Statsministerns frågestund

Herr talman! I går fick 900 anställda i Region Östergötland beskedet att de varslas. Så ser det ut runt om i landet - i Sörmland, i Västra Götaland eller i Skåne. Sverige befinner sig i en nationell sjukvårdskris som har drivits fram av den här regeringen.

För några veckor sedan gav statsministern ett löfte i tv inför hela svenska folket. Han skulle lägga fram, som han sa, en budget som kommer att se till att människor inte sägs upp i den svenska sjukvården. Men efter detta har det inte kommit några besked, trots att sjukvårdsregionerna runt om i landet vill och behöver få klarhet i vad statsministern menade, så att de inte behöver säga upp personal och så att vårdköerna inte behöver bli längre.

Det verkar som vanligt som om man inte riktigt kan lita på statsministerns ord. Min fråga till Ulf Kristersson är därför: Kan du i dag ge besked till alla landets sjukvårdsanställda, så att de kan fortsätta att göra sitt jobb utan att behöva vara oroliga för att bli av med jobbet?

(Applåder)

Herr talman! Jag har vid några tillfällen tagit upp att jag är bekymrad över läget i landets regioner. Det började med att vi redan i budgetpropositionen förra hösten, innan vi visste hurdan utvecklingen framför allt med inflationen skulle bli, gav mycket pengar till regionerna. 40 procent av det samlade reformutrymmet gick till kommuner och regioner.

Sedan blev siffrorna sämre. Det handlar i mycket hög grad om den ärvda inflationen, den inflation som har plågat Sverige sedan långt innan den här regeringen tillträdde. Det är inte för alla helt intuitivt varför hög inflation slår på pensionsavtal som i sin tur slår in i regionernas ekonomi, men så ser det ut. Den delen vill vi från statens sida hjälpa regionerna med. Därför har jag i den här kammaren och i tv sagt att vi kommer att ta vår del av ansvaret för att se till att regionerna kommer igenom denna tuffa tid av hög inflation. Sedan kommer regionerna själva också behöva ta sitt ansvar och fatta sina 21 olika beslut, men regeringen är redo för sitt ansvarstagande.

Herr talman! Tack, statsministern, för seminarieövningen! Det är inte oklart för någon att vi haft högre inflation eller att det kommer att drabba sjukvårdsregionerna och inte minst påverka pensionskostnaderna. Det är ju ingen nyhet. Det var därför som vi socialdemokrater fördubblade satsningarna på sjukvården i den senaste budgeten för att Sverige inte skulle hamna i en sjukvårdskris.

Men svaret på min fråga var alltså nej. Det kom inga besked i dag. Statsministern lovade svenska folket att ingen i sjukvården skulle bli av med jobbet. Nu frågar jag igen: När kommer statsministern att följa upp sitt löfte och ge det besked som krävs för att stoppa den nationella sjukvårdskrisen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Socialdemokraterna får nog finna sig i att vi i regeringen lägger fram våra budgetar när vi har en analys av läget och vet vilken del av ansvaret som staten ska ta och vilken del som regionerna ska ta. Det jobbar vi med just nu.

Vi går mot en vårändringsbudget och en vårproposition. Det är den analys som vi håller på med just nu. Jag lovar att när vi är färdiga kommer även Mikael Damberg att få veta resultatet av det arbetet. Men det här är viktiga saker. Vi pratar om stora belopp. Vi pratar om viktigt ansvarstagande. Staten tar sitt ansvar, och regionerna kan, vill och ska ta sin del av ansvaret.

(Applåder)

Herr talman! Statsministern! Som bekant blir elbilar allt vanligare. Vi är överens om att elektrifiering är den långsiktiga, hållbara vägen för att hantera klimatfrågan. Där har vi mycket gemensam politik.

Elbilen kommer alldeles säkert att vara en helt dominerande del av fordonsflottan i framtiden. Det är jag säker på. Men förbränningsmotorn och de så kallade fossila bilarna är i dag en väldigt viktig sak för väldigt många människor - hundratusentals människor, för att inte säga miljontals, i vårt land. Det sannolika är att det kommer att vara så även i framtiden i stora delar av Sverige.

För att nå framåt i omställningen och gå mot elektrifiering kan man göra på lite olika sätt. Man kan låta marknaden hantera det och låta efterfrågan och utbudet styra. Man kan också fatta politiska beslut.

Regeringen har ställt sig bakom EU:s förbud mot nya bilar med förbränningsmotorer från 2035. Det är en fråga där vi inte är överens, men Sveriges position har ändå varit att man är positiv till ett förbud.

Nu höjs det röster i Europa i flera politiska läger, också i EPP-gruppen, som är Ulf Kristerssons eget samarbetsparti i Bryssel, för att riva upp förbudet. Flera fordonstillverkare har sagt att man kommer att fortsätta att tillverka förbränningsmotorer i framtiden och så vidare.

Med anledning av detta, herr talman, undrar jag om statsministern är beredd att på något sätt ompröva sin hållning när det gäller förbudet mot förbränningsmotorer från år 2035.

Herr talman! Jag tror att även detta kommer att kräva en liten seminarieövning. En del av beskrivningen är ju inte helt korrekt.

Däremot är vi helt eniga om att det är elektrifiering som är vägen framåt. Elektrifiering ska ersätta det fossildrivna. Det kräver att elen är tillverkad fossilfritt. Jag hörde ett intressant reportage i radion i morse som handlade om elektrifiering i Kina, som drivs med koldriven el. Det är ju ganska poänglöst att bygga elbilar på det sättet. Men att elektrifiering och därmed fossilfri el är svaret är vi säkert helt överens om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Sedan ska vi vara noga. Det handlar om nollutsläpp. Det är ett förbud mot att sälja nya bilar som inte har nollutsläpp. Det var det europeiska beslutet. Det fanns lite fin-tuning där som handlade om Tysklands krav, tvärs över partigränserna, om att det skulle vara tydliggjort att det är utsläppen man är ute efter.

Detta betyder alltså att det inte är ett formellt förbud mot förbränningsmotorer. Sedan tror jag att vi alla i allt väsentligt tolkar detta som att det ska vara elbilar, för det är ju så det kommer att bli. Men det kan säkert finnas exempel på andra utsläppsfria former av bilar också. Men jag tror som sagt att elektrifiering är vägen framåt.

Något förbud finns alltså inte. Jag har hört att en del vill riva upp ett förbud, och det är ju svårt att riva upp ett förbud som inte finns.

När det gäller EPP-gruppen har jag, möjligen till skillnad från Jimmie Åkesson, läst det dokument som gäller detta, och där finns inga sådana formuleringar. Däremot är man mån om att det ska vara teknikneutralitet. Vi står bakom det beslut som vi enades om inom ramen för EU-beslutet, helt enkelt.

Herr talman! Förbud eller inte; det är klart att det i praktiken är ett förbud mot bilar med förbränningsmotorer. Möjligen finns det på forskningsstadiet bränslen som kan ge nollutsläpp. De är väldigt dyra och befinner sig på något slags väldigt tidigt stadium. Det är väl inte så aktuellt, utan i praktiken är det elbilen som ersätter.

Det finns många problem med det. I vårt stora land med långa avstånd behöver vi bilar som fungerar stabilt över långa avstånd. Av beredskapsskäl finns det anledning att fundera kring förbränningsmotorn i förhållande till eldrivna fordon och så vidare.

Jag tolkar ändå statsministerns svar, herr talman, som att han inte, åtminstone inte här och nu, är redo att omvärdera beslutet. Jag beklagar det, men jag respekterar det.

Herr talman! Nej, vi tycker att det beslut som vi har enats om i EU inom ramen för det stora klimatpaketet, inklusive att ge bilindustrin pålitliga, långsiktiga spelregler, är ett viktigt beslut.

Jag tror inte minst att svensk bilindustri tycker att det är viktigt att veta vad som gäller. Ett stort problem för många industriella aktörer är ju att det är skiftande spelregler hela tiden. En del av de sakerna delar vi gemensamt. Att kunna ge ett trovärdigt svar på att vi kommer att dubblera den fossilfria elkapaciteten i Sverige skapar pålitlighet för industrin, vilket är viktigt för vår konkurrenskraft. Jag tror att även bilindustrin behöver ha tydliga spelregler.

En hel del görs med goda incitament. Prissättning på utsläpp är ett sätt att skapa incitament. Ibland krävs också politiska beslut för att sätta spelreglerna. Jag tror att det är en rimlig balans i detta.

Vi står fast vid att vi ska ha nollutsläpp när det gäller nyförsäljning av bilar från 2035 eftersom det är ett gemensamt europeiskt ställningstagande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! I går träffade jag Barnens sjukvårdsuppror. Det drivs av föräldrar som har upplevt det allra värsta: att förlora ett barn. De har gjort det på grund av felbehandlingar, att rutiner inte har följts och att man inte har upptäckt sjukdomarna. Stressad personal har gråtit därför att de inte har kunnat hjälpa.

Inga nedskärningar i svensk sjukvård ska leda till att någons barn dör på det här sättet. Det är alltid ett misslyckande. Underbemanning, resursbrist och stress ökar dessa risker.

I går kom ytterligare rekordvarsel, den här gången i Östergötland. 900 personer sägs upp. Det är historiskt, herr talman.

I dag har det gått 19 dagar sedan statsministern i direktsändning avgav sitt löfte att ingen människa ska bli varslad i svensk sjukvård. Det skulle regeringen och Sverigedemokraterna se till med sin budget.

Bakom siffran 900 finns patienter, anhöriga, och anställda. En våg av oro sköljer nu över Sverige.

I går berättade cancersjuka Jenny från Norrköping hur hon kommer att påverkas av varslet. Hon är livrädd, herr talman. Det är omänskligt. Det är fruktansvärt.

För bara några timmar sedan röstade statsministerns parti ned vårt initiativ om att garantera att ingen ska bli varslad i svensk sjukvård, alltså att uppfylla statsministerns eget vårdlöfte. I höstas valde statsministern i stället att sänka skatten med 25 miljarder kronor. Det kan inte vara en värdig prioritering, herr talman.

Min fråga är: Var går gränsen för Ulf Kristersson och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson? Hur många liv ska behöva riskeras innan de agerar?

(Applåder)

Herr talman! Låt oss först vara lite värdiga. Jag tror att vi alla någon gång har träffat föräldrar som har mist ett barn i allvarlig sjukdom eller i andra sammanhang. Jag tror att man ska vara lite varsam innan man antyder att regionernas beslut just nu leder fram till att föräldrar kommer att förlora sina barn. Sedan lider vi alla djupt med de föräldrar som har varit i sådana situationer, men jag tycker att vi ska vara lite varsamma.

Jag har flera gånger sagt att regeringen kommer att återkomma med sin del av de budgetbeslut som krävs för att nu hjälpa regionerna genom en väldigt svår tid, i huvudsak skapad av hög inflation. Det är 21 regioner som fattar 21 olika budgetbeslut. Där måste ansvaret ligga.

Jag har gång på gång sagt att staten kommer att ta sin del av ansvaret för att detta ska bli så bra som möjligt och för att inte medicinsk personal generellt ska sägas upp. Jag noterar också att det varsel som kom i Sörmland undantog just läkare och sjuksköterskor, men det kan vara ett allvarligt problem ändå. Olika regioner är dessutom olika.

Beskedet kvarstår: Staten kommer att göra sitt. Vi kommer att ta vår del av ansvaret för att hjälpa regionerna genom en svår tid och för att undvika den här sortens nedskärningar. Men regionerna bär ytterst ansvaret för sin ekonomi och sina beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Nu var det Östergötland som hade varslat.

Frågan om vården är en fråga om liv och död. Det går inte att sticka under stol med att Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson valde att sänka skatten för sig själva, för regeringskollegorna och för alla andra i samma inkomstklass med 10 000 kronor. Hur kan vi acceptera att det är Jenny och alla andra som ska använda sig av svensk sjukvård som ska betala för detta? Det kan inte vara rimligt. De ska inte behöva betala för det. Vi är ett modernt välfärdsland. Vi har råd med en anständig sjukvård.

Statsministern har stått i direktsändning i tv och sagt att han ska lägga fram en budget som ser till att ingen blir uppsagd i svensk sjukvård. När kommer denna budget? Den måste komma nu för att stoppa varslen. När ska du uppfylla ditt vårdlöfte, Ulf Kristersson?

(Applåder)

Herr talman! Som jag sagt flera gånger kommer regeringen att återkomma med ett budgetbesked där staten tar sin del av ett viktigt ansvar. Jag har också beskrivit varför vi gör det. Jag har också gång på gång beskrivit att 21 regioner både kan, förväntas och vill ta ansvar för sin situation. En del problem har de gemensamt, som inflationskonsekvenserna. En del problem är väldigt olika i olika regioner, där de också fattar sina beslut.

Mitt besked kvarstår: Vi återkommer med de budgetmedel som vi anser är statens del av ansvaret för att hjälpa till i en mycket svår situation.

Herr talman! Jag skulle vilja prata med statsministern om löften, om saker som statsministern lovat andra människor, organisationer och grupper och hur väl han sedan levt upp till dessa löften.

Statsministern har lovat Ukraina ett starkt och långsiktigt stöd - bra och välkommet! Men när det kommer till Jas 39 Gripen ska vi vänta och se. Trots att president Zelenskyj bad om detta när vi träffade honom gemensamt på Harpsund i somras vacklar löftet. Vi ska vänta och se.

Statsministern lovade också så sent som häromdagen att regeringens budget skulle se till att ingen behövde sägas upp i välfärden. När statsministern sedan pressades om löftet vacklade han återigen. I dagarna får undersköterskor, läkare och sjuksköterskor i Region Östergötland - och statsministerns egna partikamrater - jobba med den krassa verkligheten: 900 anställda ska varslas.

Statsministerns eget parti har också ställt ut ett löfte till landets ungdomar om att försvara 15-årsgränsen för att få köra epa, något som EU-parlamentet röstade om i går. Trots att våra bägge partier kämpade för att försvara den gick förslaget igenom, och det blev ett nej till 15-årsgränsen. Åldersgränsen ska nu upp. EU:s byråkrati ska in och peta i ungdomars frihet, och nu hamnar frågan i stället hos EU:s regeringar och statschefer. Nu ska detta förhandlas bland er.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Min fråga till statsministern är därför: Kan du här och nu lova att regeringen och du som statsminister kommer att göra allt i er och din makt för att stoppa förslaget om att höja åldersgränsen för att få köra epa? Kan statsministern lova att göra allt han kan för att försvara friheten för ungdomarna där tunnelbanan inte går?

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att det är ett lite slarvigt sätt att beskriva olika löften. Jag har sagt gång på gång, senast här i dag, att staten kommer att ta sin del av ansvaret för att hjälpa regionerna genom en svår tid. Men regionerna fattar sina egna beslut. Vi kommer att ta vår del av det ansvaret för att undvika generella uppsägningar i sjukvården. Det är viktigt, och det har jag sagt. Vi återkommer med den budgeten.

I Ukrainafrågan förefaller det vara helt gripet ur luften - det var ett dåligt skämt om Gripen. Vi sa tidigt att vi är med i den krets av länder som vill hjälpa Ukraina med kapacitet i luften. Vi ska diskutera noga om Gripen är ett alternativ, på premisserna att Sverige är medlem i Nato och att vi har ett gemensamt beslutsfattande med andra länder om skyddet i luften av vår del av Europa, inte mer och inte mindre.

Det har jag sagt personligen till president Zelenskyj. De har stor förståelse för det argumentet och resonemanget. Och jag har stor förståelse för att de så fort som möjligt vill ha mer flygkapacitet i Ukraina. Det har jag sagt, inte mer och inte mindre.

I den berömda frågan om epan, A-traktorn, har de allra flesta partier i Sverige slagits hårt - en del röstade också emot det som sedan gick igenom - för att undvika en höjning från 15 till 16 år. Nu ska frågan behandlas igen i europeiska sammanhang. Jag kan garantera att de politiker som jag kan överblicka och har ett ansvar för kommer att slåss för att åldersgränsen inte ska höjas från 15 till 16 år. Sedan får andra partier ta sitt ansvar i den frågan.

(Applåder)

Herr talman! Tack för svaren, statsministern! Men när man behöver så lång tid för att över huvud taget förklara sina egna löften får man fundera på vad de egentligen var värda och vad det var man egentligen lovade.

Mer pengar till välfärden ska ses över. Gripen till Ukraina ska ses över. Löfte efter löfte blir något helt annat. Också löftet om att få ordning på Sverige har blivit något annat. Fråga bara tågresenärerna runt om i Sverige! Jag vet inte riktigt vad landsbygdens ungdomar ska göra av det löfte som statsministern försöker ge här.

Kan statsministern och regeringen lova att ni, inte enskilda ledamöter i parlamentet, kommer att göra allt för att åldersgränsen för epatraktorer inte ska höjas? Nu är det regeringen, stats- och regeringschefer, som ska förhandla. Kan statsministern dunka in löftet att stå upp för friheten för Sveriges landsbygdsungdomar?

Herr talman! Jag tycker på allvar att Muharrem Demirok är slarvig. Att låtsas som att någon har ställt ut ett löfte att skicka svenska flygplan till Ukraina är att fara med osanning. Möjligen kan den som inte bär ansvar för frågorna skicka sådana löften helt utan täckning i verkligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det jag sa var att jag vill hjälpa till, att Sverige som land ska hjälpa Ukraina att försvara sig även i luften. Vi är med i det arbetet. Det kan bli aktuellt med Jas 39 Gripen, om vi är medlemmar i Nato och om vi är eniga med andra länder om att svenskt luftförsvar gör sig bäst där och att andra kan försvara oss här.

Exakt så svår är den frågan. Den som låtsas att det är en enkel fråga har helt missat poängen med vad Ukraina behöver.

När det gäller frågan om epan, A-traktorn, röstade båda våra partier nej i omröstningen i går. Vi har tagit den delen av ansvaret. När frågan nu kommer tillbaka kommer det parti som jag kan överblicka och bär ansvar för att arbeta för detta. När regeringen ska ta ställning till frågan kommer regeringen också att verka för att behålla 15-årsgränsen och för att åldersgränsen inte ska höjas till 16.

(Applåder)

Herr talman! I Gaza city mördades i dag över 100 människor i kön för att få mat. UNRWA berättade för mig, när jag nyligen besökte dem i Jerusalem, att deras veteleveranser hålls fast i hamnen. De släpps inte fram till dem som nu svälter på Gazaremsan. Under min resa besökte jag även ett av de 16 palestinska samhällen på Västbanken som fördrivits till följd av våld från israeliska bosättare.

Mina frågor är: Hur allvarliga brott mot folkrätten kommer Sveriges regering att behöva bevittna innan regeringen kräver ett permanent eldupphör och inför sanktioner mot bosättningar? Hur många människor ska stå på randen till svält eller till och med hinna svälta ihjäl innan det svenska humanitära biståndet till det palestinska folket återupptas?

(Applåder)

Herr talman! I den svåra frågan om situationen i Mellanöstern just nu har regeringen i grund och botten två stora uppgifter. Den ena är att tillsammans med andra - i huvudsak europeiska länder, ibland Europa och USA tillsammans och ibland i en bredare krets - verka för en långsiktig lösning i Mellanöstern.

Ståndpunkterna är väl kända. Hamas fördöms. Hamas är en terroristorganisation. Israel har rätt att försvara sig, inom folkrättens gränser. Det behövs humanitärt tillträde till Gaza för att hjälpa till, så mycket och så fort det bara är möjligt. Och den långsiktiga idén är en tvåstatslösning.

Sverige är ingen avgörande aktör i frågan. Det tror jag att många förstår. Men vårt ord är med i laget, inte minst i olika EU-sammanhang. Ju mer EU, USA och andra kan enas om detta och väcka respekt för de ståndpunkterna, desto bättre är det.

Den andra stora uppgiften vi har är att ta ansvar för det som händer i vårt eget land. Jag är djupt bekymrad över den våg av antisemitism som nu sveper över Sverige och andra länder. Vi bär själva det hundraprocentiga ansvaret för vad som händer i våra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

De båda tankegångarna vägleder just nu vårt arbete i fråga om Mellanöstern.

Herr talman! Jag instämmer i flera av de utgångspunkter som statsministern lyfter fram. För mig leder de till slutsatsen att Sverige nu måste agera offensivt inom EU och tillsammans med andra aktörer för att få stopp på den kollektiva bestraffning av befolkningen i Gaza som nu skördar otroligt många människoliv. 12 000 barn har dödats.

Om vi strävar efter en tvåstatslösning på riktigt måste vi också få stopp på de våldsamma handlingar från bosättare som fördriver människor från sina marker i detta nu och gör lösningen svårare att uppnå.

Josep Borrell i EU har tagit tydligare ställning än Sveriges regering. Sverige borde agera. Det är viktigt för Israel, det är viktigt för Palestina och det är centralt för de människor, de civila, som just nu svälter och dödas i Gaza.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att vi är eniga om ganska många saker när det gäller detta. Frågan kommer också att komma upp på nästa europeiska råd. Den är svår. Många europeiska länder kan enas om de stora principerna, som är svåra, till exempel tvåstatslösningen. Men vi har historiskt väldigt olika relationer till både Israel och staten Palestina. Det gör konflikten svår också för Europa. Men det är ingen ursäkt för att inte försöka.

Sverige kommer att lägga in vårt ord i det laget. Vi kräver som alla vet respekt för civila. Vi kräver tillträde för att hjälpa människor på plats. Vi kräver också att det finns biståndsorganisationer som är respektabla och att man går till botten med allvarliga anklagelser. Och vi kräver ett Gaza som är fritt från Hamasstyre.

Det är stora och svåra saker. Jag tror att de flesta förstår att Sverige inte äger de här besluten. Men vi gör vad vi kan för att vara så konstruktiva som möjligt. Samtidigt måste vi på fullt allvar lösa de problem som finns här, i vårt eget land.

Herr talman! Jag ska - föga förvånande - tala om Nato. Med samma säkerhets- och försvarspolitiska allians för alla fem nordiska länder kan samarbetet mellan oss ytterligare fördjupas. Den nordiska gemenskapen är unik. Samtidigt gäller det att visa insikt om skyldigheten att bistå hela Natoalliansen uttryckt som ett 360-gradersperspektiv.

Flygvapencheferna i Sverige, Norge, Finland och Danmark har gjort ett avtal innebärande att man ska kunna verka som ett gemensamt luftförsvar. Avsiktsförklaringen är ett tydligt budskap om att de nordiska länderna vill arbeta tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Nu har alla Natoländers parlament godkänt Sverige som medlem. I sanning handlar det inte, herr talman, om 22 månaders hårt arbete, utan snarare om 22 år av opinionsbildning för Nato. Det som har uppnåtts är en framgång och ska beskrivas som en framgång. Kan statsministern säga någonting om processen som nu har gått ända in i mål?

Herr talman! Först vill jag återkoppla till historiken. Även om vi alla lever här och nu i mycket hög grad är ju historiken viktig. Jag ska göra några nedslag.

Under efterkrigstiden gick Sverige från ett pragmatiskt sätt att hålla landet utanför andra världskriget till en nästan fundamentalistisk syn på neutralitet och alliansfrihet där Nato inte ens kunde diskuteras. Det är en viktig förändring vi är i nu.

Nästa steg var när vi insåg den fulla vidden av vad Ryssland är berett att göra. Med start 2008 och Krim 2014 insåg vi att Ryssland är farligt för vårt närområde. Det startade också en debatt.

Steget därefter kom väl någonstans kring 2017/18 när Finland började prata mycket aktivt om Natooptionen och vi var ganska många som insåg att Finland var på väg att ändra sig om Nato. Sedan kom den fina resa vi har gjort gemensamt, sex av åtta partier som är för Nato.

Det som nu kommer att hända är att vi inväntar att den ungerske presidenten kontrasignerar, och sedan ska papperen till Washington. Sedan ska vi få en inbjudan, och sedan lämnar vi in vårt dokument - och då är vi medlemmar i Nato.

Herr talman! Första gången jag träffade statsministern var i ungdomspolitiken för drygt 30 år sedan. Vi har blivit äldre.

(Statsminister ULF KRISTERSSON (M): Och klokare.)

Jag tror också att vi har justerat våra synpunkter utifrån att verkligheten har förändrats och insikter förvärvats.

Frågan om juridiskt könsbyte förtjänar att grundas på kunskap. Varningar från experter ska tas på allvar, inte viftas bort.

Kristdemokraterna säger bestämt nej till att ett barn som endast är 16 år ska kunna välja könstillhörighet trots att det inte finns en diagnos om könsdysfori i botten. Professorer och specialistläkare inom psykiatrin varnar för att den upplevda könsdysforin förvärras. Socialstyrelsen menar att riskerna väger tyngre än förväntad nytta med hormonbehandling för personer så unga som 16 år.

Min fråga till statsministern är om han anser att ny kunskap och evidens bör tas till vara före det att en lagändring genomförs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! En del blir äldre och klokare, andra blir äldre och envisare. Omvärlden får väl bedöma hur vi har förändrats med åren.

Jag tänker inte svara på frågan på annat sätt än att vi har enats om att den nu ligger i riksdagens socialutskott. Regeringen har alltså ingen samfälld ståndpunkt i frågan. Jag är regeringschef och talar för regeringen. Frågan ligger i socialutskottet. Där finns det - vilket är väl känt - olika ståndpunkter. De får vägas samman i riksdagsutskottet och sedan i riksdagsbehandlingen. Jag har full respekt för den processen och tänker inte ha någon bestämd regeringsuppfattning om detta.

Herr talman! Statsministern! Det finns få saker som är så centrala och viktiga som kampen mot antisemitismen just nu. Jag vill rikta ett stort tack till statsministern, som leder en regering som tar judehatet i Sverige på allvar. Det är tydligt att hela regeringen prioriterar frågan.

Arbetet mot antisemitismen spänner över många områden och departement. Det finns ett behov av samordning. I Tyskland har man en kommissionär för judiskt liv och kampen mot antisemitismen. Uppdraget går ut på att samordna gentemot berörda aktörer, vara kontaktperson gentemot judiska organisationer och jobba kunskapshöjande.

Jag undrar hur statsministern ser på att tillsätta en nationell samordnare i Sverige som arbetar för judiskt liv och mot antisemitism.

Herr talman! Jag instämmer i verklighetsbeskrivningen i mycket hög grad. Så sent som i förrgår träffade jag företrädare för både den svenska och den internationella judiska gemenskapen, och de tog upp precis samma sak. Den frågan är på högkant. Den är också på högkant efter Maria Arnholms utredning där det finns många olika förslag för att stärka judiskt liv.

En viktig sak är att inte bara stärka skyddet mot antisemitism utan också verka för att stärka judiskt liv i Sverige. Det är otroligt viktiga frågor. Utredningen är på remiss just nu, så jag tänker nog invänta den processen innan regeringen tar ställning.

I praktiken har vi i dag en samordningsfunktion i en statssekreterargrupp som jobbar tvärs över departementen under ledning av min egen statssekreterare. Jag tycker alltså att vi i praktiken bedriver mycket av det arbetet. Om det sedan ska permanentas i en annan form tål att diskuteras, men där tänker vi invänta remissvaren.

Herr talman! Statsministern har ju det övergripande ansvaret för samordningen av Sveriges EU-politik. Det går att läsa på regeringens hemsida, bland annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Nu har det visat sig att regeringen återigen har siffertrixat. Den här gången gäller det klimatpolitiken. En granskning av detaljerna i det som statsministern tillsammans med SD själv var med och presenterade visar att detta är en bluff. Man kommer inte att klara vare sig Sveriges eller EU:s klimatmål till 2030.

Man kan fråga sig hur mycket dyrare det blir för vanligt folk, men det här är också viktigt för svenska jobb. Om regeringen inte presenterar en trovärdig väg framåt riskerar vi ju att på vårdkrisen och byggkrisen få en kris för den gröna, industriella revolutionen när tusentals nya jobb som skulle kunna ha hamnat i Sverige och EU i stället hamnar i Norge och Kanada.

Om ett land som Sverige försöker bluffa och siffertrixa sig förbi Sveriges och EU:s klimatmål - hur ska andra EU-länder, som har tuffare förutsättningar, kunna göra sitt och göra rätt? Min fråga till statsministern är alltså när beskeden kommer om den trovärdiga planen med både politik och kostnader för att vi ska nå både Sveriges och EU:s klimatmål.

Herr talman! Jag blir lite förvånad över det slarviga språkbruket. Säg inte siffertrixande utan säg i stället som det är: Vi tycker helt olika om klimatpolitiken.

Har man ingen energipolitik har man ingen klimatpolitik. Den här regeringen har en energipolitik och kan därmed driva seriös klimatpolitik.

Den regering som fanns förut, där Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet skulle svara för energipolitiken hade inga förutsättningar för att trovärdigt elektrifiera Sverige bort från det fossila. Dessutom lade ni all kraft på en enda fråga: höjd reduktionsplikt och höga priser på bensin och diesel i Sverige. Det skulle göra hela jobbet. Det är inte en seriös klimatpolitik.

Nu lägger vi om klimatpolitiken. Jag vet att ni inte gillar det, Matilda Ernkrans. Jag kan leva med det. Men vi ändrar på förutsättningarna för svensk energi- och klimatpolitik för att nå de mål som vi har satt upp.

(Applåder)

Herr talman! Statsministern! Tidöpartierna jobbar hårt med att stoppa fusk, brottslighet och finansiering av terrorism, och inte minst statsministern har varit väldigt tydlig i frågan. Ambitionen är att varje kryphål ska hittas och täppas till. Därför blir det också väldigt märkligt att Moderaterna i socialutskottet parallellt med att stoppa fusket driver igenom en ny, förändrad könslagstiftning som ska göra det lättare att byta juridiskt kön, det vill säga byta personnummer utan utredning eller diagnos.

Tunga remissinstanser har hård kritik mot det förslaget. Bolagsverket flaggar för att personer som byter personnummer flera gånger blir svårare att spåra i deras register. Svenska Bankföreningen menar - och det här är intressant - att förslaget riskerar att bli ett verktyg för den organiserade brottsligheten att undkomma kontroller av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Tycker inte statsministern att det blir problematiskt att man samtidigt som man bekämpar fusk också lägger fram förslag som riskerar att främja välfärdsfusk och finansiering av terrorism?

Herr talman! Jag förstår att det är lockande att i riksdagen alltid vända sig till regeringen för att få svar på olika frågor. Ofta är det legitimt. Men i det här fallet ligger frågan i riksdagen, inte hos regeringen. Den ligger bokstavligt talat i riksdagen, och där ska den diskuteras. Där ska den också ytterst beslutas. Alla de relevanta frågor där man kan tycka lika eller olika får ventileras i socialutskottet. Som regeringschef har jag ingen ståndpunkt i den frågan av de skäl som alla känner till. Det finns olika uppfattningar, och de ska diskuteras i socialutskottet.

Herr talman! Jag tänkte fråga om Gaza. Jag upplever att statsministern och regeringen inte visar tillräckligt med engagemang i frågan.

Vi ser just nu en svältkatastrof spelas upp framför våra ögon. Miljoner riskerar att svälta ihjäl, eftersom den humanitära hjälpen har varit blockerad i fem månader. Jag undrar vad statsministern gör. Fattade ni beslut i dag på regeringssammanträdet om att återuppta utbetalningarna till FN-organet UNRWA, som har sagt att pengarna kommer att vara slut om några veckor? I går fördömde Europaparlamentet Sverige och andra länder som stoppat utbetalningarna till UNRWA.

Fattade ni beslut om att återuppta utvecklingsbiståndet till Palestina? Statsministern har nu läst 108 000 inlägg och hittat 2 inlägg som var misstänkta. Nu har det gått två veckor sedan rapporten kom, och den visade att stödet kan återupptas. Har ni fattat det beslutet? När kommer pengarna att betalas ut? Vad gör statsministern för att stoppa svälten och bomberna i Gaza? Nu dödas människor i matköer. Kommer han att kalla upp Israels ambassadör?

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att vi alla oavsett politisk hemvist är mycket bekymrade över läget i Mellanöstern - utan tvekan och utan några om och men. Däremot är det uppenbart att vi har olika ingångar i frågan. En del är mycket bekymrade över risken för att biståndsmedel går till att finansiera raka motsatsen till humanitärt stöd. Sådant måste granskas. Andra är bara bekymrade över att pengar inte kommer fram.

Jag tror att man kan förena båda ståndpunkterna: granska ordentligt och noggrant, vilket pågår nu, och samtidigt hitta andra vägar för det svenska biståndet, så att det kommer fram till människor som behöver det. De ståndpunkterna står inte emot varandra. Man måste klara båda sakerna samtidigt: att både kräva kortsiktiga saker, som humanitärt tillträde, och samtidigt stå på den sida som kräver ett Gaza utan Hamasstyre, som kräver en tvåstatslösning och som pressar den israeliska regeringen på långsiktig konstruktivitet. Där är EU, och där är Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! För två veckor sedan ställde jag en fråga till sjukvårdsministern om det löfte som statsministern gav till svenska folket sittande i en tv-soffa inför miljontals tittare om att regeringen ska se till att ingen i den svenska sjukvården sägs upp. Svaret från sjukvårdsministern var inte så upplysande. Därför passar jag nu på att gå rakt på kärnan. Hemma i Värmland har regionen givet den ekonomiska situationen aviserat att 750 tjänster ska tas bort, varav 600 är vårdnära. Region Östergötland varslar 900 anställda, såg vi i går. Så här ser det ut rakt över Sverige.

Herr talman! Frågan till statsministern blir därför: När infriar statsministern sitt löfte? Eller menar statsministern att regionerna ska få bära den stora inflationsbördan själva?

Herr talman! Jag säger gärna för tredje eller fjärde gången att jag har sagt att vi i regeringen kommer att ta vår del av ansvaret för att hjälpa landets regioner igenom en mycket svår tid. I mycket hög grad handlar det om en inflationseffekt kopplad till pensionsavtal som skapar ökade kostnader. Regeringen tänker inte lämna regionerna i sticket.

Jag återupprepar gärna också att regionerna, 21 stycken, alla fattar sina beslut enligt lag, tar sitt ansvar, vill ta sitt ansvar och förväntas ta sitt ansvar men också hoppas på att staten ser att statligt ansvar dessutom behövs för att hjälpa dem igenom en svår tid. Precis där är vi, och vi kommer att återkomma med den budgeten när vi är färdiga med det arbetet.

Herr talman! Sedan Putins fullskaliga invasion av Ukraina har EU:s medlemsländer gett Ukraina finansiellt, militärt och humanitärt stöd till ett värde av 144 miljarder euro. Det är bra, och Sverige och EU måste fortsätta att stötta Ukraina. Men vi behöver också göra som Julia Navalnaja i går sa i sitt tal till EU-parlamentet: Vi måste gå efter Putins pengar. Faktum är att EU samtidigt har importerat ryska fossila bränslen för ofattbara 188 miljarder euro, alltså mer än det totala stödet till Ukraina under samma period.

Våren 2022 beslutade riksdagen enhälligt på Miljöpartiets initiativ att man ville se ett stopp för import av rysk energi. Statsministern har nu haft makten i ett och ett halvt år, men fartygen fortsätter att komma till Sverige - det skedde så sent som i går. Sedan krigets utbrott har hela 37 fartyg levererat rysk gas till ett värde av över 1 miljard svenska kronor, och flera andra EU-länder har gått före och infört nationella förbud. Min fråga till statsministern är: När kommer regeringen att stoppa importen av rysk fossilgas?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Först och främst är jag glad att vi har bidragit med mycket stora summor både från Europa gemensamt och från Sverige. Jag är också glad över att vi har bidragit med avancerad försvarsmateriel - militär materiel som många bara för några år sedan tyckte att det var otänkbart att Sverige skulle bidra med för att hjälpa Ukraina att slåss. Det är mycket bra. Vi står också fullt ut bakom de sanktioner som finns. Vi har varit pådrivande bakom sanktionerna. Men både den här regeringen och den förra har haft samma uppfattning: Sanktionerna ska vara gemensamma europeiska. Enigheten har ett eget värde, och Sverige respekterar naturligtvis de sanktionerna.

Sedan kan man ändå säga, inte minst för protokollets skull, att det har skett en dramatisk förflyttning i Europa från rysk fossil energi. Den förflyttningen har varit nödvändig och bra. Sverige står inte i vägen för några ytterligare sådana sanktioner, men Sverige kommer att stå på den gemensamma sanktionens sida i det arbetet.

(Applåder)

Herr talman! När man är intresserad av historia kan man inte låta bli att dra ganska otrevliga paralleller mellan det som händer i östra Europa i dag och saker som har hänt i Europas historia tidigare. När man lyssnar på uttalanden och kommentarer från Kreml, från den ryska ledningen, kan man inte låta bli att dra paralleller med det som vi hörde på 30-talet från Berlin.

Det som har ändrats sedan den tiden är tillgången till sociala medier. Vi ser nu oerhört mycket desinformation och konspirationsteorier som sprids på nätet. Jag skulle vilja fråga statsministern hur han ser på risken för att vi i dag i det svenska samhället utsätts för omfattande infiltration och desinformation som kan påverka den svenska försvarsförmågan.

Herr talman! Först och främst vill jag säga att Ryssland har misslyckats med sina mål. Man ville kväva Ukrainas möjlighet att välja sin egen väg. I stället fick man, med president Bidens ord, en "natofiering" av Finland och Sverige - raka motsatsen till vad ryssarna rimligen hade hoppats på från början.

Vi är hela tiden på vår vakt nu. Orden som kom från Ryssland i går var inte oväntade. Det lät ungefär likadant mot Finland när de fick sitt medlemskap. Det är fråga om omfattande cyberattacker och omfattande desinformation. Det här ska man inte underskatta, och det är ingen som gör det heller. Det kan hela tiden hända nya saker. Men jag vågar säga att svenska myndigheter är väldigt mycket på tårna och på sin vakt hela tiden. Vi arbetar också gemensamt i Europa nu inför stundande EU-parlamentsval; många länder är medvetna om att det finns stora risker för desinformation och otillbörlig påverkan. Låt oss hjälpas åt i det arbetet mot Ryssland!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! För mig som kristdemokrat har familjen alltid varit det centrala och viktiga i barns uppväxt. Ändå ser vi i dag många barn och ungdomar som mår väldigt dåligt, med konsekvensen att köerna till barn och ungdomspsykiatrin ökar. Många av dessa barn och ungdomar hamnar också i händerna på de kriminella nätverken.

Jag vet att regeringen har gjort viktiga insatser för att komma åt ungdomsbrottsligheten, men det går aldrig att kriminalisera bort alla problem. Jag tror att fungerande familjer är avgörande för att barn ska få förutsättningar att må bra. Därför är det förebyggande arbetet och fokus på stöd till familjen väldigt viktigt.

Min fråga till statsministern är därför: Vilka satsningar gör regeringen för att hjälpa familjerna i syfte att ge barn en trygg och säker uppväxt?

Herr talman! Detta är en ganska bred fråga, men jag skulle vilja göra två nedslag. Jag inledde tillsammans med Jakob Forssmed en konferens om just barn- och ungdomspsykiatri och psykisk ohälsa ur ett brett civilsamhällesperspektiv för att få ytterligare inspel till regeringen i detta arbete. Vi gör ett antal saker, men det finns alltid mer att göra. Detta är en otroligt viktig fråga.

Familjernas roll är helt avgörande. Att stärka familjer med familjestödsprogram, som nu införs, är en viktig sak, liksom att se till att även barn och ungdomar från familjer med mycket svag ekonomi får tillgång till fritidsaktiviteter. Det finns alltså mycket.

Jag var i går i Trollhättan och tittade på en förskola som bedrev ett avancerat arbete med både språkfrågan - att alla barn oavsett ursprung eller familjeförhållanden ska lära sig bra svenska - och kopplingen mellan förskolan och socialtjänsten, så att man tidigt upptäcker familjer med måttliga problem som man ganska enkelt kan hjälpa dem med innan problemen växer sig väldigt stora.

Det är mycket sådant som pågår. Mer kan utan tvekan göras, och ska göras.

Herr talman! I TV4:s partiledarsamtal för några veckor sedan sa statsministern att det är regeringen och samarbetspartierna som kommer att lägga fram den budget som kommer att se till att vi inte säger upp människor i den svenska sjukvården. Min fråga till statsministern är, kort och gott: Stämmer det att det var detta som statsministern sa?

Herr talman! Jag säger det gärna igen, gång på gång: Regeringen kommer att lägga fram en budget som innebär att staten tar ansvar för att hjälpa regionerna i en svår tid. Det har jag sagt gång på gång, första gången här i talarstolen och flera gånger sedan dess. Jag har också alltid lagt till att 21 regioner enligt lag ytterst bär ansvaret för sina egna budgetbeslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Men staten ser problemen. Inflationen, som vi ärvde sedan lång tid tillbaka, har drivit upp kostnaderna på ett sådant sätt att staten ska gå in och hjälpa till. Jag har sagt detta gång på gång, och jag säger det igen. Vi återkommer med den budgeten när den är klar.

Herr talman! Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har klargjort att hon söker omval och publicerade nyligen sitt valmanifest för nästa mandatperiod i Europaparlamentet. En av punkterna är utlokalisering av asylprocessen till säkra tredjeländer, den så kallade Australienmodellen, för att hantera den illegala migrationen.

Mot bakgrund av att von der Leyen representerar samma partigrupp som de svenska Moderaterna och därför är även deras ordförandekandidat undrar jag om statsministern nu står bakom von der Leyens förslag.

Herr talman! Jag har två svar. Det ena är att Ursula von der Leyen har varit en framgångsrik ordförande för EU-kommissionen. Regeringen har naturligtvis ingen ståndpunkt i kandidatfrågor inför EU-parlamentsvalet, som i sin tur föregår nästa kommission. Jag har nöjt mig med att säga att vi från det svenska ordförandeskapet har väldigt goda erfarenheter av att samarbeta med Ursula von der Leyen, och detta tror jag gäller nästan oavsett partitillhörighet. Det räcker nog gott så.

När det sedan gäller hela migrationsfrågan är den helt avgörande för nästan alla länder i Europa, oavsett om de styrs av regeringar som tillhör min eller någon annan partigrupp. Från höger till vänster är migrationsfrågan riktigt stor. Det handlar om att ha koll på Europas yttre gräns och att också pröva nya lösningar för att detta inte ska gå över styr en gång till. Där tror jag att det råder mycket bred enighet bland Europas stats- och regeringschefer, och jag tror att detta också återspeglas i det som Ursula von der Leyen sa i sitt program.

Herr talman! Jag går in på temat löften kommer, löften går - och inte mycket består. Det här löftet lät väldigt bra i tv; det uppmärksammade vi alla. Man skulle inte säga upp vårdarbetare, utan det skulle tillföras pengar.

Nu låter det som att vi kommer att få vänta väldigt länge på detta. Krisen accelererar, precis som alla andra kriser här i Sverige. Inflationen är knappast något ni har jobbat extremt mycket med, tyvärr.

Vårdkrisen får också väldiga konsekvenser. Exempelvis kunde endast 26 procent starta sin cancerbehandling i januari 2024, och 2023, när ni satt vid makten, kunde bara 40 procent starta sin cancerbehandling i tid; det ska vara 80 procent för att målet ska nås. Detta är ett stort misslyckande nationellt.

Vårdkrisen tickar alltså på. Jag tror inte att det räcker att säga att man är bekymrad. Vi vill se action över hela landet - när kommer det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Herr talman! Att säga att man är bekymrad över en situation är ofta en nödvändig start för att sedan göra något. Det var jag, inte någon annan, som tog upp dessa frågor, för jag ser ett bekymmer, som framför allt är kopplat till den höga inflationen. Detta toppar under 2024. Jag ser ett bekymmer som gör att staten måste vara med och ta sin del av ansvaret - det har jag sagt många gånger, och jag säger det igen.

Däremot har jag aldrig sagt att man ska vänta länge. Men det är bara en oppositionspolitiker, som inte bär ansvar för ekonomin, som kan kasta ur sig något och tro att man löser detta över en natt eller två. Det här kräver ganska noggranna analyser. Det rör sig dessutom om 21 ganska olika regioner.

Regeringen kommer att komma tillbaka, i ordnade former, med de resurser som vi anser att staten ska bidra med för att hjälpa regionerna genom en svår tid.

Herr talman! Jag hoppas att statsministern någon gång har varit i Halland på besök. Det är ett län med stora skogar, vida åkerfält och lång kustremsa. Detta innebär att två av de stora näringarna i Halland är besöksnäringen och de gröna näringarna.

Många företag i dessa branscher har svårt att förstå att regeringen försöker motverka deras verksamheter och undrar varför. För ett år sedan höjdes arbetsgivaravgifterna för unga, vilket slog hårt mot besöksnäringen. I höstas höjdes lönegolvet för arbetskraftsinvandring, vilket slog hårt mot båda branscherna. Nu tänker regeringen försvåra ytterligare genom ett lönegolv på 34 200 kronor och införande av en politiskt styrd arbetsmarknadsprövning för eventuella undantag.

Min fråga är: Varför anser statsministern att politiker och byråkrater är mer lämpade att avgöra vem som ska anställas av en restaurang eller ett lantbruk än den enskilda företagaren?

Herr talman! Jag har många gånger varit i det vackra Halland, och jag kommer att åka tillbaka.

Jag möter många fler företagare, oavsett bransch, som är mycket bekymrade över den brottslighet, det fusk och det missbruk som följer i spåret av en arbetskraftsinvandring där det nästan inte ställs några krav alls på att tjäna pengar så att man kan klara sig själv än företagare som tycker att detta saboterar svensk arbetsmarknad. Det här är viktigt. Den som inte ser de problem som varenda polis ser i branscher där människor kommer från andra länder utanför Europa för att ta jobb i Sverige med mycket låga lönenivåer, utan att kunna tala svenska, missar något fundamentalt: skuggsamhället i Sverige. Denna brottslighet är på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Om man dessutom lägger till det faktum att vi har tiotusentals människor i Sverige som inte heller talar bra svenska och har ganska små kunskaper om arbetslivet men är fullt arbetsföra har vi lösningen på mycket av utanförskapet.

Herr talman! Som många har påpekat befinner sig Sveriges regioner i den allvarligaste situationen sedan 1990-talet. Detta drabbar alla som väntar i köerna till vården och även alla som arbetar där. Statsministern har i sitt nu berömda tv-inslag lovat att regeringen och Sverigedemokraterna ska se till att människor inte sägs upp i sjukvården, men vi vet ju alla att det inte går att bara sitta och lova. För att regionerna ska kunna planera och agera utifrån statsministerns löfte behövs besked om hur löftet ska uppfyllas.

Jag vet att statsministern redan har fått denna fråga många gånger i dag och försökt att svara på den. Ni återkommer alltså när ni har räknat färdigt. Jag har därför en fråga. Varslen kommer nu nästan varje vecka, och det handlar om flera hundra personer. Förstår inte statsministern att det är väldigt bråttom?

Herr talman! Jag tog upp de här frågorna för att detta är viktigt och för att det är bråttom. Regeringen kommer att agera. Jag har aldrig sagt att det kommer att ta lång tid, men det är noggranna analyser som måste göras av ganska stora summor pengar. Det är ingenting som en regering slarvar med.

Det är lätt att kräva det här från riksdagens talarstol. Men det ska levereras och bindas från regeringen, och då krävs det noggranna analyser. Detta håller vi på med just nu. Däremot har jag aldrig sagt att det kommer att ta lång tid. Regionerna vet att vi kommer att återkomma med vårt besked.

Det är viktigt att säga att staten har ett ansvar i detta. När det gäller den höga inflationen - den inflation som den här regeringen ärvde från den tidigare - slår den hårt 2024. Det är en viktig del. Sedan vet de 21 regionerna att de också har egna, olika, problem. En del problem är gemensamma, och andra är olika.

Många regioner pratar om sitt behov av att ta tag i strukturella problem. Det måste också göras. Det finns inget allmänt carte blanche från regeringen som säger att vi övertar allt ansvar. Vi kommer att ta vår del av ansvaret för att lösa en mycket svår situation, och vi förväntar oss att regionerna tar sin del av ansvaret.

(Applåder)

Herr talman! I min moderatstyrda hemkommun Ale har man genomfört stora neddragningar i många verksamheter. I skolan fanns vid läsårets start minst 40 färre vuxna än året innan. Det är färre som kan hjälpa de elever som behöver det allra mest.

Statsministerns frågestund

Föreningarna har av kommunen fått höjda kostnader med 2 miljoner kronor - något som innebär kraftigt höjda medlemsavgifter. Barn till resurssvaga föräldrar kanske inte längre kan fortsätta med fotbollen.

Det här är bara några exempel på hur regeringens ointresse för kostnadskrisen i kommunerna slår mot de allra svagaste - mot dem som har det svårt i skolan och mot dem vars föräldrar redan tidigare hade det svårt med avgiften till föreningarna.

Min farhåga gäller de barn som riskerar att luras in i gängen, kanske för att stötta mamman med pengar eller i hopp om att kunna köpa ett par nya fotbollsskor. Min fråga är: Tror statsministern att det med de kraftiga nedskärningar vi ser i kommunerna blir lättare eller svårare för de kriminella gängen att rekrytera dessa barn?

Herr talman! Hög inflation drabbar alla. Det drabbar hushållen både med prisökningar och med de räntehöjningar som följer av detta. Alla som har bolån vet det mycket väl. Svaret på det hade rimligen inte varit en skattehöjning för enskilda hushåll.

Inflationen drabbar också kommuner och regioner, och den drabbar regioner mer än kommuner. Men jag har all respekt också för den kommunala situationen.

Hög inflation är ett stort problem, och regeringen bekämpar denna inflation så att vi får bättre ekonomiska förutsättningar i Sverige, inklusive för landets kommuner. Vi har 291 kommuner, och jag tror inte att jag ens ska försöka gå in i detalj på vad som händer i Ale kommun. Det beror inte alls på bristande respekt för problemen där, utan på att det finns många andra kommuner med likadana eller annorlunda problem. De här problemen tror jag att man får diskutera i en interpellationsdebatt i Ale kommun.

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.