Stöd för grön omställning 

Interpellationsdebatt 13 februari 2024

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 66 Statsrådet Erik Slottner (KD)

Fru talman! Eva Lindh har frågat finansministern om hon avser att vidta några åtgärder för att stödja kommuner där den gröna industriella revolutionen sätter den kommunala ekonomin under hårt tryck, och i så fall vilka åtgärder. Interpellationen har överlämnats till mig.

Det svenska näringslivet ska ges förutsättningar att vara ledande i den gröna omställningen. Stora industrietableringar och expansioner sker runt om i Sverige, inte minst i Norrbottens och Västerbottens län där många samhällen står inför en omfattande expansion. Det nya läget medför att kommuner, regioner och statliga myndigheter behöver utveckla sina sätt att arbeta.

Regeringens tidigare samordnare för näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län, Peter Larsson, redovisar i sin rapport från november 2022 de enorma kliv som tagits och den omfattande samhällsomvandling som äger rum. Han redogör också för hur industrins möjligheter och utmaningar ser ut framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har därefter gett Tillväxtverket i uppdrag att samordna arbetet på nationell nivå för att stödja nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. Uppdraget innebär att Tillväxtverket ska främja etableringen av långsiktiga former för samverkan som bland annat bistår berörda regioner och kommuner. Tillväxtverket ska också dokumentera och sprida kunskaper och erfarenheter från uppdraget till relevanta målgrupper för att skapa ett ökat lärande kring arbetssätt för att stödja större företagsetableringar och företagsexpansioner i hela landet.

Till detta har länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län fått i uppdrag att genomföra insatser som bidrar till att hantera målkonflikter som uppstår vid handläggning av ärenden med anledning av utvecklingen i norra Sverige. I uppdraget ingår att utveckla nya arbetssätt och vidareutveckla befintliga samarbeten.

Omställningen förväntas leda till en kraftig befolkningstillväxt i berörda kommuner. Befolkningstillväxt i sig kan ge positiva effekter för en kommun, men under en övergångsperiod kan det innebära utmaningar att växa mycket på kort tid. Regeringen avser att främja likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner.

I det kommunalekonomiska utjämningssystemet tas höjd för påverkan av kraftig befolkningstillväxt. Utjämningen kompenserar för sådana strukturella förutsättningar, vilket alltså borde gynna dessa kommuner på längre sikt.

I direktiven till den pågående parlamentariska kommittén med uppdraget att se över utjämningssystemet lyfts utvecklingen i norra Sverige fram. Det handlar om att flera kommuner och regioner där står inför en genomgripande omställning med en förväntad mycket stor befolkningstillväxt. Kommittén ska genomgående i sitt arbete analysera utjämningssystemets påverkan på tillväxt och utveckling.

Det har alltså vidtagits ett antal statliga åtgärder som syftar till att underlätta för kommuner med stora företagsetableringar och företagsexpansioner att hantera de utmaningar som situationen medför för dem. Regeringen kommer att följa utvecklingen och därmed bevaka behovet av ytterligare insatser.


Anf. 67 Eva Lindh (S)

Herr talman! Tack till civilministern för svaret! Att skapa nya gröna jobb är Sveriges hopp för framtiden. Det skapar en starkare ekonomi samtidigt som vi säkrar kommande generationers framtid.

Det är många länder och företag som kämpar om nya möjligheter för den gröna omställningen. De flesta förstår att det är avgörande för vår framtid. Det är länderna i framkant av omställningen som kommer att se högst tillväxt och flest jobb. För att Sverige ska vara med där måste vi ligga i. Det offentliga, politiken, har en viktig roll i att skapa så goda förutsättningar som möjligt.

Herr talman! För att möjliggöra framväxten av ny industri och nya jobb drev den socialdemokratiskt ledda regeringen på för stora investeringar för att ställa om industrin. Det har skett genom Industriklivet, som har inneburit stora och viktiga satsningar och stöd till utveckling av innovativa och teknikskiftande lösningar. Gröna kreditgarantier har varit avgörande för stora industriinvesteringar i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessa satsningar har möjliggjort den gröna industriella revolutionen. Nu tillverkas det gröna fossilfria stålet här i Sverige. Batterifabriker byggs. Det är en framgång, och det bygger Sverige starkare med många nya jobb. Det har redan skapats tiotusentals nya jobb i Sverige. Genom detta kan vi visa omvärlden hur en snabbare klimatomställning inte bara tar itu med klimatutmaningarna utan också skapar jobb och exportmöjligheter.

Herr talman! Svenskt näringsliv har insett att framtiden är grön. Nu behöver den här regeringen, med SD som regeringsunderlag, leverera viktiga beslut för att ge förutsättningar för omställningen. Jag ska återkomma till detta lite senare.

Så till frågan i interpellationen - för det här är ju en bakgrund till vad det är vi ser och lever i. Omställningen och den gröna industrirevolutionen märks tydligast just nu i de norra delarna av Sverige - i Skellefteå och Boden. Här finns grön el, stora landområden och annat.

För kommuner och regioner, av vilka en del under lång tid har sett en utflyttning och minskade ekonomiska resurser, inger detta naturligtvis hopp och framtidstro. Men det ger också särskilda utmaningar. Det krävs investeringar i allt det som ger förutsättningar: mark, vägar, avlopp, bostäder och människor för att klara kompetensförsörjningen. Men det krävs också investeringar i en utökad välfärd för alla dem som flyttar till området.

Det finns dock en eftersläpning i skatteintäkter och annat, så om man ska klara av denna ökande befolkningsutveckling och de nya investeringarna påverkas också kommunen och den kommunala ekonomin kraftigt. Det riskerar att bromsa utvecklingen om de inte känner att de får det stöd som de behöver.

Det var också därför jag ställde mina frågor. Jag har talat med många kommunalråd och politiker på kommunal nivå som är oroliga och som jag vet behöver ha besked från regeringen. Kommer det stöd som de efterfrågar och behöver att finnas?

Jag får återkomma till mina resterande frågor, för jag ser att min talartid nu är slut.


Anf. 68 Isak From (S)

Herr talman! Jag och Erik Slottner hade en debatt i ett liknande ämne för någon månad sedan. Jag hade ställt en interpellation till finansministern om gröna krediter till kommunerna eller andra stöd.

Jag anmälde mig till debatten nu därför att jag hör att svaren skiljer sig lite grann åt. Förvisso nämns Peter Larsson även i det svar som jag fick, men i Erik Slottners svar till Eva Lindh på denna interpellation hör jag att det läggs ganska stor vikt vid skatteutjämningen och utredningen om den och hur den kan fundera på att kompensera kommunerna som har stor befolkningstillväxt.

Men för Skellefteå och Boden är kostnaderna här, nu och i går. I Skellefteå, där produktionen vid Northvolt och andra industrier redan är igång, anställs över hundra personer varje vecka. Det behövs ny stadsplanering och dessvärre också fler byggföretag som faktiskt vågar satsa, för nu får kommunens eget bostadsbolag gå in och bygga allt man hinner. Där är kostnaderna här och nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt är det en eftersatt infrastruktur. Trafikverket tänker nu utreda sådant som tidigare regering men även denna regering har sagt ska byggas. Norrbotniabanan ska byggas. Men nu ska hela Skelleftepaketet med en omdragning av E4:an genom Skellefteå också utredas, och det beräknar Trafikverket ska ta fem år. Därmed läggs en våt filt över stora delar av området, när man inte fullt ut vet hur det ska gå. Stora planeringar som måste göras skjuts upp. Här behövs insatser för att det ska rulla på. De insatser som faktiskt görs behöver också kugga i varandra.

Precis som Erik Slottner säger i sitt svar kan det också komma en stor befolkningstillväxt. En stad i norra Sverige som haft en kontinuerlig tillväxt i över 60 år är Umeå, som är nettobetalare in i systemet. Eftersom man har en relativt ung befolkning och låg arbetslöshet betalar man in i systemet. Samma sak gäller för Kiruna och Gällivare. Trots att Kiruna har en väldigt hög andel arbetskraftsinpendlare betalar Kiruna och Gällivare netto in i systemet. Likväl har de just nu enorma bekymmer med att få sin ekonomi att gå ihop eftersom de har jättestora kostnader kopplat till de gigantiskt stora investeringar som sker på respektive ort.

För Gällivare men särskilt för Kiruna är det också så att det saknas byggbar mark. Det ligger restriktioner på nästan varje markområde man behöver, vilket gör att det krävs enormt stora utredningar och kanske också domstolsprocesser och andra juridiska processer för att komma åt dem.

Här måste regeringen ta ett sammanhållande ansvar för helheten. Vill man att dessa stora investeringar ska bli lyckade krävs investeringar på flera områden och inte bara hänvisningar till skatteutjämningssystemet.

(Applåder)


Anf. 69 Statsrådet Erik Slottner (KD)

Herr talman! Låt mig börja med att säga det som också sagts tidigare här i talarstolen, nämligen att det är en väldigt spännande utveckling som sker bland annat i norra Sverige. Det är dock inte bara norra Sverige som står inför denna nyindustrialisering som ska ge oss mängder av nya gröna jobb och vara mycket av lösningen på klimatkrisen framöver utan också andra delar av Sverige. Jag ska själv till Västra Götaland nästa vecka för att besöka en stor batterifabrik, exempelvis. Det gäller att säga det.

Men det är väldigt mycket de norra delarna av Sverige som hamnar i belysning, och det av mycket förståeliga skäl. Det är en ny industrialisering som sker där och som har tänt ett nytt hopp i dessa delar av Sverige. De som tidigare nästan var dömda till ständig avfolkning kan nu se framtiden lysa: Folk flyttar hit! Här skapas jobb och nya möjligheter, och vi är nu en del av Sverige som mycket konkret ska bidra till att lösa klimatkrisen och många andra problem som vi ser i vårt land och i omvärlden. Det har tänts ett hopp i de norra delarna av Sverige som är fantastiskt, och detta är spännande.

Men det ger naturligtvis även väldigt stora utmaningar, som också har exemplifierats här. Tillväxt kan ge tillväxtvärk - det är många delar av Sverige medvetna om, och det får nu också de norra delarna känna av.

När jag träffar kommunföreträdare får jag absolut höra en del av berättelserna om de problem som tillväxten medför. Men problemen är mycket större i de kommuner som får uppleva det motsatta: avfolkning och företag som lämnar orten och kommunen. Det är ett mycket större problem än det vi nu ser i en del av tillväxtkommunerna i Norrbotten och Västerbotten. Jag tycker ändå att det är viktigt att säga, för ibland låter det inte så i debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hänvisar inte bara till utjämningssystemet, men det är ändå värt att påpeka att den gröna omställningen i norra Sverige nämns i direktiven till Utjämningskommittén och att en kraftig befolkningstillväxt är en faktor som det nu kompenseras för i utjämningssystemet. Sedan får vi se vad kommittén kommer fram till. Ledamoten Lindh sitter i kommittén, och vi får se om man kommer med ett förslag som på något sätt till viss del kan kompensera för de kostnader som tillväxten medför. Jag lägger mig inte i vad kommittén kommer fram till, men det ska ändå bli intressant att se eftersom detta är någonting som nämns i direktiven.

Den här regeringen gav ju också tilläggsdirektiv genom att säga att vi inte vill att skatteutjämningssystemet ska vara utformat på ett sådant sätt att tillväxt hämmas eller att det kostar för kommunerna att växa. Det är någonting som vi ändå omhändertar i utredningen, och det är jag väldigt glad för att vi har gjort.

Sedan ger vi också ytterligare medel till länsstyrelserna för i år, 100 miljoner, för en effektivare och bättre tillståndsprövning enligt miljöbalken. Det är också väldigt viktigt för att få till stånd de här etableringarna. Mycket av de problem jag möter nu handlar inte bara om kommunalråd som klagar på befolkningstillväxt, utan jag möter också väldigt mycket kritik mot att det tar för lång tid med bostadsetablering och industrietablering - för att inte tala om bristen på kompetensförsörjning, exempelvis. Det finns väldigt mycket problematiserande även kring detta.

Vi lägger nu 100 miljoner kronor på en effektivare och snabbare tillståndsprocess, varav 10 miljoner specialdestineras till Västerbotten för att facilitera industrietableringen i denna del av Sverige som har mycket nyindustrialisering.


Anf. 70 Eva Lindh (S)

Herr talman! I mitt förra inlägg försökte jag beskriva läget. Jag vill nu förtydliga ett antal frågor som jag gärna skulle vilja ha svar på.

Jag vill börja med att ge en bakgrund till min första fråga. När vi i tidigare debatter har pratat om hur vi kan stödja kommuner i den gröna omställningen har det brukat lyftas fram att vi har en stor gemensam uppslutning kring att Sverige ska vara ledande inte bara i ambitioner utan också i förverkligande. Det är ju väldigt bra, men för mig är det en sanning med lite modifikation. Det är också en av mina orosrynkor när det gäller detta.

Hela världen inser att framtiden är grön och att vi behöver styra mot det. Vid flera tillfällen har dock Sverigedemokraterna, som ingår i det så kallade regeringsunderlaget, uttalat saker som leder till stark oro. I en debatt i höstas stod till exempel Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson och talade emot det teknikskifte som svensk stålindustri står inför. Det handlar om att förädla och göra insatser som är otroligt viktiga. Det är miljardinvesteringar som står på spel, och då kan ingen få vara tveksam. Detta väcker oro inte bara hos mig utan även hos andra. Vad innebär detta för den satsning som behövs?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min ena fråga är alltså: Hur förhåller sig regeringen och i det här fallet statsrådet till att det finns en sådan stark skepsis mot detta hos Sverigedemokraterna, som ingår i regeringsunderlaget?

Sedan har jag några frågor utifrån det svar som statsrådet gav på min interpellation. En handlar om det som statsrådet delvis var inne på: Det är väldigt tydligt att den gröna industriella revolutionen verkligen syns i Västerbotten och Norrbotten, men inte bara där. Jag vill poängtera detta. Det är också just därför det känns viktigt att debattera detta.

Om kommuner som nu går före inte får det stöd de behöver för att utveckla kan det skapas en tvekan hos andra kommuner att följa efter, eftersom man ser att utmaningarna är så stora. Den tvekan behöver vi inte. Den tvekan måste vi få bort genom att ge kommunerna det stöd de behöver. Jag vill poängtera det. Det är väl också en fråga. Är vi överens om att det som görs i Norrbotten och Västerbotten måste göras också i andra delar av Sverige?

Min tredje fråga handlar om utjämningsystemet. Jag är lite osäker på vad statsrådet menar när han i sitt svar säger att man tar höjd för påverkan av kraftig befolkningstillväxt. Mig veterligen gäller det ett område, möjligtvis två. Men det är inte särskilt tydligt för de kommunerna att det är ett stöd för den kraftiga befolkningstillväxten i dag och att det ska kompensera för strukturella förutsättningar. Jag undrar alltså vad statsrådet grundar det på och på vilket sätt det stöds.

Den gröna omställningen är något som alla kommuner står inför och välkomnar. Men det är en jättestor utmaning, som kostar mycket pengar. Jag frågar ytterligare en gång: Kommer regeringen att stödja den här utvecklingen och kommunerna där den sker?


Anf. 71 Isak From (S)

Herr talman! Det svenska stålet biter. Det är ett ganska känt talesätt. Nu är det det nya svenska, klimatsmarta stålet som biter.

På torsdag morgon har vi ett seminarium här i riksdagen tillsammans med LKAB, SSAB och H2 Green Steel just utifrån det som Eva Lindh lyfter upp, att det finns en motståndsrörelse. Den finns särskilt hos Sverigedemokraterna. Men även andra i andra delar av landet känner man sig oroliga för vad som nu kommer att hända. Hotar detta vår energiförsörjning?

Det är farligt att resonera så. Sverige och svensk industri har alltid byggt sin framgång på att ligga i framkant. Just därför är det viktigt att den gröna industriella klimatomställningen, som sker i norra Sverige, landar på fötterna. Det ska inte bli kommunerna och skattebetalarna i Skellefteå, Boden, Luleå och Gällivare som får stå där med notan. I så fall kommer fler att tycka att det inte är värt det och att det måste ske någon annanstans. Så bygger vi inte svensk framgång.

Det finns just nu fler framgångsfaktorer som regeringen kan ta fasta på. 600 000 är arbetslösa. Många av dem skulle få jobb direkt i Skellefteå, Boden eller Luleå om det fanns bostäder. Just nu är bostadsbristen det största hindret för att minska arbetslösheten.

Det finns förmodligen några insatser till, lite smörjmedel, för att man ska åka och söka jobbet hos Arbetsförmedlingen. Men det är ändå regeringen som har möjlighet att ta ett helhetsgrepp om det här. Ta det greppet!


Anf. 72 Statsrådet Erik Slottner (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Till Isak From vill jag säga att min bild ändå är att kommuner skriker efter företagsetableringar. Man vill ha företagsetableringar till sin kommun. Det är inte så som jag tycker att det ibland låter, att kommunerna skyr företagsetableringar, att man inte vill att folk ska flytta dit eftersom det kostar så mycket pengar att få dit människor och företag. Kommuner vill växa och ha tillväxt.

Vi måste se till att ha ett skatteutjämningssystem som inte hämmar tillväxt eller gör att kommuner förlorar på tillväxt. Det är därför jag nämner skatteutjämningssystemet här. Det är också därför den här regeringen i ett tilläggsdirektiv har tryckt ännu mer på just tillväxtfaktorerna; vi ska inte bygga in tillväxthämmande parametrar i utjämningssystemet. Det ska kommittén titta på. Jag hoppas verkligen att de gör det på ett seriöst sätt.

Jag tycker att vi redan i dag stöder kommuner som vill ha etableringar. Vi kan säkert göra mer. Det är mycket möjligt att regeringen kommer att komma med fler förslag. Men jag vill ändå nämna uppdragen vi har gett Tillväxtverket för att smörja utvecklingen i bland annat norra delen av Sverige. Vi har gett länsstyrelserna 100 miljoner kronor för att de ska snabba på och effektivisera tillståndsprocesserna. Av de miljonerna specialdestineras 10 till Västerbotten för att de i sin tur ska samordna olika bygglovsansökningar.

Regeringen gör alltså saker. Jag säger inte att det inte kommer något mer. Men jag tycker ändå att man kan vara lite sjyst och säga att regeringen gör saker.

Jag tror dock att det är svårt att ha riktade statsbidrag till enskilda kommuner som drabbas särskilt hårt. Gränsdragningarna skulle bli enormt svåra. Vilka kommuner ska man ge bidrag för att de växer för mycket? Vilka kommuner har problem med ekonomin på grund av tillväxten? Vad beror på andra saker och så vidare? Det skulle bli svårt att bygga upp ett sådant system. Jag har inte heller sett i detalj vad Socialdemokraterna föreslår.

Vad gäller industrins möjlighet att bidra till klimatomställningen är den här regeringen fast besluten om att industrin har en nyckelroll i fråga om att bidra till omställningen. Oavsett vad någon ledamot i den här kammaren säger är regeringen fast besluten om att industrin har en nyckelroll i detta avseende.

För att industrin ska kunna spela den huvudrollen behöver vi elektrifiera. Då behöver vi öka produktionen av fossilfri el i Sverige. Och då spelar kärnkraften en jätteviktig roll. Där har regeringen och Sverigedemokraterna gått armkrok och drivit igenom en politik som möjliggör för en utbyggnad av kärnkraften. Det kommer att spela en jättestor roll både för industrialiseringen och för klimatomställningen.


Anf. 73 Eva Lindh (S)

Herr talman! Jag tror och hoppas att det endast är civilministern som tvekar om att vi tycker att den gröna omställningen är positiv. Det tycker vi. Det syns tydligt att kommunerna välkomnar den omställningen. Det vet vi.

Det som vi lyfter upp är att det finns utmaningar. Fler kommuner måste våga göra det här. Därför är det viktigt att stötta de kommuner som nu går före, men naturligtvis också de andra. Det är klart att det är otroligt positivt med de kommuner som är en del av den gröna omställningen, kommuner som växer och där det kommer nya jobb. Det ger en otrolig framtidstro. Men vi behöver stötta kommunerna där det faktiskt sker med de kostnader de har. Det kostar nämligen pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hör vad civilministern säger. Men Sverigedemokraterna har lyft upp att det inte ska gå ut några skattepengar för den här omställningen. Det väcker såklart oro för vad det innebär. Och självklart måste vi ställa den frågan.

Att stödja en grön omställning är bra för att vi ska ta oss an klimathotet och utveckla och stärka arbetsmarknaden. Regeringen men också vi i riksdagen måste verkligen visa att vi tillsammans stöder den utvecklingen. Den är viktig inte bara för de kommunerna utan även för Sverige som helhet. Det är också därför jag vill få en försäkran om att regeringen verkligen stöder den utvecklingen och kommer att bistå de kommuner som står inför dessa utmaningar men också det stora hopp det ger inför framtiden.


Anf. 74 Statsrådet Erik Slottner (KD)

Herr talman! Jag har som civilminister ansvar också för statens relation med kommuner och regioner, och det gör att jag är ute i landet ganska mycket och träffar många kommunföreträdare. Jag ska nästa vecka göra en sådan resa till Västra Götaland och Skaraborg. Jag är alltså fullt medveten om att den gröna omställningen och industrialiseringen också skapar utmaningar, som jag nämnde i mitt förra inlägg.

Det är inte alldeles lätt att veta exakt vilket som är det bästa sättet att stödja. Är det genom direkta ekonomiska bidrag, eller finns det andra sätt - genom att facilitera och hälla olja i maskineriet för att exempelvis få till stånd smidigare tillståndsprocesser?

Utmaningarna och problemen ser lite olika ut beroende på vilken kommun det gäller. Ibland är det bostadsbyggande som är svårt. Ibland handlar det om att riksintressen spelar stor roll, vilket gör det svårt att över huvud taget få till stånd företagsetableringar. Ibland är det kompetensbrist, och ibland handlar det om att befolkningen fortsätter att minska i någon kommun trots att det finns behov av att den ökar. Behoven ser alltså väldigt olika ut.

Staten har hittills, under det dryga år regeringen har suttit, gjort en del insatser för att stödja de norra delarna av Sverige, men jag utesluter inte att vi kommer att komma med fler åtgärder. Vi lyssnar naturligtvis mycket noga på vad kommunerna efterfrågar för insatser.

Interpellanten får givetvis ställa vilka frågor hon vill. Jag får nog kolla upp exakt vad Sverigedemokraterna har sagt i kammaren och huruvida man stöder den gröna industriomställningen eller inte. Men oavsett vad Sverigedemokraterna tycker i den frågan känner jag mig i alla fall trygg med att Socialdemokraterna går att kroka arm med i frågan om den gröna industriomställningen. Den är viktig för Sveriges framtid men också för klimatomställningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2023/24:450 Stöd för grön omställning 

av Eva Lindh (S)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Tack vare stora gröna investeringar och en tydlig politisk riktning ligger Sverige långt fram i klimatomställningen. Vårt land bör också i framtiden ta sin del av ansvaret för att få ned utsläppen samtidigt som vi kan visa omvärlden att en grön omställning skapar jobb och exportmöjligheter. Den svenska industrin spelar fortsatt en avgörande roll i vårt samhällsbygge och kommer även att göra det för att vi ska klara klimatomställningen. För att möjliggöra framväxten av ny industri och nya jobb har det offentliga en viktig roll i att skapa så goda förutsättningar som möjligt. Stödet till de kommuner där nya etableringar planeras är avgörande för att kommunerna ska klara språnget.

Den S-ledda regeringen drev på för stora investeringar för att ställa om industrin. Bland annat har det skett genom Industriklivet och gröna krediter. Nu skapas tusentals jobb i landet på grund av denna gröna omställning.

För kommuner och regioner som tidigare under lång tid sett en utflyttning och minskande ekonomiska resurser innebär denna tillväxt framtidstro, men också särskilda utmaningar. Det krävs investeringar i bland annat industrimark, vägar, avlopp, bostäder och inte minst människor för att klara kompetensförsörjningen. Det kräver även en utökad välfärd i form av exempelvis förskolor och skolor.

Men att vända om mot utveckling påverkar den kommunala ekonomin kraftigt, särskilt för de mindre kommuner där en investering innebär en procentuellt väldigt stor ökning. Det finns samtidigt en eftersläpning i nya skatteintäkter från den ökande befolkningen. För att möjliggöra framväxten av ny industri och nya jobb har staten också en viktig roll i att skapa så goda förutsättningar som möjligt.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till finansminister Elisabeth Svantesson:

 

Avser ministern att vidta några åtgärder för att stödja kommuner där den gröna industriella revolutionen sätter den kommunala ekonomin under hårt tryck, och i så fall vilka åtgärder?