Sveriges utbyggnad av totalförsvaret

Fru talman! Lars Isacsson har frågat mig om vad regeringen gör för att undanröja hinder för uppbyggnaden av totalförsvaret. Lars Isacsson har ställt ett antal frågor, och därför blir mitt svar rätt så långt.

Frågorna avser vilka initiativ jag och regeringen har tagit för att undanröja hinder för Sveriges militära utbyggnad i regelverk, förordningar och lagar, på vilket sätt regeringen har sett till att Fortifikationsverket har rätt kompetens och resurser på plats för att hantera totalförsvarets utbyggnad, på vilket sätt regeringen gett länsstyrelserna i uppdrag att bidra till Sveriges militära utbyggnad i stället för att bromsa eller stoppa den samt om regeringen är redo att avgöra målkonflikter till totalförsvarets fördel.

Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden kräver att Sverige har ett starkare försvar. Det finns en bred politisk enighet om att förmågan inom hela totalförsvaret, både det militära och det civila försvaret, måste öka skyndsamt. Regeringen har därför vidtagit flera åtgärder för att möjliggöra detta.

Framgångsrik tillväxt av det militära försvaret kräver samordning mellan personalområdet, försvarsmateriel och infrastruktur. Processen från beställning av förmåga i försvarsbesluten till leverans av användbar förmåga är omfattande. Ledtiderna inom områdena personal, materiel och infrastruktur skiljer sig något åt men har det gemensamt att de är långa.

Under 2023 och 2024 har jag tagit initiativ till dialogmöten med berörda myndigheter avseende hur styrning och uppföljning kan utvecklas och för att diskutera hur myndigheterna kan utveckla sina samarbeten för att åstadkomma bättre förutsättningar för tillväxt i det militära försvaret. Jag konstaterar att myndigheterna arbetar aktivt med att förkorta ledtider och effektivisera sina samarbeten.

Ändamålsenlig infrastruktur och övningsområden är en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna växa i den takt som krävs. Försvarsmakten har behov av att kraftigt utöka sin övningsverksamhet. Processerna för att ändra myndighetens miljötillstånd är dock omfattande och tar lång tid.

För att kunna öva i den utsträckning som krävs under tiden det tar att ändra miljötillstånden har Försvarsmakten hemställt om tillfälliga ändringar av miljötillstånds- och anmälningsplikten i miljöbalken. Försvarsmaktens möjlighet att öva ändamålsenligt är viktig för regeringen, och frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Fortifikationsverket har en viktig roll i utbyggnaden av det militära försvaret. Regeringen har därför i regleringsbreven för 2023 och 2024 tydliggjort att myndigheten ska bidra till att det övergripande målet för det militära försvaret uppnås.

Det är Fortifikationsverkets ledning som gentemot regeringen bär ansvaret för att verksamheten bedrivs på ett väl fungerande och effektivt sätt. Regeringen har förordnat en ny styrelse och omförordnat myndighetens generaldirektör för att säkerställa att ledningen för myndigheten har rätt kompetens och stabilitet för att kunna omhänderta sina uppgifter.

Länsstyrelserna har en viktig roll både som samordnare av de statliga intressena i samhällsplaneringen och i utvecklingen av totalförsvaret. De ska stödja den regionala och lokala nivån i utvecklingen av totalförsvaret och ansvarar bland annat för uppföljning av kommunernas arbete med civilt försvar. För att säkerställa länsstyrelsernas möjligheter att stödja kommunernas arbete tillfördes länsstyrelserna 60 miljoner kronor årligen från och med 2023.

Länsstyrelserna har att handlägga lov- och tillståndsärenden enligt gällande lagar och förordningar. I de ärenden som rör försvaret är det regeringen som är sista prövningsinstans.

Regeringen kommer att fortsätta att vidta nödvändiga åtgärder för att totalförsvaret ska utvecklas i den takt som krävs.

Fru talman! Jag tackar försvarsminister Pål Jonson för svaret. Jag tycker att det i mångt och mycket är ett bra svar, men ändå funkar det inte riktigt. Jag tänkte att vi kunde debattera detta mer i dag.

Säkerhetsläget i vårt närområde har försämrats kraftigt de senaste åren. Sverige behöver rusta både sitt militära försvar och sitt civila försvar. Vår förmåga att möta ett sämre säkerhetspolitiskt läge måste kraftfullt förbättras. Statsrådet Carl-Oskar Bohlin utryckte det som att situationen håller honom vaken om nätterna.

Nu kommer dock rapport efter rapport om att utbyggnaden och ökningen av förmågan går väldigt långsamt. Mikael Oscarsson från Kristdemokraterna citerades i Dagens Nyheter när han sa: "Det tar en evinnerlig tid."

Dalregementet, I 13, har återetablerats i Falun. Dalregementet är ett modernt lätt infanteri som utbildar skyttebataljoner. Efter Rysslands invasionskrig i Ukraina har vi sett infanteriets avgörande betydelse för ett lands försvarsförmåga mot en aggressiv och auktoritär angripare. För I 13 handlar det bland annat om skyddet av förbindelsen till Norge och skyddet av viktiga totalförsvarsanläggningar.

Också i Falun går det dock trögt. Redan om några år ska regementet nå full kapacitet, förhoppningsvis med möjlighet, option, att kunna bli en brigad. Men ökningen av infanteriets förmåga i Falun hotas just nu av en rad processer som motverkar varandra.

I processerna för att få till mark, lokaler och övning krockar olika intressen. Det handlar om detaljplaner, miljöfrågor med mera. Varje intresse bedöms som lika viktigt och handläggs på enskilda myndigheter och inte som en helhet. Detta leder till att totalförsvarets intressen väger lätt, och andra enskilda intressen bedöms som viktigare. Falun är bara ett exempel bland många andra.

Det är ett stort problem om vi som land inte kan hantera viktiga intressen för riket på ett sammanhållet och tillfredsställande sätt. Med anledning av detta ställde jag fyra frågor till försvarsminister Pål Jonson. I svaret från försvarsministern konstateras bland annat att "Ledtiderna inom områdena personal, materiel och infrastruktur skiljer sig något åt men har det gemensamt att de är långa." Det framgår även att ministern har tagit initiativ till dialogmöten med berörda myndigheter.

Jag tycker att det är väldigt bra med dialogmöten, och jag tycker att det är mycket bra att ministern tar initiativ till detta. Statsrådet kan dock inte leda det dagliga arbetet. Min erfarenhet, som jag tror att jag delar med många andra nuvarande och tidigare kommunalråd som jobbat med större etableringar, är att staten är oerhört spretig och jobbar mycket i stuprör.

Länsstyrelsen har ett ansvar att samordna staten, men inga myndigheter eller statliga bolag har ett ansvar att låta sig bli samordnade. Kommunerna och etablerande bolag, eller som i det här fallet Försvarsmakten, ska ha kontakt med länsstyrelsen, Lantmäteriet, Svenska kraftnät, Vattenfall, Trafikverket, Naturvårdsverket med mera.

I det som nu beskrivs som det värsta säkerhetsläget sedan andra världskriget behöver utbyggnaden av totalförsvaret prioriteras. Vi kan inte nöja oss med att konstatera att det som är gemensamt för ledtiderna är att de är långa. Det går inte att be Ryssland om tidstillägg eller dispens.

Fru talman! Jag undrar om statsrådet har funderat över att ha en statlig samordnare för totalförsvarets utbyggnad likt det som finns för industriomställningen i norra Sverige.

Fru talman! Tack, Lars Isacsson, för en bred men också angelägen interpellation! Jag vet att Lars Isacsson inte sitter i försvarsutskottet. Jag blir extra glad för de ledamöter som engagerar sig inom vårt område fast de jobbar i ett annat utskott och för att de är engagerade i uppbyggnaden av totalförsvaret i sitt eget hemlän.

Jag delar i flera avseenden många av de analyser som Lars Isacsson gör i sin interpellation. Samtidigt vill jag varken svartmåla eller skönmåla utvecklingen. Försvarsberedningen gjorde en kontrollstation av det totalförsvarsbeslut som kammaren fattade den 15 december 2020. Då utvärderade man hur arbetet gick fram till våren 2023.

Där konstaterade man att de tidsangivelser som fanns i försvarsbeslutet 2020 i allt väsentligt höll takten. Sedan fanns det problem på just de tre områden som Lars Isacsson tar upp. Det var infrastruktur, personal och materiel, men det följde tidsplanen.

Till det som har påverkat utvecklingen av totalförsvaret, och som jag tycker att man ska ha respekt för, hör Försvarsmaktens förutsättningar. Försvarsmakten påverkas av det försämrade omvärldsläget. Det påverkar också tillväxten i åtminstone tre avseenden.

Natointrädet påverkar tillväxten såtillvida att en hel del officerare kommer att bli engagerade i Natos ledningsstruktur. Det tar mycket kraft och energi att nu arbeta med Natos gemensamma försvarsplanering.

Givetvis påverkar det försämrade säkerhetsläget också Försvarsmaktens tillväxt i och med de beredskapsåtgärder som Försvarsmakten nu vidtar. Försvarsmakten jobbar nu mycket mer aktivt och flyttar runt resurser och förmågor i hela landet för att hantera ett försämrat omvärldsläge.

Men det handlar inte minst om stödet till Ukraina, som det råder en bred samsyn om.

Detta är förutsättningarna, vill jag understryka, och tillväxten påverkas naturligtvis av de faktorerna. Med det sagt har vi från regeringens sida på Försvarsdepartementet, både jag och Carl-Oskar Bohlin, arbetat relativt intensivt med dessa frågor för att kunna skapa bättre förutsättningar för tillväxt.

Om det förut var så att vi hade ont om pengar men gott om tid är vi nu i ett läge där vi har fördubblat försvarsinvesteringarna från 2020 till 2024 från 60 miljarder till 119 miljarder. Det är en fördubbling. Vi har nu väsentligt mer pengar än vad vi har haft tidigare. Men vi har mindre tid, eftersom säkerhetsläget har försämrats. Därför skyndar det, precis som Lars Isacsson säger i sin interpellation, med uppbyggnaden av totalförsvaret.

De åtgärder som vi har vidtagit är de som en regering kan påverka. Det är till exempel myndighetsstyrning. Vi har gett i uppgift till FMV att förenkla sina beslutsprocesser. Vi har också gett i uppgift till Fortifikationsverket, Försvarsmakten och även FMV att titta på regelförenklingar. Det tror jag kan vara viktigt. Jag vet att myndigheterna arbetar intensivt med att skapa de regelförenklingar internt och mellan myndigheterna som är viktiga.

Vi har naturligtvis också tillfört mer medel. En sådan myndighet som till exempel Fortifikationsverket har en nyckelroll. Samtidigt har Fortifikationsverket nu mycket arbete att göra när vi återetablerar Försvarsmakten på en lång rad ställen. Vi återupprättar fyra regementen.

Fortifikationsverket har ökat sin personalstyrka med 10 procent på ett år. Det är helt nödvändigt för att kunna korta ned olika ledtider och få en effektivare process och en snabbare och starkare uppbyggnad av totalförsvaret.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaren!

Det är helt klart att försvarsminister Pål Jonsson kan mycket mer om omvärldsläget, säkerhetsläget, Nato och Ukraina. Jag går ned lite på länsstyrelsenivå, som jag har en del erfarenhet av.

I svaret från ministern säger han: "Länsstyrelserna har en viktig roll både som samordnare av de statliga intressena i samhällsplaneringen och i utvecklingen av totalförsvaret. De ska stödja den regionala och lokala nivån i utvecklingen av totalförsvaret och ansvarar bland annat för uppföljning av kommunernas arbete med civilt försvar."

Ministern redogör också för detta: "För att förstärka länsstyrelsernas möjligheter att stödja kommunernas arbete tillfördes länsstyrelserna 60 miljoner kronor årligen från och med 2023." Det låter för mig lite som business as usual. Länsstyrelserna ska handlägga enligt gällande lagar och regler. Det finns inget förtydligat uppdrag om vikten de har i relation till utbyggnad av försvaret.

Jag tror inte att det är bristen på handläggare på länsstyrelserna som är problemet. Jag tror att det mer är tolkningen av miljöbalken som gör att handläggare föreslår begränsande beslut. Myndigheten följer det som handläggaren eller sakexperten sagt. Jag tror inte att 60 miljoner kronor mer till länsstyrelserna är lösningen.

Statsrådet avslutar sitt svar med: "Regeringen kommer att fortsätta att vidta nödvändiga åtgärder för att totalförsvaret ska utvecklas i den takt som krävs." Det är väldigt bra.

Fru talman! Jag undrar om statsrådet kan vara lite mer konkret om vilka åtgärder det är som åsyftas.

Fru talman! Vi har också gett ett uppdrag till länsstyrelserna för att se hur man hanterar sekretess. Det är en utmaning. På beredskapsenheterna finns det en möjlighet att hantera sekretess. Men kommer vi in på saker som berör plan- och bygglagen, Fortifikationsverket och Försvarsmakten krävs det också uppgifter för att kunna hantera sekretess. Det regleras i offentlighets- och sekretesslagen 15 kap. 2 § om försvarssekretess. Vi har identifierat det som en utmaning för tillväxt.

I övrigt har vi gjort saker för att förenkla för myndigheter. Med det totalförsvarsbeslut som vi fattade i december 2020 har vi sagt att vi ska gå mot mer målstyrning av myndigheten och mindre detaljstyrning. Vi ska också förenkla ett antal processer.

Det har vi gjort till exempel kopplat till tillträdesförordningen. Det innebär att det krävs ett regeringsbeslut så fort det kommer in ett utländskt örlogsfartyg eller ett utländskt statsfartyg till svenskt territorium. I stället för att det ska vara regeringsbeslut har vi gett myndigheterna ett rambeslut. Kommer fartyget från ett Natoland, ett EU-land eller från Schweiz behövs det inget regeringsbeslut. Det är ett exempel på en regelförenkling.

Vi har också underlättat för myndigheter att kunna fatta beslut så att de snabbare ska kunna fatta beslut utan att gå till regeringen. Det berör till exempel Fortifikationsverket.

Tidigare behövdes det ett regeringsbeslut för ett belopp som låg på 75 miljoner. Lars Isacsson vet bättre än jag att när det kommer till plan- och bygglagen och investeringar i infrastruktur räcker det inte så långt när man ska återupprätta nya regementen.

I stället för 75 miljoner har regeringen fattat beslut om att man kan gå upp till en beloppsgräns på 200 miljoner så att vi ska få ett effektivare och bättre samarbete mellan våra myndigheter men också i interaktionen med regeringen. Det ska vara mer målstyrning och mindre detaljstyrning, allt i akt och mening att snabba på utvecklingen av totalförsvaret.

Låt mig också beröra miljöbalken. Jag har respekt och förståelse för att Lars Isacsson som tidigare kommunalråd kan detta mycket bättre än jag. Vi har också arbetat med det på Försvarsdepartementet och då i nära dialog med Klimat- och näringsdepartementet.

För att snabbare tillgodose försvarets verksamhetsbehov bereder vi nu på Regeringskansliet möjligheten till ändringar i miljöbalken. Verksamhet som i dag är tillståndspliktig ska i stället kunna bli anmälningspliktig. Vi tittar på det fram till 2029.

Det kan till exempel vara att de Natoländer som kommer in och övar också ska omfattas av Försvarsmaktens miljötillstånd. Det kan också förenkla processer så att man kan få en snabbare tillväxt.

Det är några av de frågor som vi har arbetat med på Regeringskansliet. Vi har också gett höjt beställningsbemyndigande till FMV att kunna göra beställningar utan att nödvändigtvis behöva gå till regeringen i varje givet läge.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaren!

Det statsrådet anför om regelförändringar, att det ska bli lättare att fatta beslut och anmälningsplikt i stället för tillståndsplikt är bra och rätt.

Jag vet att det finns uppmaningar till kommunerna att snabba på i processen för att hitta lösningar så fort som möjligt. Jag tror att de flesta kommunalråd, kommunstyrelser och fullmäktige anammar det och gör det. Oftast är det dock staten som drar benen efter sig och inte kan samverka.

Det finns ett brett politiskt samförstånd om vikten av utbyggnad av totalförsvaret. Ändå går utbyggnaden för sakta. I dag har jag lyft återupprättandet av Dalregementet I 13 i Falun, men detta gäller inte bara Falun. Vi behöver öka tempot i utbyggnaden av försvaret, och långsamma processer och byråkrati får inte vara stoppklossar.

Mycket görs rätt på papperet, men i verkligheten tar det stopp. Försvarsministern har redogjort för en rad beslut, förordnanden, förstärkningar och andra insatser, och det är bra. Ändå tar det stopp både här och där. Jag upplever att arbetet med att stärka Sveriges totalförsvar stupar på byråkrati, krångel och suboptimering.

Jag tänkte ta tillfället i akt, fru talman, att skicka med några konkreta åtgärder till försvarsministern som jag tror skulle kunna skynda på processen. Vi behöver ha ett tydligare uppdrag till länsstyrelserna i uppbyggnaden av svensk försvarsförmåga. Vi behöver göra en revidering av miljöbalken med syfte att möjliggöra en snabbare utveckling av totalförsvaret. Vi behöver också fullfölja översynen av riksintressen med syfte att minska antalet och inom ramen för utvecklingen av totalförsvaret tydliggöra hur målkonflikter ska hanteras till fördel för totalförsvarets uppbyggnad.

Tack för debatten!

Fru talman! Tack, Lars Isacsson, för ditt engagemang i frågan och för konkreta inspel som jag tar med mig!

Jag har haft förmånen att besöka I 13 tillsammans med Carl-Oskar Bohlin. Vi har också haft ett uppsamlingsmöte med alla 30 förbandsorter i Sverige, där också Falun var representerat, för att på statlig nivå, på regional nivå med länsstyrelserna och på kommunal nivå diskutera dessa frågor och hur vi kan skapa bättre förutsättningar för tillväxt. Jag uppskattar den dialogen, och jag uppskattar också engagemanget och den breda samsynen i denna kammare för ett starkare totalförsvar.

Någonting som vi har arbetat mycket med på Försvarsdepartementet, avslutningsvis, är stödet till Ukraina. Ukrainarna kan lära oss en hel del om vikten av snabb tillväxt och förmåga till snabb tillväxt. Mycket av det stöd vi har lämnat till Ukraina har vi kunnat lämna på veckor och månader. Det har gått snabbt, det har varit framgångsrikt och det har varit bra. Många av våra egna nationella processer tar år och årtionden.

En hel del av dessa frågor berör strukturer, men det finns naturligtvis också kulturer som man behöver jobba med inom myndigheter och mellan myndigheter. Vi kan också behöva jobba med dem inom Regeringskansliet i akt och mening att få ett starkare totalförsvar som skapar bättre förutsättningar för att kunna bidra till fred och stabilitet i vårt närområde.

Tack så mycket för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.