppdrag Granskning nu valde att lyfta fram.

Likt sina avkommor har föräldradjuren väldigt stor aptit, och de har en stor tillväxtförmåga. Men till skillnad från kycklingarna ska de inte slaktas, utan de ska fortsätta leva för att kunna lägga ägg. Det medför att de måste hållas på en väldigt strikt diet för att de, rent ut sagt, inte ska äta ihjäl sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Branschen intygar att inga fåglar svälter utan att de får en välavvägd fodergiva som är anpassad efter deras näringsbehov. Men även om de inte svälter blir de aldrig helt tillfredsställda, eftersom de är framavlade för att vilja äta väldigt mycket foder och för att växa snabbt. Detta riskerar som sagt att resultera i oönskade beteenden, såsom fjäderplockning och i de mest extrema fallen kannibalism.

Fru talman! Om vi skulle fråga konsumenterna tror jag att det är väldigt få som skulle svara att de tycker att det är okej att behandla djuren på det här sättet och att pressa dem så hårt. Samtidigt har konsumenterna vant sig vid billig kyckling i affären. Och jag tror att väldigt få skulle vilja betala mer för maten, särskilt nu när vi befinner oss i den här svåra ekonomiska situationen.

För att vi inte ska riskera att konsumenterna väljer bort svenska produkter behöver priset hållas kvar på en rimlig nivå samtidigt som vi stärker djurvälfärden.

Jag har inte riktigt fått svar på hur regeringen tänker arbeta för att stärka välfärden i svensk kycklinguppfödning. Ministern hänvisar till den pågående översynen av den EU-gemensamma djurskyddslagstiftningen. Men vi vet ju att den blev stoppad, så hur det ska hjälpa här och nu förstår jag inte riktigt.

Sedan nämner landsbygdsministern att han har fört samtal med branschen. Men han har inte gett några konkreta exempel på vad de samtalen har lett till, alltså vilka förbättringsförslag som har presenterats. Därför skulle jag återigen vilja fråga landsbygdsministern vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att komma till rätta med de konstaterade djurvälfärdsbristerna i svensk kycklinguppfödning.

Fru talman! Precis som interpellanten säger har Sverige en stark djurskyddslagstiftning med i många fall mer detaljerade djurskyddskrav än vad EU och särskilt enskilda medlemsstater har.

När det gäller slaktkycklingar har vi i Sverige särskilda bestämmelser även för avelsdjuren, vilket saknas inom EU. Men där är det viktigt att komma ihåg var avelsarbetet primärt sker. EU är alltså svaret på många av dessa frågor.

Vi vet att detta tar längre tid, men vad skulle konsekvensen bli om vi inte skulle bry oss om att fler ska höja sina djurskyddskrav? Jag tror inte att det skulle leda till att fler kycklingar får det bättre. Jag tror att det skulle leda till att importen ökar. Och vi vet att det finns många länder - många tredjeländer - som vi importerar från i dag som har betydligt sämre standard än vad vi har i vår svenska uppfödning.

Detta är ingen fråga som är enkel - få frågor är ju det.

Men det är oerhört viktigt att vi ser till att de regler som vi har följs upp. I Sverige har vi också till exempel regler kring näbbtrimning - det är inte någon näbbtrimning. Man tar inte bort klon på tuppen. Detta ställer ännu högre krav på hur man håller framför allt föräldradjuren, för då finns det en ökad risk. Detta kräver ännu mer tillsyn och ännu bättre koll, eftersom vi i grund och botten har dessa regler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Branschen är medveten om detta, och generellt sett gör man ett bra jobb. Det kommer alltid att finnas problem - jag är helt övertygad om det - eftersom det är människor som till syvende och sist bär ansvaret. Men vi ska försöka minimera dem så mycket som möjligt.

Ja, jag har träffat branschen. Man är medveten om det här. Jag har också träffat det aktuella företaget, som omedelbart vidtog åtgärder. Man har bytt ut ledningen, och man genomför flera olika saker som naturligtvis kommer att följas upp i dialoger.

Jag tvivlar inte en sekund på ledamotens engagemang i de här frågorna - lika lite som jag tvivlar på regeringens engagemang i dessa frågor. Det är oerhört viktigt att vi fortsätter att arbeta aktivt, som även den förra regeringen gjorde, på EU-nivå för att få till en skillnad på riktigt.

Fru talman! Ja, vi är rörande överens om att det är jätteviktigt att övriga EU-länder kommer ikapp Sverige vad gäller djurskyddslagstiftningen. Det som oroar mig är att detta verkar dras i långbänk. De förslag på ny lagstiftning som skulle presenteras blev ju stoppade. Det är just därför som jag ville veta mer här och nu vad regeringen planerar att vidta för åtgärder för att komma till rätta med de brister vi har sett här i Sverige under det senaste året. Men översynen i EU är såklart jätteviktig. Där är vi fullständigt överens.

När jag och landsbygdsministern senast diskuterade denna fråga pratade vi mycket om den svenska djurskyddskontrollen och om hur uppföljningen av lagstiftningen skulle kunna förbättras. Men en annan fråga som jag tror att vi behöver ställa oss är om snabbväxande hybrider, såsom Ross 308, verkligen är förenliga med vår nya moderna djurskyddslag som antogs 2019.

Fru talman! Många av de djurvälfärdsbrister som har uppmärksammats inom svensk kycklingindustri den senaste tiden hänger faktiskt till stor del ihop med den snabbväxande hybrid som man har valt att använda sig av. Ross 308 är en fågel som på endast fem veckor ska nå sin färdiga slaktvikt. Det är en väldigt snabb tillväxttakt som riskerar att medföra en hel del hälsoproblem, såsom ledproblem och i värsta fall organsvikt och plötsligt hjärtstopp.

Som jag tidigare nämnde är dessa fåglar framavlade för att de ska ha en stor aptit och växa snabbt. Så är det för att man ska öka effektiviteten, vilket leder till lägre produktionskostnader och priser ute i butik. Men då är frågan om det verkligen är rätt att låta snabb tillväxt gå före djurens välbefinnande. Frågar ni mig kan jag säga att jag inte tycker det.

Fru talman! Glädjande nog finns det en annan väg att gå. Det har bland annat vårt grannland Norge visat. Där har den största producenten av kyckling, Norsk Kylling, lagt om hela sin produktion. Man har bytt ut den snabbväxande rasen Ross 308 mot en mer långsamväxande hybrid vid namn Hubbard. Hubbard har en något långsammare tillväxttid och lever ungefär två veckor längre än Ross 308.

Detta minskar påfrestningen på leder och organ, vilket har visat sig leda till friskare kycklingar som kan röra sig naturligt hela vägen fram till slaktdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även om dessa kycklingar har tillgång till mat hela dagen och lever längre menar Norsk Kylling att produktionskostnaderna inte har ökat eftersom fler fåglar överlever hela vägen fram till slakt. Med andra ord minskar svinnet.

Fru talman! I Sverige utgör dessa långsamväxande hybrider endast 1 procent av kycklingarna. Det går att jämföra med Norge där de utgör 30 procent.

Landsbygdsministern har nämnt att översynen av den EU-gemensamma djurskyddslagstiftningen spelar en nyckelroll i denna fråga eftersom majoriteten av aveln sker ute i Europa.

Däremot finns det ingenting som säger att Sverige inte kan gå före. Det har vi gjort i flera avseenden tidigare. Till exempel kom regeringen med ett förslag ganska nyligen om att avsätta 180 miljoner kronor för frivillig avveckling av svenska minkfarmer. Med detta i åtanke kanske det inte är otänkbart att försöka hitta en liknande lösning för kycklinguppfödningen, alltså att man ger ekonomiskt stöd till dem som vill prova på att ställa om sin produktion och föda upp mer långsamväxande kycklinghybrider.

Min nästa fråga till landsbygdsministern blir därför om han ser ett behov av en omställning från snabbväxande till mer långsamväxande hybrider i Sverige. Och om han inte gör det, vilka andra lösningar ser regeringen för att komma till rätta med djurvälfärdsbrister som är kopplade till snabbväxande hybrider som Ross 308?

Fru talman! Det är angeläget att en översyn av EU-lagstiftningen på detta område genomförs fullt ut. Detta har jag framfört tidigare i kammaren. Och vi kommer att fortsätta att driva på detta så hårt vi kan gentemot kommissionen.

Men det ena utesluter inte det andra. Nationella åtgärder kan också behöva övervägas. Som jag nämnde är dialogen inledd med näringen om situationen och vägen framåt. Och jag har, som sagt, också besökt ett företag som är verksamt i avelsbranschen.

Som i alla svåra och ibland väldigt jobbiga frågor är det så att när man börjar gräva öppnar sig en större bredd i komplexiteten.

Vi vet också att det beror mycket på djurhållningen hur djurvälfärden är även hos dessa avelsdjur. Man avlar på många av de egenskaper som ledamoten nämner - kraftigare ben och organ som håller hela livet - och har i avelsarbetet internationellt sett minskat dödligheten och minskat olika typer av skador.

Jag säger inte att det ena eller det andra är rätt eller alltid ska vara rådande. Men för att komplicera det hela finns det också problem med den typen av kycklingar som växer långsammare, och det handlar om två veckor. Exempelvis fick jag uppgifter för inte så länge sedan om att antibiotikaanvändningen är betydligt större hos dem. Det finns problem som behöver hanteras även där.

Och man kommer aldrig någonsin att komma ifrån att det absolut viktigaste för djurvälfärden är att vi har djurägare och djurhållare som sköter sitt uppdrag och varje dag säkerställer, och troligtvis flera gånger varje dag, att deras djur har det bra och att de följer den lagstiftning som vi har.

Vi utesluter alltså ingenting. Men vi har inte heller någonting nytt på bordet. Jag tycker att det är rimligt att man för en dialog med dem som arbetar inom branschen och att man försöker få en så bred och klar bild som möjligt innan man fattar eventuella beslut. Och det är vad regeringen kommer att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar ministern för detta svar. Då väntar jag med spänning på att få höra mer om vad dessa samtal med branschen och regeringens överläggningar mynnar ut i. Till dess får vi hålla till godo med detta.

Jag har sagt det förut, och jag kommer att säga det igen, nämligen att denna typ av djurvälfärdsbrister och skandaler riskerar att skada förtroendet för svensk livsmedelsproduktion och djuruppfödning. Det är ett väldigt hårt slag mot alla de verksamhetsutövare som dagligen gör sitt yttersta för att ta hand om sina djur på bästa sätt och som levererar livsmedel till konsumenterna som lever upp till deras förväntningar.

Därför är det, precis som landsbygdsministern säger, så himla viktigt att man har en bra kontroll över sin verksamhet, att djuren har det bra och att man upptäcker och åtgärdar bristande djurhållning i tid innan det blir ett alldeles för allvarligt läge. Här bär självklart verksamhetsutövaren det yttersta ansvaret.

Men även länsstyrelsens djurskyddskontroll är ett viktigt verktyg. Utan en fungerande kontrollverksamhet kan vi inte garantera efterlevnaden av den svenska djurskyddslagen. Därför blir jag väldigt frustrerad när det framkommer att flera av dessa avelsanläggningar, som togs upp i reportaget i Uppdrag granskning, inte har haft besök från kontrollmyndigheten på över tio år. Exempelvis nämndes en anläggning med över 20 000 djur som inte hade varit föremål för djurskyddskontroll sedan 2012. Och så här kan vi inte ha det.

Fru talman! Min sista fråga till landsbygdsministern blir därför hur regeringen tänker agera för att se till att antalet djurskyddskontroller i Sverige ökar.

Fru talman! Under ett år har jag varit landsbygdsminister och uppmärksammats på flera fall där det har gått lång tid mellan kontrollerna. Ibland har det varit fråga om verksamheter utan några som helst problem, eftersom det har varit verksamheter som har skött sig. I andra fall har man kunnat konstatera att det har funnits brister.

Jag tar gärna kritik för de senaste tolv månaderna. Men jag kan tyvärr inte ansvara för vad som har skett under de senaste tio tolv åren.

Som sagt: Både jag och ledamoten har ett stort hjärta för djuren och för svensk livsmedelsproduktion. Djuren ska ha det bra, och vi ska ha ett stort förtroende för den svenska livsmedelsproduktionen så att så många som möjligt vill välja svenskproducerad mat på sina tallrikar. Oavsett om den är animalisk eller inte är det en strävan som jag tror att vi båda har.

Regeringen arbetar hårt gentemot EU-kommissionen för att planerna på en uppdatering av EU:s djurskyddslagstiftning på detta område ska fullföljas. Och vi utesluter inte att vi kommer att lägga fram andra förslag på nationell nivå om vi ser att brister inte åtgärdas på ett korrekt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.