Statlig verksamhet i Kalmar län och vår gemensamma välfärd

Herr talman! Lena Hallengren har frågat mig dels om jag kommer att arbeta för att statlig verksamhet också i fortsättningen är ett viktigt instrument för att utveckla vår gemensamma välfärd, dels vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att leva upp till den princip för utlokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län som den förra regeringen lade fast. Som jag redan har svarat Lena Hallengren efter en skriftlig fråga finns det sedan länge etablerade principer om att regeringen bör beakta regionalpolitiska aspekter när nya myndigheter inrättas. Det är något förvånande att Lena Hallengren hänvisar till ett, tydligen muntligt, principbeslut från den tidigare regeringen, eller snarare från regeringspartiet, om att "alla myndigheter och departement särskilt skulle pröva om Kalmar län kunde komma i fråga för ny lokalisering". I den mån ett sådant beslut togs binder det uppenbarligen inte den nya regeringen; det förstår säkert Lena Hallengren. Jag tycker att det är viktigt att statlig verksamhet finns och fungerar i alla delar av Sverige. Därifrån är det däremot ett långt steg till att generellt, utan att analysera specifika verksamheters förutsättningar och behov, slå fast en princip om att lokalisera statlig verksamhet till en viss region. Det skulle vara att frångå de principer som riksdagen har uttalat. Riksdagen har uttalat att varje beslut om lokalisering av statlig verksamhet bör föregås av noggranna överväganden om möjligheten att i första hand välja nationella regionalpolitiska stödområden. Alternativ lokalisering kan vara orter eller regioner där statlig verksamhet läggs ned eller där det inte finns mycket statlig verksamhet. På så sätt finns Kalmar län med i sådana överväganden. En generell utgångspunkt ska dock vara att myndigheterna även efter en sådan lokalisering kan utföra sina arbetsuppgifter effektivt. Vi är överens om att statlig verksamhet är viktig för samhället. Tillgång till samhällsservice ska finnas i hela landet, och den statliga förvaltningen är en betydelsefull del av detta. Att statliga myndigheter alltmer har koncentrerat sin verksamhet till större orter har kommit ur behovet av att effektivisera förvaltningen och har på så sätt varit positivt. Utvecklingen av den elektroniska förvaltningen gör att alltmer myndighetsservice kan utföras via telefon eller Internet. Samtidigt är det självklart viktigt att statliga myndigheter har en lokal närvaro så att de kan ge medborgare och företag en god service. Ett kostnadseffektivt sätt att upprätthålla servicen är att myndigheterna i högre grad samverkar. Sådant arbete sker i dag inom flera myndigheter i olika delar av landet. Regeringen har aviserat fortsatta åtgärder för att få till stånd en ökad lokal samverkan mellan statliga och kommunala myndigheter genom inrättandet av lokala servicekontor. Målet är att förbättra tillgängligheten till offentlig service i hela landet och möjliggöra en fortsatt effektivisering. Jag kommer inom en snar framtid att återkomma i denna fråga.

Herr talman! Jag kan inte låta bli att börja med att säga att först skulle jag vänta sex veckor på svaret, för det fanns inte tid i statsrådets almanacka. Sedan blev det en kortare tid. Det var sagt att svaret skulle komma senast kl. 16 vardagen innan, sedan var beskedet kl. 13 och därefter kl. 16. När svaret väl kom måste jag säga att jag också blev förvånad över tonen och en del formuleringar: "den tidigare regeringen, eller snarare regeringspartiet" och "binder det uppenbarligen inte den nya regeringen, det förstår säkert Lena Hallengren". Nej, det förstår inte Lena Hallengren, för då hade hon inte ställt interpellationen till statsrådet Odell! Det förstår nog inte heller Regionförbundet i Kalmar län, det vill säga de kommuner och landsting som finns där. Jag tror inte att mina borgerliga kolleger på länsbänken i riksdagen heller förstår att den utredning som Ulf Lönnqvist gjorde och som regionförbundet och regeringen ställde sig bakom inte skulle binda den nya regeringen. Det är naturligtvis ett ställningstagande som den borgerliga regeringen gör. Man säger: Vi låter oss inte styras; vi låter oss inte följa den utredning som Ulf Lönnqvist tog fram. Ska jag tolka det så att lokalisering av verksamhet och alla de förslag som Ulf Lönnqvist kom med i sin rapport var den socialdemokratiska regeringens förslag? Det var inget muntligt beslut. Jag kan läsa högt från slutrapporten över arbetet i Kalmar län som Ulf Lönnqvist lämnade till den tidigare regeringen. På s. 10 kan man läsa: "Kalmar län har den lägsta andelen statliga arbetstillfällen av alla län i Sverige. Endast 2,9 % av länets förvärvsarbetande var 2002 verksamma på heltid inom en statlig myndighet. Rikssnittet är 5,3 %." Vi kan jämföra med Uppsala län som har 11,2 procent, Norrbotten som har 7,9 procent, Västerbotten som har 7,1 procent och så vidare. Inga statliga verks huvudkontor finns i Kalmar! Det står också: "Det är i hög grad angeläget att beslut om lokalisering av ny statlig verksamhet till Kalmar län kan tas i närtid. - - - Regeringen anser det i hög grad angeläget att statliga arbetstillfällen lokaliseras till Kalmar län. - - - Regeringen vill under de närmaste åren fortsätta att genom likartade åtgärder förstärka arbetsmarknaden i Kalmar län." Och nu kommer den huvudsakliga formuleringen: "Varje departement kommer inom ramen för sina arbetsområden att pröva om nytillkommande myndigheter eller verksamheter kan lokaliseras till Kalmar län liksom om omlokaliseringar inom befintliga myndigheter kan förläggas till länet." Det är en ganska stark formulering, och frågan är: Är det ingenting som den nuvarande regeringen ställer sig bakom? Jag har också några frågor om saker i svaret som jag tycker är lite motsägelsefulla. Det står att man inte generellt, utan att analysera specifika verksamheters förutsättningar, kan slå fast en princip om att lokalisera verksamheter till en viss region. Nej, man kan inte säga en specifik verksamhet - men av den samlade statliga verksamhet som finns behöver man finna myndigheter som lämpar sig att förläggas i Kalmar län i detta fall. Det står också att tillgång till samhällsservice är viktig för samhället, men anledningen till att många myndigheter har koncentrerat sin verksamhet till större orter har kommit ur behovet av att effektivisera förvaltningen. Alltmer kan skötas via telefon och Internet. Samtidigt ska det finnas en lokal närvaro för att ge medborgare och företag en god service. Hur ska de boende i Kalmar län tolka statsrådet? Effektivisering som sker genom koncentration till större städer, alltmer service via telefon och Internet och lokal närvaro - var är balansen däremellan? Det är inte helt enkelt att tolka vad ambitionen är från statsrådets och regeringens sida. Jag vill också säga att jag delar regeringens uppfattning om att samverkan mellan flera myndigheter är ett kostnadseffektivt sätt att upprätthålla servicen. Det är både kostnadseffektivt och naturligtvis positivt för alla dem som är målgrupp för verksamheten - att se hela människan. Jag vill veta vad statsrådet är beredd att vidta för åtgärder för att öka andelen statliga jobb i Kalmar län.

Herr talman! Jag vill tacka Lena för att hon har ställt interpellationen. Det ger mig en möjlighet att också uttrycka några åsikter. Även om en del av det som jag har sagt är känt i kammaren sedan tidigare tål det att upprepas eftersom situationen inte nämnvärt har förbättrats, även om vi fick vissa besked under den förra mandatperioden som gjorde att situationen verkade se bättre ut. Till att börja med vill jag säga att jag förutsätter att ministern är informerad om hur situationen ser ut i Kalmar län. Det är grundförutsättningen för hela detta resonemang. Vet man inte hur det ser ut är man heller inte mottaglig för de argument som vi framför. Man är heller inte mottaglig för det underlag som togs fram bland annat i den statliga utredningen. Vi som bor i Kalmar län har länge ansett oss vara förfördelade när det gäller antalet statliga arbetstillfällen. Det har vi gjort på goda grunder och oavsett vilken regering vi har haft. Vi har försökt arbeta för att se till att situationen ser bättre ut ur vår synvinkel. Vi vill ha en arbetsmarknad som är så bra som möjligt - det vill naturligtvis alla andra i Sveriges avlånga land också ha. Vi har dock sett att utifrån den situation som både har rått och som råder har vi redan från början haft ett handikapp när det gäller vilken typ av arbetstillfällen som vi har att erbjuda i vårt län. Det har varit en av utgångspunkterna när vi har försökt se hur vi kan förbättra vår situation. Vi har alltså tagit avstamp i att vi tycker att det är rimligt att det ska vara en någorlunda jämn fördelning över landet när det gäller exempelvis statliga arbetstillfällen. När jag läser svaret blir jag lite fundersam. Här har ministern använt ett sätt att argumentera som skulle kunna tolkas på ett sätt som jag blir lite frågande inför. Bland annat säger ministern: "Alternativ lokalisering kan vara orter eller regioner där statlig verksamhet läggs ned eller där det inte finns mycket statlig verksamhet. På så sätt finns Kalmar med i sådana överväganden." Det skulle man ju kunna köpa rakt uppochned, för det stämmer. Med det som utgångspunkt finns vi med i övervägandena. Sedan kommer dock nästa mening: "En generell utgångspunkt ska dock vara att myndigheterna även efter en sådan lokalisering kan utföra sina arbetsuppgifter effektivt." Det skulle man kunna ta som intäkt för att man kanske inte kan göra det i Kalmar län. Jag tycker att ministern verkligen ska tänka till när det gäller argumentationen. Om detta skulle stämma är det ju det starkaste argumentet för att man skulle satsa ännu mer på Kalmar län. Skulle det vara så olyckligt att vi inte kan erbjuda de absolut mest nödvändiga förutsättningarna för att en myndighet ska kunna fungera är det verkligen dags att göra någonting åt situationen.

Herr talman! Det är bra att Lena Hallengren skriver en sådan här interpellation, för det är och var en mycket allvarlig situation i Kalmar län. Underskottet är uttryckt i procent, men man kan också uttrycka det i tjänster - det är tre och ett halvt tusen för få statligt anställda i Kalmar län jämfört med ett riksgenomsnitt. Därmed placeras länet sämst i landet. Det här, herr talman, är en situation som har accelererat det senaste decenniet då en rad statliga myndigheter har tagit sig en ny regional indelning och därmed flyttat sina tidigare regionala kontor någon annanstans i landet. Det är en centralisering och en dränering med nationen som åskådare och en total underlåtenhet att göra någonting åt saken. Dessbättre, herr talman, har länet inte suttit med armarna i kors. Förutom att ha Ulf Lönnqvist som särskild utredare med särskild anledning av Electrolux nedläggning i Västervik med mera har det tagits en rad initiativ som gör att det pågår en tillväxt i Kalmar län på den privata sidan. Den uttrycks i stora satsningar. I norra länet handlar det om besöksnäringen och i södra länet handlar det om tillverkningsindustrin. Herr talman! Jag skulle vilja passa på att fråga statsrådet om statsrådet sett någon effekt av den förra regeringens principbeslut avseende etablering av verksamheter i Kalmar län. Det var förvisso ett imponerande beslut, men frågan är: Har det gått att avläsa någon effekt av det i den tidigare regeringspolitiken? Vidare tar interpellanten upp att man systematiskt "skär ned statlig verksamhet". Jag skulle vilja ha ett exempel på vad det i så fall är interpellanten avser och om statsrådet har något exempel på hur den nya regeringen systematiskt skär ned på statlig verksamhet. Avslutningsvis, herr talman, ett påpekande med anledning av det svar statsrådet ger, att utvecklingen av den nya elektroniska förvaltningen medger en samhällsutveckling som gör att man kan lösa mycket av sina frågor på distans. Ja, och det möjliggör också, herr talman, en statlig samhällsförvaltning som är väldigt decentraliserad i sin struktur därför att den alltså kan verka på ett helt annat sätt utan att man sitter i knäet på varandra.

Herr talman! Lena Hallengren hänvisar till någonting som jag får intrycket av är Ulf Lönnqvists text, en text som han har skrivit. Har detta blivit en proposition? Har den förra regeringen remissbehandlat Lönnqvists dokument? Har det alltså upphöjts till en proposition som har förelagts riksdagen? Har regeringen fattat något som helst beslut med anledning av Lönnqvists utredning? Det borde Lena Hallengren veta som har varit statsråd ganska många år. Jag tror inte ens att Ulf Lönnqvist var någon utredare utan en särskild kontaktman för att försöka sopa upp efter effekterna av ett antal nedläggningar av verksamheter som skedde i Kalmar län. Hans dokument är någonting som vi uppenbarligen ska följa utan att den förra regeringen gjorde ett dugg av detta, såvitt jag förstår. Jag kan ha fel på den punkten. Jag kans säga att tjänstemän på departementet har ägnat ganska mycket tid åt att försöka spåra varifrån de här uttalandena från Lena Hallengren kommer. Det är det som speglar sig i svaret. Men har hon någon proposition att överlämna till mig eller något annat dokument som visar att den förra regeringen över huvud taget fattade några beslut med anledning av hans dokument är vi väldigt intresserade på Finansdepartementet av att få ta del av dem. Jag kan inte svara mer på frågorna förrän jag vet vad det är för dokument som Lena Hallengren läser ur. Vi har ägnat ganska mycket resurser åt att försöka spåra vad hennes interpellation grundar sig på. Det har icke varit helt enkelt, kan jag säga. Ambitionen är en effektiv förvaltning som blir mera tillgänglig för medborgarna. Lena Hallengren säger att ett tidigare svar från mig har väckt oro i Kalmar län, och det var naturligtvis inte meningen. Möjligen tror jag att den senaste arbetsmarknadsstatistiken kan minska oron. Vi har sett nu hur arbetsmarknaden i Kalmar län har återhämtat sig ganska snabbt och avsevärt förbättrats, precis som i resten av landet. Även när det gäller den statliga verksamheten i Kalmar län har antalet anställda ökat under 2006 och förväntas öka också under 2007, enligt den prognos som vi har fått från Länsarbetsnämnden i Kalmar län. Det tycker jag är väldigt positivt. Det handlar bland annat om polisen och länsstyrelsen som anställer. Krister Örnfjäder är också inne på en del intressanta frågor. Där tror jag att Krister Örnfjäder har missförstått passusen att en generell utgångspunkt dock ska vara att myndigheterna även efter en lokalisering kan utföra sina arbetsuppgifter effektivt. Detta riktar sig på intet sätt mot Kalmar län, utan det är den problematik vi har sett när en myndighet flyttas och i stort sett samtliga inte vill flytta med. Vi måste se till att myndigheten kan fungera när den kommer till sin nya lokalisering. Det är det som den passusen handlar om, Krister Örnfjäder.

Herr talman! Jag har naturligtvis ingen proposition med mig som jag kan överlämna till Mats Odell. Jag nämnde i mitt första inlägg att Ulf Lönnqvist har tagit fram en slutrapport som regeringen ställde sig bakom. Även om det inte var en proposition och inte har gått på remiss, vad är Mats Odells och den borgerliga regeringens inställning? Har ni någon uppfattning i frågan? Den socialdemokratiska regeringen hade en tydlig ambition. Jag ska läsa en gång till: Regeringen anser det i hög grad angeläget att statliga arbetstillfällen lokaliseras till Kalmar län. Vad tycker Mats Odell om det? Det är regeringens ambition att under de närmaste åren fortsätta att genom olika åtgärder förstärka arbetsmarknaden i Kalmar län. Varje departement kommer inom ramen för sina arbetsområden att pröva om nytillkommande myndigheter eller verksamheter kan lokaliseras till Kalmar län, liksom om omlokaliseringar inom befintliga myndigheter kan förläggas till länet. Vad tycker Mats Odell om den formuleringen? Det är intressant att Mats Odell säger att beslutet inte finns. Sedan kommer min centerpartistiska kollega här, som haft och fortfarande har en väldigt viktig roll i regionen, och frågar vilka effekter den nuvarande regeringen ser av det beslut som den förra regeringen fattade. Det finns helt klart en tydlig uppfattning i Kalmar läns regionförbund att Ulf Lönnqvists rapport var viktig, att den socialdemokratiska regeringen ställde sig bakom innehållet, att man tog ett antal beslut. Jag kan skicka över den här slutrapporten till Mats Odell senare utan mina kommentarer i kanten, så slipper han att läsa dem. Men det handlar om till exempel en ny sluten anstalt i Västervik, om Försäkringskassan som placerar avdelning för bilstölder i Västervik, om extra stöd till Arbetsförmedlingen i Västervik, extra stöd till arbetsmarknadsprojekt i Västervik, extra pengar till regionalpolitiskt stöd till Kalmar län för insatser för de regionala tillväxtprogrammen, ökade anslag till allmänna regionalpolitiska åtgärder med 500 miljoner kronor för 2005 och så vidare. Jag är inte så intresserad av om det här blev en proposition eller om det var en remiss. Jag är intresserad av hur den nuvarande regeringen ser på utlokalisering eller omlokalisering. Eller som någon sade till mig: Det handlar egentligen om lokalisering av statlig verksamhet. Det är inte så att någon äger en verksamhet. Det är inte så att en myndighet hamnar någonstans, och sedan äger den regionen eller den orten verksamheten, utan frågan är hur Mats Odell ser på den statliga verksamheten. Ska den vara mer lika fördelad över landet än vad den är i dag? Jag upprepar siffran som finns i Glesbygdsverkets rapport från 2002 där Kalmar län har 2,9 procent och snittet i landet är 5,3. Kalmar ligger ganska kraftigt under snittet. Det kan också vara ett sätt för regeringen - jag hoppas att jag har fel i det - att öka Kalmar läns andel av statliga jobb genom att minska alla andra statliga jobb. Man säljer ut och säger upp människor inom olika statliga verksamheter. Då ökar åtminstone Kalmar läns andel, men vi får inte fler anställda i statliga jobb.

Herr talman! Statsrådet får ursäkta, men det är inte så svårt att göra den tolkning som jag gjorde. Det enda skälet till att man har en sådan mening med längst ned på sidan måste vara att det är någon form av brasklapp mot det man har skrivit i stycket ovanför. Om inte meningen hade funnits med över huvud taget hade det inte ändrat på innehållet i svaret, men det är en klar fingervisning att man vill säkerställa att det ska vara en situation med lokalisering där alla kan utföra sina arbetsuppgifter effektivt. Hade man som sagt inte haft det med hade jag inte haft någon anledning att göra den tolkningen. Något syfte måste det ha varit med den. Nästa del som jag vill lämna synpunkter på är den där statsrådet säger att det var den förra regeringen som skapade de här negativa förutsättningarna. Ja, för oss som bor där blev det riktigt alarmerande när Bombardier och Electrolux lade ned sin verksamhet. Mig veterligen var det inga statliga företag. Men det var nedläggningar som var av den omfattningen att vår situation blev riktigt tydlig över hela Sverige. Vi har alltså haft en utveckling sedan mer än hundra år tillbaka där länet befolkningsmässigt har gått bakåt eller stått stilla. Jämfört med hur Sverige i övrigt har utvecklats kan man ganska klart konstatera att det är skillnad. Det är det som har varit vår utgångspunkt. Det är inte så intressant för oss att gå in i en diskussion om vem det är som har orsakat detta, utan det är verkan som vi är intresserade av. Vi är också intresserade av vilken verkan som regeringspolitiken kommer att ge.

Herr talman! Det lär finnas rätt gott om principiellt fattade riksdagsbeslut om att statlig verksamhet ska lokaliseras ut över landet. I Kalmar län har vi under en följd av decennier inte sett så stor effekt av dem. Herr talman! Min fråga gäller det som Lena Hallengren apostroferade, nämligen effekten av det så kallade regeringsbeslutet. Som påpekas i diskussionen här är det riktigt att det fattades en rad beslut om lokalisering av fångvårdsanstalter etcetera som en direkt följd av Lönnqvists utredning. Men av det principiella så kallade beslutet har det inte märkts särskilt stor effekt. Vi har inte sett några synbara exempel på utlokalisering. Min fråga till det nuvarande statsrådet gäller om han i det nuvarande regeringsarbetet eller det han tog över ser några spår av det så kallade principbeslutet och att i första hand pröva Kalmar län positivt. Lokalt eller regionalt var det svårt att se det.

Herr talman! Jag är ledsen om det finns några beslut som vi inte har hittat och som tjänstemännen på Finansdepartementet inte känner till. Några tjänster i CSN och så vidare flyttades över redan av den förra regeringen. Det är alldeles uppenbart att det skedde, och det hänvisade ju också Anders Åkesson till. Jag kan svara på hans fråga direkt: Vi har inte sett några spår av detta i någon dokumentation. Detta är beslut som fattades tidigare, och som alltså redan är fattade. Det är alldeles uppenbart; därom råder ingen tvekan. Men vi har inte kunnat hitta något som skulle kunna vara förpliktande framåt i den delen. Herr talman! Däremot kan jag gärna säga att jag delar uppfattningen att statliga arbetstillfällen ska fördelas över landet. Det är mycket möjligt att Kalmar är förfördelat. Självfallet kommer vi att hålla ögonen öppna och se vad som är möjligt när sådana tillfällen uppenbarar sig för att också lokalisera statliga verksamheter till Kalmar län. Något annat vore märkligt. Självfallet är det så. Men utgångspunkten i interpellationen var något annorlunda, tycker jag. Vi har ambitionen att se till att inte bara statliga jobb utan också arbetstillfällen i det privata näringslivet ska kunna öka över hela landet. Där ser vi en mycket glädjande utveckling dels på grund av en god konjunktur, dels på grund av att vi har duktiga företag i vårt land, dels på grund av att det vidtas åtgärder som stärker förutsättningarna för företagen att vilja expandera och anställa här i vårt land. Jag ska inte trötta kammarens ledamöter med att gå in på alla de förslag som föreligger i exempelvis budgetpropositionen. Statliga företags verksamhet ska vara spridd - ja! Jag vill ändå återkomma till Krister Örnfjäder och säga att den mening som han läser upp är ett direkt citat ur de riktlinjer som även den förra regeringen arbetade efter när det gäller den här typen av frågor.

Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet för debatten. Han har möjligtvis mjuknat något jämfört med hur jag läste svaret och den ton som jag tyckte fanns under hand där. Låt mig bara säga att sedan det principiella beslutet fattades hade den socialdemokratiska regeringen sex månader på sig. Det fattades inga större beslut under den tiden, utan mycket av det som gjordes skedde mellan delbetänkandet och slutbetänkandet. Det finns också redovisat i slutrapporten. Om Mats Odell vill ägna sina sista två minuter åt detta skulle jag ändå vilja fråga vad det finns för ambitioner. Om jag skickar över slutrapporten - vad avser då Mats Odell att göra med den? Den är gedigen och den grundar sig på ett viktigt arbete som bedrevs runt om i Kalmar län under en längre tid. Det är både rapporten, processen och vägen dit som är viktig och väsentlig. Låt mig också fråga statsrådet något annat inför det sista inlägget. Kanske tolkar jag regeringen fel, men det lär väl knappast bli många fler myndigheter och därmed inte heller så mycket för länsborna i Kalmar att hoppas på när det gäller myndighetslokalisering. Eller har den borgerliga regeringen lite mod någonstans att kanske fatta ett beslut om att eventuellt lokalisera befintlig verksamhet till annan ort? Vi ser ju de siffror som jag redovisade och som säkert går att följa upp med ännu aktuellare siffror än så. Kalmar ligger en bra bit under snittet och har lägst andel statliga jobb när det gäller förvärvsarbetande på heltid. Mina frågor är helt enkelt: Hur kommer statsrådet att hantera slutrapporten när jag sänder över den till Finansdepartementet? Kommer det fler myndigheter som vi inte vet om så att vi kan vara med när tåget går? Eller kan det finnas omlokaliseringsplaner också hos den högerregering som nu styr?

Herr talman! Tack, Lena Hallengren, för interpellationen! Jag tror att vi har kommit närmare varandra. Åtminstone hade inte jag, och ej heller tjänstemännen på departementet, fullt grepp om statusen på dokumentet. Dokumentet gick till Näringsdepartementet. Det är där frågan bereds, har jag nu fått lära mig. Men jag ska läsa dokumentet, och i den mån vi är inblandade på Finansdepartementet ska jag också noggrant se till de principer som vi är ense om i både den nuvarande och den förra regeringen. Vi ska tänka på att de delar av landet som har låg andel av statlig verksamhet ska stå högt upp på listan när det nästa gång är aktuellt att flytta ut statliga jobb till olika delar av landet. Där tror jag att Kalmar län har goda förutsättningar att komma högt upp.