Utveckling av turismen

Interpellationsdebatt 29 juni 2010

Protokoll från debatten

Anföranden: 13

Anf. 27 Maud Olofsson (C)

Herr talman! Marie Nordén har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för framtagande av en nationell strategi för besöksnäringen i landet, och på vilka andra sätt jag avser att bidra till utvecklingen av turismen i landet och särskilt i glesbygden. Göran Persson i Simrishamn har frågat mig hur jag kan öka den politiska prioriteringen och befästa besöksnäringen som en central basnäring och prioriterad del av svensk ekonomi, samt hur besöksnäringen kan utvecklas som en av de mest attraktiva arbetsmarknaderna för ungdomar i Skåne och Sverige. Göran Persson har även frågat om jag kan bidra till att samordna landets resurser när det gäller besöksnäring i strategiprogram, samt om det är min avsikt att besöksnäringen ingår i ett koncept då det gäller att satsa på internationella evenemang. Jag besvarar båda dessa interpellationer i ett sammanhang. Sveriges turistnäring är en viktig, växande och arbetsintensiv bransch med många små och medelstora företag med verksamhet i hela landet, såväl i storstäder som på landsbygd. Regeringen genomför under mandatperioden 172 insatser som främjar jobb och företagsamhet i hela landet. Regeringen har även tagit fram en landsbygdstrategi och genomför 156 insatser för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. Exempel på insatser för företagande är sänkningar av skatter och avgifter med totalt 50 miljarder, varav inte minst sänkningarna av arbetsgivaravgiften för unga spelar stor roll för besöksnäringen. Det har blivit enklare att säsongsanställa, det genomförs kraftiga satsningar på infrastruktur och det har blivit enklare att sätta upp skyltar till besöksmål. Momsen för liftkort har sänkts. Anslaget till Visit Sweden för marknadsföring har ökat. Satsningen på Sverige - det nya matlandet och uppdraget till Riksidrottsförbundet för utvecklingen av kompetenscentrum för internationella evenemang är ytterligare några exempel på insatser som genomförs och stärker besöksnäringen. Turismbranschen är komplex. Det behövs samverkan kring en destination med väl fungerande infrastruktur, tillgängliga transporter, bra boende, god mat, handel i en unik och hållbar miljö. En samordning mellan berörda myndigheter är viktig för att tillsammans med regionerna och näringen utveckla nya och befintliga destinationer. För att underlätta för turistföretag kommer en samlad kontaktpunkt att skapas dit företag kan vända sig för att få kontakt med både myndigheter och privata aktörer som har till uppgift att stötta näringens utveckling. Tillväxtverket och Visit Sweden leder denna samverkan där också följande myndigheter och bolag deltar: Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Rikstrafiken, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Vinnova, Invest Sweden, Swedavia, Statens fastighetsverk och de nya myndigheterna Trafikverket och Trafikanalys. Alla dessa myndigheter och bolag kan tillsammans med näringens branschorgan och regionerna bidra till partnerskap för produkt- och destinationsutveckling, detta för att kraftsamla med målsättningen att utveckla Sverige till ett av Europas attraktivaste resmål.

Anf. 28 Göran Persson i Simrisha (S)

Herr talman! Jag ber att få tacka näringsministern för svaret. Det känns som att det kan bli en positiv debatt om besöksnäringen, för vi har väl samma mål även om vägen dit kanske är lite annorlunda beroende på hur vi ser på saker och ting. Det har lagts fram en utredning som påpekar att en väg att gå är att ha en strategi. En sådan skulle man kanske kunna tänka sig att vi hade kunnat göra gemensamt. Besöksnäringen är en oerhört viktig och central del, inte minst för mig som kommer från en landsbygdskommun och även för näringsministern. Den ger jobb, och den ger också ett stort innehåll för landsbygden. Man tänker inte alltid på att det inte bara är besökare utan också många andra som tar del av den service som finns och ges. Det har också att göra med infrastruktur med mera. Den första frågan, som jag tycker är allra viktigast, handlar om de politiska prioriteringarna, att man ska lyfta upp frågan till den politiska nivån. Vad jag kan se är man inte så politiskt engagerad. Man lägger över besöksnäringen som en viktig näringsgren men tar inte riktigt politiska initiativ. Därför tycker jag att man skulle lyfta fram frågan än mer. Det har inte heller varit någon större debatt om besöksnäringen. Därför tycker jag att det är viktigt att man lyfter fram frågan och ger den politisk slagkraft. Min andra fråga i min interpellation handlar om evenemangen och hur vi kan utveckla dem. Det har i början av den här mandatperioden sagts - jag tror att det till och med var statsministern som sade det - att man skulle försöka satsa på att komma in även vad gäller evenemangen och att Sverige skulle kunna ta del av de internationella evenemang som finns. Det kan vara olika sorters evenemang. Det kan vara större idrottsevenemang och även kulturevenemang. Jag ser inte att det finns något motstånd mot att man skulle ha olika sorters evenemang. Man kanske till och med kan samordna dem. Det är så mycket som händer vid evenemangen. Men man måste ha en struktur. Det är därför som jag har velat att en strategi skulle skapas. Då hade vi kunnat gå fram gemensamt och kanske till och med ha diskussioner och samråd över partigränserna, så att det hade fungerat över mandatperioden. Vi vet inte vad som händer till hösten, men det vore bra om vi inte behövde hoppa från det ena till det andra utan ha det mer rationellt. Till sist vill jag i det här anförandet säga, eftersom vi på båda sidor prioriterar ungdomsjobben, att vi ser speciellt besöksnäringen som en stor möjlighet för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Man är just de här dagarna i början av en intensiv besöksperiod på många ställen i vårt land. Och ungdomarna får ett inträde på arbetsmarknaden som kommer att vara oerhört viktigt, inte bara för att få en lön och kunna känna sig för på arbetsmarknaden utan också för att få ett steg in och känna hur det är på arbetsmarknaden. De får också en inblick i hur det fungerar på arbetsmarknaden. Det är viktigt för både arbetsgivare och arbetstagare att ungdomarna kommer in rätt på arbetsmarknaden och inte utnyttjas utan att man går regelrätt till väga. En enormt viktig funktion och aspekt när det gäller besöksnäringen är just ungdomsjobben.

Anf. 29 Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Jag tycker att besöksnäringen, turismen, ska betraktas som en växande basindustri i Sverige. Vi kan se att det har varit en ökning av turistströmmen till Sverige år från år, och den trenden håller i sig. År 2008 omsatte branschen 244 miljarder kronor och sysselsatte 160 000 personer på heltid. Det är alltså en stor andel människor som jobbar i den här sektorn. Vi har oerhörda resurser. Vi har vackra miljöer, moderna städer, välskötta naturreservat och stora möjligheter till fina naturupplevelser och skräddarsydda turistpaket. Det finns ett stort intresse för Sverige, framför allt på den europeiska kontinenten. Det skulle vara fullt möjligt att fördubbla denna närings andel av vår samlade bruttonationalprodukt. Det skulle vara möjligt att fördubbla sysselsättningen på låt säga upp till tio års sikt. Det finns alltså en mycket stor potential här att ta vara på. Därför borde det upprättas ett särskilt branschprogram för besöksnäringen för att framför allt vässa marknadsföring och utbildningsalternativ. Det finns både på gymnasieskolan och på högskolan all anledning att utveckla den nuvarande verksamheten. Det finns stora möjligheter att anordna skräddarsydda utbildningar passande för olika typer av turismföretag. Både Finland och Norge har haft högre ambitioner än vad vi hittills har haft i Sverige när det gäller besöksnäringen. Framför allt i Finland har man jobbat väldigt aktivt på utbildningssidan, men man har också jobbat mycket aktivt med charterturism in. Man har på olika flygplatser fått charterturism från USA, England, Japan och andra delar av världen, bland annat till finska Lappland. Den finska staten, näringslivet, kommunerna och regionerna ihop har gjort en stor samhällelig satsning. Där har vi ett exempel, som vi skulle kunna titta på, på hur man på ett effektivt sätt marknadsför ett land och hur man kan utveckla regioner med turismens hjälp. Här har vi alltså mycket att göra. Då krävs det kanske också en lite offensivare syn på chartertrafik in till Sverige. Det är självklart att Bromma ska ingå i det statliga flygplatsnätet; det tycker jag också. Men jag blir lite förbryllad när man rangerar ut Örnsköldsvik och Skellefteå. Man kanske ska titta strategiskt på vid vilka flygplatser runt om i landet som man skulle kunna göra en sådan här chartersatsning. Det finns också en annan aspekt som jag skulle vilja att ministern kommenterade. Exempelvis i kommunerna Malung och Sälen fördubblas befolkningen tidvis under vintersäsongen. Det kommer till väldigt många både som arbetar och som är på turistanläggningarna. Det leder till att kommunen får bygga upp en servicenivå som är betydligt högre än behovet hos den egna befolkningen. Vore det rimligt att utreda tanken på att kunna folkbokföra eller skattskriva människor kvartalsvis eller halvårsvis i taget i en kommun där de råkar arbeta eller att på annat sätt hitta kompensationsmöjligheter för den här typen av kommuner? Om man hittade den typen av system och tog hänsyn till det tror jag att det skulle innebära mycket för turistnäringens och besöksnäringens utvecklingskraft. Det skulle framför allt ge en rättvisare bild av hur kostnaderna egentligen är fördelade över landet. Det skulle även vara en åtgärd som skulle ge en reell regionalpolitisk stimulans och utvecklingskraft. Titta på det här och utred vilka möjligheter det ger! Det borde vara någonting som ministern skulle kunna kommentera och även ta initiativ till.

Anf. 30 Maud Olofsson (C)

Herr talman! Jag får tacka ministern för svaret. Jag får också be om ursäkt för den sena ankomsten; jag satt på mitt kontor och glömde bort tiden. Turismen är en av de få industrier där jobben inte kan flyttas till annan plats eller annat land. Trots att ministern i sitt svar vill ge en bild av att fokus i politiken har varit på turismen och besöksnäringens utveckling och förutsättningar i hela landet vet vi att så inte är fallet. I Jämtland och stora delar av Sverige är besöksnäringen en basnäring och helt avgörande för sysselsättningen. Precis som ministern säger i sitt svar är näringen komplex. Företag måste samverka för att utvecklas inom samma område och samma region. Man måste gå hand i hand och ha samma målbild i arbetet. Precis så arbetar man i alla fall på platser i Jämtland som Åre, Härjedalen, Vemdalen och Funäsdalen. Det är bra att ministern nu presenterar ett samarbetsprojekt som kan vara en del i utvecklingen av branschen även om det är i elfte timmen. Jag beklagar bara att vi om vi tittar på respektive område som är avgörande för företagandet oavsett bransch i glesbygd ser att den positiva utveckling som ministern vill ge sken av inte finns. En av de främsta förutsättningar som företagare tar upp då jag besöker dem som bedriver sitt företag i glesbygd är behovet av bredband. Den förra regeringen hade ambitionen att bredband skulle finnas i hela landet och att staten skulle ta ansvar för utbyggnaden. Den sittande regeringen menade under två års tid att detta var någonting som marknaden skulle ta ansvar för. Det var inte förrän deras egna utredare konstaterade att staten nog borde ta ett ansvar som regeringen avsatte resurser till bredbandsutbyggnaden igen. Men glesbygden kan konstatera att man har två förlorade år bakom sig. Ministern hävdar att insatserna från regeringen är många och att det i dag skulle vara så mycket lättare att driva företag. Tyvärr känner väldigt få, om någon, företagare igen sig i denna bild. Visst var förväntningarna höga från många företagare, men besvikelsen är för många mycket större. Regeringen inledde sitt arbete med att höja arbetsgivaravgiften för småföretagare. Det regelförenklingsarbete som utlovades har i princip uteblivit. Den statliga service som är avgörande för företagare har avsevärt försämrats under mandatperioden. Förutsättningarna för att använda vanlig telefoni har försämrats, vilket också gäller mobiltäckningen. Och nu kom det senaste beskedet om minst sju karensdagar för egenföretagare. Jag har roat mig med att läsa det dokument som ministern hänvisar till i sitt svar. Uttrycket att koka soppa på en spik får en helt ny dimension. Att hävda att bidraget för att köpa hushållsnära tjänster, punkt 27, och vårdnadsbidraget, punkt 133, skulle vara insatser för att utveckla landsbygden är inte så lite magstarkt. 2 procent av jämtarna har nyttjat bidraget för att köpa hushållsnära tjänster. Jag är förvånad över att inte bilprovningen har lyfts fram som en positiv förändring för glesbygden. Dyrare och sämre i glesbygd verkar enligt regeringen likställas med förbättringar. Frågan om fordonsbesiktning dyker nämligen upp i ett annat dokument, Växtkraft, i punkt 146. Man hör inte ett ljud om att det i glesbygden troligtvis kommer att bli dyrare och glesare mellan bilprovningsställena plus att det blir 10 miljoner dyrare för skattebetalarna för att kontrollera de nya privata företagarna. Vi har inte löst frågan om tunga fordon. Är detta att främja företagande i hela landet? Om regeringen nu har drivit en politik för jobben måste ministern vara otroligt besviken på sitt och regeringens arbete.

Anf. 31 Marie Nordén (S)

Herr talman! Jag trodde att det här skulle handla om turism, men det verkar inte så. Jag tänker hålla mig till turistfrågan, för jag tycker att det är en viktig näring. Den sysselsätter 160 000 människor. Man kan jämföra med en annan näring som vi har diskuterat mycket, nämligen fordonsindustrin som sysselsätter 140 000. Jag tycker att det finns anledning att diskutera turistnäringen. Det är också därför vi har tagit de initiativ vi har gjort. Det är viktigt att också riksdagens ledamöter är på det klara med vad som pågår. Vi har gett Riksidrottsförbundet 8 miljoner kronor för att bygga upp ett kompetenscenter för internationella idrottsevenemang. Vi menar att det är de som är de mest kompetenta när det gäller att bevaka den typen av insatser. Jag har fullt förtroende för att de kommer att vara aktiva i sammanhanget och göra ett bra jobb. Myndighetssamverkan är någonting som har varit efterfrågat av turistnäringen länge. Det är många myndigheter som agerar och är aktiva när det gäller turistnäringen. På den senaste turistmässan, när detta presenterades, togs det emot mycket positivt att myndigheterna äntligen samordnar sig och att företag och enskilda kan ha en möjlighet till en dörr in. Det är en viktig del. Jag tror att våra myndigheter på många områden måste samarbeta och samverka på ett mycket bättre sätt. Det gäller allt ifrån infrastruktur till Vinnova och andra. Branschorganisationen Svensk Turism har tagit fram en nationell strategi där vi har varit mycket aktiva. Jag tror att det är viktigt att det är näringen som driver, och inte politiken. Vi ska lyssna på vad näringen har för önskemål. Om det så handlar om bredband eller annan infrastruktur eller om samverkan mellan myndigheter är det näringen som måste definiera vilka behoven är och vad det är vi behöver göra. Det är så vi agerar: Vi låter näringen själv presentera vad den vill och sedan möter vi dess önskemål, och myndighetssamverkan är som sagt en sådan önskan. Jag vill påminna om Visit Sweden, som kanske är den första myndighet som äntligen har lyckats med konststycket att marknadsföra och paketera Sverige. Jag har jobbat länge med turistnäringen och sett stora bekymmer, men jag måste säga att Visit Sweden verkligen är jätteduktiga på att göra det som vi har föresatt oss. Det handlar om att se till att vi får destinationer med hög kvalitet som vi sedan kan marknadsföra utomlands. Detta har gjort att vi har fått en ökad volym. Det gäller volymerna på boendeanläggningar med övernattningar som ökar. Vi har också fler som är sysselsatta. Det ser väldigt bra ut. Vi har nu också tillfört ytterligare 50 miljoner kronor till Visit Sweden. Jag tycker att matlandet Sverige, som Jordbruksdepartementet och Eskil Erlandsson är ansvariga för, är ett projekt som är bra för Sverige. Jag tror på att koppla ihop mat och turistprodukter på olika sätt. Vi har många bra råvaror, men vi måste förädla dem och vi måste kunna försälja dem. Att koppla ihop mat, kulturattraktioner och andra attraktioner i Sverige tror jag är en viktig del i att utveckla turistnäringen. När man får frågan från Socialdemokraterna är det intressant att fråga: Vad har ni i stället? I inlägget sades det att det är mycket bra för ungdomar att jobba i turistnäringen. Men hur kan då en skatt på ungdomar leda till fler arbetstillfällen? 10 miljarder i ökade kostnader för turistföretagen och andra företag för att anställa unga är bara en straffbeskattning av turistnäringen. Det är samma sak med kilometerskatten och ensidiga bensinskattehöjningar och energiskattehöjningar. Hur kan det leda till fler jobb i turistnäringen? Det ska Socialdemokraterna svara på, tycker jag.

Anf. 31 Maud Olofsson (C)

Herr talman! Jag trodde att det här skulle handla om turism, men det verkar inte så. Jag tänker hålla mig till turistfrågan, för jag tycker att det är en viktig näring. Den sysselsätter 160 000 människor. Man kan jämföra med en annan näring som vi har diskuterat mycket, nämligen fordonsindustrin som sysselsätter 140 000. Jag tycker att det finns anledning att diskutera turistnäringen. Det är också därför vi har tagit de initiativ vi har gjort. Det är viktigt att också riksdagens ledamöter är på det klara med vad som pågår. Vi har gett Riksidrottsförbundet 8 miljoner kronor för att bygga upp ett kompetenscenter för internationella idrottsevenemang. Vi menar att det är de som är de mest kompetenta när det gäller att bevaka den typen av insatser. Jag har fullt förtroende för att de kommer att vara aktiva i sammanhanget och göra ett bra jobb. Myndighetssamverkan är någonting som har varit efterfrågat av turistnäringen länge. Det är många myndigheter som agerar och är aktiva när det gäller turistnäringen. På den senaste turistmässan, när detta presenterades, togs det emot mycket positivt att myndigheterna äntligen samordnar sig och att företag och enskilda kan ha en möjlighet till en dörr in. Det är en viktig del. Jag tror att våra myndigheter på många områden måste samarbeta och samverka på ett mycket bättre sätt. Det gäller allt ifrån infrastruktur till Vinnova och andra. Branschorganisationen Svensk Turism har tagit fram en nationell strategi där vi har varit mycket aktiva. Jag tror att det är viktigt att det är näringen som driver, och inte politiken. Vi ska lyssna på vad näringen har för önskemål. Om det så handlar om bredband eller annan infrastruktur eller om samverkan mellan myndigheter är det näringen som måste definiera vilka behoven är och vad det är vi behöver göra. Det är så vi agerar: Vi låter näringen själv presentera vad den vill och sedan möter vi dess önskemål, och myndighetssamverkan är som sagt en sådan önskan. Jag vill påminna om Visit Sweden, som kanske är den första myndighet som äntligen har lyckats med konststycket att marknadsföra och paketera Sverige. Jag har jobbat länge med turistnäringen och sett stora bekymmer, men jag måste säga att Visit Sweden verkligen är jätteduktiga på att göra det som vi har föresatt oss. Det handlar om att se till att vi får destinationer med hög kvalitet som vi sedan kan marknadsföra utomlands. Detta har gjort att vi har fått en ökad volym. Det gäller volymerna på boendeanläggningar med övernattningar som ökar. Vi har också fler som är sysselsatta. Det ser väldigt bra ut. Vi har nu också tillfört ytterligare 50 miljoner kronor till Visit Sweden. Jag tycker att matlandet Sverige, som Jordbruksdepartementet och Eskil Erlandsson är ansvariga för, är ett projekt som är bra för Sverige. Jag tror på att koppla ihop mat och turistprodukter på olika sätt. Vi har många bra råvaror, men vi måste förädla dem och vi måste kunna försälja dem. Att koppla ihop mat, kulturattraktioner och andra attraktioner i Sverige tror jag är en viktig del i att utveckla turistnäringen. När man får frågan från Socialdemokraterna är det intressant att fråga: Vad har ni i stället? I inlägget sades det att det är mycket bra för ungdomar att jobba i turistnäringen. Men hur kan då en skatt på ungdomar leda till fler arbetstillfällen? 10 miljarder i ökade kostnader för turistföretagen och andra företag för att anställa unga är bara en straffbeskattning av turistnäringen. Det är samma sak med kilometerskatten och ensidiga bensinskattehöjningar och energiskattehöjningar. Hur kan det leda till fler jobb i turistnäringen? Det ska Socialdemokraterna svara på, tycker jag.

Anf. 32 Göran Persson i Simrisha (S)

Herr talman! Det är lätt att man glider in på olika områden. Även besöksnäringen har ju att göra med infrastruktur, skatter och annat. Men jag ska försöka hålla mig till just besöksnäringen, eftersom det är den jag har ställt frågan om. Annars rinner det ut i så mycket annat. Näringsministern tar upp samordningen. Jag vill inte stå här och säga att allting har varit dåligt. Vi ökar besöksnäringen, och det är positivt. Vi gjorde det under förra mandatperioden, och vi gör det nu. Det fungerar tillfredsställande, men jag menar att vi måste ta det på ännu större allvar. Det var därför jag nämnde strategiprogrammet. Det kommer också från näringen själv. Vi vet att Sveriges hotell- och restaurangföretagare och Hotell- och Restaurangfacket jobbar mycket tajt tillsammans. Det fungerar alldeles utmärkt. De har ett bra och framgångsrikt koncept. De kritiserar också att vi från rikshåll inte kan samordna oss än mer så att de kan känna sig lugnare på sitt område. Det är mot det min kritik riktas. Jag riktar kritiken mot oss också och inte bara mot näringsministern. Vi ska samordna oss också på det politiska området och ge branschen lugn och ro i arbetet. Vi behöver inte bara köra våra egna race. I Norge har man tagit fram en strategi som talar om tre mål. Det handlar om ökad lönsamhet och produktivitet i näringen, ökad sysselsättning och stabila resmål såväl miljömässigt som socialt. Man har alltså kommit överens. Man ger branschen möjlighet att agera. Branschen får trygga ramar att handla inom. Jag menar att vi också borde göra detta. Det här är mångfasetterat. Det gäller hotell, infrastruktur, evenemang och kulturmiljöer. Det är så mycket som bakas in i detta, men har man en gemensam strategi är det lättare att komma till rätta med det. Jag ser inte detta som ett problem. Det är en angenäm utmaning vi har att jobba med där vi ser inte minst ungdomars möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Vi har också möjlighet att få vår landsbygd att blomstra. Det är viktigt för storstäderna också, men eftersom jag representerar landsbygdskommuner tycker jag att det är viktigt att säga att det här kan vara mer eller mindre en överlevnadsfråga. Det är inte bara ett litet komplement, utan det är en viktig näring i sig. Jag tycker att vi ska införa ett strategiprogram och gå fram mer gemensamt med detta som mål.

Anf. 33 Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Jag tog upp två perspektiv i mitt förra inlägg som ministern hittills har valt att icke kommentera. Jag ska vara lite tydligare i frågeställningen. Är ministern beredd att stödja projekt som handlar om chartertrafik per flyg in till Sverige? Ser ministern den möjligheten, den dimensionen, att utveckla turist- och besöksnäringen? I Malung-Sälen pågår i dag projekt som handlar om att ska man kunna ta nästa steg i utvecklingen av det området när det gäller turist- och besöksnäring är det kanske nödvändigt att satsa på en flygplats i Rörbäcksnäs för att kunna få in charterturister. Det är det ena frågan. Den andra frågan som jag tog upp och som ministern har valt att hittills inte kommentera är: Är ministern beredd att titta på, utreda eller på något vis se över problemet med kvartalsvisa och halvårsvisa säsongsarbetare som skattar på ett annat ställe än i den kommun som man arbetar i under den här tiden? Många kommuner som har en hög andel inom turistnäringen får på det här sättet rätt rejält ökade kostnader. Man bygger alltså en infrastruktur som kostar betydligt mer än de skattepengar man får in. Jag säger inte att man ska lösa problemet exakt så här, men däremot borde statsmakten ha ambitionen att se över det och se just det här problemet. Jag tycker att frågan om vem som ska ta initiativ och vem som inte ska göra det mest är en teoretisk fråga. Efter många års erfarenhet av kommunalpolitik och aktiv näringspolitik kan jag säga att det måste vara ett samarbete där alla parter, kommun, region, stat, företag och näringsliv, är med fullt ut. Det är naturligtvis viktigt att man lyssnar på varandra, men det är samarbetet och likvärdigheten som är det viktiga.

Anf. 34 Marie Nordén (S)

Herr talman! Ministern reagerade på mitt senaste inlägg. När ministern själv tar upp de här två skrivelserna i sitt svar tycker jag att jag också har rätt att kommentera det som ministern lyfter fram som ett exempel på ett framgångsrikt arbete som regeringen har gjort. Besöksnäringen är en viktig arbetsgivare i hela landet. Besöksnäringen består oftast av små företag som behöver samma förutsättningar som vilket annat företag som helst. Därför pratar jag om den kommunala servicen. Därför pratar jag om behovet av att den statliga servicen finns på plats. Därför tycker jag att det finns anledning att diskutera det beslut som fattades i kammaren i veckan om otryggheten för företagare. Vi har inte den här debatten två veckor efter det att vi har lämnat in interpellationerna, utan vi har den fyra veckor efter det att ministern fick ta del av våra frågor. Jag har fått vänta i fyra veckor, och det har hunnit hända en hel del som inte har varit till företagarnas fördel. De behöver bredband och en fungerande kommunal service. Det säger vi därför att vi har lyssnat på dem. Om man lyssnar på näringen, som ministern sade i sitt inlägg, varför tog man då en paus i bredbandsutbyggnaden? Det var väl ändå inga företagare som sade: Nej, det där grejar vi själva. Vi behöver inte statens hjälp. Vi behöver inte bättre bredband. Om man lyssnar på företagare och får höra om behovet av att utveckla den småskaliga livsmedelstillverkningen, varför har det då varit så svårt att få en fast finansiering för Eldrimner i Jämtland som under den förra mandatperioden blev utsett till ett nationellt centrum för alla matproducenter i hela landet? Man har gjort ett fantastiskt arbete och står bland annat bakom den stora matmässan i Tantolunden här i Stockholm. Det har varit trögt i diskussionerna med jordbruksministern om att få en fast finansiering, vilket man tycker att ett nationellt centrum förtjänar. Jag tycker att det är bra att man samverkar. Jag inledde faktiskt mitt första inlägg med det. Jag gav nästan ministern lite beröm över att hon har samlat statliga myndigheter. Men jag tycker också att det var i elfte timmen. Det är någonting man har efterfrågat ganska länge. Jag vill återigen ställa den fråga som jag inte hann ställa klart till ministern förra gången. Hon lyfter upp insatserna för jobben i landet och i glesbygden. Om man har drivit en politik för jobben måste man väl ändå vara fruktansvärt besviken över resultatet. 290 600 var arbetslösa hösten 2006. 434 200 är arbetslösa i dag, och den högsta arbetslösheten finns naturligtvis på landsbygden. I Jämtland har vi en av de högsta ungdomsarbetslösheterna. Var tredje ungdom står utanför arbetsmarknaden. Regeringen kan inte annat än konstatera att man har misslyckats med jobbpolitiken i staden och i glesbygden. Jag undrar naturligtvis om ministern är nöjd med detta.

Anf. 35 Maud Olofsson (C)

Herr talman! Det är en viktig diskussion om vem som formulerar vad som behöver göras. Jag tycker verkligen att det är näringen som måste formulera det. Sedan ska vi naturligtvis samverka. Det är precis det som vi gör nu i den här myndighetssamverkan. Det är tack vare att näringen har formulerat behov av detta som vi gör det. Även om en del tycker att det är i elfte timmen tycker jag att det är bra att den här regeringen gör det eftersom den förra inte gjorde det. Sänkta skatter för företagen med 50 miljarder kronor har naturligtvis spelat roll också för turistnäringen. Sänkta skatter för ungdomar har spelat roll för turistnäringens möjligheter att anställa unga. Det är alldeles riktigt som Göran Persson säger. Därför är det helt obegripligt att oppositionen nu säger att man ska ta bort den sänkningen. Det är 10 miljarder i ökade kostnader. Jag skulle vilja säga att det är en straffskatt på restaurang- och turistnäringen. En viktig del som ingen har tagit upp men som jag vill lyfta fram är möjligheten att skylta. Många turistföretag har länge varit irriterade över att Vägverket har sagt nej till skyltning av turistanläggningar. Nu är det möjligt, och det har till och med kommit till tre nya skyltar som handlar om handelsområde, gårdsbutik och hantverk. Det är också viktigt att människor hittar till våra destinationer. När det gäller chartertrafik till Sverige tycker jag att det är viktigast att börja med destinationer, och det är det som Visit Sweden gör. Det har vi missat förut. Vi börjar med någon slags önskan om att de ska komma hit, men har vi en destination finns det förutsättningar för att också öka charterturismen. Det har man gjort i Kiruna, och det fungerar, men man började med destinationen. Visit Sweden är väldigt tydligt med att vi ska börja med den delen. Infrastrukturen då? Upprustningen av infrastrukturen har vi fått ägna oss åt under den här mandatperioden. Vi diskuterade bristerna i detta i den förra interpellationsdebatten. Vem var det som införde att marknaden skulle bygga bredband? Jo, det var den berömde Björn Rosengren som då var minister. Det beslutet har vi också fått städa upp efter. Nu tillför vi resurser så att vi kan bygga ut bredbandet runt om i Sverige. Matlandet är en viktig satsning. Jag tänker inte ta ställning till vilka resurser som ska gå vart. Jag tycker också att Eldrimner har gjort ett fantastiskt bra arbete, men jag vill säga att man på många andra ställen i Sverige också gör värdefulla saker för att stärka matlandet. Restaurangmomsen skulle jag vilja nämna lite grann, för det är också en viktig del framöver. Vi har gjort en massa bra saker, men det återstår att göra saker. Jag tror att man ska titta på om inte en åtgärd när det gäller restaurangmomsen skulle kunna gynna turismen mycket framöver. Jag tror också att det finns många som ser att för att förädla den produkt som vi har när det gäller turismen måste också våra restauranger ha en högre kvalitet. Jag tycker att vi är på rätt väg när det gäller turistnäringen, men vi kan göra mycket mer framöver. Det är intressant att se oppositionens alternativ, och jag skulle återigen vilja ställa frågan till er: Om ni nu säger att turistnäringen är så viktig, hur kan ungdomsskatten vara svaret på att bygga ut turismen? Hur kan 10 miljarder i ökade kostnader leda till ökad turism? Hur kan införande av kilometerskatten, som kommer att förhindra transporter av gods ut till alla de här turistanläggningarna på landsbygden, gynna turismen? Hur kan bensinskattehöjningen och energiskattehöjningen leda till att vi får en ökad turism i Sverige? Det måste ni svara på, för ni har de här förslagen i era alternativ. Säsongsanställningarna togs upp. Den förra regeringen föreslog försämringar när det gäller säsongsanställningar som vi i den borgerliga regeringen tog bort. Är det nu så att ni är beredda att öppna för säsongsanställningar på ett mer konstruktivt sätt välkomnar jag det. Det skulle vara intressant att veta om det är partiets ståndpunkt eller inte.

Anf. 36 Göran Persson i Simrisha (S)

Fru talman! Vi var kritiska till hopslagningen av interpellationerna i den förra interpellationsdebatten, men jag kan säga att i den här debatten angående besöksnäringen var det alldeles utmärkt att man slog ihop dem, för här får vi en mångfasetterad och bred diskussion. Det tycker jag är alldeles utmärkt. Vi har från regeringens och oppositionens håll olika utgångspunkter, men jag ser ändå att målen är desamma. Hur vi når dit kanske skiljer sig lite, och jag ska inte gå in för mycket på olika detaljer. När det gäller ungdomsskatt kan det diskuteras om man ska få jobba när man är 25 år men inte om man är 27 år, för då är det högre skatt. Jag ger mig inte riktigt in i debatten, men jag ser inte att det skulle vara helt avgörande när det gäller besöksnäringen. Däremot är det avgörande att vi har en strategi som vi är eniga om och kan driva tillsammans. Jag tror att vi om vi har en samlad och bra diskussion även över blockgränserna kan ge aktörerna på marknaden - det är ju de som är experterna, precis som näringsministern nämner - ramarna så att vi i Sverige får en fortsatt och än bättre besöksnäring och turism. Det får inte bara bli så att turisterna gör engångsbesök, för det är återbesöket som ger betyget på hur upplevelsen har varit här. Då är det mycket som spelar in vad gäller övernattningar och hur man kan ta sig fram och tillbaka i vårt land för själva helhetsupplevelsen och att man rekommenderar den till andra. Jag ser fram emot en fortsatt debatt, och jag hoppas även kunna göra återbesök här i riksdagen efter höstens val.

Anf. 37 Marie Nordén (S)

Fru talman! Reinfeldt meddelade i sin första regeringsförklaring att regeringen skulle göra särskilda insatser för att få hit internationella idrottsevenemang. Jag och många med mig tolkade det som en ambition för en nationell strategi för stora evenemang. Tyvärr har vi inte sett någonting av detta under de här fyra åren, och det var en av anledningarna till att jag skrev den här interpellationen. Vi undrar naturligtvis vart det här arbetet tog vägen. Turismen är, menar jag, en av våra basnäringar och förtjänar utifrån det en nationell strategi som samlar politiken och tar ett helhetsgrepp tillsammans med näringen, alltid tillsammans med näringen. Tyvärr har det inte varit regeringens ambition under mandatperioden, och nu kan vi bara hoppas att en regering med högre ambitioner får ta över i höst. Avslutningsvis måste jag igen kommentera förändringen i trygghetssystemet för småföretagare, för det är faktiskt småföretagare vi pratar om i det stora hela i besöksnäringen. De har tidigare kunnat välja hur många karensdagar de ska ha vid sjukdom - 1, 3 eller 30 dagar. Nu har man fått beskedet att det lägsta antalet karensdagar man kan välja är sju dagar. Det har skett utan någon som helst dialog om jag har förstått företagarföreningen rätt. Då har ni i alla fall inte pratat med företagarnas ordförande, för det kom som en kalldusch även för henne. Jag ställer frågorna som också företagarna har ställt: Menar ministern att man tidigare har tagit ut för många sjukdagar i onödan? Tycker hon att det är rimligt att stå utan ersättning en vecka, och tror hon att det blir mer attraktivt att starta eget med de här villkoren? När det gäller bensinskatten vill jag säga att Centerpartiets förtroenderåd beslutade om en höjning med 105 öre, och man talade om 70 öre i den borgerliga Klimatberedningen. Vi har gett besked om 49 öre under två år. Jag tycker att det är fegt och oansvarigt av Maud Olofsson att inte ge besked innan valet, men det kanske kommer.

Anf. 38 Maud Olofsson (C)

Fru talman! Låt mig säga när det gäller bensinskattehöjningen att vi skatteväxlar när vi höjer bensinskatten. Det gör inte ni. Ni har bara röd skattehöjning, och det är därför det drabbar landsbygden. Det är samma sak med kilometerskatten. Det är en ren skattehöjning som är direkt riktad mot landsbygden och inte minst mot turistnäringen. När det gäller karensdagarna kanske det är ett sidospår, men det gäller många turistföretagare. Karensdagarna kombineras med en sänkning av egenavgifterna med 0,74 procentenheter. Tillsammans med den generella sänkningen på 5 procent har vi sänkt egenavgifterna med närmare 7 procent. Det här tycker ni inte är bra, men vi tycker att det är bra. Företagarna får dessutom ta med sig ersättningen från anställning in i företagande. De får samma ersättningsnivåer som de anställda. De får ett högkostnadsskydd. Det här har ni aldrig åstadkommit under hela er regeringstid. Nu får vi ett socialt skyddsnät för företagarna, och de får sänkta kostnader därför att de väldigt sällan använder karensdagarna. Dessutom har deras anställda 14 dagar i karens, vilket är det företagarna betalar för sina anställda. Det är sju dagar för de egna. När det gäller besöksnäringen tror jag att vi, precis som Göran Persson säger, har goda förutsättningar att utveckla turistnäringen i Sverige. Och vi kan göra ännu mycket mer. Det som är intressant är att vi äntligen har fått ihop näringen med våra myndigheter och tar ett helhetsgrepp. När det gäller destinationer har Riksidrottsförbundet fått i uppdrag att jobba med detta. Vi har delat ut uppdragen och ser till att var och en gör det man är bra på. Dessutom har vi Visit Sweden som är fantastiskt duktigt på att skapa kvalitet och utveckla destinationer så att vi har någonting att marknadsföra och sälja. Det vi ska göra är att bygga infrastruktur, sänka kostnaderna för företagen och regelförenkla, men då är det helt obegripligt varför ni lägger allt det här krånglet på säsongsanställningar och annat, för det är verkligen att skjuta turistföretagen i sank. Jag hoppas att besöksnäringen ska fortsätta att utvecklas på det positiva sätt som vi har sett under den här mandatperioden, och jag är säker på att så sker.

den 20 maj

Interpellation

2009/10:393 Utveckling av turismen

av Marie Nordén (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Turism och besöksnäring med olika evenemang och upplevelser har i dag stor betydelse för samhällsekonomin. Reklam, hotellnätter, restaurangbesök, handel och transporter i samband med stora och små arrangemang skapar sysselsättning och skatteintäkter till stat och kommuner.

Besöksnäringen i Sverige har stora utvecklingsmöjligheter. Inte minst fjällvärlden och vinterturismen har mycket att erbjuda, vilket skulle ha stor betydelse för möjligheten att bo och arbeta i landets glest bebyggda delar.

I Jämtlands län till exempel anordnas ett stort antal alpina och andra vintersporttävlingar. Där har kommunerna och det lokala näringslivet satsat omfattande resurser för att kunna genomföra stora vintersportevenemang.

Det lokala engagemanget är avgörande, men det krävs även att staten på olika sätt stöder turismen och besöksnäringen. Det behövs bland annat en nationell strategi för näringen samt resurser till marknadsföring av landsdelar och evenemang.

Avser näringsministern att vidta åtgärder för framtagande av en nationell strategi för besöksnäringen i landet?

På vilka andra sätt avser näringsministern att bidra till utveckling av turismen i landet och särskilt i glesbygden?