Prövning av yrkande om misstroendeförklaring mot statsrådet Romina Pourmokhtari

Under kammarens sammanträde den 21 december framställde Rickard Nordin, Centerpartiet, och Elin Söderberg, Miljöpartiet, yrkande om misstroendeförklaring mot statsrådet Romina Pourmokhtari, Liberalerna. Eftersom yrkandet biträddes av minst 35 ledamöter bordlades det då en första gång. Yrkandet bordlades ytterligare en gång i går. Yrkandet ska nu tas upp till avgörande.

Först ges möjlighet att lämna röstförklaring.

Herr talman! Det är Miljöpartiets uppfattning att klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari upprepade gånger har agerat på ett sätt som visar att hon saknar lämplighet för sitt ämbete. Hennes förtroende är förbrukat.

Misstroendeförklaring är ett verktyg som ska användas mycket varsamt. Men sedan regeringen tillträdde under hösten 2022 har otaliga steg tagits som raserar den klimat- och miljöpolitik som Sverige byggt upp under flera decennier. Man började skarpt med att lägga ned Miljödepartementet, och sedan dess har svenska folket kunnat följa en serie beslut där klimatet och miljön har prioriterats ned på dagordningen, där klimatbudgeten minskar och där insatserna för att skydda natur och begränsar utsläppen har slopats.

Herr talman! Det minsta man borde kunna vänta sig av klimatpolitiken är att den sänker utsläppen. Statsrådet Romina Pourmokhtari, som är ansvarig för klimatpolitiken, har i stället fört en politik som kraftigt ökar utsläppen. När regeringen har fått frågor om hur man tänker hantera de allvarliga effekterna har statsrådet upprepade gånger hänvisat till den kommande klimathandlingsplanen. Hon har vid ett flertal tillfällen dessutom uttalat sig grovt vilseledande och direkt felaktigt.

Före jul presenterades slutligen handlingsplanen. Den varken höll måttet eller gav svar på frågorna om hur vi ska nå målen. I stället försenar regeringen klimatomställningen och skjuter ansvaret framför sig, och vanligt folk och företag är de som kommer att ta den stora smällen.

I stället för en ansvarsfull politik som skyddar befolkningen och kommande generationer mot allvarliga risker gör man Sverige mer sårbart för de säkerhetspolitiska risker som följer med klimat- och miljökrisen. Ekonomiska risker, risker för ras, skred och översvämningar eller risker för människors liv och hälsa tycks inte beröra Sveriges regering.

Att agera som man har gjort de senaste åren är oförlåtligt och oförståeligt. Att dessutom riva upp befintliga verktyg som syftar till att minska utsläppen och skydda våra miljöer och sedan presentera en klimathandlingsplan som inte ger några konkreta svar på hur utsläppen ska minska i närtid utan främst aviserar framtida utredningar är ansvarslöst.

Herr talman! Att en regerings klimatpolitik sänker utsläppen är inte enbart något man som medborgare borde kunna förvänta sig. Det är också ett krav på regeringen som framgår av klimatlagen. Tidöregeringen ökar aktivt utsläppen för första gången på två decennier, och inget i den presenterade handlingsplanen visar på hur man tänker reparera skadan. Riksdagens förtroende för klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari borde för alla vid det här laget vara förbrukat. Allt annat vore att förringa allvaret i klimatfrågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av yrkande om misstroende-förklaring mot statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Med detta som bakgrund är Miljöpartiets besked i dag att Miljöpartiet anser att Romina Pourmokhtari saknar lämplighet i utövandet av sitt ämbete och att riksdagen bör förklara att ministern inte längre har riksdagens förtroende.

(Applåder)

I detta anförande instämde Janine Alm Ericson, Emma Berginger, Mats Berglund, Camilla Hansén, Annika Hirvonen, Linus Lakso, Rebecka Le Moine, Amanda Lind, Rasmus Ling, Katarina Luhr, Jan Riise, Jacob Risberg, Märta Stenevi, Elin Söderberg och Ulrika Westerlund (alla MP).

Herr talman! Tack vare Romina Pourmokhtari, vårt statsråd, finns för första gången en plan i Sverige för att nå nettonoll i koldioxidutsläpp senast 2045 och därefter negativa utsläpp.

Den här regeringens klimatpolitik syftar inte till att minska koldioxidutsläppen - den syftar till att helt eliminera dem. Detta, att nå hela vägen till nettonoll, kräver helt andra åtgärder än ett klimatarbete som begränsas till minskade utsläpp.

Inget av oppositionspartierna har någon sammanhållen politik för att nå hela vägen. Så enkelt är det. Den förra klimathandlingsplanen misslyckades med att nå Sveriges klimatmål, nettonollutsläpp 2045.

Vad de här partierna faktiskt säger med sitt yrkande om misstroende i dag är att man struntar i att gå i mål men att man är rysligt intresserad av att veta när man har kommit sisådär halvvägs, kanske. Det är antingen detta det handlar om, eller så är allt bara politiskt spel - något som ett språkrör i Miljöpartiet faktiskt själv ansåg. Därför lyckades Miljöpartiet inte samla alla sina 18 egna ledamöter bakom yrkandet om misstroende.

Oavsett bevekelsegrunder, herr talman, är detta helt obegripligt. Vår planet och vårt land har varken tid eller råd med ineffektiv symbolpolitik. Oppositionens politik, och det som tidigare regeringar helhjärtat har ägnat sig åt, är som om vi här inne i denna sal skulle försöka minska koldioxidutsläppen genom att turas om att hålla andan. Dessutom skulle en del av oss, lite beroende på varifrån vi kommer och vad vi arbetar med, behöva hålla andan oerhört mycket. Det är orättvis politik som har bedrivits tidigare, och man kan inte hålla andan i all evighet, punkt.

Mindre av allt fungerar inte. Det som däremot fungerar är politik som, liksom Romina Pourmokhtaris politik, ställer om hela vägen till nettonoll.

Herr talman! Enda sättet att nå nettonoll är att fasa ut bensin och diesel. En avgörande fråga för varje politisk makthavare är: Ska vi ersätta dessa fossila bränslen med någonting, ska vi erbjuda kloka alternativ eller ska vi bara sluta att göra saker? Ska vi sluta att driva företag i Sverige? Ska vi sluta att transportera gods? Ska vi inte förflytta oss längre?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av yrkande om misstroende-förklaring mot statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Romina Pourmokhtaris klimatomställning är på riktigt. Hennes klimathandlingsplan dundrar fram åtgärder som fasar ut fossila bränslen för gott men utan att tvinga människor tillbaka till dåtiden eller försätta företag i konkurs. Hennes åtgärder gör det i stället enkelt att fatta klimatsmarta beslut vid köksbordet eller i en bolagsstyrelse. De gör det enkelt att elektrifiera vardagen, industrin och transportsektorn.

Helt avgörande för denna omställning är en kraftigt utbyggd fossilfri elproduktion - mer kärnkraft, vindkraft och solenergi. Ren el är direkt avgörande för att Sverige ska klara klimatomställningen på riktigt.

Romina Pourmokhtari har gett tillstånd till mer havsbaserad vindkraft på ett år än vad den rödgröna regeringen lyckades med på åtta år. Hon har rivit hindren för kärnkraft så att transportsektorn och industrin, herr talman, ska kunna sluta använda fossila bränslen i sina verksamheter.

Liberalernas klimatpolitik lägger grunden för ett samhälle helt utan utsläpp. Framtiden är att kunna resa, driva företag och transportera gods utan att skada planeten. Och med ett pålitligt, robust och fossilfritt elsystem som grund dundrar Romina Pourmokhtaris klimathandlingsplan på.

Det är marknadsintroduktionsstöd för inrikes elflyg. Det är stöd till introduktion av eldrivna fartyg. Det är ökade incitament för att köra elbuss och transportera tungt gods med ellastbil. Det är en skrotningspremie där man gör sig av med en bil som gör skada. Det är en stor satsning på utbyggd laddinfrastruktur i hela landet. Och nu har jag bara nämnt några av de 70 åtgärder som finns i denna klimathandlingsplan.

Detta är vägen till en effektiv och rättvis klimatomställning som får ett brett stöd i samhället.

Herr talman! Det är inte Romina Pourmokhtari som ska bort. Det är den meningslösa symbolpolitik som vi har utsatts för fram till nyss, den som har skjutit de svåraste frågorna framåt i tiden för andra regeringar att lösa och för andra generationer att ta smällarna av.

Liberalerna röstar ja till en modern klimatpolitik som fungerar, herr talman. Men vi röstar nej till att avsätta den första minister som gått i land med att rita upp en linje hela vägen till nettonoll.

Tack, Romina!

(Applåder)

I detta anförande instämde Malin Danielsson, Joar Forssell, Martin Melin, Mauricio Rojas och Cecilia Rönn (alla L) samt Helena Storckenfeldt (M).

Herr talman! Miljöpartiet och Centerpartiet har försökt samla den splittrade vänsteroppositionen för att kräva en misstroendeomröstning mot Sveriges mycket kompetenta klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Hon är den första svenska klimatminister som har en trovärdig plan för hur vi ska klara Sveriges klimatmål och nå nettonollutsläpp senast år 2045.

En helt grundläggande förutsättning för det arbetet är mer ren el, så att vi kan elektrifiera transporter och industrin. Utan energipolitik har man ingen klimatpolitik. Därför satsar denna regering på ny kärnkraft. Och därför har, som vi hörde tidigare, den nuvarande regeringen på ett år gett tillstånd till fler vindkraftsparker till havs än vad miljöpartistiska statsråd gjorde på åtta år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av yrkande om misstroende-förklaring mot statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Det är knappast någon hemlighet att oppositionen står långt ifrån regeringen när det kommer till energipolitiken. När Miljöpartiet och Socialdemokraterna satt i regering försämrade de förutsättningarna för kärnkraften, och därmed försämrade de också förutsättningarna för klimatomställningen.

Vänsterpartiernas kärnkraftsmotstånd är en viktig drivkraft bakom deras kritik mot regeringens klimatpolitik. Med denna misstroendeförklaring fortsätter vänsteralternativet i svensk politik att agera på ett sätt som är skadligt för Sverige och dåligt för klimatet.

Regeringen kommer att fortsätta sitt långsiktiga arbete med att nå Sveriges klimatmål hela vägen till nettonollutsläpp senast 2045. Det sker genom mer kärnkraft och mer fossilfri el. Det sker genom ett konkurrenskraftigt näringsliv, ekonomisk tillväxt och förbättrade förutsättningar för hushållen. Det sker genom mer internationellt samarbete, satsningar på återvätning av våtmarker och innovativ klimatteknik genom förstärkning av Klimatklivet och Industriklivet.

Detta är en effektiv klimatpolitik som ökar människors frihet i stället för att begränsa och försvåra deras vardag, som den miljöpartistiska regeringens klimatpolitik gjorde.

Vi ska komma ihåg att Miljöpartiets strategi för kortsiktigt minskade utsläpp är en reduktionsplikt på sådana nivåer att vanliga familjer som är beroende av bilen inte skulle få vardagen att gå ihop.

På längre sikt är det splittrade vänsteralternativets plan inte vatten värd. Men det är den nuvarande regeringens plan.

Herr talman! Vi behöver samling i svensk politik kring lösningar på de stora problem som vårt land står inför.

Tänk om oppositionen hade kunnat lyssna på företagen, gräva ned stridsyxan och ställa sig bakom ett robust, fossilfritt energisystem med mer kärnkraft! Då hade vi kunnat få ett brett och långsiktigt stöd för detta. Det hade varit bra för Sverige. Nu agerar oppositionen i stället destruktivt och bakåtsträvande.

Det är uppenbart att dagens misstroendevotum från Miljöpartiet och Centerpartiet främst är ett sätt för dessa två små partier att söka uppmärksamhet och rubriker. Utfallet av omröstningen i dag är klart redan på förhand, eftersom förtroendet i riksdagen för regeringen står fast. Och regeringens förtroende för det goda arbete som genomförs av Sveriges klimat och miljöminister Romina Pourmokhtari står fast. Inget av detta påverkas av oppositionens destruktiva och missriktade misstroendevotum. Moderaterna kommer självklart att rösta emot misstroendeförklaringen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Sten Bergheden, Jörgen Berglund, Crister Carlsson, Gustaf Göthberg, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, Johan Hultberg, Caroline Högström, David Josefsson, Noria Manouchi, Erik Ottoson, Lars Püss, Johanna Rantsi, Magnus Resare, Edward Riedl, Oliver Rosengren, Maria Stockhaus, Helena Storckenfeldt, Oskar Svärd, John Widegren, Viktor Wärnick och Boriana Åberg (alla M) samt Sara-Lena Bjälkö (SD).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av yrkande om misstroende-förklaring mot statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! En del säger saker inför ett val. Sedan genomförs valet, och det sägs saker efter valet. Politiker ljuger väldigt sällan, men ibland kan man med ord linda in saker som man har för avsikt att göra så att det blir otydligt för allmänheten. De vet då inte riktigt vad som kommer att hända. De som gör detta gör det för att de själva ska kunna vinna höga och välbetalda poster eller för att de ska kunna gynna sina kompisar med goda ekonomiska villkor. Förlorarna på detta är svenska folket och ytterst, i förlängningen, demokratin.

Sverige har under de senaste 30 åren levt under en doktrin: marknadsdoktrinen. När jag växte upp hymlade man inte med att det var detta man ansåg vara lösningen på alla samhällsproblem. Skolan blev en marknadsskola och sjukvården en vinstmaskin för privata intressen. Vägunderhållet privatiserades och konkurrensutsattes, och tågtrafiken prissätts och driftas enligt marknadsmässiga principer. Huvudargumentet var att det skulle bli billigare och bättre - men målet var att sänka skatterna för de allra rikaste.

Det tar tid innan konsekvenserna av ett systemskifte får full effekt, och under den tiden är vi som grodor i varmt vatten: Temperaturen ökar sakta, och det är inte förrän det är för sent som vi märker att det vatten vi alla badar i faktiskt kokar. I dag får vi uppleva konsekvenserna av denna blinda tro på marknadslösningar. Det är många av oss som får uppleva dem varje dag.

Det ska sägas att detta inte är enbart den nuvarande regeringens fel; alla regeringar under de senaste decennierna bär ett tungt ansvar för den utveckling vi nu befinner oss i. Men den här regeringen lovade att man skulle komma till rätta med de problem vi nu står inför. Inför valet använde sig företrädarna för regeringspartierna av ett vackert blomsterspråk om allting de skulle genomföra.

Det största partiet i regeringsunderlaget pratar om någonting annat - ofta att det är människor som kommer från andra länder som genom sin blotta existens bär ansvaret för våra samhällsproblem. Men när anslagen till regionerna minskar i förhållande till inflationen blir konsekvensen färre anställda, i tusental, i landets sjukvård. Det är inte Aisha eller Muhammed som har fattat de besluten, utan det är Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson.

Det är nu vi får uppleva hur skolor inte har råd att behålla sina lärare. Det är nu vi ser hur kommunernas nedskärningar i socialtjänsten får effekten att socialsekreterare inte kan förebygga eller fånga upp dem som befinner sig i riskzonen för att ägna sig åt verksamhet som är skadlig mot andra.

Pandemin visade vilket sårbart samhälle vi har när sjukvården och äldreomsorgen inte står rustad när krisen väl slår till. Hur många människor hade kunnat slippa bli stillastående på E22:an eller tågperrongen under julledigheten om vi inte hade haft ett privatiserat vägunderhåll och en privatiserad tågtrafik?

Var det värt de där extra kronorna efter det sjuttioelfte jobbskatteavdraget? Framför allt: Var det värt att vi nu har ett fåtal mångmiljonärer som tycks tro att de lever på en helt annan planet än vi andra?

När vi står inför ett av de största hoten mot mänskligheten i historien, nämligen klimatkrisen, är det då rimligt att tro att det är varje enskild individ som ensam ska axla ansvaret för omställningen när samhället inte gör det som krävs för att det ska bli möjligt? Varje människa i Sverige har ett ansvar, men det är tillsammans som det blir möjligt att göra någonting effektfullt. Det är tillsammans som vi är ett samhälle, en gemenskap, ett land och en kultur som är värd att försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av yrkande om misstroende-förklaring mot statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Då krävs det en regering som har viljan och ledarskapsförmågan att åstadkomma de förändringar som behövs för att vi ska komma till rätta med problemen. Att ensidigt kräva av befolkningen att den ska göra sitt när regeringen drar sig undan fungerar inte. Vi är ett fritt folk i ett fritt land, och när vi kämpar gör vi det för varandra - för våra barn och efterkommande - lika mycket som för oss själva. Vi gör vår plikt, men vi kräver också vår rätt.

Den nuvarande regeringen tar inte hotet i form av den förestående välfärdskollapsen på allvar - för att inte tala om hotet mot själva vår existens i form av klimatförändringarna. Det visar sig genom att man säger nej till oppositionens förslag om upprustning och om att göra omställningen.

På konferenser får vi höra brösttoner om vårt eget ansvar och vad vi själva ska göra, men samtidigt får vi i intervjuer höra vad som är det verkliga målet. Där är det inte en stark välfärd eller en robust infrastruktur man talar om, utan där är det skattesänkningar. Man säger en sak före valet. Sedan genomförs valet, och så säger man en annan sak efter valet.

Herr talman! Regeringen borde avgå. Ytterst borde det vara Ulf Kristersson som stod till svars här i dag. Det är han som bär ansvaret. Det visar inte minst klimathandlingsplanen. En regering som säger en sak men gör en annan kan inte åtnjuta riksdagens förtroende - inte ens dess acceptans. Vi i Vänsterpartiet har inte förtroende för Ulf Kristersson som statsminister. Vi har inte förtroende för hans regering och inte förtroende för dess företrädare.

Herr talman! Vänsterpartiet kommer därför att rösta ja i misstroendeomröstningen om klimatministern.

(Applåder)

I detta anförande instämde Nooshi Dadgostar, Lorena Delgado Varas, Tony Haddou, Birger Lahti, Daniel Riazat och Ilona Szatmári Waldau (alla V).

Herr talman! I dag är en speciell dag här i Sveriges riksdag. Att jag som sverigedemokrat här och nu, i denna talarstol, ämnar ta en liberal minister i Sveriges regering i försvar är vad jag kan minnas en unik händelse.

Anledningen är självklar: Den misstroendeförklaring som riktas mot klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och som ligger framför oss på bordet i dag är ganska märklig, herr talman. Den saknar egentligen helt grund oavsett vilken logisk tankemodell vi använder som analysmetod.

Det kan nämnas att Centerpartiet och Miljöpartiet motiverar misstroendeförklaringen med att man, till skillnad från regeringen, gör bedömningen att vi med klimathandlingsplanen inte kommer att uppnå målen i klimatlagen. Så kan man såklart få tycka. År 2018 var dock Sveriges klimatminister miljöpartisten Isabella Lövin, som lade fram en klimathandlingsplan med stöd av bland annat Miljöpartiet och Centerpartiet. Lövin meddelade då att planen inte var tillräcklig för att målen skulle uppnås - men tilläts sitta kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av yrkande om misstroende-förklaring mot statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Sverigedemokraternas inställning när det gäller misstroendeförklaringen är följande: Vi sverigedemokrater har varit tydliga med att det lag som sjösatte Tidöavtalet är det lag vi står bakom. Det är ett lag som har siktet inställt framåt, för Sveriges bästa, och där vi gemensamt ger landet en ny möjlighet och en ny riktning. Det finns inga andra alternativ, herr talman.

Den politik som förs på området av nuvarande regering kunde naturligtvis vara skarpare och än mer fokuserad om vi sverigedemokrater hade haft mer att säga till om, men det är bättre med några steg i rätt riktning än jättekliv åt helt fel håll. Det är ingen fulländad politik, men den är bra mycket bättre än vad som varit fallet under tidigare regeringar.

Vi har under flera år sett hur den miljöpartistiska klimatpolitiken skadat svenska hushåll och företag genom förbud, skatter och regleringar. Sverige och folket har pressats att ta ett oproportionerligt ansvar för ett globalt problem, med följden att priser pressats upp, svensk konkurrenskraft försämrats och utsläpp i stället flyttats utomlands. Det är en naiv politik som skadat Sverige och ökat bördan för befolkningen och där effekten globalt är påfallande liten.

Vi lägger nu om politiken - och det är hög tid - med balans och sunt förnuft i grunden. Ett tydligt exempel på Sverigedemokraternas driv att föra en vettig politik är bland annat avskaffandet av reduktionsplikten. Vi sänker nu drivmedelspriserna för vanligt folk, företagare och - ja - i slutändan för alla i någon mening.

Herr talman! Det finns med andra ord inga som helst skäl för oss att ändra uppfattning på grund av en mer eller mindre värdelöst motiverad misstroendeförklaring. Det gäller särskilt inte då skälet är att våra politiska motståndare anser att den politik som förs är dålig. Man agerar utifrån premissen att den förda politiken beräknas ge ett icke tilltalande resultat. Som stöd för sin position anges klimatlagen.

När klimatlagen antogs var vi i Sverigedemokraterna emot den. En anledning till detta var att vi befarade att den skulle missbrukas i framtiden. En rödgrön regering försökte, helt uppenbart, att skapa ett ramverk för att fortsätta regera även efter det att svenska folket röstat bort den. Det är det vi ser nu, herr talman.

Och visst, det klimatlagen syftar till är att Sverige ska skydda ekosystemen mot klimatförändringar. Och det är ju det vi gör. Vi väljer bara en annan strategi än den som Miljöpartiet vill se. Det finns ingen lag, inte heller klimatlagen, som säger att Sverige för all framtid ska föra miljöpartistisk politik.

Herr talman! Det ligger också i sakens natur och i politikens dynamik att politiska skiljaktigheter leder till missämja. De är alla vanligt förekommande och naturliga inslag i en vital demokrati. Men att vilja avsätta ministrar på grund av att ministern gör sitt jobb och implementerar majoritetens vilja är, å andra sidan, inte lika vanligt förekommande. Den misstroendeförklaring som ligger på bordet i dag kan inte anses nå kriteriet för ett seriöst politiskt hantverk utan utgör snarare ett sätt att blåsa liv i en tynande politisk tillvaro genom att, om så för bara några minuter, göra sig själva en gnutta relevanta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av yrkande om misstroende-förklaring mot statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

I dagens omröstning kommer Sverigedemokraterna att rösta nej, det vill säga trycka rött.

(Applåder)

I detta anförande instämde Nima Gholam Ali Pour, Lars Andersson, Mats Arkhem, Sara-Lena Bjälkö, Carita Boulwén, Bo Broman, Alexander Christiansson, Staffan Eklöf, Matheus Enholm, Yasmine Eriksson, Mattias Eriksson Falk, Mikael Eskilandersson, Rashid Farivar, Josef Fransson, Ann-Christine Frohm Utterstedt, Sara Gille, Jörgen Grubb, Angelica Lundberg, David Lång, Adam Marttinen, Thomas Morell, Eric Palmqvist, David Perez, Daniel Persson, Charlotte Quensel, Patrick Reslow, Michael Rubbestad, Jessica Stegrud, Jimmy Ståhl, Carina Ståhl Herrstedt, Johnny Svedin, Victoria Tiblom, Beatrice Timgren, Eric Westroth, Markus Wiechel, Leonid Yurkovskiy och Jimmie Åkesson (alla SD).

Herr talman! En misstroendeförklaring är ett av de skarpaste verktygen riksdagen har för att utöva sin kontrollmakt. Det är ett verktyg som bör användas med stor försiktighet och efter ytterst noga överväganden, och det bör vara förbehållet de fall då ett statsråd har begått allvarliga och konkreta fel. Med det sagt är det inte ett verktyg som ska användas lättvindigt eller för att bedriva pr-kupper i kammaren.

Herr talman! Tyvärr ser vi nu delar av oppositionen göra just detta. Misstroendeinstrumentet används för att spela politiska spel och riktas mot ett enskilt statsråd för att uttrycka ett allmänt missnöje med regeringen, närmare bestämt regeringens klimat- och miljöpolitik.

Låt mig vara tydlig. Det var inte någon slump att misstroendet väcktes kort efter det att regeringen presenterat sin klimathandlingsplan. Det är en klimathandlingsplan som gör att vi faktiskt kan nå målet om nettonollutsläpp till 2045. En plan som inte bara är kortsiktig utan som kan ge ordning och reda i klimatpolitiken på längre sikt. Detta ska ske med hjälp av en bred palett av åtgärder och ekonomiska styrmedel - och inte bara sådant som slår direkt mot folks plånbok och gör det svårt att leva i hela landet. Detta är avgörande för att få en verklig långsiktig effekt och minska utsläppen.

Herr talman! Den misstroendeförklaring som vi har att ta ställning till här i dag handlar om huruvida riksdagen har förtroende för statsrådet Romina Pourmokhtari eller ej. Den kristdemokratiska riksdagsgruppen står bakom hela den regering vi ingår i och därmed även klimat- och miljöministern. Kristdemokraterna kommer därför att rösta emot misstroendeförklaringen, det vill säga rösta nej i dagens omröstning.

(Applåder)

I detta anförande instämde Yusuf Aydin, Magnus Berntsson, Christian Carlsson, Hans Eklind, Cecilia Engström, Dan Hovskär, Kjell-Arne Ottosson och Camilla Rinaldo Miller (alla KD).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av yrkande om misstroende-förklaring mot statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! För första gången sedan valet samlas riksdagen för att behandla ett misstroende riktat mot ett statsråd i Ulf Kristerssons regering.

Vi socialdemokrater har alltid varit restriktiva i användandet av misstroendevotum eftersom det är riksdagens absolut skarpaste verktyg för att kritisera ett statsråd. Endast vid en av de tretton misstroendeomröstningar som genomförts har misstroendet väckts av oss, och endast en gång har vi röstat för misstroendet.

Jag ska nu redogöra för skälen för hur den socialdemokratiska riksdagsgruppen kommer att agera.

Sveriges klimatlag, som 2017 antogs av riksdagen i näst intill total enighet, är tydlig. Regeringen ska bedriva en klimatpolitik som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, men den ska också bevara och skapa funktioner i miljön som motverkar skadliga effekter av klimatförändringarna.

Den här regeringen har gjort precis tvärtom. Av regeringens egen budget för 2024 framgår att till följd av beslut som fattats mellan den 1 juli 2022 och den 1 juli 2023 beräknas utsläppen i stället öka med 5,9-9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030.

Vi kan konstatera att regeringen och ansvarigt statsråd Romina Pourmokhtari avsiktligen för en politik som leder till ökade utsläpp. Statsrådet och regeringen hade kunnat agera annorlunda, och man hade kunnat välja en väg mot minskade utsläpp i linje med den klimatlag som riksdagen har beslutat om. Regeringen hade kunnat välja att respektera de beslut som riksdagen har fattat och de löften som man själv har utfärdat. I stället fogas nu ytterligare ett löftesbrott till listan som regeringen lämnar efter sig.

Detta klimatsvek ska statsrådet och hela regeringen hållas politiskt ansvariga för. Statsrådet Pourmokhtaris agerande i frågan har dessutom anmälts till konstitutionsutskottet, som under våren kommer att genomföra sin granskning utifrån ett konstitutionellt perspektiv.

Herr talman! Det är uppenbart att SD-regeringen och Romina Pourmokhtari inte levererar en klimatpolitik som följer klimatlagen, som krävs för att Sverige ska nå våra åtaganden och som tar ansvar för våra barns framtid. Men regeringen fattar kollektiva beslut. Att ersätta ministern utan att byta politik gör inte skillnad för klimatet.

Med anledning av det som jag har framfört här kommer den socialdemokratiska riksdagsgruppen att avstå i den här omröstningen.

(Applåder)

Herr talman! Nu har vi lyssnat på en debatt där argument har framförts och där vi har hört partiers företrädare lägga fram sin synpunkt i frågan.

Utanför de här lokalerna finns en annan verklighet. Förra veckan konstaterade EU:s klimattjänst Copernicus att 2023 blev det varmaste år som uppmätts i jordens historia. Det är den verklighet som finns där ute. Det är den verklighet som borde vara skäl nog för att få hela den här kammaren att agera. Men här står vi, mitt i en klimatkris och med en regering som aktivt ökar utsläppen.

Vi i den här kammaren och inte minst klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har ett enormt stort ansvar på våra axlar. Klimatkrisens allvar kräver ett ledarskap och en politik som klarar av att sänka utsläppen utan att kompromissa med vare sig tillväxten eller rörligheten. Det är möjligt, för det har vi gjort förut. Men med Tidöpartiernas luftslott till klimathandlingsplan ekar ledarskapet med sin frånvaro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av yrkande om misstroende-förklaring mot statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

På sida efter sida i denna klimathandlingsplan kan man läsa om analyser och översyner som ska genomföras, utredningar som ska tillsättas och klimatmål som ska omförhandlas. De förslag som faktiskt kan göra skillnad här och nu, ja, de verkar ligga kvar på Sverigedemokraternas kansli efter att SD lagt in sitt veto mot regeringen.

Bristen på klimatpolitik från Tidöpartierna kommer att stå Sverige dyrt. Nu kommer utsläppen av växthusgaser att öka med uppemot 50 miljoner ton fram till 2030. Det innebär att vi antingen missar klimatmålen och tvingas betala miljarder i skattekronor i böter till EU eller att vi inom kort måste chockhöja drivmedelspriserna, alternativt kraftigt begränsa det svenska jord- och skogsbruket.

I Sveriges klimatlag, som vi beslutat om i den här kammaren, står det att regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Och den minister som ansvar för klimatpolitiken och framläggandet av förslagen för regeringens beslut är klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Det är svårt att förstå hur partier som Liberalerna och Moderaterna agerar. I det allvarligaste säkerhetspolitiska läget på decennier väljer de nu att öka vårt beroende av oljenationer som Ryssland. Trots det varmaste året någonsin ökar de utsläppen, och trots att man säger sig vara en borgerlig regering säger man nu nej till tiotusentals nya arbetstillfällen inom den gröna sektorn.

Tidöpartiernas agerande har allvarligt skadat Sveriges anseende. Näringslivsföreträdare berättar att det blir svårare att göra affärer med andra länder, och experter varnar för att vårt inflytande minskar. Värst av allt är att klimatforskare nu larmar efter att de tagit del av Tidöpartiernas politik. Regeringens agerande i det här skedet är inte bara djupt oansvarigt ur ett klimatperspektiv. Det är också ett hot mot Sverige och vår konkurrenskraft.

Herr talman! Då regeringens politik uppenbart bryter mot klimatlagen och ökar Sveriges koldioxidutsläpp har Centerpartiets riksdagsgrupp inte längre något förtroende för klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Vi kommer därför att rösta grönt i dag. Och jag uppmanar alla ledamöter som bryr sig om klimatet, oavsett partifärg, att göra detsamma.

(Applåder)

I detta anförande instämde Malin Björk, Jonny Cato, Ulrika Heie, Stina Larsson, Anna Lasses, Rickard Nordin och Helena Vilhelmsson (alla C).

Överläggningen var härmed avslutad.