Välfärdskriminalitet inom hälso- och sjukvård

Herr talman! Karin Rågsjö har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att stävja kriminella välfärdsverksamheter inom hälso- och sjukvården utifrån de förslag som inkommit från bland andra Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Karin Rågsjö har också frågat mig om jag avser att begränsa nyetablering av privata företag inom hälso- och sjukvård för att förhindra kriminella att bedriva verksamheter. Slutligen har Karin Rågsjö frågat mig om jag avser att stärka Ivos tillsynsarbete för att myndigheten ska kunna utöka granskningen av oseriösa aktörer inom hälso- och sjukvården.

Regeringen arbetar brett för att bekämpa fusket och välfärdsbrottsligheten och ser mycket allvarligt på uppgifterna om att oseriösa aktörer etablerar sig inom hälso- och sjukvården. Vi ser en växande problematik med oseriösa och kriminella aktörer inom exempelvis tandvård, vårdcentraler och estetiska verksamheter. Mycket tyder på att dessa brott mot välfärden har blivit mer systematiska och avancerade, i vissa fall även systemöverskridande.

Regeringen och berörda myndigheter och aktörer arbetar gemensamt för att stoppa välfärdsbrottsligheten. För att identifiera effektiva och konkreta åtgärder görs det inom Regeringskansliet en gedigen analys av situationen. Och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Vårdgivare är skyldiga att följa gällande rätt och ska kunna garantera patientsäkerheten, oavsett om hälso- och sjukvården bedrivs i offentlig eller privat regi. Regeringen överväger olika åtgärder som kan begränsa kriminella aktörers möjligheter att etablera sig inom välfärden. Det är viktigt att uppnå en balans mellan intresset av att skydda välfärden från kriminella aktörer å ena sidan och att undvika att onödigt försvåra för seriösa aktörer att etablera sig och driva hälso- och sjukvårdsverksamhet å andra sidan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ivo utövar tillsyn, prövar frågor om klagomål och bedriver tillståndsprövning. Syftet med tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Genom detta uppdrag har Ivo en viktig roll i att förhindra och motverka välfärdsbrottsligheten inom hälso- och sjukvården och tandvården. Inom ramen för sitt tillsynsuppdrag har Ivo befogenheter att förbjuda verksamheter inom vård och omsorg och återkalla tillstånd, så att oseriösa eller kriminella aktörer inte tillåts fortsätta vara verksamma. Även när det gäller verksamheter som inte omfattas av krav på tillstånd kan Ivo hindra oseriösa aktörer genom sin tillsyn över efterlevnaden av bestämmelser om bland annat kvalitet, patientsäkerhet och kompetens.

Regeringen är mån om att Ivo ges nödvändiga befogenheter och har därför bland annat beslutat om tilläggsdirektiv, dir. 2023:32, till Treklöverutredningen, S 2021:09. Utredningen ska även analysera och föreslå hur Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och Inspektionen för vård och omsorg kan få utökade möjligheter att utbyta uppgifter vid tillsyn över apoteksmarknaden. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2023.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder i arbetet mot välfärdsbrottslighet. Flera myndigheter har fått uppdrag inom ramen för det arbetet.

Exempelvis har Socialstyrelsen fått ett uppdrag att kartlägga vilka områden och typer av verksamheter som är särskilt utsatta, samt stödja kommuner och regioner i arbetet med välfärdsbrottslighet i hälso- och sjukvården och föreslå åtgärder, S2023/03096.

Gällande arbetet inom tandvården har Socialstyrelsen ett uppdrag att bedöma förutsättningarna för ett införande av en nationell modell för riskbedömning inom tandvården, S2023/01524. Därutöver har Socialstyrelsen tillsammans med Försäkringskassan haft ett uppdrag om att stärka kontrollen över det statliga tandvårdsstödet, S2022/03250. Dessutom har Försäkringskassan och Ivo haft ett uppdrag om förstärkt samarbete kring kontroll, uppföljning och tillsyn av tandvårdens aktörer, S2022/03249. Slutligen har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ett uppdrag att genomföra en informationsinsats för att stärka tandvårdens patienter, S2023/02104.

Utredningen om stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta och ökad kontroll över tandvårdssektorn, S2022:12, har överlämnat delbetänkandet Ökad kontroll över tandvårdssektorn, SOU 2023:82. I betänkandet föreslås bland annat att det ska införas tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning för privata vårdgivare, vilket på sikt kan försvåra för kriminella att verka inom välfärden. Betänkandet kommer nu att remissbehandlas. Men eftersom arbetet med att stoppa välfärdsfusket prioriteras kommer förslagen i betänkandet parallellt att analyseras och beredas inom Regeringskansliet.

I 2021 års bidragsbrottsutredning, S 2021:03, delbetänkande Stärkt arbete med att bekämpa bidragsbrott - administrativt sanktionssystem och effektivare hantering av misstänkta brott, SOU 2022:37, föreslås bland annat ett administrativt sanktionssystem för mindre allvarliga bidragsbrott och för felaktiga utbetalningar som den enskilde orsakar. Beredning pågår inom Regeringskansliet. I utredningens slutbetänkande Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen, SOU 2023:52, föreslås bland annat ett system med bidragsspärr för den som döms eller meddelas ett strafföreläggande för så kallade bidragsbrott av normalgraden eller grovt bidragsbrott. Slutbetänkandet remissbehandlas, och ett remissmöte om förslaget om en bidragsspärr har genomförts med ett urval av berörda myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Slutligen har regeringen även beslutat om propositionen En ny dataskyddsreglering på socialförsäkringsområdet, prop. 2023/24:29. I propositionen föreslås att ändamålen, för vilka Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten får behandla personuppgifter, utvidgas så att myndigheterna får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för kontrollåtgärder. Förslagen möjliggör också ett utökat informationsutbyte, bland annat till stöd för myndigheternas kontrollarbete.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Man kan undra om det finns en maffia i Sverige. Jag vill nog svara ja på den frågan.

Ekobrottsmyndigheten larmar om att gängens största inkomstkälla inte längre är narkotika utan välfärdsbrott. De driver vårdcentraler, sköter vaccinationer och tar hand om unga i riskzonen.

Det handlar om kriminella nätverk som tar sig in i välfärden. Vet vi vad som pågår? Nej, inte riktigt. Är det utpressning? Är det infiltration? Det är frågor som vi tror att man måste borra i.

Det välfärdsbygge som har etableringsfrihet med minimal kontroll bidrar till att välfärdskriminaliteten ökar. Jag tycker att välfärdssystemet är under attack. Kriminella gör ju vinster på de gemensamma skattemedlen genom att bedriva dessa verksamheter inom välfärden. Det är också ett sätt att ta ut vinst av skattepengar och tvätta pengar från den kriminella verksamheten.

Att den organiserade brottsligheten har letat sig in i den gemensamma välfärden innebär också miljardförluster och hotar människors allra mest omedelbara säkerhet och hälsa i kontakten med just vårdcentraler, vaccinationscentraler och så vidare.

I förlängningen är detta ett hot mot välfärdssystemet i sig, rättssäkerheten och demokratin. Detta är en allvarlig fråga.

Den 10 oktober träffade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson tillsammans med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall Sveriges Kommuner och Regioner, Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, och Ekobrottsmyndigheten för ett samtal om dessa oseriösa aktörerna i välfärden. Det är bra. Men vi menar att statsråden behöver göra väldigt mycket mer. Nu är det utredningar på gång. Det tycker vi är bra - att det händer saker.

Men exempelvis Ivo som får tilläggsdirektiv behöver också medel för att verka i denna riktning. Det är oerhört viktigt.

Vi har från Vänstern länge pekat på de allvarliga konsekvenserna av att släppa kontrollen över sjukvården och övrig välfärd till privata aktörer med minimal insyn. Och att kriminella nätverk nu av allt att döma tar denna chans att tjäna pengar och att tvätta pengar inom systemet är ganska logiskt. Vi anser att etableringsfrihet är en guldklimp för de kriminella nätverken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har kritiserat denna utveckling under ganska lång tid, men den har fått pågå obekymrat. Från att i huvudsak ha drivits i egen regi öppnades ju välfärden upp för väldigt många privata aktörer. I en nyligen publicerad rapport från Carina Gunnarsson inom ramen för SNS forskningsprojekt Brottslighet och samhälle lyfts även den mycket bristfälliga konsekvensanalysen gällande att öppna välfärden på det här sättet. Man kan ju tro att ingenting ska ske - man kan tro att människor är goda - men det finns alltid krafter som kan ta sig in.

Jag anser, herr talman, att statsrådet Acko Ankarberg Johansson inte helt har belyst vad man ska göra. Ska man inte försöka begränsa nyetablering av privata företag inom hälso- och sjukvården för att bromsa detta innan vi står inför ett ännu större problem än nu? Jag hittar helt enkelt inga svar i detta.

Herr talman! Jag tackar återigen ledamoten för att hon lyfter frågan. Detta är en fråga som är på min agenda nästan varje dag - att åtgärder behövs och vilka åtgärder vi vidtar. Jag har haft många möten, inte bara det ledamoten refererar till. Det har varit nödvändigt att många aktörer får se denna bild.

Vi har sedan fortsatt i samtal om åtgärder. Jag tror att vi ganska länge har tänkt att det vi ska hantera är fusk och slarv, det vill säga att någon debiterar något för mycket eller tycker att man får för lite betalt och gör lite till. Det är en sak - och allt det är fel - men det vi har att göra med nu är kriminalitet där man inte ens har tänkt gå in i sjukvården utan bara nyttjar den för att tvätta svarta pengar vita eller för att finansiera sin kriminella verksamhet. Det är alltså två helt olika saker.

Kommuner och regioner har redan ansvar enligt kommunallagen. I kommunallagens 10 kap. 7-9 § står det tydligt att man ska ha kontroll över och följa upp allt man överlåter till någon annan. Om ledamoten refererar till just vårdcentraler är en av lagarna som gäller, vid sidan om hälso- och sjukvårdslagen och många andra, den om valfrihetssystem. Där framgår att man måste uppfylla kraven. Man måste upprätta särskilda kontraktsvillkor, och man ska följa upp dem.

Varje region har alltså detta som en lagstadgad skyldighet, men jag tror att de har fokuserat på fusk och slarv och missat att det i stället kan vara kriminella verksamheter det handlar om. Jag hade förstås önskat att regionerna hade tagit höjd för det, men jag har också förståelse för att de inte har varit där.

Ett område där vi har sett detta tidigare har varit assistansen, där det tidigt kom in kriminalitet. Under 2015 och 2016, när vi behövde många HVB-hem för vård av och boende för inte minst ensamkommande flyktingbarn, behövde vi platser. Vi vet att det då öppnades verksamheter som inte var till för det de skulle utan var en del av kriminell verksamhet.

Vi har också sett många exempel i tandvården, där Ivo redan har varit inne och bedrivit tillsyn gällande dessa problem. Vi såg det även under pandemin, då testverksamheten blev ett område där kriminella helt enkelt klev in för att tjäna pengar för att finansiera sin verksamhet eller för att tvätta pengar vita. Vi har även sett det inom estetisk verksamhet - och nu ser vi att det också finns inom sjukvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ledamoten har alltså helt rätt i att detta är en lång utveckling och att det verkligen inte har gjorts tillräckligt vare sig från regioner och kommuner eller från statens sida - i så fall skulle vi inte ha befunnit oss där vi är. Det är nödvändigt att vi tar krafttag nu.

Det finns flera regioner som verkligen tar tag i detta. Region Stockholm och Västra Götalandsregionen har under en period haft en god verksamhet, och nu har även Skåne startat. Halland ansluter sig till detta, och Östergötland och Uppsala är på gång. Visst tar man alltså till sig detta, även om det är klart att det borde ha skett för länge sedan är man på gång. Jag är väldigt glad över det.

När det gäller vad regeringen gör jobbar vi gemensamt på väldigt många olika departement. Detta berör inte bara Socialdepartementet utan även många andra, och jag är glad över all den samverkan vi har. Vi behöver exempelvis tydliggöra uteslutningsgrunder; det finns redan med i lagen om valfrihetssystem, men det behöver tydliggöras. Där fick vi för ett litet tag sedan ett bra underlag från Leverantörskontrollutredningen som nu remissbehandlas. Vi har alltså någonting att jobba med.

På mitt departement satte vi igång redan i somras med att få till ett register över vård- och omsorgsgivare, vilket helt har saknats. Vi har inte ens haft kontroll över vilka som finns. Vi har nyligen också, som sagt, gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga verksamhet och se vad vi behöver göra. Jag inväntar även ett viktigt svar från Sveriges Kommuner och Regioner, som har lovat att återkomma med en hemställan och en lista över åtgärder nästa vecka, eller om det är denna vecka - det är lite oklart. Det är viktigt för oss att ta del av en formell begäran gällande hur regionerna ser på detta. Vi kommer med andra ord att återkomma.

Herr talman! Jag tänker att det behövs nationella krafttag här. De 21 regionerna ska inte behöva göra sin egen grej i detta, utan jag tror att det måste finnas något slags ram runt detta. Stockholm har precis börjat med att plocka tillbaka verksamheter som inte har fullgjort sina plikter, om man ska uttrycka sig så.

Den 16 november hade vi ett möte i socialutskottet och träffade då väldigt många aktörer. Vi träffade SKR, Ivo, polisen, Ekobrottsmyndigheten - alla som är involverade i detta. De lade upp väldigt många förslag på bordet om hur man ska hindra de aktörer som är klart olämpliga. Det handlade om tillståndsplikter, ökade resurser för tillsynsmyndigheterna och mycket annat.

Jag återkommer till att vi väldigt länge har föreslagit att kriminella ska stoppas från att starta välfärdsverksamheter inom hälso- och sjukvård genom en stopplag. Det handlar om att hindra privata aktörer som inte har rent mjöl i påsen från att kunna verka inom dessa verksamheter.

Sveriges Kommuner och Regioner köpte 2021 tjänster för 194 miljarder av privata aktörer på välfärdsmarknaden. Det är tjänster som egentligen skulle ha utförts i egen regi. Detta utgör ungefär 17 procent av sektorns totala kostnader, vilket är ett enormt belopp. Under 2023 publicerade Ekobrottsmyndigheten tillsammans med andra myndigheter en lägesrapport, och i den visar det sig att man räknar med att ungefär 9 miljarder går åt till ekonomisk brottslighet där olika typer av verksamheter har öppnats inom just hälso- och sjukvård, tandvård och så vidare. Mörkertalet är också stort. Det är galet mycket pengar som försvinner ut i svarta hål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag anser att politiker väldigt länge har satt sig i marknadens knä utan att tänka på konsekvenserna. Vi tycker att detta är en jätteviktig fråga. Det är fortfarande så att dessa kriminella nätverk, som jag kallar maffian, kramar ut väldigt mycket pengar ur systemen. Det är förstås väldigt illa. Det handlar också om att jag ska kunna gå till en vårdcentral som så att säga inte styrs av maffialiknande organisationer.

Så här sa Amir Rostami: "Narkotikan har varit central för den organiserade brottsligheten och vi har haft tunnelseende. Det har gjort att vi har missat andra delar av inkomstkällorna för de kriminella gängen." Han är professor i kriminologi, och han pekar på just bedrägeribrotten och välfärdsbrotten, som eskalerar. Detta är en marknad som växer, det vill säga det illegala där man kan göra grova pengar på skattepengar men också genom att tvätta pengar rena.

Jag tänker också på de barn som kom hit som ensamkommande och de barn som nu placeras i HVB-hem. Detta är inte statsrådets ansvar, men ett kriminellt nätverk som infiltrerar ett HVB-hem har självklart en utomordentligt bra rekryteringsbas där. Det tror jag att det finns flera exempel på. Här behövs helt andra riktlinjer.

Jag undrar, herr talman, om statsrådet tänker stärka Ivos tillsynsarbete så att myndigheten ska kunna utöva en ännu hårdare granskning av dessa oseriösa aktörer. Blir det ett kraftfullt resurstillskott? Jag ser med oro framför mig att regionerna nu när de har enorma underskott knappast kommer att ha resurser att följa upp denna typ av superproblem i sina regioner. Allt kommer i stället att satsas på att försöka se till vi får en vård att lita på.

(forts.)

Fru talman! Återigen tackar jag ledamoten för att hon lyfter frågan. Regeringen har arbetat på många olika sätt med att stärka Ivos roll. Det finns budgetförstärkningar i höstens budget, som behandlas av utskottet i morgon här i kammaren. Men vi kommer förstås att återkomma.

Jag tror att det var redan 2019 som Ivo lämnade 40 åtgärdsförslag till dåvarande regering gällande saker där de tyckte att de behövde få chans att skruva på sina verktyg för att bättre kunna uppfylla sitt uppdrag. Ett och ett halvt av dessa åtgärdsförslag genomfördes, men vi har nu tagit itu med många av de andra förslagen på listan. Jag bedömer att det är nödvändigt att vi får många av dessa åtgärder på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En av de saker som utreds just nu är utökad uppgiftsskyldighet, som gör att man kan dela information inte bara mellan brottsbekämpande myndigheter utan även mellan andra myndigheter, som kommuner och regioner. Den frågan tror jag är väsentlig för att man ska kunna få del av information som man behöver. Vi kommer inte ifrån att kommuner och regioner - i det här fallet gäller det regioner - redan i dag har en lagstadgad skyldighet att ta reda på allt de behöver om den som ansöker om att få driva till exempel en vårdcentral. Men de behöver också ha möjlighet att utbyta information. Har de inte den möjligheten är det inte så enkelt för dem att upptäcka dem som går in med kriminella avsikter eller har med sig sådant i bakgrunden. Jag bedömer att det är nödvändigt att vi kommer fram i de frågorna, och där pågår utredningar just nu.

Vilka åtgärder som ska vidtas är en grannlaga fråga. Vi försöker alla komma ifrån detaljstyrning och kontroller som inte är ändamålsenliga för att i stället ha en tillitsstyrning där man vet vilket uppdrag man har, så att vi inte får för mycket av det som ledamoten själv beskriver som new public management, något som är fyllt av kontroller och tillsyn på detaljnivå. Risken med hotet från kriminella är att vi hamnar i det andra diket. Därför är det angeläget för mig att hitta en bra balans och vidta åtgärder som gör att vi hittar de kriminella, som inte har i välfärden att göra, men inte får för mycket kontroller på detaljnivå som förstör för alla andra som verkar inom hälso- och sjukvården; det gäller både egen regi och dem som är privata eller idéburna. Att hitta den här balansen kommer att vara en grannlaga uppgift när vi nu tittar på åtgärder.

Men att det behövs åtgärder är självklart. Inte en enda välfärdskrona ska gå till kriminella. Det stora hotet är, precis som ledamoten själv lyfter, att regionerna just nu har det riktigt tufft på grund av inflationen. Inflationens konsekvenser ligger kvar för deras del hela nästa år till följd av pensionsavtalet, och då behöver de varenda krona de har. Inga pengar ska betalas ut till de kriminella. Det är nödvändigt ur sjukvårdens perspektiv att alla pengar som finns där går till just sjukvård för människor som har behov av den.

Regionerna är på väg att vidta åtgärder, och SKR samlar nu ihop sig och avser att återkomma till riksdagen med en lista. Det arbete som vi gör i regeringen kommer att medverka till att det händer saker. Men det är tacknämligt att man redan har höjt garden i flera regioner för att kontrollera detta, för det är många kronor som försvinner till kriminella. Skattepengar ska inte gå till att finansiera kriminalitet. De ska gå till vård, skola och omsorg. Vi kommer att göra vårt bästa för att se till att det också blir så.

Fru talman! Det här känns som en ganska akut fråga. Jag tror att de här gängen, som jag kallar för maffia, har axat upp när det gäller att tränga in i välfärden. Ekobrottsmyndigheten har exempelvis varit väldigt tydlig med att det nu inte är narkotika som är den ekonomiskt stora delen av deras verksamhet utan välfärdsbrott. Precis som vi har diskuterat tidigare har de gått in i vårdcentraler, vaccinationer, HVB-hem och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är också väldigt farligt för demokratin. Det är inte bara så att våra skattepengar försvinner, utan det blir systemhotande till slut. Det är jättefarligt. Vi ska inte ha något som liknar den italienska maffian i Sverige. Det blir också en ökad korruption. Det har man tittat på exempelvis i Södertälje.

Vi anser väl att regeringen nu ändå borde titta på en stopplag mot privata företag. Det är väldigt akut. Det gäller att försäkra sig om att de kriminella gängen inte kommer in i verksamheten och att förstärka Ivos resurser för att kvalitetssäkra befintlig vård och omsorg. Den måste ha mer resurser för att kunna rikta sin verksamhet mot de frågorna.

Som patient hos exempelvis en tandläkare eller en vårdcentral måste man känna tryggheten att det är en okej verksamhet. Man måste titta på den röta som nu tyvärr finns här för att få bort den.

Vänsterpartiet och jag tror att efter att etableringsfriheten har införts har det blivit guld för själva marknaden när det gäller välfärd att ha den möjligheten att öppna vårdföretag på det sätt som man nu har med etableringsfrihet. Det har inte varit något bra.

Fru talman! Det kommer inte att bli någon stopplag. Varje region har redan i dag möjlighet att stoppa dem som är kriminella. De har alla de verktygen i dag. Men vi tror att de behöver fler verktyg för att kunna upptäcka dem och kunna utbyta information så att de hittar dem.

Det är precis som ledamoten lyfter fram. De kriminella är riktigt duktiga, och de är systemhotande. Vi måste bli bättre än dem på att upptäcka. Det finns infiltratörer på olika håll, och det har också uppmärksammat i medierna.

Det gäller att titta på ett annorlunda sätt. Vi är vana vid tillitsstyrning. Jag vill att vi ska fortsätta att ha det. Men vi måste hitta sätt att upptäcka dem som hotar vår välfärd och göra det på bästa sätt.

Det är ingen etableringsfrihet i den meningen att jag kan öppna en verksamhet och direkt få pengar från det offentliga. Jag måste bli godkänd av regionen och uppfylla både det som står i lagen och de särskilda kontraktsvillkor som regionen ställer.

Regioner har i dag verktyg att använda. Men vi måste ge dem bättre verktyg. Regeringen kommer att återkomma när det gäller Ivos möjligheter med både verktyg och resurser. Men det är nödvändigt att alla lyfter blicken och ser att det finns problem.

Det är ändå narkotika inblandat. Vi ser att man förskriver Tramadol, opioider och annat för att man smidigt ska kunna hämta ut det på ett apotek. Det är ett jätteenkelt sätt för gängen att få del av narkotika att hämta det på ett apotek.

Det är många delar i kedjan som vi behöver titta på för att se: Var hittar vi det som är problemet, och hur ska vi åtgärda det? Det är till och med så med transporter som sker till apoteken att det funnits en infiltratör som kan berätta precis när en sådan transport kommer. Då står man där och tar Tramadolen eller vad det är.

Vi har många olika fält som vi tittar på för att hitta rätt åtgärder. Det berör både privata och offentliga verksamheter som måste höja garden och se till att man förstår att alla inte är här för att bedriva sjukvård. En del är här enbart för att tvätta svarta pengar vita och för att finansiera kriminalitet. Det är dem som vi gemensamt ska stoppa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varmt tack, ledamoten, för ditt engagemang! Jag återkommer till utskottet nästa vecka i samma ämne.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.