Vikten av en ny djurskyddslagstiftning i EU

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig hur jag tänker agera för att se till att kommissionens översyn av djurskyddslagstiftningen färdigställs i sin helhet och presenteras för medlemsländerna samt hur jag och regeringen tänker agera om en fullständig uppdatering av lagstiftningen inte genomförs.

Först och främst vill jag lyfta upp att Sverige länge har arbetat för att djurskyddet inom resten av EU ska stärkas. Att kommissionen tog initiativ till en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning var därför mycket välkommet. En harmoniserad och stark djurskyddslagstiftning inom EU är ett viktigt steg mot ett hållbart livsmedelssystem med god djurvälfärd, minskad antibiotikaanvändning och hög livsmedelsäkerhet. Det bidrar även till att möta konsumenternas förväntningar och ge mer likvärdiga konkurrensförutsättningar för livsmedelsproducenter i olika medlemsstater.

Kommissionen har tidigare aviserat att de nya förslagen skulle omfatta fyra förordningar. Som interpellanten nämner presenterades dock endast ett av dessa förslag i december förra året, nämligen förordningen om skydd av djur under transport, samt ett tidigare oaviserat förslag om hundar och katters välfärd och spårbarhet på den inre marknaden.

Kommissionen har inte meddelat om eller när övriga delar ska presenteras. Regeringen är angelägen om att kommissionens lagstiftningsförslag på djurskyddsområdet presenteras i sin helhet så snart som möjligt.

Jag har i ett brev till berörda kommissionärer under hösten 2023 betonat vikten av att denna reform genomförs och att den genomförs inom utsatt tidsplan. Detta är en ståndpunkt som jag även framförde i jordbruks- och fiskerådet i december förra året.

Sverige har, jämfört med många länder inom och utanför EU, en omfattande och stark djurskyddslagstiftning. Detta har bland annat bidragit till vår goda djurhälsa och låga användning av antibiotika inom livsmedelsproduktionen. Att djurskyddsnivån harmoniseras inom EU är viktigt för svensk del, både ur ett uppenbart djuretiskt perspektiv, för att stärka skyddet för det enskilda djuret, och ur ett konkurrenskraftsperspektiv.

Vi är stolta över Sveriges höga djurskyddsnivå, men nivåskillnaden har också skapat en nackdel i form av högre produktionskostnader gentemot de delar av EU som har andra krav på djurskydd eller där tillämpning och efterlevnad av lagstiftningen ser annorlunda ut. Min och regeringens fortsatta ståndpunkt är därför givetvis att kommissionens översyn av djurskyddslagstiftningen ska färdigställas i sin helhet och att detta ska ske så snart som möjligt.

Då interpellanten anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Jytte Guteland i stället fick delta i interpellationsdebatten.

Fru talman! Jag tackar landsbygdsministern för att han är här och svarar på de viktiga frågor om djurskyddslagstiftningen som min kollega Sofia Skönnbrink har ställt i sin interpellation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som sagt står det nu klart att den planerade översynen av EU:s djurskyddslagstiftning inte kommer att bli klar eller genomföras i sin helhet under denna mandatperiod. Detta är mycket tråkigt, för att inte säga skamligt, eftersom vi vet att det finns brister för djuren i många delar inom unionen.

Dessutom hade EU-kommissionen ambitionen att göra en mer heltäckande översyn och presentera nya förslag. Det handlade såväl om hållandet av djur som om djurtransporter och även djurvälfärdsmärkning. Det som har presenterats hittills är dock en ganska liten del av detta. Det handlar om ett förslag om djurtransporter. Det handlar också om en förordning om hundar och katters välfärd i kommersiell verksamhet och spårbarheten på den inre marknaden. Man måste säga att det blev lite av en tummetott när vi hade förväntat oss hela vantar.

Detta är också tråkigt med tanke på att det här är frågor som engagerar européer, inte bara svenskar, även om svenskarnas engagemang för djurvälfärd är stort. Vi ser ett starkt engagemang i många EU-länder, och när det handlar om medborgarinitiativ har faktiskt många av de största tagits med anledning av djurvälfärd.

Dessutom är det katastrofalt med tanke på hur djur många gånger har det inom EU. Det handlar om djur som transporteras under veckor, med bristande kontroller av hur lagstiftningen efterlevs, med brist på vatten och foder, många gånger under långa perioder längs vägarna. Man hamnar i köer.

Vi har också fått besked om att man inte följer lagstiftningen. Djur transporteras i flera länder. De hamnar i Spanien och förs sedan ut på Medelhavet. Många av dessa djur blir väldigt svaga och omtöcknade på slutet och dör helt enkelt.

Detta är fruktansvärt. Därför skulle EU verkligen behöva ta sig samman här och förbättra lagstiftningen.

Jag vill, precis som min kollega Sofia Skönnbrink som ansvarar för dessa frågor hos oss, fråga vad landsbygdsministern avser att göra nu för att få fart på frågorna igen. Vi befinner oss i en EU-valrörelse, men vi har en sittande svensk regering som kommande år kan driva på den nya kommissionen och se till att dessa frågor återigen väcks till liv så att de inte hamnar i glappet mellan denna mandatperiod och nästa. Då kan detta hamna i långbänk hur länge som helst.

Vad avser landsbygdsministern att göra för att lyfta upp frågorna nu? Vi hörde i svaret att landsbygdsministern har skickat ett brev till berörda kommissionärer. Ministern har också lyft fram detta på ett ministermöte. Det är bra, men det behövs mer. Vad avser regeringen att göra fortsättningsvis?

Fru talman! Sofia Skönnbrink och jag debatterade detta ämne i höstas, och redan då poängterade jag att regeringen och Socialdemokraterna är eniga. Det är bra att vi är eniga i dessa frågor. Det är en styrka med samsyn här.

Det står utom allt rimligt tvivel att djurskyddsnivån, precis som Jytte Guteland säger, behöver höjas inom EU. Den nuvarande lagstiftningen behöver också uppdateras. Därför är regeringens ståndpunkt att samtliga förslag måste presenteras i den översyn som kommissionen har aviserat och utlovat och som vi har haft bilateraler om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte bara Sverige som driver denna linje, utan det finns ett gäng föregångsländer varav Sverige troligtvis är det främsta inom EU när det gäller djurskydd. Vi har såklart ett ansvar inom EU och inom djurhållningen i hela världen att visa att livsmedelsproduktion kan gå hand i hand med ett gott djurskydd, och med en väldigt låg antibiotikaanvändning som följd av det.

Vi har, som sagt, i olika sammanhang och i olika forum framfört vikten av en genomgripande översyn och att den helst skulle ha genomförts inom utsatt tidsplan.

Även om hoppet ska vara det sista som överger en är jag beredd att hålla med om att det inte ser ut som att det kommer att komma några fler förslag på detta område. Jag har ännu inte haft möjlighet att ha något enskilt möte med ansvarig kommissionär men kommer såklart att söka den möjligheten så snart tillfälle ges. Det är på det sättet som vi driver frågor framåt i EU. Det handlar om att vi ska ha tillräckligt många på vår sida. Det handlar om att ha goda och upparbetade kontakter med andra medlemsländer, och det handlar om att ta sig tid att prioritera och se till att få möten med ansvariga kommissionärer för att gå framåt.

Jag vill avsluta med det som jag började detta inlägg med, nämligen att jag redan har konstaterat att jag tycker att det är bra att vi har en stor enighet i denna fråga i kammaren.

Fru talman! Jag tackar landsbygdsministern ännu en gång för tydligheten när det gäller avsikten att driva på för att det ska ske en fullständig översyn av lagstiftningen på EU-nivå, så att vi får fram förslag inom alla områden som behöver reformeras. Reformering är nödvändig; därom är vi också överens.

Den nuvarande situationen är inte hållbar. Djuren har många gånger blivit lidande under tider av prispress men också sedan längre tid tillbaka i det system som finns inom EU, där det helt uppenbart finns luckor i lagstiftningen och svårigheter att se över de regler som ändå gäller liksom att följa upp och också införa sanktioner när man bryter mot djurskyddslagstiftning.

Undersökningar visar också att medlemsländerna inte alltid gör det som de ska. Tidigare undersökningar av EU-lagstiftning har också gjort gällande att det inom just detta område är extra många överträdelser från medlemsländerna. Det är allvarligt i sig.

Om man ska prata om vad det verkligen handlar om är det djur som transporteras under väldigt lång tid. Trots att det i lagstiftningen talas om åtta timmar blir det i praktiken många gånger mycket längre.

Det är också svårt för lantbrukare att veta hur långt deras djur transporteras efter att de har skickats för slakt. Ibland kan det handla om att lantbrukare tror att slakten sker nästgårds men att den i själva verket ska ske i ett land väldigt långt bort. De har en bristande kontroll över detta, och djuren får lida av det.

Vi har under senare år i medierna sett väldigt många djurskandaler i flera länder, inte minst vid slakterier där djuren har farit illa. Det är inte bara i Sverige utan i flera av EU:s medlemsländer som man har fått se det i nyheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessutom vet vi att en industriell stordrift inom vissa områden har inneburit att djuren behandlas som varor och inte som kännande varelser. Vi har alla tagit del av reportage där kycklingar trängs och ben bryts och förfasats över det. Det gäller att detta får ett stopp.

Vi vet också att det fortfarande finns länder där suggor fixeras. Vi vet att det finns många länder där man har djurhållning i bur som är förfärlig. Vi borde komma till rätta med det. Vi har kommit väldigt långt i Sverige, men vi behöver verkligen se till att vi kommer mycket längre på EU-nivå.

Därför är det bra med en samsyn. Men det är också viktigt att man orkar lyfta fram frågorna i tider då mycket annat också händer och ser att det finns synergieffekter och att en hållbar framtid för djuren också är hållbar för lantbruket inom EU.

Det är faktiskt så att för att få jämna spelregler och få en konkurrenssituation inom EU som är bra också för svenska bönder behöver vi se till att förbättra djurstandarden och exempelvis få bort mycket av den slentrianmässiga antibiotikabehandlingen. Genom jämnare spelregler inom jordbruket i hela EU kommer också prisbilden att förbättras. Djurrättsfrågorna hänger alltså ihop med hållbarhet också ekonomiskt.

Det är viktigt med patos, men det är också viktigt att man orkar ta upp dessa frågor när det är väldigt många andra frågor som dominerar dagordningen. Därför vill jag fråga landsbygdsministern vad som är nästa steg för regeringen här.

Fru talman! Jag tackar Jytte Guteland för kompletterande frågor.

Det är alltid viktigt att poängtera att Sverige, jämfört med många länder inom och utanför EU, har en starkare och mer omfattande djurskyddslagstiftning. Det första som jag vill konstatera är att vi ska fortsätta att värna detta.

Vi ser just nu i princip i Europas alla länder omfattande protester från lantbrukare, och i många länder ses försök från EU att öka djurskyddet som pålagor på jordbruket med direkta och negativa konsekvenser. Den tid som vi nu lever i - det är bara att erkänna - gör det inte lättare att gå fram med denna typ av förslag. Då tror jag att vi har ett ännu större ansvar från vårt lantbruks sida, som lyckas producera med högre krav än i snart sagt varje annat EU-land, att visa att vi klarar av att hålla en djurvälfärd och att vi klarar av att hålla produktionen uppe samtidigt som vi har ett riktigt gott djurskydd.

Men det tror jag också ställer krav på EU i andra delar. Det är nämligen ofrånkomligen så att livsmedelsproduktionen i hela EU har fått sig en törn den senaste tiden. I grunden är det ett långsiktigt problem med för låg lönsamhet i vår viktiga livsmedelssektor, inte minst på primärproduktionssidan - för våra europeiska bönder.

EU sträcker ju ganska långa fingrar in i jordbruket. Till del ska man också göra det eftersom jordbrukspolitiken är EU-gemensam, men man har över tid ökat det administrativa trycket på enskilda jordbrukare när det gäller grundvillkoren och sådant som växtföljdsordning - att EU ska vara inne och detaljstyra och ha koll på exakt vad vi odlar på vilken åker och vilken växtföljd vi har. Jag tror att vi kan hitta andra effektiviseringar i EU-byråkratin som minskar regelkrångel och kostnader för Europas lantbruk i stället för att gå på djurskyddsfrågorna eller underlåta att sträva efter djurskydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kan anlägga många aspekter på detta. De självklara är de rent djuretiska, och de ligger högt upp på agendan även för mig. Men tittar man på detta med mänskligheten som utgångspunkt ser man också att antibiotikaanvändningen är ett riktigt stort hot mot mänskligheten, om man får använda så stora ord. Det är faktiskt så, för det faktum att vi använder så mycket antibiotika i onödan - precis som ledamoten säger - gör att resistensen ökar även hos oss människor. Vi skulle kunna få sjukdomslägen där vi behöver antibiotika men det kanske inte biter. Det om något tycker jag borde bita.

Jag tror att Sverige måste göra många saker för att visa att vår modell är bättre än deras. Bland annat ska vi marknadsföra våra produktionsmetoder. Vi ska försöka producera mer animalier, det vill säga ha en större animalieproduktion i Sverige - eftersom den är så mycket bättre än många andras - och se till att fler köper av oss i stället. Vi använder nämligen väldigt lite antibiotika och väldigt lite växtskyddsmedel, och vi tar ett stort miljö- och klimatansvar i vårt svenska lantbruk. Det är en väg.

Som jag sa i mitt förra inlägg är detta också ett politiskt hantverk. Det gäller att bygga upp kontakter och nyttja de kontakter man har för att driva saker framåt i EU, och det tänker jag göra.

Fru talman! Jag tackar än en gång ministern för flera klargöranden.

Jag vill börja med att säga att jag är glad över att vi har denna debatt i kammaren i dag. Jag tycker att Sofia Skönnbrink har tagit upp en väldigt viktig fråga. Vi behöver fler debatter om djurskyddet i hela EU, liksom om hur det ser ut med lagstiftning och även kontroll och efterlevnad i medlemsländerna. Dessa frågor är nämligen väldigt stora.

De är stora därför att det handlar om miljoner individer - kännande varelser - som lider när skyddet brister, och vi har under de senaste åren sett många exempel på det. I flera reportage och på nyheterna, också från Sverige, har vi sett hur det ser ut när det går snett. Det ser inte bra ut. Det är ett oerhört lidande. Vi kan exempelvis se brutala metoder på vissa slakterier och transporter som blir alldeles för långa, där djur blir utmattade och kanske dör som följd av det. Vi kan också se hur djur trängs på industrigolv och behandlas som varor snarare än kännande varelser.

Detta har vi alltså sett väldigt mycket av de senaste åren. Kanske är det i en tid av prispress också så att de som är mest utsatta också är de som blir mest lidande - de som inte kan hävda sin rätt enligt lagstiftning. Men det som är glädjande är att djuren har många förespråkare. Det är väldigt många européer som driver på i frågan. Framför allt svenskar är engagerade, skulle jag säga, men det är även många i andra länder som driver på för medborgarinitiativ. De flesta medborgarinitiativen har faktiskt varit kopplade till olika frågor om djurvälfärd eller miljö, och det är väldigt roligt att det ser ut på det sättet.

Detta förpliktar dock till att se till att dessa frågor hamnar i de politiska finrummen, att de debatteras och att man får fram ny lagstiftning. Därför tar jag i denna debatt fasta på att landsbygdsministern tydligt säger

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

att man vill ta ytterligare initiativ för att driva på

att det krävs en bredare översyn och

att detta inte är oförenligt med förbättrade regelverk och minskat krångel.

Fru talman! En harmoniserad och stark djurskyddslagstiftning inom EU är ett viktigt steg mot ett mer hållbart livsmedelssystem där god djurvälfärd är en självklarhet - och där konsekvenserna av en god djurvälfärd är minskad antibiotikaanvändning och en hög livsmedelssäkerhet. Jag tror också att det bidrar till förmågan att möta konsumenters förväntningar och ge mer likvärdiga konkurrensförutsättningar för livsmedelsproducenter i olika medlemsstater.

Återigen: Regeringen är angelägen om att kommissionens lagstiftningsförslag presenteras i sin helhet och att det sker så snart som möjligt. Jag är också, återigen, glad att notera Socialdemokraternas stöd för denna position.

Vi har från svensk sida under lång tid arbetat med djurskyddsfrågorna för att påverka resten av EU. Därför såg vi detta som ett väldigt välkommet initiativ från kommissionens sida. Vi har redan lagt ned mycket arbete och engagemang på denna fråga och kommer självklart inte att släppa den. Djurskyddet är och förblir viktigt, och vi vill som sagt att djurskyddsnivån höjs i hela EU.

Jag vill också passa på att tacka Sofia Skönnbrink för interpellationen och Jytte Guteland för debatten. Det är viktigt att lyfta dessa frågor ofta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.