svenskt glas
Protokoll från debatten
Anföranden: 4
Anf. 80 Näringsminister Björn (S)
Anf. 81 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Anf. 82 Näringsminister Björn (S)
Anf. 83 Carina Adolfsson Elgesta (S)
den 26 april
Interpellation 2001/02:429
av Carina Adolfsson Elgestam (s) till näringsminister Björn Rosengren om svenskt glasDen svenska glasindustrin har gamla anor. Det är väl känt och det står för hög kvalitet. Vårt svenska glas har fått sitt goda rykte tack vare att man på glasbruken förstått att ta vara på den stora kunskap som finns hos de skickliga yrkesarbetare som hanterar glaset. Det är ett genuint hantverk som det tar många år att lära sig. Att lära sig till mästare tar flera år. Formgivare och glasblåsare arbetar nära samman när de gör sina produkter. Branschen är personalintensiv och kräver stor erfarenhet och kunskap.
Glasriket är ett etablerat namn med gott renommé. För Småland är det ett ovärderligt inslag i Kronobergs och Kalmar läns kultur, både som arbetsgivare och som kulturinslag liksom för turismen. Svenskt glas är en angelägenhet både för dessa län men också för hela Sverige. Det är mycket vanligt att svenskt glas används vid representation inom många svenska företag, men även utomlands. När det gäller design kan man konstatera att svenskt glas är världsledande.
Glasindustrin är en förhållandevis liten bransch om man ser på den totala industrisysselsättningen. Den har halverats sedan år 1980. Det är mycket oroande, eftersom branschen är känslig för konjunkturnedgångar. Det kan vi just nu se, det har varit många varsel inom glasindustrin det senaste året. I dag är ca 1 100 personer sysselsatta inom glasindustrin. Majoriteten av dessa industrier ligger i små tätorter i glesbygd och på många platser är glasbruket den dominerande arbetsplatsen på orten.
Ägarbilden har förändrats och är i dag av mer kortsiktig karaktär, med ekonomisk vinst som huvudintresse. Kravet är satt till hög avkastning och även om glasbruken ger vinst så kan andra delar inom koncernen gå sämre och det slår även mot glasbruken.
Glafo, glasforskningsinstitutet, behöver en ökad säkerhet vad gäller ekonomin för att kunna utvecklas. På grund av att det är en så liten bransch så avsätts inte pengar för forskning i tillräckligt hög grad från ägarnas sida. För att svensk glasindustri ska kunna fortsätta att vara världsledande behövs det mer ekonomiskt stöd till glasforskningen.
Det finns många frågor och få svar beträffande glasindustrins framtid i vårt land.
Sysselsättningen är viktig ur lokalt och regionalt perspektiv, eftersom glasbruken ligger i glesbygd.
Turismen är en viktig del för glasriket, om glasbruken försvinner så förlorar bygden även en stor inkomstkälla i form av turism.
Kulturarvet, det svenska glaset, riskerar att "flaggas ut" och det kan inte sedan återskapas.
Yrkeskunskapen försvinner, de som lärt till glasblåsare och designer försvinner med sin kompetens och erfarenheter.
För att säkra framtiden för svenskt glas så behövs komplettering med andra former av stöd än bara de som ger endast ekonomisk hjälp. Glasindustrin behöver utveckla forskningen, man behöver utveckla utbildningen för såväl glasblåsare som formgivare. Även fortbildningen inom industrin behöver förstärkas. Man behöver också möjligheter för att kulturhistoriskt bevara glaskulturen för eftervärlden.
Jag vill fråga näringsminister Björn Rosengren vilka åtgärder ministern ämnar att vidta för att säkra den svenska glasindustrin i framtiden både vad gäller fortlevnad, utbildning och forskning.