statlig finansiering av äldreomsorgen
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenSocialminister Lars Engq (S)
- Hoppa till i videospelarenCristina Husmark Pehrsso (M)
- Hoppa till i videospelarenSocialminister Lars Engq (S)
- Hoppa till i videospelarenCristina Husmark Pehrsso (M)
- Hoppa till i videospelarenSocialminister Lars Engq (S)
- Hoppa till i videospelarenCristina Husmark Pehrsso (M)
- Hoppa till i videospelarenSocialminister Lars Engq (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 46 Socialminister Lars Engq (S)
Anf. 47 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Anf. 48 Socialminister Lars Engq (S)
Anf. 49 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Anf. 50 Socialminister Lars Engq (S)
Anf. 51 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Anf. 52 Socialminister Lars Engq (S)
den 26 april
Interpellation 2001/02:422
av Cristina Husmark Persson (m) till socialminister Lars Engqvist om statlig finansiering av äldreomsorgenÄldre saknar i dag i stort sett konsumentinflytande över sina omsorgstjänster samtidigt som omsorgsgivarna inte "vinner" något på att göra sina tjänster attraktiva.
För många kommuner, med ett stort antal äldre som söker att få flytta dit, kan kommunernas ekonomi raseras. Utjämningssystem och statsbidrag är inte utformade efter en individs behov av vård och omsorg, utan efter en åldersgrupps genomsnittliga ohälsa. Dessutom kommer den eventuella kompensationen med något eller några års fördröjning, vilket försvårar än mer. Kommunen får i dessa fall ge äldreomsorg på "avbetalning" vilket riskerar att pengar måste tas från annan kommunal verksamhet, typ skolan eller barnomsorgen
Alla förväntas ha samma behov och önskemål bara för att de har det gemensamt att de är gamla och i behov av omsorg. I stället för att enskilda människor själva får bestämma är det politikernas uppfattning om vad äldreomsorgen ska innehålla som avgör hur de äldres vardag ser ut. I det avseendet präglas den svenska äldreomsorgen fortfarande av överförmynderi. Att äldre människor @ liksom alla andra @ får bestämma själva var de ska bo, t.ex. nära sina barn, andra släktingar eller vänner, borde vara en självklarhet. Men verkligheten är tyvärr en helt annan.
För några år sedan ändrades socialtjänstlagen i syfte att ge dem som behöver omsorg rätt att flytta till annan kommun. Socialstyrelsens utvärdering av socialtjänstlagen 6h§ SOL år 2000 visar att kommunerna har synpunkter på de äldres motiv för att flytta. De ser det som ett "irritationsmoment" att somliga söker till flera kommuner samtidigt och att det ofta handlar om att flytta korta sträckor för att få en eller ett par mil närmare till sina anhöriga.
Trots en lagstiftning har man alltså inte kunnat skapa den valfrihet och det självbestämmande för gamla och sjuka människor, i behov av vård och omsorg, som det var tänkt. Anledningen till att de ofta motarbetas är att kommunerna ansvarar för finansieringen av omsorgen vilket innebär att fler omsorgsbehövande i kommunen leder till högre kostnader.
För att inte hindra äldre att flytta och för att valfrihet och mångfald ska kunna uppstå måste äldreomsorgen bli statligt finansierad. Utbetalningarna till den vårdgivare den äldre väljer bör sedan skötas av t.ex. försäkringskassan som redan har rutiner för stora utbetalningar.
Alla har rätt till en trygg och värdig tillvaro på äldre dagar, oavsett om man har stort vårdbehov eller i vilken kommun man bor. Att äldre människor @ liksom alla andra @ själva får bestämma var de ska bo, t.ex. nära sina barn, andra släktingar eller vänner, borde vara en självklarhet. Ingen ska heller behöva vara utlämnad till vårdgivare som inte förmår ge den vård och omsorg som efterfrågas. När resurserna följer den som är i behov av vård blir det möjligt att byta såväl boende som vårdgivare.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialministern:
1.Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att garantera också äldre med vård och omsorgsbehov rätten att fritt kunna flytta mellan kommuner i Sverige?
2.Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att införa statlig finansiering av äldreomsorgen för att på detta sätt uppnå verklig valfrihet och mångfald?