Underhåll på befintliga vägar och järnvägar

Fru talman! Thomas Morell har frågat mig om jag och regeringen avser att agera så att underhåll på befintliga vägar och järnvägar prioriteras.

Den 7 juni beslutade regeringen om en ny nationell plan för transportinfrastrukturen avseende perioden 2022-2033. Planen innehåller bland annat utökade satsningar på såväl investeringar som underhåll av vägar och järnvägar. Det är en förutsättning för att stärka Sveriges konkurrenskraft och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner, men också för att nå klimatmålen.

Den nya planen innebär att 197 miljarder kronor kommer att gå till vidmakthållande av vägar och 165 miljarder kronor till vidmakthållande av järnvägar under planperioden. Trafikverket har aldrig haft så mycket pengar till just underhåll. Det skapar förutsättningar för att bland annat förbättra robustheten och höja standarden men också förbättra tillgängligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Ända sedan människan uppfann hjulet har vägen varit en bärande del i vår tillvaro. Vi har transporterat gods och varor på vägen sedan urminnes tider. Vägen har en betydande roll för vårt moderna samhälle. Men vårt vägnät förfaller i en fart som är förskräcklig.

Detta gäller även järnvägen. Jag brukar lite skämtsamt säga att jag leder SM i tågförseningar. Var och varannan gång som jag ska åka tåg stannar det på grund av rälsbrott, växelfel, signalfel, kontaktledningar som ramlar ned - listan på felmeddelanden kan göras oändlig. Järnvägen fungerar inte, och vägen förfaller.

Förra veckan åkte jag på en väg som staten har hand om. Västtrafik, länstrafikbolaget i den del av Sverige där jag bor, ställde in busslinjer bara för att man inte kunde säkerställa att passagerare och förare var säkra att fara på vägen. Om ett länstrafikbolag ställer in trafik för att vägen är för dålig och säkerheten inte kan garanteras för dem som färdas på den kan man inte säga att vi har ett vägnät som utvecklas. Det är snarare så att det avvecklas.

I det förslag till nationell plan som kommer från Trafikverket kan man läsa: "De lägre trafikerade banorna kommer att få ett försämrat tekniskt tillstånd, med försämrad robusthet, ökad risk för trafikpåverkan och tillfälliga hastighetsnedsättningar." Det betyder att de som inte bor längs de stora stråken kommer att få sämre tillgänglighet till järnväg, samtidigt som regeringen avsätter 104 miljarder till höghastighetståg. Det är ett tågsystem som möjligen är färdigt den dag jag firar min 90-årsdag på hemmet. Så långt bort i tiden ligger det. Men vi behöver ju ha ett järnvägssystem och ett vägsystem som fungerar i dag, inte 2047. Vi måste investera i underhåll av det vi har i dag, så att det fungerar. Trafikverket självt säger att det inte är tillräckligt.

När det gäller vägsidan skriver Trafikverket: "Anslaget till vidmakthållande av statliga vägar ökar med 13 procent jämfört med planen 2018-2029. Tillståndet på det statliga vägnätet har under en längre tid gradvis försämrats, och med givna anslagsnivåer kommer nedbrytningstakten att bli högre än åtgärdstakten. Det betyder att vägsystemet, trots anslagsökningen, kommer att försämras snabbare under planperioden än vad Trafikverket kan återställa." Detta står i deras egen utredning.

Vägen är en bärande funktion för att människor ska kunna leva och verka i hela landet och för att industrin ska kunna fungera i hela landet. När vägarna i en del av landet inte längre klarar belastningen från trafiken kommer både människor och industrier att flytta därifrån. Då får vi en avfolkningsbygd. Det är i Norrlands inland vi har de stora värdena. Då måste man också se till att vägarna fungerar där.

Fru talman! Jag tackar Thomas Morell för interpellationen.

Jag tror att Thomas Morell själv var inne på spåret, fru talman. Han talade om vad som händer när vägarna inte klarar belastningen från trafiken. Det är just det - trafikmängderna ökar. Om vi inte stärker järnvägssystemet och tillför kapacitet kommer vägarna att belastas än mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det räcker med att dra sig till minnes vad som hände den gång vi hade betydande problem vid Göteborgs hamn i samband med en strejk - hur tufft det var på E6:an och vilken otrolig belastning det var. Jag kan också nämna riksväg 40 mellan Göteborg och Borås, som Thomas Morell känner till väl. Det är genom att satsa på till exempel nya stambanor mellan Göteborg och Borås eller mellan Lund och Hässleholm och avlasta vägnätet som vi bland annat skapar bättre förutsättningar också för vägarna.

När Fehmarn bält-förbindelsen nu byggs kommer det att bli en ökad trafik över Öresundsbron. Jag är bekymrad över att Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna på nationell nivå inte ser vad konsekvensen skulle bli av att inte bygga nya stambanor och göra satsningar på järnväg mellan Göteborg och Borås och mellan Lund och Hässleholm samt på Ostlänken. I regionerna ser man den otroliga vikten av att göra detta. Man ser den i Västsvenska Handelskammaren, i Sydsvenska Handelskammaren och uppe i Östergötland, för att inte tala om att man ser den brett politiskt. Men nationellt här i riksdagen ser man inte poängen.

När det gäller vägnätet i övrigt är det en viktig del att stärka detta, och vi skjuter därför till mer resurser än någonsin. Jag hoppas att Thomas Morell har uppmärksammat att regeringen, till skillnad från vad Trafikverket skriver i sin egen bedömning och sitt eget underlag, gör den tydliga markeringen att det ska ske en tydlig fördelning av järnvägs- och vägunderhåll på både det lågtrafikerade och det högtrafikerade nätet, för att säkerställa att också de mindre delarna av vägnätet får stora underhållsresurser.

Jag tror att den utmaning som både Trafikverket och branschen har, oavsett regering, är att kostnaderna för vägunderhåll, till skillnad från bostadsbyggande och andra samhällsinvesteringar som vi gör, har ökat med 70 procent de senaste åren. Riksrevisionen har reagerat, och jag har reagerat.

När vi nu lägger mer pengar än någonsin på vägunderhåll måste det innebära att resurserna används mer effektivt. Det går inte att bara säga att man skjuter till ännu mer resurser men att man får mindre vägunderhåll för dessa resurser, utan här krävs en kraftig rationalisering och effektivisering och att man lyfter på varenda sten för att säkerställa att de pengar vi nu avsätter mer än någonsin går till väg- och järnvägsunderhåll.

På järnvägsunderhållssidan kommer vi alla ihåg att det är en avreglerad marknad. Staten eller Trafikverket har ingen egen kapacitet för järnvägsunderhåll, utan det är en privatiserad och avreglerad marknad. Detta kan vara ett av skälen till att vi ser en kraftig kostnadsökning, men det kan också finnas andra skäl. Utöver att skjuta till mer resurser och verkligen säkerställa att vi vårdar det vi har, vilket är angeläget, är det viktigt att noggrant penetrera den dramatiska kostnadsökning vi har.

Avslutningsvis tror jag att det är en farlig utveckling när politiska partier på nationell nivå - Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna - inte förmår tänka längre än till här och nu, för vi måste också ta ansvar för framtiden. När befolkningen växer, när fler vill skicka gods med tåg och när fler vill åka tåg måste vi tillföra kapacitet. Därför behövs både nya stambanor, Norrbotniabanan och Sydostlänken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det gäller att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Visst behöver vi bygga ut järnvägen och bygga nya stambanor, men vem har sagt att det måste vara höghastighetståg? Man får mindre järnväg för pengarna om man bygger något som är dedikerat enbart för höghastighetståg. Detta är lika tokigt som att bygga motorvägar där man bara släpper in Ferraribilar. Det håller inte.

Regeringen verkar ägna sig åt någon form av memoryspel med stenar. Ni pratar ständigt om att lyfta på stenar, men ni hittar ju aldrig några par. Det är detta som är så märkligt.

Regeringen investerar stora summor i något som inte är färdigt förrän 2047, när vi står med gigantiska problem här och nu, med ett järnvägssystem som inte håller för den trafik som finns och ett vägsystem som förfaller snabbare än man har möjlighet att reparera det. Det är fel fokus, igen.

Man kan titta på vad man kan göra som en snabb åtgärd för att öka kapaciteten. Statsrådet var inne på Göteborgs hamn, som är en av Europas absolut största hamnar, med ett enormt flöde av gods både in och ut. Men det finns inte en krona avsatt för att lägga in ett dubbelspår till mellan Alingsås och Göteborg, en åtgärd som vi vet skulle öka kapaciteten dramatiskt och minska störningarna på hela Västra stambanan. Inte en krona har man satt av för detta, utan det är fortfarande trångt mellan Alingsås och Göteborg, med ständiga störningar.

Där kan man prata om en lågt hängande frukt och något som skulle ge verkan direkt. Men den chansen tar man inte, utan i stället envisas man med att man ska bygga mellan Göteborg och Borås. Det är också en åtgärd som är nödvändig, men den kanske inte behöver sättas i främsta rummet när vi har de problem vi har på Västra stambanan.

En kollega till mig kommer att ta upp järnvägsunderhållet i nästa interpellationsdebatt, och då kommer säkerligen Lund-Hässleholm att komma upp i diskussionen. Vi har inga problem med att bygga ut stambanor där det behövs, men det ska inte vara låst till höghastighetståg. Man måste tänka lite vidare och öppna upp så att man kan köra med flera olika tågtyper och skapa ökad kapacitet.

När jag var grabb var min pappa grävmaskinist, och på 60-talet var jag med honom ute i grävmaskinen. Då sprängde man berg, sågade ned skog och byggde vägar, till viss del också järnvägar, fast det var kanske inte så vanligt i Norrlands inland. I dag har vi inte råd att underhålla de vägar som dessa människor byggde på 60- och 70-talen, utan de förfaller.

Industrin har svårt att klara sina transporter, och i Norrlands inland är skogstransporter viktiga för dem. Även malmtransporter behövs för att klara verksamheten. Vi behöver investera mer i järnvägstrafik där uppe. Vi har föreslagit att man ska investera i Inlandsbanan för att skapa en godskorridor ned till Kristinehamn, för att kunna komma vidare ned till Europa eller Göteborgs hamn. Visst har vi idéer och förslag, men de ligger inte 20-25 år framåt i tiden.

Fru talman! Idéer och förslag har ni, Thomas Morell, men inga pengar. Moderaterna vill skära ned med 30 miljarder och Kristdemokraterna med 50 miljarder, och med hur många miljarder ni i Sverigedemokraterna vill skära ned på utvecklingsanslaget och satsningen på ny infrastruktur har ni, såvitt jag vet, ännu inte redovisat. Men ni ämnar ingå i en koalition som vill skära ned på satsningar på ny järnväg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Thomas Morell talar sig varm för Malmbanan. Vi ger nya resurser till Malmbanan för att möta den gröna industriella revolution som just nu sker i norra Sverige. Där skapas tusentals nya jobb tack vare en progressiv klimatpolitik, som Sverigedemokraterna har motsatt sig, tack vare att vi riktar resurser så att vi med järnvägssatsningarna kan möta de stora önskemål som finns från LKAB, Green Steel och Northvolt. Det är resurser som Sverigedemokraterna inte har eftersom de vill skära ned på satsningarna på ny järnväg eller nya vägar. Jag tror att det måste finnas en balans mellan vad man säger och vilka resurser man är beredd att ställa till förfogande.

Hela den industriella utvecklingen sker ju tack vare satsningar på nyindustrialisering. Jag kommer ihåg den tiden då vi hade en alliansregering. Jag tror att Thomas Morell var aktiv moderat på den tiden. Då hade vi en statsminister som sa att the industry sector is basically gone och en infrastrukturminister som fick gå ut och göra infrastruktursatsningar som kompensation för företagsnedläggningar.

Nu är läget annorlunda. Nu är industrin inte basically gone. Nu investeras det mer än någonsin, inte bara i norra Sverige utan också i västra Sverige. Och vi kan följa upp med att göra ännu mer infrastruktursatsningar, fler än någonsin, både i Västsverige och i norra Sverige, kanske fem gånger mer än när vi hade en moderatledd regering.

Vi ser till att ha resurser för nya stambanor men också för Norrbotniabanan, Malmbanan och Sydostlänken. Sverigedemokraternas, Kristdemokraternas och Moderaternas stora utmaning blir att tala om vad som ska tas bort och vad det är man inte tycker ska finnas.

Låt mig säga något om hastigheter, för jag tycker att det är intressant. Vilken hastighet tycker Sverigedemokraterna att det ska vara på den svenska järnvägen? Definitionen av höghastighetståg är 250 kilometer i timmen. När man bygger ny järnväg kan jag inte se att det finns något självändamål i att bygga så att det går mycket långsammare. Om man bygger mellan Göteborg och Borås vet jag inte vilken hastighet man kommer upp i, men det viktigaste är nya stambanor som tillför kapacitet.

Dilemmat är att den linje som Moderaterna, Sverigedemokraterna och dessutom Kristdemokraterna nu argumenterar för på nationell nivå och de förslag om att lyfta ut stambanorna som jag har mött i debatten skulle innebära att Trafikverket omedelbart skulle få avbryta satsningen på Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm och den satsning som knyter ihop Linköping, Norrköping och Nyköping.

Fru talman! Jag vill fråga Thomas Morell: Vad är ditt svar till alla som bor i Norrköping, Linköping eller Nyköping, eller för den delen i Jönköping, Borås eller Hässleholm, och som ser nödvändigheten av att satsa på nya stambanor? Ni säger att ni vill stoppa det.

Sverige behöver mer järnväg. Vi behöver tillföra kapacitet, och vi tillför också resurser för att underhålla det vi har genom den största satsningen någonsin på både järnvägsunderhåll och vägunderhåll. Jag är bekymrad över att vi återigen, om oturen skulle vara framme efter valet, riskerar att få ett läge i Sverige där en moderatledd regering skär ned på infrastrukturen och plockar undan objekt som är viktiga inför framtiden. Då står vi där och tappar både konkurrenskraft och förutsättningarna och möjligheterna att möta klimatutmaningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Måtte det bli ett regeringsskifte i höstens val så att vi får satsningar som utvecklar samhället i stället för att avveckla det! Det är bara att läsa vad Trafikverket själva skriver: Vi har en nedbrytningstakt som inte går att åtgärda.

Det går alltså snabbare att bryta ned vägarna än att åtgärda dem.

Jag får ge statsrådet samma erbjudande som jag gav en del personer som jag hade lite diskussioner med på den tiden som jag jobbade vid trafikpolisen, de personer som hade lite svårt att läsa innantill och förstå vad som stod i lagstiftningen. Jag hade högläsning och pekade på vad som stod i boken. Det känns lite grann som att jag är tvungen att göra likadant här.

Vi har lagt fram förslag om 500 miljoner mer till underhåll på väg och järnväg och 500 miljoner mer till investeringar än vad regeringen har föreslagit. I min värld är det mer pengar än det som regeringen har presterat.

Det är viktigt att vi kan underhålla både vägar och järnvägar. Det är också viktigt att göra investeringar där de fyller bäst funktion här och nu.

Jag säger inte att vi inte ska bygga nya stambanor. Men det finns ingen anledning att bygga dem för höghastighetståg. Höghastighetståg är för övrigt tåg som går fortare än 250 kilometer i timmen. Annars är det snabbtåg.

När det gäller ett godsstråk mellan Jönköping och Göteborg lär det aldrig komma upp på infrastrukturministerns bana, för den ska bara vara till för höghastighetståg. Det kommer inte att gå ett mjölkpaket däremellan, utan det kommer bara att vara reserverat för höghastighetståg om regeringen får som den vill. Och det får vi hoppas att vi slipper efter den 11 september.

Fru talman! Jag är ledsen, men det är så många felaktigheter i det som nu påstås att det är svårt att hinna bemöta.

Jag tror att de flesta av oss ändå har åkt tåg någon gång och hört konduktören säga att det är ett godståg eller ett pendeltåg som går sakta framför det tåg vi sitter i. Alltså får vi vänta lite.

Det säger någonting både om den trängsel som vi har i det svenska järnvägssystemet men också om den utmaning som det innebär när godståg, pendeltåg och fjärrtåg samlas. Poängen med att tillföra kapacitet är att man också ökar förutsättningarna att separera trafiken. Då tillför man totalt sett mer kapacitet.

Det må vara hur som helst med det, men kontentan är att Moderaterna gör besparingar på 30 miljarder på ny infrastruktur, och Kristdemokraterna gör besparingar på 50 miljarder på ny infrastruktur. Ska jag tolka det som att Sverigedemokraterna då kommer att ställa krav på Moderaterna och Kristdemokraterna på mer resurser till ny infrastruktur för att vara ett regeringsunderlag?

Jag känner igen den debatten från när vi pratade om mobilitetspaketet och har ännu inte sett ett enda krav från Sverigedemokraterna på deras tilltänkta regeringsvänner.

Skulle Sverigedemokraterna nu kommunicera någonting sådant och säga att de vill ställa krav på att Moderaterna och Kristdemokraterna ska lägga mer pengar på ny infrastruktur tror jag att de flesta i landet skulle välkomna detta. Men erfarenheten säger att Sverigedemokraterna är så angelägna om att få till ett regeringsskifte att de i vanlig ordning kommer att välja att vika ned sig i fråga om detta och i stället rösta för att Ulf Kristersson får bli statsminister i landet. Jag skulle beklaga det eftersom det innebär att vi riskerar att få en utveckling med mindre klimatpolitik, mindre satsningar på infrastruktur, mer skattesänkningar och större klyftor i landet. Jag som socialdemokrat vill inte ha en sådan utveckling. Därför hoppas jag att vi går starkare fram i detta val och kan säkra regeringsmakten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.