vård för gömda flyktingar

Fru talman! Magda Ayoub har ställt tre frågor till mig. Avser regeringen verka för att exempelvis aids- sjuka och dialysberoende utlänningar som sökt asyl och väntar på besked ska ges tillgång till vård utöver den akutvård de redan i dag har tillgång till för dessa sjukdomar? Avser regeringen verka för att ett avtal upprättas mellan staten och Landstingsförbundet också när det gäller vuxna asylsökande som nekats asyl? Vad avser regeringen göra med de oklara regler som för närvarande råder på detta område? Reglerna för hälso- och sjukvården i Sverige kan härledas från de FN-konventioner om mänskliga rättigheter som slår fast människors medicinska be- hov av hälso- och sjukvård. Dessa konventioner läg- ger ett ansvar på alla världens stater att tillgodose att deras medborgare får den hälso- och sjukvård som de behöver. För svensk del tillförsäkras inte bara svens- ka medborgare utan alla människor som är bosatta i landet detta genom hälso- och sjukvårdslagen. Därut- över tar svensk sjukvård ett ansvar för att erbjuda omedelbar vård - om inget annat följer av EU:s regler eller av någon annan för Sverige bindande överens- kommelse - till människor som av olika skäl tempo- rärt vistas i Sverige utan sådan varaktighet att de kan anses som bosatta i landet. Även denna vård regleras i hälso- och sjukvårdslagen. Hälso- och sjukvården för asylsökande m.fl. reg- leras i en särskild överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet som går utöver landstingens skyldigheter enligt hälso- och sjukvårdslagen. Över- enskommelsen innebär att landstingen för sin del ska ge asylsökande akut vård och tandvård samt vård och tandvård som inte kan anstå, dvs. sådan vård som behövs för att förebygga akuta sjukdomstillstånd. Bromsmediciner till aidssjuka och dialys till personer med nedsättning av njurfunktionen, vilka är de två konkreta exempel som Magda Ayoub tar upp i sin interpellation, ingår i akut vård eller vård som inte kan anstå. Därutöver ges viss annan vård såsom möd- rahälsovård och förlossningsvård. Staten å sin sida lämnar ersättning till landstingen för denna vård. Sådan vård som faller utanför dessa kriterier och där läkare gör en medicinsk bedömning att en måttlig fördröjning inte medför allvarliga följder för patien- ten ersätts inte av staten. Asylsökande som inte fyllt 18 år erhåller samma hälso- och sjukvård inklusive tandvård som i Sverige bosatta barn. Staten och Landstingsförbundet enades i mars 2000 om att barn som hålls gömda inför verkställig- heten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut, ofta kallade gömda barn, ska tillförsäkras sjukvård enligt samma grunder som asylsökande barn. Skälen för detta är att regeringen - i enlighet med barnkonven- tionens intentioner - vill försäkra dessa barn, som ju ofrivilligt befinner sig i en särskilt utsatt situation, samma hälso- och sjukvård som i Sverige bosatta barn. Staten ersätter landstingen också för denna vård. Fru talman! Landstingen har självfallet skyldighet att erbjuda omedelbar vård till vuxna som gömmer sig för att undvika verkställighet av en avvisning eller utvisning på samma sätt som till alla andra som till- fälligt vistas i Sverige. Magda Ayoub säger att sådana personer är flyktingar. Jag håller inte med henne om det. Dessa personer är inte heller längre asylsökande. Det handlar här om utlänningar som har sökt asyl eller uppehållstillstånd i Sverige, som har fått sin sak prövad och som inte har befunnits vara i behov av skydd undan förföljelse eller av något annat skäl bör få stanna i Sverige. Han eller hon ska således snarast lämna landet. Det skulle enligt min mening vara en inkonsekvent och otydlig ordning om staten skulle ersätta landstingen för hälso- och sjukvård till perso- ner som inte har rätt att vistas i Sverige enligt samma ordning som gäller för asylsökande. En flykting där- emot har rätt att stanna i Sverige, och han eller hon får då hälso- och sjukvård enligt samma ordning som gäller för i Sverige bosatta personer. I samband med en kommande revidering av över- enskommelsen mellan staten och Landstingsförbun- det om hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. kommer Socialstyrelsen att omarbeta sina Allmänna råd vad avser hälso- och sjukvård till dessa utlänning- ar. Syftet med denna omarbetning är främst att för- tydliga de allmänna råden så att landstingen erhåller bättre vägledning om vilken hälso- och sjukvård som staten ersätter. Det finns dock ingenting i hälso- och sjukvårdslagen eller i överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet om hälso- och sjuk- vård till asylsökande m.fl. som hindrar ett landsting från att sätta in behandling utöver vad som gäller enligt dessa regelverk. Staten lämnar dock ingen ersättning för sådan vård.

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet Maj-Inger Klingvall för svaret. Svaret på interpellationen är nästan identiskt med svaret på samma fråga som jag ställde till samma statsråd i november förra året. Statsrådet försöker berätta om de regler som gäller i dag. Dessa regler känner jag redan till, och jag ställer mina frågor för att få en ändring på dessa regler. Jag ska igen ta upp mina frågor till statsrådet som jag vill ha ett konkret svar på. 1. Kommer statsrådet att verka för att exempelvis aidssjuka och dialysberoende flyktingar som sökt asyl och väntar på besked ska ges tillgång till vård utöver den akutvård som de redan har tillgång till för dessa sjukdomar? 2. Kommer statsrådet att verka för att ett avtal upprättas mellan staten och Landstingsförbun- det också när det gäller vuxna asylsökande som nekats asyl? Detta kan inte leda till ökat antal asylsökande eftersom det handlar om de perso- ner som redan befinner sig i Sverige. 3. Vad avser statsrådet att göra med de oklara regler som för närvarande råder på detta områ- de? Fru talman! Statsrådet hänvisar till en överens- kommelse som innebär att landstingen får sin del ska ge asylsökande akut vård och tandvård samt vård och tandvård som inte kan anstå, dvs. sådan vård som behövs för att förebygga akuta sjukdomstillstånd. Bromsmediciner för aidssjuka och dialys för personer med nedsättning av njurfunktionen ingår i akut vård eller vård som inte kan anstå. Menar verkligen statsrådet Maj-Inger Klingvall att det är sådana regler som gäller i dag? Om svaret är ja, ställer jag igen min fråga. Det var den tredje frågan som jag ställde. Vad avser statsrådet att göra med de oklara regler som för närvarande råder på detta områ- de? Även om staten och Landstingsförbundet enades i mars 2000 om att barn som hålls gömda inför avvis- nings- eller utvisningsbeslut ska tillförsäkras sjukvård enligt samma grunder som asylsökande barn råder i dag oklarhet om dessa regler. Jag undrar om man har gett information om detta. Jag tror knappast att man har gjort det. Jag vet själv av mina erfarenheter att sjukvårdspersonal inte ens vet att de kan ge avgiftsfri sjukvård till asylsökande barn. En del landsting har avgiftsfri sjukvård för barn. Likaså ska vården vara avgiftsfri för asylsökande barn. Många gånger får barn ändå betala för detta. Fru talman! Statsrådet vill inte kalla de personer som har fått avslag på sina asylansökningar för flyk- tingar eller asylsökande. Man vill kalla dem för ut- länningar som har sökt asyl i Sverige. Dessa utlän- ningar betraktar sig själva som asylsökande som har nekats asyl i Sverige. Jag vill lyfta en viktig fråga som finns i min inter- pellation. Kommer gömda vuxna flyktingar att kunna få samma vård som asylsökande? Kan man upprätta ett sådant avtal med landstingen liknande avtalet angående gömda barn? I detta fall handlar det om svårt sjuka personer som har behov av akut vård eller vård som inte kan anstå.

Fru talman! Låt mig på nytt besvara den första frågan om vad som ingår i akut vård och vård som inte kan anstå. Att behandla aidssjuka och ge dialys till dem som har nedsatt njurfunktion är naturligtvis alltid en läkarbedömning. De bedömer vilka terapier man ska använda sig av. Men enligt den information jag har ingår detta i det som inte kan anstå. För många handlar det ju faktiskt verkligen om en oerhört viktig terapi, t.ex. dialys om man har en nedsatt njur- funktion. Sedan gäller det trovärdigheten i hälso- och sjuk- vården. Den lagstiftning vi har innebär att är man bosatt här i landet, har man fått besked om sitt uppe- hållstillstånd, har man rätt till fullständig hälso- och sjukvård som vuxen. För barnen gäller detta oavsett omständigheterna. Vare sig det är fråga om bosatta, asylsökande eller gömda barn har de fullständig rätt till hälso- och sjukvård. Om man är asylsökande har man rätt till akut hälso- och sjukvård och vård som inte kan anstå. Är man tillfälligt här i landet har man rätt till akut sjukvård. Det finns liksom tre nivåer i det som vi reglerar via hälso- och sjukvårdslagen. Jag tycker att den här lagstiftningen är väldigt tydlig och inte otydlig som Magda Ayoub menar i sitt inlägg. Tydligheten är också viktig gentemot de personer som har blivit prövade och fått avslag på sin asylan- sökan. De ska återvända till sina hemländer. Skulle man i det fallet tänka sig att de skulle få en hälso- och sjukvård, som förstås skulle innebära t.ex. att bli kallad till mammografiundersökning, hälsoundersök- ning eller vad det nu kan vara om man talar om en fullständig hälso- och sjukvård, skulle det naturligtvis skapa en väldig otydlighet i vår hälso- och sjuk- vårdslag. Däremot är det så att om man lider av oer- hört allvarliga sjukdomstillstånd är det skäl att få stanna av humanitära skäl. Jag tycker att väldigt mycket av det som Magda Ayoub tar upp som otyd- ligheter inte är det. Jag tycker att vi har en väldigt tydlig lagstiftning på det här området. Vi inledde diskussionen med att tala om vad som ingår. Det gällde Magda Ayoubs konkreta fråga om detta med dialys och aidsbehandling. Där ligger det här uppdraget att omarbeta de allmänna råden vad avser hälso- och sjukvård till utlänningar som är asylsökande. Det är för att förtydliga innehållet i akutsjukvård och sjukvård som inte kan anstå.

Fru talman! Bara i Stockholmstrakten lever ett fyrtiotal gömda afrikanska invandrare med en svår hemlighet. De bär på hiv. Men de kan varken räkna med läkarvård eller mediciner. Utan uppehållstill- stånd får de ingen sjukvård. Den aidssjuka afrikanska kvinnans öde, hon som nekades bromsmedicin, be- rörde många. Detsamma gäller fallet med kvinnan Fitnete från Hultsfred som behöver njurtransplanta- tion för att rädda livet. Det fallet blev uppmärksam- mat genom medierna. Jag var själv i Hultsfred i helgen och fick höra en hel del om det. Det blev en insamling till en operation som nådde målet med råge. Man samlade ihop 407 351 kr. Denna summa noterades i onsdags. Men det fanns ingen plan för hur man skulle gå vidare när pengarna kom in. Det här skapar problem för lands- tingsledningen. Det blev till slut klart att kvinnan ska få transplantationen utan administrativt käbbel. Landstingsrådet grep in på fredagen och fick lands- tingsledningen att ställa upp för att direkt ordna en transplantation. De personer som lider av svåra sym- tom mår väldigt dåligt. De är oerhört deprimerade och lever i en väldigt svår situation. De får inte mycket hjälp. Det gäller även om de har nekats asyl. Fru talman! Jag har undersökt vilka regler som gäller i andra länder i t.ex. Europa. I England, Hol- land och Portugal ges personer som befinner sig ille- galt i landet rätt till akut sjukvård. Om statsrådet anser att de tidigare nämnda patienterna med hiv, eller patienter som behöver dialysbehandling, ingår i akut vård eller vård som inte kan anstå frågar jag igen: Är statsrådet beredd att få till stånd en harmoni- sering av dessa regler i Europa när Sverige har ord- förandeskapet?

Fru talman! Det här är en fråga som jag förstår att Magda Ayoub är väldigt engagerad i. Det handlar naturligtvis väldigt ofta om människor som själva upplever att de har väldigt goda skäl att få stanna i vårt land. Man har inte accepterat sitt avslagsbeslut utan väljer att i stället gömma sig. Bland dem finns det säkert flera som är i behov av hälso- och sjukvård. Därför upprepar jag det jag sade förut; även den som är gömd, liksom den som är på tillfälligt besök i Sve- rige, har rätt till akut hälso- och sjukvård. Till slut är det alltid en läkare som avgör vad en viss patient behöver i form av akut hälso- och sjuk- vård. Men för att vi ska bli mer säkra på innehållet i hälso- och sjukvård och sjukvård som inte kan anstå finns nu det här uppdraget lämnat till Socialstyrelsen. De ska komma tillbaka med nya Allmänna råd. Det tycker jag kan vara en trygghet i framtiden; att det finns en ökad tydlighet i detta. Samtidigt måste det ändå vara så när vi ser till vå- ra rättsprinciper att när man har fått ett avslagsbeslut bedöms man inte vara i behov av skydd. Man ska återvända till sitt hemland. Att i det läget inbegripa alla dessa människor och alla som tillfälligt finns i landet - det är ju väldigt svårt att göra rimliga av- gränsningar - i rätten till fullständig hälso- sjukvård tror jag skulle skapa en otydlighet som är oerhört stor och, framför allt, minska legitimiteten omkring vår utlänningslag. Som jag sade är det dock viktigt att vi tydliggör innehållet i den akuta hälso- och sjukvår- den.

Fru talman! Det känns lättare att höra att något är på gång inom Socialstyrelsen. Jag tackar för att det blir lite mer tydligt på den punkten. De regler vi har om läkaretiken i Sverige stämmer inte alltid överens med praktiken. Det finns tillfällen då landstingen tar emot gömda flyktingar som söker läkarvård utan att ta betalt. De väljer att följa läkare- tiken men bryter samtidigt mot reglerna. Det här är ett bekymmer för läkarna. Regeringen bör utreda detta och sedan fatta ett beslut. Statsrådet tycker att det är fritt fram för landsting- et att på egen bekostnad erbjuda all vård om behövs. Men blir inte det konstigt? Landstinget är också en myndighet som har att rätta sig efter lagar, t.ex. hälso- och sjukvårdslagen. Och sedan är det är okej att vissa ses som vårdbehövande medan andra kan göra lite som de vill. Jag tycker att statsrådet är inkonsekvent i sin syn på myndigheter när det gäller detta. Nu efterlyser jag en lagändring för vuxna gömda flyktingar som lider av svåra sjukdomar. Jag vill understryka att det är svåra sjukdomar det handlar om. Denna lagändring ska fungera på samma sätt som den lagändring som gjordes våren 2000 som ger flyk- tingbarn rätt till vård oavsett om de har uppehållstill- stånd eller inte. Det vore gynnsamt om regeringen fattade ett beslut om vuxnas situation som går i sam- ma riktning som när det gäller barnen. Det är oerhört angeläget med en sådan lagändring för flyktingar som har svåra sjukdomar. Jag tycker att man ska ändra lagen så att den som bär på en livsfarlig smitta eller lider av en svår sjukdom ska få vård och inte enbart akutvård.