Statsministerns frågestund

Fru talman, ledamöter och åhörare! Ska man leda ett land måste man ha en plan och vara beredd till omprövning när så krävs. Därför inledde jag en omprövning av den moderata migrationspolitiken, vilket innebär bland annat tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel och skarpare försörjningskrav.

Statsministerns frågestund

Man är naiv om man tror att den globala flyktingkrisen och effekterna av den för Sverige är över. Jag tycker att Sverige som en del i en långsiktigt hållbar migrationspolitik behöver ha just tillfälliga uppehållstillstånd och skarpare försörjningskrav och behålla dem. Men vad tycker statsministern?

Fru talman! När det gäller omprövning tror jag att det behövs en hel del mer av den varan innan Anna Kinberg Batra kan tala så mycket om det.

När det gäller migrationspolitiken har den här regeringen visat att vi gör vad som krävs när det behövs. Vi kommer att fortsätta med det. Vi kommer aldrig att försätta oss i en sådan situation som vi i fjol höst var i.

Jag är glad över att vi kunde nå en bred överenskommelse om migrationspolitiken. Det stärker Sverige. Vi kommer att fortsätta att jobba stenhårt för att vi ska få en situation i EU där alla medlemsländer tar sitt ansvar, vilket är helt nödvändigt. Vi kommer naturligtvis också att jobba för att vi ska få ett större globalt ansvar, eftersom detta faktiskt är en global händelse som vi alla måste ta ansvar för.

Om man först tittar på det globala har UNHCR fått ett mandat att fundera igenom hur migrationspolicyn globalt ska se ut. Det kommer att påverka Sverige.

Jag är mycket nöjd med att vi som värdar tillsammans med USA i New York för en tid sedan kunde få fler länder att säga ja till att också ta emot kvotflyktingar. Det kommer att underlätta för att få fler länder att säga att de kommer att vara med och finansiera jobb, skolgång och sjukvård för flyktingar i närområdet.

Vi har en diskussion i EU, och det finns nu ett förslag från kommissionen om hur det borde se ut. Det diskuteras i de olika länderna.

Både den globala diskussionen och diskussionen med EU kommer förmodligen att påverka svensk lagstiftning. Med anledning av det tycker jag att det är naturligt att vi ger uttryck för att vi ska ha en reglerad invandring och en reglerad migration. Vi ska stå upp för asylrätten, och vi ska ha ordning och reda i vårt mottagande. Det är hörnpelarna. Men jag vill dessutom se vad EU-reglerna och de globala reglerna kommer att innebära. Då tror jag att vi är redo att diskutera detaljer i svensk lagstiftning.

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret. Men nu är det varken Barack Obama, EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker eller Angela Merkel som står mitt emot mig, utan det är den svenske statsministern. Och min fråga handlar om vad den svenske statsministern tycker. Ska detta vara så svårt att vara tydlig om i denna kammare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi har en tillfällig lagstiftning nu som tillkom efter krav som bland andra vi moderater förde fram. Men vad tycker Stefan Löfven att Sverige ska göra för att få en långsiktigt hållbar migrationspolitik? Är det bra eller dåligt att tillfälliga uppehållstillstånd och skarpa försörjningskrav faktiskt är något som ska gälla i Sverige?

Fru talman! Det är nog bra att det är den här statsministern som står här och ingen annan. Det låter på Anna Kinberg Batra som om Sverige skulle kunna leva isolerat och att vi över huvud taget inte behöver ta någon hänsyn till vår omvärld. Jag tror att Anna Kinberg Batra mycket väl vet att en del av EU-lagstiftningen påverkar oss i allra högsta grad. Lite grann beroende på om det kommer förordningar eller direktiv ger det oss mer eller mindre utrymme att stifta våra egna lagar.

Det som vi ska vara tydliga med är att vi inte ska tillbaka till den situation som vi hade förra hösten. Vi ska stå upp för asylrätten, vi ska ha en reglerad invandring och vi ska ha ordning i mottagandet. Det är själva basen. Där återkommer vi.

Om vi, när vi sedan ska ta bort den tillfälliga lagstiftningen, inte säger att vi också ska ta hänsyn till den lagstiftning som faktiskt påverkar oss vore det ett mycket stort fel. Det viktigaste nu är att se till att hela EU tar sitt ansvar. I den kontexten kan vi hjälpa fler, och Sverige kan göra en bättre insats.

Fru talman, statsministern! I söndagens partiledardebatt i tv sa Stefan Löfven bland annat: Sverigedemokraterna är ett nazistiskt parti. Han sa också att jag gick med i Sverigedemokraterna när man fortfarande hade hakkors på sina möten. Detta är konstaterade lögner.

Ja, det fanns tveksamheter i partiet i begynnelsen. Det har jag aldrig någonsin förnekat. Jag skulle vilja påstå att det har funnits tveksamheter i alla partier, inte minst när de var mycket unga som partier, även om bilden naturligtvis är mer komplex än vad den mediala debatten vill göra gällande. Men det betyder inte, fru talman, att man kan ljuga hur som helst, särskilt inte om man är Sveriges statsminister.

I går när vi hade partiledardebatt här i riksdagen påstod Stefan Löfven att resurserna till vård och omsorg minskar med Sverigedemokraternas politik. Det är inte sant; det är lögn. Han påstod också att vi inte röstade för vår egen budget. Och då talar vi om hösten 2014. Det är också en lögn.

Fru talman! Min fråga är: Varför ljuger Stefan Löfven så mycket?

Fru talman! När det gäller att Sverigedemokraterna är ett nazistiskt parti sa jag direkt efteråt att partiet har nazistiska rötter. Jag har alltid uttryckt mig så, och det är det som gäller. Sverigedemokraterna har nazistiska rötter; så är det. Det tror jag inte att någon behöver tvivla på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag rekommenderar läsning av Expos vitbok om Sverigedemokraterna. Ta en god stund för att läsa den!

När det gäller välfärdsmiljarderna handlar det om minus 40 miljarder. Det är ett dråpslag mot svensk välfärd. Det är där ni står.

Jimmie Åkesson säger att man hade tveksamheter i begynnelsen. Ja, det hade ni. Och det är inte bara tveksamheter, ni har de nazistiska rötter som ni har. Jimmie Åkesson talar om hur det var i begynnelsen. Men jag talar nu om hösten 2016, då en av era främsta företrädare - den ekonomisk-politiska talespersonen - gör charader, höll jag på att säga. Men han visar hur nazister berättar anekdoter om hur nazister sparkar på döda djur och gör referenser till judar och skrattar. Då är det något fel, Jimmie Åkesson.

Det är inga tveksamheter i begynnelsen; det är här och nu. Och en av era riksdagsledamöter skriver en motion med anspelning på antisemitiska teorier. Det är inte några tveksamheter i begynnelsen.

Ni är ett parti med nazistiska rötter, och ni är ett rasistiskt parti. Det får ni stå upp för, och det får du leva med, eller så gör du om det.

När ni talar om er nolltolerans är mitt svar fortfarande: Det finns en chans för Sverigedemokraterna att få en nolltolerans mot sådana förehavanden, och det är att ni lägger ned partiet. Det är enda chansen för er att få nolltolerans.

(Applåder)

Fru talman! Det var inget egentligt svar på min fråga, som var: Varför ljuger Stefan Löfven så mycket? Jag har fyra konstaterade lögner här. Det andra kan vi säkert diskutera i olika sammanhang, och jag delar statsministerns uppfattning i den meningen att det han nämner är olämpligheter - absolut. Men det är inte ett svar på frågan varför Stefan Löfven ljuger. Därför vill jag helt enkelt att Stefan Löfven svarar på frågan. Varför ljuger Stefan Löfven så mycket?

Fru talman! Nej, jag säger att jag inte gör det. Sverigedemokraterna har nazistiska rötter; det bara är så. Det fanns hakkors där, ja, och framför allt en bredd av nazistiska symboler. Det var så. Läs Expos vitbok!

Det blir 40 miljarder mindre till välfärden. Så är det. Ni säger att ni lägger till en del pengar, Jimmie Åkesson, men sedan drar ni bort också. Summan är -40 miljarder. Det kommer du icke ifrån. Det är sanningen, och det står jag för.

Det är inte så svårt att läsa tidningen och ta del av vad som händer i Sverigedemokraterna. Det går ju inte en vecka utan att någon av Sverigedemokraternas främsta företrädare - jag talar inte om allmänheten här nu, utan jag talar om de främsta företrädarna - beter sig som ingen annan gör. Inget annat parti skulle tolerera detta. Det är sanningen, Jimmie Åkesson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman och statsministern! Sverige delas socialt och regionalt. Vi ser en pågående tudelning mellan dem som har jobb och dem som inte har det, mellan dem som kommer nya till vårt land och dem som är födda och uppvuxna här samt mellan dem som har en lång utbildning och dem som saknar utbildning. Det oroar mig att tudelningen ökar.

Tittar man i de prognoser regeringen själv tar fram ser man att vi under de kommande åren kommer att ha uppemot 1 miljon människor som lever i utanförskap. Bland de arbetslösa kommer uppemot 80 procent att tillhöra riktigt utsatta grupper, som kommer att få mycket svårt att komma i arbete. Detta är en väldigt oroande utveckling. Jag vill att vi ska bryta tudelningen, och jag vill att vi ska fokusera på integrationen. Vi har nu en statsminister och en regering som inte ens tar ordet "integration" i sin mun.

Det finns olika sätt att bryta tudelningen, inte minst bland nyanlända. Det handlar om utbildning, och där finns det ingen politisk konflikt. Det handlar om språkinlärning, och det handlar om att få fram fler jobb. De åtgärder regeringen brukar lyfta fram när man pratar jobb handlar bland annat om 5 000 statliga beredskapsjobb - som om 5 000 jobb skulle göra jobbet mot den enorma utmaning Sverige står inför. Man brukar också lyfta upp snabbspår. I dag har Arbetsförmedlingen beskrivit att 11 av 14 snabbspår har problem och att 5 snabbspår inte fungerar alls.

För ett tag sedan gav Stefan Löfven näringsminister Mikael Damberg i uppdrag att skapa fler enkla jobb. Jag skulle därför vilja fråga Stefan Löfven: Vilka är dessa enkla jobb?

Fru talman! Först och främst tycker jag att det ändå är på sin plats att sluta med siffertricksandet när det gäller utanförskapet och i stället titta på verkligheten som den är.

Sverige delas - ja. Vi hade åtta år av borgerlig politik, då utanförskapsområdena växte. Vi fick ganska många fler utanförskapsområden. Det berodde bland annat på underinvestering i utbildning. I dag har vi en situation där det finns 100 000 jobb som inte blir tillsatta därför att företag och arbetsgivare inte hittar rätt utbildad arbetskraft. För mig är det en väldigt tydlig signal om att vi ska utbilda människor. Fler måste få möjlighet att ta de jobb som finns, och det är därför vi investerar i 70 000 utbildningsplatser runt om i Sverige.

Vi har lagt om politiken, från skattesänkningar och nedskärningar - de nedskärningar ni bland annat gjorde på utbildningsområdet, Annie Lööf - till att investera. Vi investerar i infrastrukturen, vi investerar i bostäder och vi investerar i välfärden. Då kommer naturligtvis också fler jobb. Bara det att man bygger blir det fler jobb av. Det blir jobb för tjänstemän i byggindustrin, för snickare, för armerare och för betongarbetare. Det blir jobb för dem som gör vattenkransarmaturerna. Det blir jobb för dem som gör fönster och dörrar. Det blir jobb när man investerar, Annie Lööf. Det är därför vi ska fortsätta investera.

Det finns olika grupper på arbetsmarknaden. En del har en väldigt hög utbildning, och en del har gymnasieutbildning. Sedan finns det även en grupp som har väldigt låg utbildning och dessutom har kommit upp i åldrarna. De behöver naturligtvis andra jobb, och det är därför vi ska ha beredskapsjobb. Jag kan också tänka mig fler av subventionerade anställningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

När vi pratar med folk i det privata näringslivet säger de att de har en hel del arbetsuppgifter som inte utförs ute på företagen. Näringslivet vet väl bättre än både du och jag vilka arbetsuppgifter det är, Annie Lööf. Men de ser att de finns, och de kan också bidra. När vi växlar upp detta till det privata näringslivet kommer fler att kunna få arbete - betydligt fler.

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret, även om jag kanske inte kan säga att det var ett svar. Det var ett klassiskt icke-svar.

Jag frågade vilka enkla jobb Stefan Löfven ser framför sig och hur det kommer sig att regeringens lovvärda - får man väl ändå säga - snabbspår inte funkar. Arbetsförmedlingen säger att 11 av 14 har problem, och 5 funkar inte alls. Av traineejobben, som Stefan Löfven i valrörelsen lovade att det skulle bli tiotusentals av, har det blivit 125 jobb. Man höjer skatter på jobb och företag, trots att man borde sänka dem för att jobben ska växa fram. Man blundar för tudelningen, och Stefan Löfven kan inte ens säga ordet "integration" i svaret.

Jag tror att det är oerhört viktigt att få en regering som förstår tudelningens konsekvenser, det vill säga ett utanförskap där uppemot 1 miljon människor kommer att leva i passivt bidragsberoende, och förstår att detta måste brytas, att man behöver ha en reformagenda för integration, jobb och företagande och att detta är på allvar.

Fru talman! Utanförskapsområdena växte under den borgerliga regeringen. Klyftorna växte under den borgerliga regeringen. Fattigdomen växte under den borgerliga regeringen. Det är ert resultat, Annie Lööf.

Ert absolut största misslyckande var arbetslösheten. Den var högre när ni lämnade än när ni tillträdde. Det är en bedrift av er. Vi sänker nu arbetslösheten på totalen. Jobben växer till, och vi har fler arbetade timmar. Det är en bra grundförutsättning. Det är själva förutsättningen. En del av detta beror på att vi investerar. Nu har vi hög investeringstakt i byggsektorn, och vi har en bra privat konsumtion beroende på att människor känner trygghet i sin ekonomi. De har fått bättre möjligheter även när de är sjuka eller arbetslösa. Det bidrar till ekonomin, och det bidrar till jobben.

Sedan är det några som behöver enklare vägar in i jobb - ja. Det är därför vi har 5 000 beredskapsjobb i de statliga företagen. Du vet hur liten del det är av den totala arbetsmarknaden, Annie Lööf, men växlar vi upp detta till hela arbetsmarknaden har vi betydligt fler jobb. När det gäller snabbspåren är det 2 000 redan nu, Annie Lööf. Gläd dig!

(Applåder)

Fru talman och statsminister Stefan Löfven! LSS och den personliga assistansen är en av de viktigaste och finaste delarna av det svenska välfärdssamhället. För de människor som behöver assistansen är det en frihetsfråga. Det ger dem frihet att leva ett någorlunda rimligt liv och göra saker som för oss ofta är helt självklara.

Nu ser vi en rad uppmärksammade beslut som innebär att personer som verkligen behöver den här hjälpen inte får den eller inte får den i samma omfattning som tidigare. Det har flera olika orsaker. En orsak är ett par domar i vägledande fall, och en annan är att regeringen i sitt regleringsbrev till Försäkringskassan har gett ett uppdrag att hålla igen på kostnaderna vad gäller den personliga assistansen. Om man ger ett sådant uppdrag till en myndighet är det klart att man får räkna med att myndigheten gör en mer restriktiv bedömning i de enskilda fallen, och det är det vi ser nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag tycker att det har blivit väldigt olyckligt. Framför allt har det blivit olyckligt för de människor som verkligen behöver den personliga assistansen. Vi har därför i dag tagit initiativ i socialutskottet till att om möjligt samla en majoritet i riksdagen - ihop med de borgerliga partierna, hoppas vi - för att ta tillbaka det besparingsbeting som regleringsbrevet till Försäkringskassan i praktiken innebär. Vi är beredda att göra det för att den personliga assistansen ska fungera som det är tänkt, efter intentionerna i lagstiftningen.

Men det allra bästa vore förstås om regeringen kunde säga att detta inte blev riktigt som man tänkt sig, att det slår för hårt mot de enskilda och att man omprövar beslutet. Är regeringen beredd att göra det, Stefan Löfven?

Fru talman! Först och främst gäller det att ge en korrekt beskrivning av vad som faktiskt sker nu. Det uppdrag regeringen har gett Försäkringskassan är att se över den dramatiska kostnadsökningen för att den inte ska vara så dramatisk. Det andra som sker nu är att några prejudicerande domar har gett utslag, och det ser vi över. Ansvarigt statsråd har sagt direkt till Inspektionen för socialförsäkringen: Titta på dessa konsekvenser. Jag vill ha en beskrivning före årsskiftet.

Sedan har vi en översyn av hela regelverket, vilket är viktigt. Bland annat har vi en fråga som borde intressera Vänsterpartiet, nämligen att vi måste se om pengarna faktiskt går till dem som behöver pengarna. Detta är en viktig rättighetslagstiftning, och människor ska ha den rättigheten. Det är en frihetsfråga och en djupt ideologisk fråga för mig. Det är lika viktigt när det gäller det här stödet, precis som alla andra stöd, att pengarna går till det som de är avsedda för.

Vi har 1 000 företag med 16 000 brukare. De använder en hel del av pengarna till konsulter, till juridiska konsultationer. En del går till vinster och en del till marknadsföring, inte till brukarna.

Tycker Vänsterpartiet att det är bra att pengarna som ska gå till brukarna i stället går till jurister, konsulter, vinster och marknadsföring? Eller kan Vänsterpartiet tänkas vara berett att göra en översyn, så att de pengar som ska gå till brukarna går till dem och inte till några andra ändamål?

Fru talman! Jag tror att Stefan Löfven känner till Vänsterpartiets ståndpunkt när det gäller privata vinster i välfärden. Vi har debatterat det många gånger, och det är något som vi gemensamt arbetar för att se över. Och det tycker jag är fullt rimligt. Pengarna ska gå till brukarna som verkligen behöver dem. Vi ska till exempel inte ha oseriösa företag, som vi har haft. Det måste vi absolut göra någonting åt. Men det får inte gå ut över dem som faktiskt behöver assistansen. Det vi ser nu är att det är de personer som behöver assistansen som drabbas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Ja, i den mån kostnader går till sådant som de inte är tänkta för ska det självklart ses över. Men vi är inte beredda att inskränka den enskildes frihet, som det här handlar om. Man måste kunna göra två saker samtidigt.

Det är bra att man ser över effekten av domarna; det är helt nödvändigt. Jag hoppas att det också leder till att regeringen föreslår en bättre lagstiftning, om det behövs.

Jag hade önskat att Stefan Löfven i dag hade sagt: Det här har blivit fel. Vi kommer att ta tillbaka besparingsbetinget - som det i praktiken är - till Försäkringskassan.

(Applåder)

Fru talman! Det är fel och populistiskt att kalla det för bespararingsbeting. Det är icke ett besparingsbeting. Det är en instruktion till en myndighet att se över kostnadsökningen, den dramatiska ökningen av kostnader, inte att man ska dra ned på kostnaderna. Och detta ska ske inom ramen för befintlig lagstiftning.

Det här är en rättighetslagstiftning, och då ska individen ha rätt till assistansersättning också enligt de här instruktionerna. Men vi måste också se att pengarna ibland hamnar fel.

Vänsterpartiet kan här, som i många andra fall, göra två saker samtidigt. Det är klart att vi ska göra det här, men vi ska ändå inte göra det, för just nu passar det att ha en lite mer populistisk inställning. Jag beklagar det.

Det här är en viktig rättighetslagstiftning som vi ska hålla fast vid. Människor har rätt till assistansersättning. Men det är vår skyldighet att se till att pengarna hamnar rätt, och det tänker jag stå upp för.

(Applåder)

Fru talman! Maja är fem år. Hon har en hjärnskada, epilepsi. Hon kan inte se. Hon kan heller inte röra sig. Hon behöver assistans 24 timmar om dygnet för att kunna leva. Några gånger i veckan hjälper assistenter och föräldrar till för att ge henne möjlighet att rida. Eftersom hon inte kan röra sig förstår var och en att det krävs mycket hjälp. Men det är den stunden i veckan då Maja känner frihet.

Majas föräldrar är förtvivlade. Det beror på att Försäkringskassan har fått order om att spara in på assistansen. Jag utgår från att de följder det får inte är regeringens avsikt. Likväl är det konsekvenserna av de beslut som regeringen har fattat, och som Jonas Sjöstedt nyss pekade på.

Jag har inga invändningar mot att man utreder reglerna. Ni har tillsatt två utredningar om reglerna för assistans, en som ska vara klar om några månader och en som ska vara klar 2018. Man bör då avvakta utredningarnas resultat innan man ger order till Försäkringskassan om nedskärningar. Men ordern om nedskärningar till Försäkringskassan gavs ju redan i december förra året i regleringsbrevet, precis som Jonas Sjöstedt påpekade.

Det finns antaganden om att pengar går till andra saker. Det fuskas säkert. Fusk är kriminellt och ska naturligtvis lagföras. Fusk förekommer i mer eller mindre alla bidragssystem. Försäkringskassan bedömde att det var 1,6 promille som var fusk, och det är oacceptabelt. Men er besparing slår mot dem som behöver hjälp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Maja är ingen fuskare. Hon behöver assistans.

Fru talman! Naturligtvis är det så.

Det här är en bra lag, en rättighetslagstiftning, som ska upprätthållas. Det gäller att hålla sig till en lagstiftning. Det får Försäkringskassan och alla andra göra.

Det gjordes några utredningar också på den borgerliga tiden. De kom redan 2012 och visade redan då tydligt att pengarna - fusk kanske var en liten del - gick till jurister, konsulter och marknadsföring och inte till brukarna. Det visste den borgerliga regeringen. Det var bara det att de valde att inte göra någonting.

Vi tänker göra någonting åt detta för att se till att brukarna, Maja och de andra, faktiskt får den hjälp de behöver. Det är de som ska ha den, inte jurister, konsulter och marknadsförare. Den är till för brukarnas frihet, och den tänker jag fortsätta att stå upp för.

Det här är en rättighetslagstiftning som vi tänker hålla fast vid. Vi ger oss inte på den punkten. Vi tänker bara se till att det är de som ska ha stödet som får pengarna, inte jurister och konsulter.

Fru talman! Det var Liberalerna, eller Folkpartiet som det då hette, som drev igenom rättighetslagstiftningen LSS under den borgerliga regeringen på 90-talet.

I paragraferna är det inte exakt definierat, utan det är en tolkning som Försäkringskassan gör, vad som berättigar assistans och hur många timmar assistans man behöver. Det är en bedömning som görs. Bara för att det är en rättighetslagstiftning är det ju inte givet att individen x behöver y antal timmar, utan det är en prövning som hela tiden görs.

När regeringen går in och säger att Försäkringskassan ska skära ned antalet timmar bryter Försäkringskassan förmodligen inte mot rättighetslagen, men man stramar likväl åt det stöd som de här individerna får. Det är den konsekvensen detta får, Stefan Löfven.

Jag har inget emot utredningar som ska granska om pengarna går till fel ändamål. Men invänta då resultaten av utredningarna innan du beordrar stora nedskärningar, som du har gjort!

Min vädjan är precis som Jonas Sjöstedts i dag - vi är eniga på den här punkten: Dra tillbaka ordern om nedskärningar!

Fru talman! Jan Björklund säger att han inte har något emot utredningar. Det gjordes utredningar på hans tid, och han vet ju svaret. Pengarna går också fel. Det förekommer en del fusk. Det är en del konsultarvoden, vinster och marknadsföring. Jag vill att pengarna ska gå till brukarna.

Regeringen har inte gett någon instruktion om att man ska minska antalet timmar. Däremot har vi sagt att man ska hejda den kraftiga ökningen. Det är inte en stor ökning av antalet personer som får assistansersättning utan en stor ökning av antalet timmar. Vi vill att man ska se över den kraftiga ökningen. Vi har aldrig instruerat om att minska antalet timmar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi ska hålla oss till sanningen. Det är en bra början.

Fru talman! Oron hos de personer som är beroende av assistans enligt LSS är påtaglig. Den växer, och jag tror att den har vuxit ytterligare efter de fyra chanser som Stefan Löfven har haft på sig att svara på frågor från Jonas Sjöstedt och Jan Björklund men svävat på svaret.

Han säger att det handlar om att se över kostnadsutvecklingen. Man kan då bläddra i det regleringsbrev som regeringen har gett till Försäkringskassan med en instruktion. Där finns inte orden "se över" med. Där handlar det om att Försäkringskassan ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar med assistansersättning. Det är ganska stor skillnad, Stefan Löfven, på att se över och att bryta utvecklingen.

Jag är helt övertygad om att de rättigheter som är fastställda i lag kan man inte smyga igenom förändringar av i regleringsbrevet till Försäkringskassan. Vi behöver ha en öppen debatt, en folkligt förankrad debatt. Det är bra med utredningar. Men ni har smugit in en ändring i regleringsbrevet till Försäkringskassan. Där står inte de ord som du har använt hittills i den här debatten, Stefan Löfven, att "se över", utan det handlar om att "bryta".

Jag tycker att det här är oerhört allvarligt. Bara farhågan att någon skulle riskera att dö på grund av indragen assistans borde göra att statsministern gör allt som står i hans makt för att vidta åtgärder och ge ett annat direktiv till Försäkringskassan. Är du beredd att göra det, Stefan Löfven?

Fru talman! För tredje gången: Det handlar om att bryta utvecklingen av antalet timmar. Utvecklingen går rakt uppåt. Det är något fler människor som får stöd, men det korrelerar inte med antalet ökade timmar. Det är en dramatisk ökning av antalet timmar, och vi vill bryta denna utveckling. Det tycker vi är riktigt.

En gammal utredning som gjordes på er tid visar att en del av resurserna inte används till brukarna. Dessa fakta har vi redan. En del går till konsulter, jurister, marknadsföring och vinster. När vi vet det, är det inte då vår skyldighet att ändra på det så att pengarna faktiskt går till dem som behöver dem?

Det är en rättighetslagstiftning, och vi tänker stå upp för den. Men vi tänker också se till att pengarna kommer dit de ska, till brukarna.

Fru talman! Det stämmer inte, Stefan Löfven. Det handlar inte bara om timmar utan om antalet personer. År 2015 var det färre personer som beviljades assistans enligt LSS än 2014. Då fanns regleringsbrevet och direktiven från regeringen till Försäkringskassan. Meningen om att bryta utvecklingen får konsekvenser för dem som är beroende av assistans.

Det stämmer inte att det bara handlar om timmar. Det handlar om personer. Dessa personer behöver vi ge de lagstadgade rättigheter som de har. Vi får inte dribbla bort det genom att göra ändringar i regleringsbrevet till Försäkringskassan innan vi har sett resultaten av utredningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Du börjar i fel ände, Stefan Löfven. Är du beredd att göra om och göra rätt?

Fru talman! Det är antalet timmar som ökar dramatiskt, och det står inte alls i korrelation till antalet personer.

Då måste vi rimligen se över det. Det ska dock göras inom ramen för den lagstiftning som finns. Det är ingen som har ändrat lagen; den ser precis likadan ut. Försäkringskassan ska hantera den precis som de gjorde förut, som en rättighetslagstiftning. Vi har inte sagt att de ska göra en annan bedömning så att det blir färre timmar.

Men vi ska se till att pengarna används rätt. De ska gå till brukarna. Det är vårt besked.

Fru talman! Sjukvården är helt beroende av att det satsas tillräckligt mycket skattemedel så att vi får tillräckligt mycket personal och tillräckligt många vårdplatser. Det är också avgörande att vården ges efter behov. Vård ska ges till den som behöver den bäst, och inga andra faktorer ska avgöra. Den akuta och livräddande vården är givetvis det allra mest avgörande.

Sjukvården är framför allt en regional fråga men också en statlig fråga. Den är helt avgörande för hela landet. Det ska inte vara skillnad beroende på var man bor om man får vård i tid.

Det finns en oro bland många vad gäller de långa väntetiderna i akutsjukvården. Det finns också en oro vad gäller förlossningsvården, om man ska få komma till den klinik man förväntar sig och få den vård man förtjänar.

Hur bedriver regeringen arbetet med jämlik och tillgänglig vård efter behov?

Fru talman! Jag tackar Hillevi Larsson för en viktig fråga.

Regeringen har lagt om politiken från skattesänkningar och nedskärningar till investeringar. En stor del av dem går till vår välfärd, inte minst till sjukvården.

Vi har gjort en speciell satsning för att öka bemanningen i sjukvården. Vi har också gjort en speciell satsning på cancervården. Den behöver bli mer jämlik, för här är det alldeles för stora skillnader mellan olika landsdelar vad gäller hur fort behandlingen kommer igång. Vi har gjort stora satsningar på förlossningsvården och mammografin.

Därutöver får landstingen 3 miljarder som de själva förfogar över, för det är självklart olika i olika delar av landet.

Vi har alltså ökat resurserna för att få en jämlik vård. Nu går vi vidare med att öka tillgängligheten, bland annat genom att tillföra våra vårdcentraler ännu mer resurser så att ännu fler människor får del av vården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman och statsminister Löfven! Riksdagen ställde sig i går bakom att godkänna klimatavtalet från Paris.

Vi vet att klimatförändringarna är här, att de är allvarliga och att de berör oss alla både nu och i framtida generationer. Men de kan bromsas.

Genom regeringens engagemang både nationellt och internationellt har Sverige varit en viktig aktör i detta arbete, och Sveriges arbete är fortfarande av stor betydelse.

Med anledning av Sveriges ledartröja inom klimat- och miljöpolitiken frågar jag statsministern: Vilken strategi avser regeringen att ha inför klimatmötet i Marrakech nu i november?

Fru talman! Det var en stor dag i riksdagen i går, och det är en stor dag i dag eftersom regeringen har kunnat fatta beslut om att ratificera Parisavtalet. Jag är övertygad om att utan EU hade vi inte haft något Parisavtal.

Det var en viktig start, men det är nu jobbet börjar på riktigt. Det blir ett riktigt partsmöte i Marrakech eftersom vi är parter i ett avtal som ska ta detta vidare. Vi engagerar oss på många sätt i klimatförhandlingarna, för vi måste fatta helt nödvändiga beslut.

Det innebär exempelvis att ta upp diskussionen inom ramen för EU om att skärpa våra egna klimatambitioner så att vi når längre före 2030 än vi redan har gjort. Denna diskussion är igång, och den kommer inte minst klimatminister Isabella Lövin att vara mycket engagerad i.

(Applåder)

Fru talman och herr statsminister! När regeringen var nytillträdd inledde man ett ambitiöst och på sätt och vis välbehövligt arbete med en ny regionindelning för Sverige. En indelningskommitté tillsattes som skulle utreda möjligheterna, förutsättningarna och även ett genomförande av en regionförändring.

Denna indelningskommitté har hitintills sagt att inget landsting och län ska tvingas in i en storregion mot sin vilja. I tisdags, för två dagar sedan, sa Landstinget Sörmland nej till att ingå i en storregion år 2019.

Kan statsministern här och nu garantera att löftet att man inte ska tvingas in i en storregion mot sin vilja kommer att hållas?

Fru talman! Jag kan inte kommentera vad ett enskilt landstings diskussion kommer att landa i. Men av rent praktiska skäl är det svårt att tvinga in någon i ett samarbete.

Jag tycker dock att vi ska diskutera principen om att vi behöver en ny indelning av Sverige om vi ska orka bland annat det vi nyss diskuterade: ha bra sjukvård över hela landet. Här finns sådana brister att vi bara av det skälet behöver få ett bättre underlag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Kommittén har kommit till denna slutsats eftersom man har haft ett bra stöd runt om i landet. Det ska dock tas i några delar, för det behöver delas upp.

Vi behöver en ny regionindelning, och diskussionen får fortsätta. Det ingår andra landsting i samma sammanhang som Sörmland, och vi vet inte hur den diskussionen kommer att fortsätta.

Men, som sagt, av praktiska skäl blir det nog svårt att tvinga någon. Det ser jag framför mig.

Fru talman och statsministern! Det finns en del att glädjas åt. Vi har samma uppfattning om Natoanslutningen och att vi har en mycket duglig försvarsminister. Det är glädjande att vi har en tydlig majoritet i riksdagen för ett nej till Natoanslutning.

Vi har ett läge med ökande oroligheter och spänningar i Östersjön. Statsministern är väl medveten om detta. Kinesiska och ryska fartyg har haft övningar.

Med tanke på den ökande hotbilden och det oroliga läget i Östersjön är regeringens anslag väldigt litet.

Hur ser statsministern på den blygsamma ökningen av anslagen?

Fru talman! Vi gör en rejäl ökning av anslagen till försvaret i och med den överenskommelse som gjordes. Det fattades beslut av förra regeringen under förra mandatperioden, och nu har vi skjutit till ytterligare. Det görs alltså en rejäl ökning av anslagen till försvaret.

Vi behöver öka vår totala försvarsförmåga. Krigsförbandens försvarsförmåga måste öka. Vi tillför resurser till materiel. Vi tillför resurser till bemanning av försvaret, för där behöver det definitivt gå upp.

Vi har just börjat omriktningen av det olycksaliga beslut som den förra riksdagsmajoriteten fattade mellan 2006 och 2010, nämligen att helt övergå till ett yrkesförsvar i stället för att ha någon typ av värnplikt. Det håller vi också på att se över.

Vi stärker alltså vår försvarsförmåga - det är viktigt - samtidigt som vi breddar våra bilaterala samarbeten. På totalen stärker detta Sveriges försvarsförmåga, och det är jag glad för.

Fru talman! Statsministern! Den hållbara utvecklingen är i fokus. Som nämndes fattade vi i går här i kammaren det historiska beslutet om klimatavtalet från Paris.

Hållbar utveckling är dock inte bara en nödvändighet såväl miljömässigt som socialt utan ses alltmer som ett starkt konkurrensmedel inom handel och näringsliv. De statliga företagen, som svenska folket äger gemensamt, har kanske ett särskilt ansvar att vara föredömen på detta område. Detta är nog affärsmässigt klokt och ger effekter för utveckling av grön, hållbar teknik, för arbetet med mänskliga rättigheter och för jämställdhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag vet att mycket görs, och vi här i riksdagen får årligen en redogörelse för det arbete som bedrivs. Jag vill ändå fråga: Ser statsministern att det finns ytterligare möjligheter för de företag som ägs av svenska folket att utveckla hållbart företagande, och hur skulle det i så fall kunna genomföras i praktiken?

Fru talman! Tack för frågan!

Hållbarhet är viktigt, och staten ska naturligtvis gå före och vara ledande i detta. Det är viktigt att statligt ägda företag är föregångare när det gäller både att vara innovativa och nydanande och att se till att vara hållbara. Det tror jag är ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare.

Alla statliga bolagsstyrelser ska därför arbeta fram strategiska hållbarhetsmål. Det kan exempelvis vara att minska koldioxidutsläppen, öka mångfalden bland medarbetarna, minska antalet arbetsplatsolyckor och utveckla nya hållbara produkter.

Det finns många bra exempel där vi kan säga att vi har varit föregångare. Ett sådant är Apoteket, som har utnämnts till Sveriges mest hållbara företag. Ett annat är Samhall, som har fått European Business Awards pris för mest hållbara företag.

Det sker ett bra arbete, och vi ska fortsätta det.

Fru talman! Den senaste tiden har vi kunnat ta del av många berättelser om arbetskraftsinvandrare som ska utvisas på grund av små misstag, som många gånger gjorts av tidigare arbetsgivare, och saker som hänt för flera år sedan.

Detta handlar i grunden om en ny praxis från Migrationsöverdomstolen som nu gör att tusentals personer kommer att få sina fall prövade utifrån ett helt nytt sätt. Det handlar om personer som sköter sig, betalar skatt och bidrar till samhället, människor som bara vill kunna leva sina liv här.

Missbruk av systemet ska givetvis beivras och motverkas, men detta handlar inte om missbruk. Det handlar om små misstag, och det finns ingen som helst möjlighet att rätta till dem i efterhand. Detta drabbar just arbetstagaren väldigt hårt.

Jag undrar därför: Vad tänker statsministern och regeringen göra för att stoppa detta?

Fru talman! Precis som Johanna Jönsson sa finns ett regelverk för detta. Vi har den arbetskraftsinvandring vi har med de regler som finns. De besluten fattades tidigare. Myndigheten har att förhålla sig till dessa regler och också agera utifrån dem, om man bryter mot dem.

Jag kan inte kommentera enskilda fall - de får myndigheten ta ansvar för - men om det är något som inte håller enligt det regelverk som finns måste myndigheterna rimligen agera utifrån det. Jag tycker att det är viktigt att man behåller och står upp för reglerna. Det är myndigheten som har att hantera dem. Jag har lite svårt att kommentera enskilda fall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! I går och i dag har statsministern upprepade gånger påstått att alliansregeringen sänkte skatter i stället för att prioritera välfärden. Detta väcker flera frågor. Enligt Skatteverket ökade nämligen skatteintäkterna i Sverige totalt sett varje år under alliansregeringen, bortsett från år 2009, det vill säga till följd av den globala finanskrisen.

Gällande kommunalskatten, alltså de intäkter som går direkt till kommunerna och landstingen, ökade till och med skatteintäkterna varje år, utan undantag. Det är kommunerna och landstingen som bedriver de viktiga verksamheter som traditionellt betecknas som välfärd, det vill säga skola, vård och omsorg. Det betyder att under Alliansen ökade skatteintäkterna till välfärden varje år.

Jag undrar därför: Vad menar statsministern med sina påståenden?

Fru talman! Jag menar precis vad jag säger. Den förra regeringen sänkte skatterna med sammanlagt 140 miljarder kronor. Det aktiva beslutet var inte rätt politik, men jag trodde att ni var stolta över det.

Det är klart att skatteintäkter kan öka, men man ska se det i förhållande till hur befolkningen ser ut. Om vi tittar på hur många människor som fanns anställda i välfärden i förhållande till befolkningen ser vi en kraftig minskning under den förra regeringens period. Det är ett faktum.

Det finns inget jultomteteorem som säger att vi kan sänka skatterna och sedan ha minst lika bra välfärd. Det var faktiskt detta som hände i välfärden - människorna såg detta och vågade inte längre lita på välfärden. Alla de sjukskrivna kvinnorna såg detta; de fick slita ut sig. Nu ska vi ha ökad bemanning i välfärden. Det är därför vi har bytt riktning i politiken.

(Applåder)

Fru talman! Statsministern! Under de senaste månaderna har vi kunnat se hur den turkiska regimen har blivit alltmer auktoritär. Man har vid ett flertal tillfällen lagt ned kurdiska tv-kanaler som är baserade i Turkiet. Man har tydligt begränsat kampen för demokrati och strypt yttrandefriheten, tryckfriheten etcetera.

De senaste veckorna har man också varit offensiv när det handlar om kurdiska kanaler utomlands. Nu har satellitföretaget Eutelsat meddelat att de lägger ned en tv-kanal i Sverige, vilket skedde för två dagar sedan.

Jag undrar: Vad avser Stefan Löfven att göra, även om regeringen sitter i knät på den turkiska presidenten på grund av flyktingavtalet? Kommer den turkiska ambassadören att kallas upp till regeringen för att ta tag i denna fråga?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman! Vad gäller eventuella tv-kanaler och vad som händer blir det lite för detaljerat, men att sitta i Erdogans knä är helt fel.

Jag är bekymrad över utvecklingen i Turkiet i allmänhet, beroende på vad som sker med mänskliga rättigheter, demokrati och så vidare. Det är ingen tvekan om det, och detta ger vi också uttryck för.

Samtidigt är det viktigt att ha kontakt också med länder vars utveckling vi inte är helt nöjda med. Om vi bara skulle ha kontakt med de länder där vi tycker att det är helt bra skulle vi ha en helt annan värld. Det är viktigt att vi är med i Turkiet också. Vi ger stöd, inte minst till civilorganisationer. Att vi har kontakt med dessa är jag helt övertygad om kommer att stärka Turkiet och dess demokrati.

Det är ett problematiskt läge - ja. Vi ska ha kontakt med Turkiet. Turkiet är viktigt, och Sverige har länge haft åsikten att Turkiet egentligen borde komma in i EU. Den processen har en ledstång som jag är helt säker på kommer att främja demokratin.

(Applåder)

Fru talman! Statsministern! Många såg säkert i går med förfäran på Uppdrag granskning, som visade en del från verkligheten i svensk skola, med betygshets och betygsjakt, inte mellan elever utan på ett annat sätt. Ibland kanske rektorer, direkt eller indirekt, tubbas att förmå lärarna att sätta högre betyg.

Man visade på borttagna spärrar i systemen, och man framhävde det relativa betygssystemet, som försvann för ett antal år sedan. Man visade att under 25 år har kunskaperna minskat men betygen gått upp. För att förekomma statsministern har detta inte så mycket med friskolorna att göra. Programmet riktade sig mot både kommunala skolor och friskolor.

Jag vill fråga: Vad vill statsministern göra för att bryta denna utveckling?

Fru talman! Jag har sagt det tidigare: Sverige har det mest extremt marknadsliberala skolsystemet i hela världen. Det finns inget annat land som har det så. I Danmark har man också privata skolor och friskolor. Där förbjuds vinster, och så är det också i de andra nordiska länderna.

Det är inte så svårt att fundera på vad sådant kan bero på. Hur kan det komma sig att vi har både högre betyg och lägre och fallande resultat? Finns det någon drivkraft att sätta högre betyg än man egentligen skulle vilja göra? Svaret är pengar. Det är klart att det finns med i denna drivkraft.

Vi måste stoppa detta vinstutflöde från den svenska skolan. Det är vad vi vill göra. Vi ska ha privata alternativ och ett allsidigt utbud av utbildning. Människor ska kunna välja, men vi måste stoppa utflödet av pengar. Skattebetalarnas pengar ska gå till skolan; de ska inte gå till vinster.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman och statsministern! När man är ledamot i riksdagens näringsutskott är företagsbesök en stor och viktig del i ens riksdagsuppdrag. Jag besöker framför allt företag i min valkrets Västmanland. Det finns en sak som jag nästan alltid får med mig från de företag jag besöker: Man har problem att hitta personal som har rätt utbildning för de olika typer av jobb som man behöver ha för att kunna anställa och för att kunna växa. Senast var jag i Kungsör. Där söker man verktygsmakare. Man har letat runt om i hela Sverige, och det går inte att finna några sådana.

Jag skulle vilja fråga statsministern vad regeringen gör för att minska eller komma till rätta med dessa matchningsproblem på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag blir avundsjuk när jag hör att Anna Wallén får vara ute på företagsbesök. Det får jag också, men inte lika ofta som förut.

Det är precis det här som är en av våra stora frågor: Hur får vi bättre matchning? Som jag sa tidigare har vi 100 000 arbetstillfällen som inte blir tillsatta på grund av att arbetsgivare inte hittar rätt utbildad arbetskraft. Då är utbildning lösningen. För en del är det högskoleutbildning av något slag och för andra är det yrkeshögskola, inte minst. Det finns också annan yrkesutbildning som kan komma i fråga. Det är därför vi investerar i 70 000 utbildningsplatser av allehanda slag runt om i landet - just för att kunna möta detta bättre.

Vi har också sagt till Arbetsförmedlingen att de måste bli bättre på att ställa sig bredvid företagen och se vad de faktiskt behöver. Matchningen måste bli bättre, och Arbetsförmedlingen håller på att förbättra sina arbetsmetoder för att bli den som kan leverera vad företagen behöver. Det är det andra vi behöver göra.

Resurser och kontakt mellan Arbetsförmedlingen och företagen - det tror jag är nyckelorden.

Fru talman! I dag lämnar alltför många elever grundskola och gymnasium utan tillräckliga kunskaper. Det är oacceptabelt. Nu behövs mer tid till undervisning, höjda lärarlöner och nolltolerans mot dåliga skolor.

De som inte når upp till Godkänd måste få hjälp att klara målen. Men vi får inte nöja oss med det. Vi måste också ha en skola som stimulerar och utvecklar de begåvade och motiverade eleverna.

Den här veckan har jag förmånen att ha med mig en praoelev från Lomma. Han heter Kevin Nyström, och han sitter här uppe på läktaren. Han har en fråga som han gärna skulle vilja ställa till statsministern. Han har skrivit den själv: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att alla elever ska kunna utvecklas utifrån sina kunskaper, och det gäller i synnerhet hur särskilt begåvade elever ska kunna utvecklas?

Statsministerns frågestund

Jag tycker att det är en bra fråga, och jag och Kevin skulle bli väldigt glada om statsministern ville svara på den.

Fru talman! Ja, det var en väldigt bra fråga. Vi har lagt om inriktningen så att vi nu investerar i skolan. Vi investerar mycket i skolan. Det är tre perspektiv som är vägledande för oss.

Det första är tidiga insatser. I dag får eleverna mest individuellt stöd i årskurs 9. Vi säger att det borde vara mycket tidigare - i F-klass och årskurs 1-3. Vi vill också dra ned på antalet barn i dessa klasser så att lärarna och eleverna får mer tid med varandra. Det är helt avgörande. Det är det magiska ögonblicket, som lärarna brukar tala om.

Vi höjer lärarlönerna. Vi ser till att lärarna får mer inflytande. Lärarnas profession ska gälla mycket mer än detaljerade regler, och vi förbättrar deras arbetssituation. Det är det andra.

Det tredje vi vill göra är att skapa en mer jämlik skola. Vi behöver föra över mer resurser till de skolor som behöver det.

I allt detta ska vi hjälpa både dem som behöver mer stöd och dem som ligger lite före. Vi måste se individen. De som ligger före ska också ha sin stimulans.

Fru talman och statsministern! Det är verkligen ett privilegium att få vara ledamot av Sveriges riksdag och få ställa en fråga till statsministern. Då vill jag, som i vanliga fall är kommunstyrelsens ordförande i en liten Bergslagskommun, Norberg, passa på att höra statsministerns syn på regional utveckling.

Vad tycker statsministern är viktigast att göra för att även små glesbygdskommuner ska kunna växa och få en hållbar tillväxt?

Fru talman! Hela landet ska leva, och hela landet ska kunna utvecklas. Det är därför vi ser till att satsa brett på detta.

Infrastruktur är givet. Vägar och järnvägar måste finnas så att man kan transportera både människor och gods. Det vet Åsa Eriksson mycket väl. Det är det första.

Det andra är våra regionala högskolor, som jag tror spelar en stor roll som kunskapsnav och utvecklingscentrum i samarbete med näringslivet. Det är därför de ska finnas runt om i hela landet.

Det tredje vi gör är att satsa mycket på utveckling av skog. Vi kan göra mycket mer med vår skogsproduktion. Branschen påstår att det kan röra sig om 20 000-25 000 jobb beroende på om vi gör rätt. Vi vill också utveckla livsmedelsprogrammet. Jag tror att livsmedel också är sådant som kan odlas och skapa jobb runt om i hela landet.

Vi har en bred parlamentarisk utredning om hela landsbygdsfrågan, för vi vill komma fram brett och skapa möjligheter för hela landet att klara sig - och inte bara klara sig utan utvecklas.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fru talman och statsministern! Det måste vara skillnad på ja och nej i asylprocessen. Alternativet skulle dels urholka förtroendet för asylsystemet, dels skapa en utsatthet och sociala scener som vi ännu inte har sett i vårt land.

Trots detta står vi inför en gigantisk utmaning: att bryta det skuggsamhälle som nu växer fram. Migrationsverket beräknar att under kommande år kommer man i över hälften av alla utvisningsärenden att behöva tillkalla polis. Prognosen visar att vi om bara ett par år kan ha uppemot 70 000 människor som bor i vårt land utan tillstånd. Det motsvarar storleken på en medelstor svensk stad.

Vi moderater har lagt fram ett flertal förslag för att bryta denna utveckling. Det handlar bland annat om att fördubbla den preskriptionstid på fyra år som i dag finns för när man efter ett avslagsbeslut kan lämna in en ny ansökan. Det skulle vara viktigt för att sända en tydlig signal till den enskilde om att respektera de beslut som myndigheterna fattar.

Min fråga till statsministern är: Varför säger regeringen nej till förslaget?

Fru talman! Det är viktigt att vi har en reglerad invandring. Ja är ja och nej är nej.

Vi ser nu en ökning av antalet återvändande. Det är en ganska kraftig ökning. Vi har en takt på ungefär 2 000 personer i månaden, och det indikerar en årstakt på 24 000. Det är en kraftig ökning, och det är bra. Men det kommer säkert att behöva göras mer.

Det är därför regeringen har fattat ett beslut om att när man har fått nej och det är ett lagakraftvunnet beslut har man inte längre rätt till dagersättning. Man har inte längre rätt till det boende som man har haft hittills. Det är ett sätt att visa detta: Nu är det tyvärr dags för dig att lämna landet, för du har inte fått ja.

Därutöver har vi nyss presenterat ett antal förslag på området. Ett är att polisen ska ha större möjlighet att göra arbetsplatsinspektioner för att undvika någon typ av skuggsamhälle. Vi ska också ha större möjligheter att titta på id och pass och även att beslagta pass om en person inte är här med laglig rätt.

Vi vidtar alltså en rad åtgärder, och vi har sett en ökning av det antal som reser ut. Det måste vi hålla i.